SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för TINGVALLAOMRÅDET. omfattande Bällsta 2:789 m fl fastigheter i Vallentuna kommun, Stockholms län

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSHANDLING KS SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TINGVALLAOMRÅDET omfattande Bällsta 2:789 m fl fastigheter i Vallentuna kommun, Stockholms län

2 Sidan 2 av 22 Innehåll 1. Samrådsinstanser Hur samrådet bedrivits Inkomna yttranden Yttranden utan synpunkter Yttranden med synpunkter och Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Länsstyrelsen i Stockholms Län Utbildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden AB Storstockholms lokaltrafik Lantmäterimyndigheten Stockholms län Vallentuna naturskyddsförening Fastighetsägarna till Bällsta 2: Samfälligheten Vallbostrandshöjden (fd Bostadsrätts-föreningen Eriksbergsparken 3) Fastighetsägarna till fastigheten Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägare till Bällsta 2:273, Bällsta 2:655 och Bällsta 2: Fastighetsägare till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: Fastighetsägarna till Bällsta 2: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

3 Sidan 3 av Ändringar efter samråd SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

4 Sidan 4 av Samrådsinstanser Barn- och ungdomsnämnden Elverket Vallentuna AB Eon Värme Sverige AB Friluftsfrämjandet Fritidsnämnden AB StorSthlms Lokaltrafik Kommunförbundet Norrvatten KS Plan-Au Kulturnämnden Käppalaförbundet Lantmäterimyndigheten Sthlms län Länsstyrelsen i Sthlms län, planenheten LRP-gruppen, Tufa (för kännedom) Miljö- och bygglov (för kännedom) Polismyndigheten i Sthlms län Ragn-Sells Roslagsvatten AB (för kännedom) Socialnämnden Stockholms läns museum Södra Roslagens Brandförsvarsförbund Skanova Utbildningsnämnden Vattenfall AB Vallentuna Hembygdsförening Vallentuna Naturskyddsförening Fastighetsägare och övriga berörda 2. Hur samrådet bedrivits Förslag till detaljplan var utsänt för samråd från den 12 augusti till den 30 september Handlingar har skickats till remissinstanser och berörda fastighetsägare. Annons var införd i Steget Mitti. Samrådshandlingar har funnits tillgängliga på Samhällsbyggnadsförvaltningen, biblioteket och på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 25 augusti 2010 i Bällstarummet, Tuna torg 1 där 13 personer deltog. En sammanfattning av synpunkter som framfördes på mötet biläggs denna samrådsredogörelse. 3. Inkomna yttranden 3.1 Yttranden utan synpunkter Yttranden utan synpunkter har inkommit från: Vattenfall Eldistribution AB, Storstockholms brandförsvar, Käppalaförbundet, TeliaSonera Skanova Access AB, Kulturnämnden och Fritidsnämnden 3.2 Yttranden med synpunkter och Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Yttranden med synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen, Utbildningsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, AB Storstockholms lokaltrafik, Lantmäterimyndigheten i Stockholms län, Vallentuna Naturskyddsförening, samt 12 fastighetsägare.

5 Sidan 5 av 22 Inkomna synpunkter redovisas nedan tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Länsstyrelsen i Stockholms Län Den 1 juli 2009 inträdde ändringar i miljöbalkens och i plan- och bygglagens bestämmelser om strandskydd. Av övergångbestämmelserna framgår bl.a att inom områden med gällande byggnadsplan som ska ersättas av en ny detaljplan, så återinträder strandskyddet om ärendet har påbörjats före den 1/ och inte avslutas före den 1/ För ärenden som inletts före den 1/ är Länsstyrelsen beslutsmyndighet och beslutet i strandskyddsfrågan fattas enligt de äldre reglerna. Detta innebär att det generella strandskyddet om 100 meter på land och i vattnet återinträder och måste hanteras i samband med planläggning av Tingvallaområdet. Kommunen behöver därför komma in med en särskild begäran om strandskyddsupphävande. Det görs lämpligen i samband med utställningen av detaljplanen. Länsstyrelsen prövar frågan om strandskyddet först sedan utställningen genomförts och ett utställningsutlåtande föreligger. Detaljplanen bör inte antas förrän Länsstyrelsens beslut om att upphäva strandskyddet vinner laga kraft. Länsstyrelsen anser generellt att strandskyddet alltid ska ligga kvar inom allmän platsmark NATUR eller PARK. Planbestämmelsen FORN har angetts på plankartan. Länsstyrelsen anser att bestämmelsen FORN som syftar till att med PBL avgränsa ett område med fornlämning blir formellt fel, eftersom det är Lag (1998:950) om kulturminnen mm som gäller för fornlämning, oavsett om den ligger inom detaljplan eller inte samt är känd eller inte. Vi avråder därför från användning av FORN som planbestämmelse. Länsstyrelsen rekommenderar i stället användningen NATUR eller PARK och gärna med kompletterande egenskapsbestämmelse som hindrar markarbeten, typ schakt och fyllning. Det bör dessutom finnas tydlig information på plankartan och i planbeskrivningen. Den nuvarande informationen om förekomsten av fornlämningar som finns på planförslaget är bra, men bör lyftas fram tydligare, exempelvis genom att förse den med samma teckenstorlek som övriga bestämmelser. Valletunasjön tillhör en av de mera övergödda sjöarna i länet och det är därför angeläget att näringsbelastningen på sjön minskar. Merparten av den näring som tillförs sjön kommer från jordbrukets verksamheter och enskilda avloppsanläggningar. Det finns också gamla synder i sedimenten, bland annat tidigare tillförsel av avloppsvatten från reningsverk med flera aktiviteter. Det är därför positivt att planen innebär att samtliga fastigheter ansluts till det kommunala VA-nätet. Eftersom även dagvatten är en föroreningskälla är det viktigt att förorenat dagvatten renas och att övrigt dagvatten hanteras genom LOD. Länsstyrelsen anser att förslag på dagvattenhantering enligt planförslaget är tillräcklig.

6 Sidan 6 av 22 Kommunen har skickat in ett tillägg till samråd rörande strandskyddsfrågan i vilket kommunen redovisar: Avgränsning av gällande strandskydd Delarav planområdet som förutsätter upphävande av strandskydd Berörda strandområdens värden från strandskyddssynpunkt Vilka särskilda skäl kommunen bedömer föreligga för upphävande av strandskydd Samt fråga rörande upphävande av strandskydd i vatten Kommunen kommer sända in en särskild begäran om upphävande av strandskydd i samband med utställningen, enligt Länsstyrelsens anvisningar. För fornlämningsområde 225:4 (som är gränsbestämd enligt FMIS) ändras planbestämmelsen till NATUR. Upplysningstexten om fornlämningar på plankartan förstoras. Kommunen har även lagt in förtydligande text och illustrationer i utställningshandlingarna Utbildningsnämnden Betonar vikten av att säkra skolvägar beaktas i det fortsatta planarbetet. Utformningen av befintliga vägar och gång- och cykelvägar till området ses över och kompletteras vid behov. Detta arbete sker parallellt med genomförandet av planen genom kommunens kontinuerliga arbete med trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom befintligt vägnät Barn- och ungdomsnämnden Betonar vikten av att säkra skolvägar beaktas i det fortsatta planarbetet. Utformningen av befintliga vägar och gång- och cykelvägar till området ses över och kompletteras vid behov. Detta arbete sker parallellt med genomförandet av planen genom kommunens kontinuerliga arbete med trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom befintligt vägnät AB Storstockholms lokaltrafik I RUFS 2010 ligger planområdet inom övrig regional stadsbygd. Det innebär att bebyggelsen bör få en täthet och omfattning som ger den täthet att det ger

7 Sidan 7 av 22 förutsättningar för SL-trafik. Det innebär att det är viktigt att gångavståndet till befintlig kollektivtrafik är acceptabelt. De västra delarna av området har drygt 1000 meters gångavstånd till närmaste busshållplats. SL:s riktvärden för gångavstånd från villor i gruppbebyggelse i tätort är 900 meter. Med anledning av ovanstående så anser SL att det är extra viktigt med gång- och cykelvägar till SL-trafiken som utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för funktionshindrade. Utformningen ska utgå från ett barnperspektiv. SL har för närvarande inga planer på att trafikera området med busstrafik. I och med att vägarna planeras bli 5,5 meter breda så omöjliggör det framtida SL-trafik i området. Kommunen har inte för avsikt att möjliggöra SL-trafik inom aktuellt planområde. Utformningen av befintliga vägar och gång- och cykelvägar till området ses över och kompletteras vid behov. Detta arbete sker parallellt med genomförandet av planen genom kommunens kontinuerliga arbete med trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom befintligt vägnät Lantmäterimyndigheten Stockholms län Hur är det tänkt med utfart för rödmarkerad illustrerad tomt? I genomförandebeskrivningen bör det stå: Planen ersätter del av gällande plan B55430 samt del av plan B Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Hur tomter ska styckas regleras inte i plankartan. Då illustrationsplanen har misstagits för att vara facit för hur tomter måste styckas har denna utgått. Genomförandebeskrivningen kompletteras med texten: Planen ersätter del av gällande planer B och B

8 Sidan 8 av Vallentuna naturskyddsförening Föreningen har tagit del av utsända samrådshandlingar och noterar att förslaget har beaktat de påpekande beträffande naturmiljö som föreningen framfört tidigare sammanhang. Vi understryker ånyo strandmiljöernas stora värde för den biologiska mångfalden. Vi vill därför gärna bli kontaktade då den planerade gång- och cykelvägen skall projekteras så att denna kan anläggas utan att värdefulla områden spolieras. Synpunkten överlämnas till ansvariga för utbyggnad av gång- och cykelväg för beaktande vid genomförande av planen Fastighetsägarna till Bällsta 2:225 Den utmärkta prickade yta på tomten närmast tingsplatsen känns orimligt stor och vi anser att den saknar grund då länsstyrelsen varit på plats vid två tillfällen och då konstaterat att fastigheten på detta ställe endast består av sjöbotten. Vi önskar att den detaljplan från 1955 som nu är gällande och där den prickade ytan är väsentligt mindre ska gälla för den del av tomten som detta brev avser. Detta skulle medföra att vi som fastighetsägare kan bebygga och nyttja vår tomt till större del än som nu är tänkt. Gräns för mark som inte får bebyggas justeras enligt önskemål Samfälligheten Vallbostrandshöjden (fd Bostadsrättsföreningen Eriksbergsparken 3) Inom samfälligheten finns ett murområde som samfälligheten äger och förvaltar. Murområdet finns i sluttningen ner mot Vallentunasjön. I händelse av sprängningsarbete längs med Milles väg och fastigheternas som gränsar till Milles väg ner mot Bällsta 2:193 och Bällsta 2:191 önskar samfälligheten få ovannämnda mur kontrollerad och inmätt. Detta utifrån den bergsrygg som löper i och runt dessa fastigheter samt Bällsta 2:961. Samfälligheten vill vidare också göra gällande att på samma sätt som fastigheten Bällsta 2:193 utgör naturmark i gällande plan utgör på samma sätt till stora delar Bällsta 2:191 också naturmark. Detta framgår mycket tydligt om besök genomförs i nämnda område. Utifrån ovanstående begär Samfälligheten Vallbostrandshöjden att ett respektavstånd om ca 10 meter naturmark kan vara rimligt även mellan nuvarande Bällsta 2:191 och befintliga tomter inom Bällsta 2:961.

9 Sidan 9 av 22 På samfällighetens mark finns sedan tidigare två servitut avseende gång- och cykelväg, i det ena fallet gränsande till Vallentuna kommun i det andra till fastigheterna Bällsta 2:191 och Bällsta 2:193. Synpunkten rörande mur överlämnas till ansvariga för utbyggnad av väg för beaktande. Till skillnad från fastigheten Bällsta 2:193 utgör all mark inom fastigheten Bällsta 2:191 tomtmark enligt gällande plan från Utgångspunkten i planarbetet är att all mark som i gällande plan är planlagd för bostadsändamål ska planläggas för bostäder. Vad gäller mark som inte får bebyggas mot bebyggelsen i Vallbostrandshöjden medför planförslaget ingen förändring i jämförelse med gällande plan. Endast i undantagsfall planläggs redan planlagd bostadsmark som natur- om det är av stort allmänt intresse- samfällighetens önskemål är att betrakta som ett enskilt intresse Fastighetsägarna till fastigheten Bällsta 2:178 Vad gäller detaljplanens utformning finns anledning att anmärka på följande som direkt berör fastigheten Bällsta 2:178: 1. Fastighetens sydligaste del bör omfattas av planen och utgöra naturmark eller tomtmark. Förslagsvis föreslår fastighetsägaren att resterande naturmark bör inlösas av kommunen. 2. Den föreslagna gemensamhetsanläggningen - enskilda vägens läge bör inte låsas i planen eftersom en begränsad förlängning och förskjutning i sidled kan påverka möjligheten att erhålla optimalt nyttjande av kvartersmarken inom ramen för tillåten nyttjandegrad. Detta gäller även de föreslagna 7 tomtindelningarna på södra sidan som eventuellt kan bli 8. vi önskar diskutera klassificeringen. Vad gäller genomförande förutsätter inlösen av gatumark. Detta bör ske genom avtal med kommunen som även omfattar fastighetens sydligaste del som enligt pkt 1 ovan lämpligen bör överföras till kommunen. I annat fall uppstår en situation med en fastighet utan tillfart eller att delar av den ej planlagda marken förses till nybildade fastigheter inom planområdet med möjlighet till fritt nyttjande av marken exklusive byggrätt. Övriga synpunkter i yttrandet gäller gatukostnadsutredningen. Dessa synpunkter redovisas och bemöts i samrådsredogörelse för gatukostnadsutredning. Då illustrationsplanen har misstagits för att vara facit för hur tomter måste styckas har denna utgått.

10 Sidan 10 av 22 Kommunen har valt att lämna redan planlagda naturområden utanför planområdet. För fastighetsägarna innebär det ingen skillnad i jämförelse med idag. Gemensamhetsanläggning (g 1 ) utgår enligt önskemål Fastighetsägarna till Bällsta 2:271 Ägare till Bällsta 2:271, önskar få nuvarande tomt styckad enligt bifogad karta. Tomterna har beteckningarna A, B och C. Vi noterar att inom planare område, som inte ligger i anslutning till fornlämning, är minsta tillåtna tomtstorlek 1000 kvm. Vi önskar få tomten 2:271 delad såsom ritat på kartan. En byggnad på tomt C torde inte inkräkta på den av arkeologen påtalade respekten eftersom den redan befintliga byggnaden på tomt A ligger närmare fornlämningsområdet och sålunda bryter respekten. Ett hus på tomten C skulle ligga på en marknivå som är 6-7 m lägre än vägen som gränsar mot fornlämningsområdet. Detta hus skulle därför komma att bli skymt av huset på tomt A. med lite växtlighet utefter tomtgränsen mellan A och C skulle ett hus på C sannolikt inte kunna observeras från vägen. Tomten C skulle ligga i samma plan som de andra tomterna som skapats med storlek 1000 kvm. Övriga synpunkter i yttrandet gäller gatukostnadsutredningen. Dessa synpunkter redovisas och bemöts i samrådsredogörelse för gatukostnadsutredning.

11 Sidan 11 av 22 Plankartan justeras så att minsta tomtstorlek om 1000 m 2 gäller för ett större område inom planområdet. Hur tomter ska styckas regleras inte i plankartan. Då illustrationsplanen har misstagits för att vara facit för hur tomter måste styckas har denna utgått Fastighetsägarna till Bällsta 2: Utfart Den del av Tingvallavägens västra del som föreslås bli tomtmark önskar vi i första hand ska kvarstå i kommunens ägo och i andra hand att det blir en gemensamhetsanläggning. Skälet för det är att utfarten från de flesta av tomterna på vår fastighet är planerade att vara just där då detta både är lågpunkt och således lägre än den i kartan inplanerade utfarten och är bättre beläget i förhållande till de planerade tomterna. Här bör också finnas utrymme för VAledning och sophantering. Vi önskar således ta bort gemensamhetsområdet betecknat g 1 från vår fastighet. 2. Dagvatten Ett område för dagvattenledningar föreslås att placeras på vår fastighet. Med tanke på att ledningsområdet är föreslaget över en höjdrygg, så föreslår vi att ledningsområdet i stället drages på kommunens fastighet Bällsta 2:789 då lågpunkten ligger där. Om detta inte är möjligt så föreslår vi att man lägger den med tre meter på varje fastighet så att den inte begränsar möjligheten att bygga. 3. Byggrätt På tomter som är större än 2000 kvm anser vi att det ska vara möjligt att bygga större hus. Förslagsvis bör man kunna bygga hus med en byggnadsarea på 250 kvm och en bruttoarea på 450 kvm. 4. Bryggor Vi anser att det vore ett mycket trevligt inslag i omgivningen med bryggor att planen bör tillåta att det vid strandtomter får byggas bryggor. Bryggor kan lämpligen byggas så att två tomter delar på en brygga och att bryggan ligger i tomtgränsen. Vi föreslår därför att man ska tillåta byggande av bryggor i tomtgränserna så att alla strandtomter ges möjlighet till del i brygga. Övriga synpunkter i yttrandet gäller gatukostnadsutredningen. Dessa synpunkter redovisas och bemöts i samrådsredogörelse för gatukostnadsutredning. 1. Gemensamhetsanläggning (g 1 ) inom fastigheten 2:129 utgår enligt önskemål. Tingvallavägens förlängning (efter vändplanen) planläggs som gemensamhetsanläggning (g 1 ) för fastigheterna Bällsta 2:12 och Bällsta 2:129.

12 Sidan 12 av 22 Område för gemensamhetsanläggning bedöms kunna rymma tillfart, ledningar och sophantering (utrullade soptunnor). 2.U-område för dagvattenhantering förläggs över fastighetsgränsen mellan fastigheterna Bällsta 2:129 och Bällsta 2:789 enligt önskemål om tre meter på vardera fastigheten. 3. Kommunen har inte för avsikt att i planen möjliggöra två olika byggrätter, beroende på tomtstorlek, inom en och samma fastighet. Detta för att undvika att tomter som bebyggs enligt förslaget i yttrandet sedan styckas enligt den andra bestämmelsen om minsta tomtstorlek 1200 m 2. Det är svårt, av erfarenhet, att upprätthålla syftet med förhållandet mellan tomtstorlek och byggrätt med sådana bestämmelser. 4. Planförslaget hindrar inte att enskilda bryggor kan anläggas. Dock kan arbeten som syftar till att göra förändringar på stranden eller i vattenområdet kräva dispens och tillstånd enligt miljöbalkens regler. Återinträtt strandskydd kommer inte att upphävas inom vattenområdet (liksom i Uthamra strand) Fastighetsägare till Bällsta 2:273, Bällsta 2:655 och Bällsta 2:262 Under den muntliga och skriftliga dialog i planärendet som jag haft med samhällsbyggnadsförvaltningen under har ett antal alternativa förslag till lösningar för de aktuella fastigheterna diskuterats. Jag finner nu dock att samrådsförslaget i viktiga delar inte avspeglar de synpunkter som jag tidigare framfört gällande mina fastigheter och att det även i väsentliga avseenden inte står i överensstämmelse med under samrådsdialogen träffad överenskommelse med samhällsbyggnadsförvalt-ningen. Planförslaget är därför till stor nackdel för mina möjligheter att bebygga fastigheterna på ett miljömässigt och ekonomiskt bra sätt. 1. Bällsta 2:262 Till min stora förvåning är den lösningen avseende Bällsta 2:262 som tidigare överenskommits med samhällsbyggandsförvaltningen förändrad till vår nackdel i samrådsunderlaget. I det redovisade underlaget har plangränsen nu flyttats så att mina möjligheter att bebygga fastigheten minskats. I brev från samhällsbyggandsförvaltningen anges att förslag enligt Alt 2 kommer att redovisas i samrådshandlingarna. Jag bekräftade skriftligen att jag accepterar detta alternativ. I samrådsförslaget har man nu frångått detta överenskomna alternativ vilket innebär att min byggrätt minskat med motsvarande två tomter. Det nu redovisade planförslaget innebär också en mycket dålig tillgänglighet till den högst belägna tomten med höjdskillnad på ca 5 meter mellan infarten och läget för bostadshuset. Jag utgår från att de överenskommelser som träffats med representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen ska gälla. I en av mig upprättad illustration redovisar jag ett samlat förslag till bebyggelse med utgångspunkt från tidigare överenskommelsen plangräns. Tomtstorlekar och

13 Sidan 13 av 22 tomtplatser är i överensstämmelse med samrådsunderlaget. Tomtindelning och väglösning är baserat på ovan nämnda alt 2 med smärre justeringar efter detaljstudier på platsen. I sammanhanget vill jag också påpeka att detta förslag till lösning innebär att mer än 25 % av min fastighet hamnar utanför planen och i den delen inte blir byggbar. 2. Bällsta 2:273- eventuell fornlämning I samrådsförslaget har ett område inom södra delen av Bällsta 2:273 som utgör bevakningsområde för fornlämning lagts ut som mark som inte får bebyggas. På platsen har tidigare eventuellt funnits ett stenbrott. Området är den mest attraktiva och lämpliga platsen för bebyggelse på min fastighet. Vår familj har allt sedan marken förvärvades 1968 haft förhoppning om att bygga på denna plats då även tillfartsväg var inritad i tidigare översiktskarta i då gällande plan. I sådana här sammanhang ska det enligt gällande lagstiftning ske en rimlig avvägning mellan exploateringsnyttan och fornlämningens betydelse. I detta fall uppfattar jag på grundval av tillgänglig information att fornlämningens bevarandeintresse inte är uppenbart i förhållande till nyttan av exploateringen. Jag har därför kontaktat Länsstyrelsen i ärendet och om så krävs av Länsstyrelsen är jag beredd att bekosta en slutundersökning av fornlämningen. Vägdragningen till den tilltänkta tomtplatsen är baserad på det förslag som samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram enligt ovan nämnda Alt 2 där hänsyn tagits till aktuella krav på väglutningar samt även möjligheterna att utnyttja övriga tomter längs den gemensamma vägen beaktats. Jag begär att planförslaget ändras i detta avseende och att aktuellt område läggs ut som mark som får bebyggas. 3. Parkeringsplats väster om Bällsta 2:273 Jag har tidigare föreslagit att den tilltänkta allmänna parkeringsplatsen flyttas till ett bättre mer avskilt läge i området med hänsyn till bl a risken för bullerstörningar. I samrådsunderlagt föreslås parkeringsplatsen ligga kvar i samma läge. Jag är beredd att acceptera detta under förutsättning att mina önskemål enligt punkt 1 och 2 ovan tillgodoses samt att kommunen bygger ett avskärmande plank mot gränsen till min fastighet så att insyn och störningar minimeras. Flera byten av kommunens handläggare har inneburit omtag och ny dialog i många frågor. Ett rimligt krav från en fastighetsägares sida i sådana här sammanhang är att kommunen står fast vid under samrådsdialogen träffade överenskommelser om inte helt nya omständigheter framkommer. Detta har uppenbarligen inte varit fallet i detta ärende. En annan viktig fråga är att det sker rimlig avvägning mellan den enskilde fastighetsägarens intresse att utveckla sin fastighet och allmänna intressen. Vallentuna kommun har som jag uppfattat det haft en tradition att göra kloka avvägningar i planärenden, att ta rimliga hänsyn till det enskilda intresset och inte i onödan konfiskera enskild mark. I detta fall är jag som fastighetsägare beredd att ta stor hänsyn till allmänna intressen i form av att avstå mark för gatuändamål, acceptera störande parkeringsplats direkt gränsande till min mark samt avstå en stor del fastighetsmark för rekreationsändamål. Jag kräver därför att mina i sammanhanget högst rimliga synpunkter enligt ovan tillgodoses av samhällsbyggnadsnämnden. Det

14 Sidan 14 av 22 förslag som jag redovisar i illustration innebär en förbättrad exploateringsekonomi både för kommunen och mig som fastighetsägare samt leder också till att de blivande tomterna får en bättre tillgänglighet och att området som helhet får en bättre disposition. Brevväxling har skett mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägaren till Bällsta 2:273, Bällsta 2:655 och Bällsta 2:262. Utgångspunkten med förslaget Alt 2 som yttrandet hänvisar till var att försöka få till en lösning som skulle gynna både fastighetsägaren och kommunen med anledning av fornlämning RAÄ 402:1 som vid en tidpunkt i planprocessen utgjorde ett bevakningsobjekt. Förslag Alt 2 förutsatte att mot en ytterligare byggrätt inom Bällsta 2:262 skulle område med fornlämning RAÄ 402:1 inom Bällsta 2:273 planläggas som NATUR och lämnas över gratis till kommunen. Detta har informerats muntligen till fastighetsägaren. Utgångspunkten i planarbetet är att all mark som i gällande plan är planlagd för bostadsändamål ska planläggas för bostäder. Därför beslutade nämnden att gå vidare med lösning som samrådshandlingen redovisar. Efter beslut av Länsstyrelsen har kommunen beställt arkeologisk undersökning vilket utförts av Arkeologikonsult både 2006 (2006:2088) och 2007 (2008:2134). Av LSTs efterföljande värdering ( , ), framgår att 402:1 inte bedöms vara en fast fornlämning vilket innebär att hela fastigheten Bällsta 2:273 kan bebyggas. Planen revideras i enlighet med detta. Enligt önskemål från fastighetsägaren tillåts även en utökad byggrätt inom Bällsta 2:262 i enlighet skiss alt 2.

15 Sidan 15 av 22 Gemensamhetsanläggning (g 1 ) inom fastigheten 2:262 utgår. Planen låser således inget läge för väg med större frihet för fastighetsägaren om hur fastigheten ska utvecklas. Rörande parkering: Arkils tingstad ingår i kommunens satsning på Runriket Täby Vallentuna. För att öka tillgängligheten krävs en större parkeringsplats samt vänd- och parkeringsplats för turistbussar i nära anslutning till fornlämningsområdet. Närheten till fornlämningen ställer också krav på var en sådan kan lokaliseras utan att upplevelse-, rekreations- och kulturhistoriska värden påverkas negativt. Med hänsyn till dessa aspekter har kommunen bedömt att föreslaget läge för parkering är det mest lämpliga. Planen hindrar inte att kommunen kan sätta upp plank mot angränsande fastigheter inom område för kultur, entré Arkils tingstad, parkering (RP) Fastighetsägare till Bällsta 2:195 Måste alla områden runt Vallentuna se likadana ut? Vart skall alla de vilda djuren ta vägen. Tidigare fanns Uthamraskogen för våra fyrfota och bevingade vänner. Men nu skall även vårt område skövlas på träd och annan växtlighet förstöras. Argumentet att Arkils tingstad skall bli mer lättillgängligt håller ej. Om det förväntas bli så många busslaster + skolklasser etc kommer även denna lugna idyll ganska snart förstöras. Det märks ju redan nu mest under vårarna när barna får härja fritt att det blir ett stort slitage på området till och med bron vid utloppet till sjön lyckades de välta på ända. Undertecknad anser det vara för mycket med 72 hus på detta lilla område. Först får man bara ha 60 kvm hus på stor tomt, men nu skall det plötsligt bli 200 kvm hus på liten tomtyta? Tycker ni verkligen att det är rimligt? Skall allt se ut som i Uthamra, Kragsta, Bällstalund etc. Med alla dessa kostnader som tillkommer för vägar och vatten innebär det för oss som uppnått pensionsålder inte kommer att ha råd att bo kvar och ej orka se och höra allt vad byggnation kommer att innebära. Man bosätter sig ju på sådan här plats för att få lugn och ro. Om nu bygget blir av! Hur många meter in på tomten kommer det att bli? Vad måste bort? Vad skall 24X24 vara bra till? Skall vägen absolut byggas vill undertecknad, se till det billigaste mest seriösa byggaren. Med tanke på alla framtida tekniska och miljöaspekter se till att alla kablar vad gäller el- tele- bredband etc kommer ner från början. Viktigt! Se till att de hus som får bygglov blir så energisnåla som möjligt. Det finns ju många nya alternativ. Solpaneler- luft- jord- bergvärme. Braskaminer.

16 Sidan 16 av 22 Det är mycket viktigt att det förblir ett småhusområde och ej som i Uthamra. Bevara området småskaligt. Allt behöver ej vara lika. Se till att bevara ekar och andra väldigt gamla träd. Kan hålla med om att vattenfrågan är ett problem och är bra att få en lösning på. Så för den delen vore det bra med kommunalt vatten. Vad är spillvatten och dagvatten? Området ligger i ett attraktivt läge inom Vallentuna tätort. Enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse koncentreras till kommunens tätort och serviceorter. I Tingvalla bor flera året runt och vatten- och avloppssituationen är inte optimal för åretruntboende. Utgångspunkten i planarbetet är att all mark som i gällande plan är planlagd för bostadsändamål ska planläggas för bostäder. Oavsett om gällande plan fortsätter att gälla eller om detta förslag antas så hindrar inte någon av planerna att befintlig vegetation inom kvartersmark kan huggas ner. I planhandlingarna råds fastighetsägare att kontakta kommunen innan fällning av träd sker. Vad gäller utbyggnad av väg samordnas nedläggning av kablar med utbyggnaden. Kommunen följer lagen om offentlig upphandling i samband med upphandling av entreprenör för vägbygget. En tomtplats om minst 24 x 24 meter ska finnas inom varje fastighet för att skapa goda förutsättningar för att bebygga och utforma fastigheterna enligt 3 kap PBL. Planen avser inte att reglera hur uppvärmning inom området ska ske. Energikrav på nya byggnader regleras i Boverkets byggregler. Spillvatten är vatten som spolas ut från toaletter samt smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt. Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion. Dagvatten avser regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten Fastighetsägarna till Bällsta 2:261 Oklar beskrivning om följdåtgärder vid breddning av Tingvallavägens södra gren. Enligt uppgift skall vägen breddas så att garage/carport kommer att ligga alldeles intill vägen. Skall garaget/carport rivas, flyttas eller lösas in alt stå kvar? Tomten är nu inhägnad med stängsel en bit innanför tomtgränsen, den berörda sträckan är ca 120 m. Återställs detta inklusive planterade buskar till bruksskick genom kommunen? Delar av vårat hus ligger ca 2,2 meter från norra grenen av Tingvallavägen. Detta bereder oss olägenhet med den, numera kraftigt ökade, biltrafiken utanför vårt

17 Sidan 17 av 22 sovrum. Med störd nattsömn som följd. Då vägen avses vara gångstig, kan vi då nyttja vår gästparkering/in och utfart? Övriga synpunkter i yttrandet gäller gatukostnadsutredningen. Dessa synpunkter redovisas och bemöts i samrådsredogörelse för gatukostnadsutredning. Enligt Plan- och Bygglagen 6 kap 17 (gamla PBL, 1987:10) har kommunen rätt att lösa mark som enligt detaljplan ska användas för allmänt ändamål, i detta fallet väg. Vid bestämmande av ersättning för marklösen hänvisar PBL 6 kap 39 till lösenreglerna i Expropriationslagens (1972:719) fjärde kapitel. Expropriationslagen säger att intrångsersättning ska betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde, utöver denna ersättning får fastighetsägaren ytterligare 25 %, d.v.s. ersättningen är marknadsvärdeminskningen * 1,25. Fastighetsägaren ersätts också för de tomtanläggningar som ingår i det ianspråktagna området, exempelvis träd och buskar. Även tomtanläggningarna ersätts med marknadsvärdet + 25 %. Vallentuna kommun kommer lösa marken i samband med en lantmäteriförrättning som innebär att lantmätaren på plats bedömer och värderar marken och berörda anläggningar. Om befintligt garage ska rivas, flyttas, byggas upp på annan plats eller inte, får fastighetsägaren avgöra själv i samråd med lantmätaren vid den lantmäteriförrättning där ersättningsfrågan avgörs Fastighetsägarna till Bällsta 2:270 Vi önskar dela vår tomt i 3 delar. Enligt era bestämmelser så fattas det 164 kvm för att det ska bli 3 tomter på 1200 kvm vardera. Men eftersom vår tomt i väst är hysat plan och lättbygd så vill vi ha två tomter som är 1000 kvm i den västliga delen med en skaftväg längs gränsen till grannen 2:195. Övriga synpunkter i yttrandet gäller gatukostnadsutredningen. Dessa synpunkter redovisas och bemöts i samrådsredogörelse för gatukostnadsutredning. Plankartan justeras så att minsta tomtstorlek om 1000 m 2 gäller för ett större område inom planområdet Fastighetsägarna till Bällsta 2:710 Vi anser inte att området, som idag är glest bebyggt fritidsområde med stora natur och kulturvärden, skall förtätas och exploateras till ett område för permanentboende

18 Sidan 18 av 22 på sätt som föreslås i detaljplanen. Risk finns då att natur- och kulturvärdena urholkas. Vidare motsätter vi oss att vår fastighet Bällsta 2:710 läggs som Natur i planen. Det allmännas vinst av detta står inte i proportion till den skada som åsamkas oss som fastighetsägare. Kommunens bedömning är att det är av allmänt stort intresse att planlägga tomten som natur med hänsyn till upplevelsen och förståelsen av Arkils Tingstad Fastighetsägarna till Bällsta 2:287 Tillgängligheten till Vallentunasjön borde tas tillvara på ett bättre sätt. Vallentunaborna har en stor sjö nära tätorten men möjligheten att promenera och vistas nära sjön är mycket begränsad. Jag tror att alla Vallentunabor skulle välkomna en gång och cykelväg nära vattnet som binds samman med gångvägen som slutar vid Gustavs udde (se bifogad ritning).

19 Sidan 19 av 22 Detaljplanens södra områden innehåller mycket natur vilket är bra, men med detta förslag förstörs en etablerad och väl använd stig som dagligen nyttjas av hundägare, mountainbikecyklister, motionärer, bär och svamplockare och framför allt barn. Min synpunkt är att tomterna i söder minskas så att den naturliga stigen kan bevaras i dess nuvarande sträckning. Med detta förslag skärs skogen mellan Soldatvägen och Skvadronvägen av vilket måste ses som en stor nackdel. Utgångspunkten i planarbetet är att all mark som i gällande plan är planlagd för bostadsändamål ska planläggas för bostäder. Förslag enligt ritning skulle innebära stora intrång på privata fastigheter. Kommunen har tidigare i planarbetet studerat möjligheterna att anordna ett gångstråk närmare vattnet. Kommunens bedömning är att med beaktande av de kostnader för kommunen samt den förlust för fastighetsägarna det skulle innebära inte står i proportion till det mervärde som det kan ge. Planen innebär ingen skillnad mot gällande plan i detta avseende. Vad gäller detaljplanens södra områden: Då området ligger i direkt anslutning till ett större naturområde och då del av fastigheten Bällsta 2:178 redan är planlagd som natur (i gällande plan och som lämnas utanför planområdet) bedömer kommunen att det inte är av tillräckligt stort allmänt intresse att planlägga en ännu större del av fastigheten Bällsta 2:178 som natur. Mervärdet av att planlägga del av fastigheten som natur står inte i proportion till den kostnad det skulle innebära för kommunen Fastighetsägarna till Bällsta 2:193 Vi anser att vi kan styrka att fastigheten bör och kan styckas i flera nya fastigheter enligt tidigare möte med kommunen. Sammanfattning av turer kring fastigheten Bällsta 2:193. År När fastighetsägaren avsåg att köpa fastigheten, kontaktades Länsstyrelsen för att få ett utlåtande om det markerade området med eventuell fornlämning. Beskedet från handläggaren var att någon utgrävning ej skulle ske på berörd fastighet. År 2007 kom information om särskild arkeologisk utredning, steg 2 och förundersökning ang fornlämning RAÄ221, i Tingvallaområdet. Grävarbetet planerades till sommaren 2007 men blev försenat till senhösten Resultat inga fornlämningar hittades. Rekommendation att ha bevakning vid byggnation/markarbeten fick vi besked från samhällsbyggnadsförvaltningen att Länsstyrelsens kulturmiljöenhet lämnat direktiv om att den större delen av fastigheten ska utgöra naturmark. Även befintligt bostadshus hamnar då på naturmarksområdet. Nya diskussioner togs med samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi fick då ett nytt förslag med 2 fastigheter på respektive 820 m 2 vardera. Vi ansåg att den begränsade byggbara ytan blev för liten.

20 Sidan 20 av 22 Under vintern försökte vi få kontakt med Länsstyrelsen och lyckades till slut få ett samtal med dem. Länsstyrelsen ansåg att de begränsningar han angivit i sitt förslag ej gick att ändra på. Vi ifrågasatte detta, då det bevisligen ej finns några som helst fornlämningar inom detta område. Den delen av fastigheten består endast av berg. För att ta reda på vilka rättigheter man har som markägare, kontaktades en konsult i frågan. Enligt konsulten är de alternativ som finns antingen att överklaga till Länsstyrelsen eller att begära borttagning av ev fornlämningar. Inget av de beslut som Länsstyrelsen fattat finns som skriftlig dokumentation, ej heller några som helst motivationer. En ansökan sändes till länsstyrelsen om borttagning. Till saken hör också att vi fått stöd av politiker i Vallentuna kommun för borttagningen. Besked kom muntligen från Länsstyrelsen. Resultat: avslag. Vi bad då om ett möte på plats och detta skedde i september Närvarande var representanter från Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, samhällsbyggnadsförvaltningens chef samt fastighetsägarna. Avsikten med mötet var att på plats kunna göra en ny bedömning av hur man på lämpligaste sätt skulle kunna nyttja marken för byggnation och ändå se till att Länsstyrelsen skulle bli nöjd med resultatet. Utstakning av byggytor enligt senare uppritat förslag utfördes. Vi såg detta som en gemensam överenskommelse, där alla parter blev nöjda. Förslaget ritades upp och översändes till Länsstyrelsen och även till planavdelningen. Detta skedde i slutet av november 2009 (ritningar i bilaga 5). Ny telefonkontakt togs med Länsstyrelsen som ville avvakta till snön försvann, för att åter besöka fastigheten. Vid kontakt med Länsstyrelsen i maj 2009: Länsstyrelsen ansåg inte att det var i deras linje. Vi ställde då frågan om den befintliga fastighetens rättighet att få ligga kvar inom området och att renovera och bygga till. Det fanns inga invändningar på detta från Länsstyrelsen utom att om man ska bygga ny väg, bygga garage, vatten och avlopp, så måste vi utföra utgrävning på dessa delar. Om man analyserar vilka synpunkter Länsstyrelsen har och har haft på vad man får och inte får göra inom fastigheten, så ser vi inga bekymmer med att följa den ursprungliga planen och bygga 4-5 nya fastigheter på Bällsta 2:193. Vi kan inte förstå att man på dessa grunder motverkar nybyggnationer där det bevisligen inte föreligger några hinder. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Fastigheten är i gällande plan, från 1955, planlagd som natur ( naturreservat med hänsyn till fornlämningarna i området). Befintlig byggnad på fastigheten har enligt fastighetsregistret byggnadsår Fastigheten har således inte fått bebyggas ytterligare sedan I sambands med programmet (2006) pekade kommunen ut fastigheten mfl närliggande fastigheter som utredningsområde för vilka senare en särskild arkeologisk utredning har genomförts. Inom fastigheten ligger delvis fornlämning RAÄ 221:1. Fastigheten ligger även i närheten av fornlämningen RAÄ 220:1. Enligt kulturminneslagen 2 kap 2 Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den

21 Sidan 21 av 22 ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. Markerade fornlämningar i grundkartan utgör avgränsning av fast fornlämning. Hur stor del av fastigheten Bällsta 2:193 som kan planläggas för bostäder är beroende av hur stort fornlämningsområde, enligt 2 kap 2 KLM, som krävs kring den fasta fornlämningen. Fastställande av fornlämningsområde prövas av Länsstyrelsen. Justering av gräns för bostadsändamål/mark som får bebyggas sker i samråd med Länsstyrelsen. I samrådshandlingen är avgränsningen av fornlämningsområdena kring RAÄ 221:1 och RAÄ 220:1 inte bestämda. Hösten 2011 kom LST, fastighetsägaren och kommunen överens om fornlämningsområdets utbredning samt hur stor del av fastigheten som kan planläggas för bebyggelse med hänsyn till fornlämningarna ( Projekt Tingvalla, Samrådsmöte enligt kallelse Mötesanteckning daterad Vallentuna kommun.) Utställningshandlingen har reviderats map på detta. 4. Ändringar efter samråd Synpunkter rörande förtydliganden arbetas in i planhandlingarna. Upplysningstexten om fornlämningar på plankartan förstoras och revideras. För fornlämningsområde 225:4 (som är gränsbestämd enligt FMIS) ändras planbestämmelsen till NATUR. Då bevakningsobjekt 402:1 inte bedömts vara fornlämning enligt LST plockas information om stenbrottet bort från plankartan, i upplysningstext och i planbeskrivning. Och därför ersätts bestämmelse NATUR på fastighet Bällsta 2:273 med bestämmelse kvartersmark, bostäder. Byggrätten på fastighet Bällsta 2:262 utökas i enlighet med skiss 2. På fastighet Bällsta 2:193 har en yta prickats av för fastställt fornlämningsområde med bestämmelse (n). Storleken på kvartersmark som kan planläggas för bebyggelse har utökats. Plankartan justeras så att minsta tomtstorlek om 1000 m 2 gäller för ett större område inom planområdet. Bestämmelse gemensamhetsanläggning (g 1 ) och (g2) utgår. En gemensamhetsanläggning (g) för väg planläggs i Tingvallavägens förlängning (efter vändplanen) för fastigheterna Bällsta 2:12 och Bällsta 2:129. Gräns för mark som inte får bebyggas justeras inom fastigheten Bällsta 2:225. U-område för dagvattenhantering förläggs över fastighetsgränsen mellan fastigheterna Bällsta 2:129 och Bällsta 2:789. Information och illustrationer gällande strandskydd har lagts in i utställningshandlingens plankarta och planbeskrivning.

22 Sidan 22 av 22 En begäran om upphävande av strandskydd kommer sändas in till Länsstyrelsen senast i samband med utställningen, enligt Länsstyrelsen anvisningar. Genomförandebeskrivningen kompletteras med texten: Planen ersätter del av gällande planer B och B Då illustrationsplanen har misstagits för att vara facit för hur tomter måste styckas har denna utgått. Vallentuna samhällsbyggnadsförvaltning Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Åsa Dahlgren Planarkitekt