- Hur nära är närmat? - Foodia fortsätter - Torkad fisk - Nya lagar ger medvind åt gårdsbutiker - Nätverk ger styrka - Händelsekalender

Transkript

1 No Aktör inom livsmedelsbranschen i Österbotten Elintarvikealan toimija Pohjanmaalla - Hur nära är närmat? - Foodia fortsätter - Torkad fisk - Nya lagar ger medvind åt gårdsbutiker - Nätverk ger styrka - Händelsekalender Foodia på Internet:

2 2 Kommer närmaten att förändra handeln? Begreppet närproducerat har diskuterats i flera år. Hur nära är närproducerat? Handeln och industrin har framfört åsikten att hela landet är närproducerat, medan andra försökt mäta avståndet i antal kilometer. Nu har begreppets innebörd för konsumenten utretts och definitionen är (fritt översatt): Närmat är lokalt producerad mat. Närmat är matproduktion och -konsumtion, som använder sitt eget områdes råvaror och insatsvaror så att områdets ekonomi, arbetskraft och matkultur gynnas. ( JSM Lähiruokaselvitys, februari 2012). Utredningen skall ge riktlinjer för regeringens närmatsprogram, och målsättningen är att hitta en lösning på problemet att konsumenternas efterfrågan på närmat och de olika leveranskedjornas utbud inte möts. Konsumenten vill köpa närmat, men upplever att den är svår att hitta. I supermarketen är den sällan utmärkt på något sätt och det är inte visuellt lätt för konsumenten att välja en lokal produkt. Den finns, men den kräver ett visst engagemang. Om konsumenten efterfrågar närproducerad mat så borde det vara intressant för detaljhandeln att uppfylla detta behov. Handeln säger att man eftersträvar fler lokala produkter i sortimenten, men syns det i praktiken? Hittills har allvarliga försök att marknadsföra och skapa utrymme för lokala produkter lyst med sin frånvaro. Det finns många frågor att ställa i sammanhanget. Hur kan man göra det enklare för konsumenten att köpa närmat? När konsumenten säger att man vill köpa närproducerad mat, är det då endast livsmedlet man menar, eller är det egentligen nya sätt att handla på som är minst lika intressanta? Har handeln ett verkligt intresse för att skapa utrymme för närmaten? Är man beredd att förändra sina nationella order- och logistiksystem för att öka andelen lokala livsmedel? Närproducerat, ekologiskt, äkta, naturligt! Är detaljhandeln i nuvarande format och uppbyggnad överhuvudtaget rätt plats att förmedla dessa budskap på? Jag tror att konsumentens sug efter närmat handlar om mer än lokala råvaror och insatsvaror så att områdets ekonomi, arbetskraft och matkultur gynnas. Jag tror man även vill ha alternativa sätt att handla på, vill lära känna personerna bakom maten och få en ny shoppingupplevelse! Livsmedelshandeln förändras inte i en hast, men det sker en förändring och företagen inom matproduktionen har all anledning att vara alerta och att testa nya försäljningssätt. Kanske kommer vi att se nya typer av saluhallar och närmatstorg i framtiden, eller kanske supermarketen kommer att utvecklas till en dynamisk matmarknad med shopin-shops kombinerat med förbeställda och färdigpackade matkassar från lastbryggan. Oberoende vilket, så ska den österbottniska maten vara med. Företagsrådgivare, Företagshuset Dynamo/Foodia Muuttaako lähiruoka kauppaa? Lähiruoasta on keskusteltu useita vosia. Miten lähellä tuotettua lähiruoka on? Kauppa ja teollisuus ovat esittäneet koko maan olevan lähituotantoaluetta, muut ovat pyrkineet mittaamaan etäisyyttä kilometreissä. Käsitteen merkitys kuluttajalle on nyt selvitetty ja määritelmä kuuluu: Lähiruoka on ruoantuotantoa ja -kulutusta, joka käyttää oman alueensa raaka-aineita ja tuotantopanoksia edistäen oman alueensa taloutta, työllisyyttä ja ruokakulttuuria. ( JSM Lähiruokaselvitys, helmikuu 2012). Selvitys antaa suuntaviivat hallituksen lähiruokaohjelmalle, ja tavoitteena on löytää ratkaisu kuluttajien lähiruoan kysynnän ja eri toimitusketjujen tarjonnan kohtaamattomuudelle. Kuluttaja haluaa ostaa lähiruokaa, mutta kokee sitä olevan vaikea löytää. Supermarketissa lähiruokaa on harvoin merkitty millään tavalla, eikä kuluttajan ole visuaalisesti helppo valita paikallista tuotetta. Tuotteita kuitenkin löytyy pienellä vaivannäöllä. Jos kuluttaja kysyy lähituotettua ruokaa, vähittäiskauppaa pitäisi kiinnostaa tyydyttää tämä tarve. Kauppa sanoo pyrkivänsä lisäämään paikallisten tuotteiden määrää valikoimissaan, mutta näkyykö se käytännössä? Tähän saakka vakavat yritykset markkinoida ja luoda tilaa paikallisille tuotteille ovat loistaneet poissaolollaan. Tässä yhteydessä voi esittää monia kysymyksiä. Kuinka kuluttajalle voisi tehdä helpommaksi ostaa lähiruokaa? Kun kuluttaja sanoo haluavansa ostaa lähituotettua ruokaa, tarkoittaako hän vain elintarviketta, vai onko hän yhtä kiinnostunut uusista tavoista tehdä ostoksia? Onko kauppa todella kiinnostunut luomaan tilaa lähiruoalle? Onko kauppa valmis muuttamaan valtakunnallisia tilaus- ja logistiikkajärjestelmiä paikallisten elintarvikkeiden osuuden lisäämiseksi? Lähituotettua, ekologista, aitoa, luonnollista! Onko vähittäiskauppa nykyisessä muodossaan ja rakenteessaan ylipäätään oikea paikka näiden viestien välittämiseen? Uskon, että kuluttajien lähiruokatoiveessa on kyse enemmästä kuin paikallisista raakaaineista ja tuotteista. ts. alueen talouden, työvoiman ja ruokakulttuurin suosimisesta. Uskon, että halutaan myös vaihtoehtoisia tapoja tehdä ostoksia, halutaan tuntea ihmiset ruoan takana ja saada uusia ostoskokemuksia! Elintarvikekauppa ei muutu käden käänteessä, mutta muutos on vireillä ja ruoantuotantoyrityksillä on kaikki syyt olla valppaina ja kokeilla uusia myyntitapoja. Tulemme ehkä näkemään uudenlaisia kauppahalleja ja lähiruokatoreja, tai ehkä supermarketit kehittyvät dynaamisiksi ruokamarkkinoiksi, joissa shop-in-shop -konsepti yhdistyy lastauslaiturilta noudettaviin etukäteen tilattuihin ja pakattuihin ruokakasseihin. Oli vaihtoehto mikä tahansa, pohjanmaalaisen ruoan on oltava mukana. Yritystalo Dynamo/Foodia

3 Foodia fortsätter i Matlandet Österbotten 3 Det Österbottniska livsmedelsklustret Foodia har beviljats fortsatt finansiering att genom olika åtgärder utveckla livsmedelsbranschen i Österbotten. Projekttiden är fram tills i maj Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Företagshuset Dynamo fortsätter som projektägare. Under projekttiden fokuserar man mycket på att informera branschföretagen om branschförändringar och utvecklingstrender liksom den lagstiftning som inverkar på branschens företag. En betydande del av verksamheten är avsedd för att påvisa olika möjligheter och betydelsen av en kommunikation mellan producent-, förädlingsled och konsumenterna. Det finns en tydlig avsikt att lyfta det österbottniska som en viktig konkurrensfaktor i försäljnings- och konsumentleden. Ett antal marknadsförings- och mässtillfällen finns med i projektplanen vilket möjliggör en exponering av företagen och en direkt kommunikation med konsumenterna. Inom pågående projekt arrangeras seminarier och föreläsningstillfällen gällande aktuella utmaningar och frågeställningar inom branschen. Dessutom finns olika mässoch studiebesök upptagna i projektplanens åtgärder. Det Österbottniska livsmedelsklustret är även en kontaktlänk för det nationella projektet Ruoka Suomi och Aitoja Makuja Äkta Smaker portalen. Detta ingår som en del i den nätverksskapande projektverksamheten på nationell nivå. Projektet har ett aktivt samarbete med andra aktörer inom branschen och strävar efter en optimerad nytta av de resurser som finns för utvecklingsarbetet inom livsmedelsbranschen. Yrkesinstituten har en betydande roll i samarbetet om de beviljas och har tillräckligt med resurser för genomförandet av viktiga aktiviteter. Företrädare för olika livsmedelsprojekt och organisationer inom livsmedelssektorn samlas på projektets initiativ till egna informations- och diskussionstillfällen i avsikt att bättre koordinera verksamheterna mellan aktörerna. Under den projekttid Foodia verkat har det relativt tydligt framkommit att det behövs en organisation med brett perspektiv för utveckling av branschen och för koordinering av aktiviteter. Under kvarvarande projekttid och i gällande projektplan finns avsikter att söka fram lösningsmodeller som tillgodoser de existerande behoven bland företagen. Det är ett utmanande och resurskrävande arbete att lyfta Matlandet Österbotten till en positiv konkurrensnivå både nationellt och internationellt. Men det är inte omöjligt! Håkan Westermark VD, Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy Foodian Ruokamaa Pohjanmaa jatkuu Pohjanmaan elintarvikeklusteri Foodialle on myönnetty jatkorahoitus Pohjanmaan elintarvikelan kehittämiseksi erilaisten toimenpiteiden avulla. Projektiaika jatkuu toukokuuhun Projektinomistajana jatkaa Yritystalo Dynamo. Projektiaikana keskitytään tiedottamaan laajasti alan yrityksille alan muutoksista ja kehityssuuntauksista sekä alan yrityksiin vaikuttavasta lainsäädännöstä. Tärkeä osa toimintaa on osoittaa erilaisia mahdollisuuksia, ja korostaa kommunikaation merkitystä tuottajien, jalostusportaan ja kuluttajien välillä. Pohjanmaalaisuus on tarkoitus nostaa tärkeäksi kilpailutekijäksi myynti- ja kuluttajaportaissa. Projektisuunnitelmaan sisältyy joukko markkinointi- ja messutilaisuuksia, mikä lisää yritysten näkyvyyttä ja suoraa vuorovaikutusta kuluttajien kanssa. sistä. Projektisuunnitelma sisältää lisäksi erilaisia messu- ja opintovierailuja. Pohjanmaan elintarvikeklusteri on myös linkki valtakunnalliseen Ruoka Suomi -projektiin ja Aitoja Makuja Äkta Smaker -portaaliin. Tämä on osa projektin toimintaa valtakunnallisten verkostojen luomiseksi. Projekti toimii aktiivisesti yhteistyössä muiden alan toimijoiden kanssa ja pyrkii saamaan elintarvikealan kehittämistyön resursseista optimaalisen hyödyn. Ammattiopistoilla on merkittävä rooli tässä yhteistyössä, jos niille myönnetään, ja jos niillä on riittävästi resursseja tärkeiden toimintojen toteuttamiseen. Eri elintarvikeprojektien ja elintarvikesektorin organisaatioiden edustajat kokoontuvat projektin aloitteesta omiin tiedotus- ja keskustelutilaisuuksiin, jotta toiminnot voidaan koordinoida paremmin toimijoiden kesken. Foodian projektiaikana on käynyt suhteellisen selväksi, että tarvitaan organisaatio, jolla on laaja perspektiivi alan kehittämiseksi ja Meneillään olevien projektien puittissa järjestetään seminaareja ja luentotilaisuuksia ajankohtaisista haasteista ja alan kysymyktoimintojen koordinoimiseksi. Jäljellä olevana projektiaikana ja voimassa olevassa projektisuunnitelmassa on tarkoitus etsiä ratkaisumalleja, jotka tyydyttävät yritysten tarpeet. On haastavaa ja resursseja vaativaa työtä nostaa Ruokamaa Pohjanmaa kilpailukykyiseksi niin valtakunnallisesti kuin kansainvälisestikin. Se ei kuitenkaan ei ole mahdotonta! Håkan Westermark TJ, Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy

4 4 Torkad fisk en framgångsprodukt? Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Projekt Torkad Fisk undersöker begreppet torrfisk, det vill säga produktion och marknad för att producera torrfisk för olika ändamål i vår region. Projektägare är Företagshuset Dynamo Ab, finansiär är Kustaktionsgruppen och som projektledare verkar Harry Roos. Torkad fisk/kött är det äldsta sättet att konservera livsmedel och sedan medeltiden har torrfisk förekommit som mat för människor i olika delar av världen. Tidigare var betydelsen enorm under långa resor då det inte varken fanns kyl eller frys. Vikingarna till exempel hade knappast kommit sig till Amerika utan den torkade fisken med de Jag ser inget hinder till att torkning av fisk också kunde ske här i vår region. Torkad fisk är mycket proteinrik, håller länge i varm temperatur och är dessutom lätt att förvara och transportera. proteiner och övriga nyttiga ämnen de fick sig till livs genom den. Goda näringsegenskaper Här i norr är det främst på Island och i Norge som det för närvarande torkas fisk. Där finns lämpliga fiskarter och klimatet lämpar sig för Harry Roos torkning på friland under vårvintern. En stor del exporteras och i handeln finns en mängd produkter för både människor och husdjur. Produktionen sker i kontrollerade klimatanläggningar och kan därför i princip appliceras var som helst där man har tillgång till fisk. Produktutveckling sker hela tiden inom området och man ser nya möjligheter och nytta att på fler områden ta tillvara de enormt goda näringsegenskaperna i torkad fisk. I våra trakter känner vi bäst till lutfisk i torkad form, säger Harry Roos. Varför inte här? Harry Roos har bekantat sig med flera anläggningar på Island, lärt sig mera om tillverkning, leveranssätt, prisbild och fått goda kontakter. Jag ser inget hinder till att torkning av fisk också kunde ske här i vår region, säger han. Här finns överstora stammar av mindre utnyttjade fiskarter som skulle vara lämpliga att torka och ge nya möjligheter för kustfisket. Eftersom fisken bör torkas av fisk med låg fetthalt, till exempel gädda eller braxen, kan man tänka sig att kombinera en torkningsanläggning i Finland med det nu aktuella reduktionsfisket. Samtidigt ger vi konsumenterna nya sunda livsmedel med bra näringsvärde och hjälper till med att minska fosfor och kvävebelastningen i våra havsvikar. Vill pröva i praktiken Fiskindustri på Island. Största delen av torrfisken exporteras till sydligare länder som Spanien, Portugal, Italien samt också till Afrika, till exempel Nigeria och Angola. Torkad fisk används till olika maträtter, såväl vardagsmat som till kulinariska specialiteter. Harry Roos undersöker som bäst den inhemska marknaden och anläggningskostnader för etablering här. Förhoppningen är att projektet skall kunna påvisa möjligheter för torkning här och på så sätt ge ny vind i seglen åt kustfisket och kustfiskarna. Vi har kommit en bra bit på väg och jag tror att det här är något för oss, åtminstone i mindre skala, säger han. Med tanke på att de mest värdefulla produkterna av torkad fisk betingar ett pris på över 250 euro per kilogram så kan möjligheterna vara större än vi anar, avslutar Roos, som önskar att projektet kan få en fortsättning på mera praktisk nivå där verksamheten kan prövas och produkterna saluföras. Nuvarande projekttid är 1 februari december 2012.

5 5 OptiFish Utmaning att säkra tillgång Storkonsumenterna är som kundgrupp mest intressant, eftersom man inom denna grupp kan uppnå en tillräcklig stor försäljningsvolym som blir intressant för fiskindustrin. Den stora utmaningen i det hela blir hur man säkrar råvarutillgång och produktionstekniska lösningar. En förutsättning för att fiskförädlare skall kunna framställa produkter är att det finns en tryggad tillgång på fisk och där kommer förutsättningarna för att kunna vara en verksam fiskare in bilden. Det största hotet är således att den inhemska fiskarkåren minskar i antal och att utländska fiskare köper upp fiskebåtar och fiskar på de finländska vattenområdena och sedan för ut fisken ur landet. Fördomar ska övervinnas Caroline Holm, projektledare för OptiFish. OptiFish - för förädling av outnyttjade fiskarter Caroline Holm / redigering Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab OptiFish är ett projekt som syftar till att utveckla och ta fram produkter av de outnyttjade fiskarterna i Finland som till exempel braxen, gädda och mört. Under projekttiden har det under projektägaren Optimas ledning utprovats många olika produkter som kunde framställas av fiskarterna. En del har förkastats genast och en del har fått gå vidare för fortsatt produktutvecklig. När man förädlar fisk är valet av råvara, tillgång, hållbarhet och logistiska lösningar faktorer som inverkar på om produkten kan framställas till en ekonomisk konkurrenskraftigt produkt. Utgångspunkten i produktutvecklingsarbetet har varit att använda så få råvaror som möjligt och då speciellt tillgängliga råvaror från närregionen. Hållbarheten och variationen av användningsmöjligheterna har varit en viktig faktor. Under projektets gång har man besökt olika kök för att få en så verklig utvärdering av produkternas användningsmöjlighet och smak som möjligt. De förutfattade meningar om smaken som råder för en del av fiskarterna skall även övervinnas, en förändring som tar minst en generation. I november 2011 hölls en fiskekväll på Optima som bland annat innehöll fiskarens julbord där en del produkter presenterades. Mottagandet av produktsortimentet var bra och responsen var både positiv och negativ. För att storkök skall kunna få kännedom om produkterna och användningsmöjligheter framställs för tillfället en receptsamling som kan underlätta tillredning av olika fiskrätter. Även den enskilda konsumenten kommer att få allmän information och recept som tipsar om fiskarnas användningsmöjligheter. För att den enskilda konsumenten skall få upp intresset för outnyttjade fiskearter och för att det skall finnas ekonomi i produktionen för detaljhandeln, behövs det större insatser i marknadsföring. Möjligheterna finns Miljöaspekten har en betydande roll i användningen av dessa produkter eftersom vi i Österbotten har ett relativt gott utgångsläge för framställnings av fiskprodukter, förutsatt att inte ytterligare nedskärningar i fiskerinäringens verksamhetsmöjligheter drabbar näringen. Ett samarbete inom logistiken har även påbörjats inom OptiFish2 och alternativa produktförpackningar. Som delaktig i projektet ser jag stora potentiella möjligheter att skapa ekonomiska hållbara lösningar för användningen av de outnyttjade fiskarterna i Finland, säger projektledare Caroline Holm.

6 K-O Nyåker/Prime Ny livsmedelslag i mars Finland får en helt ny livsmedelslag från och med Den nya livsmedelslagen upphäver den nuvarande livsmedelslagen och lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel samt det kapitel i hälsoskyddslagen som gäller livsmedelshygien. Lagen omfattar alla stadier i livsmedelskedjan från primärproduktion till överlåtelse till konsumenten. Konsumentens val styrs av mer än enbart attityder Josefin Wikström/Kustmedia Ab Vad konsumenter säger om sina inköpsval och hur de faktiskt väljer är inte samma sak. Besluten fattas i en Sammanställning: Heidi Hjerpe/Kustmedia Ab komplex värld där både det lokala, De skyldigheter som riktar sig till parhaaksi livsmedelssektorns företagare förblir i det globala, det etiska och naturligtvis också priset påverkar. huvudsak oförändrade. För anläggningar julkaisija som har on godkänts Foodia med toimija, stöd av joka toteuttaa projekteja Tidningen Du håller i din hand är utgiven av Foodia en branschaktör som genomför projekt med syftet att utveckla livsmedelsbran- Pohjanmaan den elintarvikealan gällande hygienlagen kehittämiseksi. (till exem- Tämän lehden schen i Österbotten. pel förädling av kött och fisk) måste De viktigaste sakerna när det gäller finländarnas Foodia aloitti man toimintansa på nytt ansöka runsaat om godkännande viisi vuotta sitten osana Vaasan inställning till livsmedel är om Foodia inledde sin verksamhet för drygt fem år sedan, som en del av ammattiopiston före työelämäpalveluja. I samband med Toiminta-ajatuksena att de är inhemska on tukea ja och om de är hälsosamma. Vasa yrkesinstituts arbetslivstjänster. Verksamhetsidén är att stöda och kehittää elintarvikealan lagen godkändes yritysten förutsatte toimintaedellytyksiä riksdagen Vikten maakunnassamav varornas ursprung förändras i och utveckla förutsättningarna för att det förnyade godkännandet me. av Ensisijaisen med kohderyhmän globaliseringen, medan hälsoaspekten företag inom livsmedelsbranschen att verka i landskapet. flexibelt som möjligt. jalostuksen, markkinoinnin En tredje sak är också skillnaden mel- anläggningarna ska kunna utföras muodostavat så nämns elintarvikkeiden i alla undersökningar. Den primära målgruppen 6 ja jakelun parissa lan vardag toimivat och veckoslut. På vardagar vill Johanna Mäkelä, konsumtionsforskare. är företag verksamma inom Effektivare tillsyn yritykset. konsumenterna ha mat som går snabbt att livsmedelsförädling, marknadsföring och distribution. Foodia ylläpitää bilden. alueellaan Samtidigt laajaa finns det ett stort intresse Å andra sidan kan konsumenten ha en Den nya lagen skall effektivera Producenter och företagare på laga och då kommer så kallad färdigmat in i livsmedelstillsynen. Avgifterna för verkostoa ja livsmedelstillsynen förenhetligas och för tarjoaa matlagning yrityksille kurs i småskalig vilket syns i media. Tidigare köttförädling bred syn och reflektera hur valen påverkar Foodia upprätthåller ett stort runsaasti erilaisia antog palveluja. man att det här inte gäller samma världen omkring. utvidgas, men kommunerna fattar nätverk inom sitt område Elintarvikealan personer, yritys men voi ottaa en person använder olika Det är synd att märken för ursprungsland inte används så mycket. Finland kunde beslut om avgiftsnivåerna. En särskilt och kan erbjuda företagen yhteyttä Foodiaan strategier esimerkiksi i olika situationer. Att man äter Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab välskött egenkontroll kan beaktas som ett brett spektrum av tjänster. tuotekehittelyä, Foto: Lisbeth färdigmat Bäck tuotantojärjestelmiä, viranomaisvaatimuksia, och Jonas betyder Harald inte att man inte kan laga dra mer nytta av lokala produkter som en faktor som sänker tillsynsavgifterna, Som företag inom livsmedelsbranschen kan man kontakta markkinointia vid 5 Konsumentforskningscentralen. och den nya livsmedelslagen betonar ÖsterbottenChark mat, säger Johanna anordnade ja investointeja nyligen kurs i närheten behöver inte vara det enda säljar- Mäkelä, forskningschef förknippas med en kultur. Att de produceras 4 därför att alla aktörer inom livsmedelssektorn ska idka egenkontroll. i småskalig asioissa. En barnfamilj Elintarvike- köttföräd- Foodia kring frågor som berör koskevissa är en typisk användare av gumentet, utan också vad de betyder. exempelvis produktutveckling, alan pienyritysten ling. färdigmat. En entusiastisk kasvu Undersökningar on har visat att ju produktionssystem, myndighetskrav, marknadsföring och svarar i huvudsak samma myndigheter ja Foodia Det handlar dock inte bara om ålder utan Mäkelä anser att en levande matkultur för- För verkställigheten av den nya vaikeaa lagen äldre man är desto tveksammare är man. grupp siinä tarvitaan producenter apua På finländarens sätt Vi uppskattar närodlat samlades on olemassa tre dagar juuri investeringar. Det är inte lätt Håkan Westermark Mikael Nygård Jonas som Harald ansvarat för de tidigare livsmedelslagarna. Tillsynen leds fortfarande Alan toimijana Färdigmat Foodia haluaa är en del av finländarens var- i framtiden och den andra i dåtiden. sitä varten. också om livssituation. ändrar sig långsamt och står med ena foten i Kristinestad under för småföretag inom livsmedelsbranschen att växa det väntar dock på att det dåliga Ann-Sofi Strandberg Lisa Bäckman-Perälä ledning av jord- och skogsbruksministeriet, dag. Mäkelä av svenske Sivert Rosenholm är myös osaltaan nostaa jalostusastetta, alan työpaikkojen määrää ja paikallisesti Typiskt för den finländska matkulturen Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab handels- och industriministeriet samt charkuteristen samvetet ska försvinna Sivert flerfaldig pristagare för krävs hjälp på vägen - och därför finns Foodia till. helt och hållet. är att man gjort egna tolkningar. I Finland social- och hälsovårdsministeriet. Lisbeth Bäck/Kustmedia Livsmedelsverket fungerar Salami är som charkens centralt Rolls Ab Rosenholm. tuotettujen elintarviketuotteiden lukumäärää sina köttprodukter från Som branschaktör Kaarlo Lepistö i Österbotten är utvecklingschef för antalet Landsbygdens arbetsplatser projekt- i branschen och antalet lokalt maan yritysten kilpailukykyä Närpesfödde vara mer Sivert krävande Rosenholm när det gäller livsmedel. men i andra länder säljs pizzor inte som vill Foodia också bidra till att höja Jag tycker nog att finländarna kunde Hällesjö Pohjanmaalla. Chark i Jämtland. Lisäksi pyrimme paranta- kan man hitta pizza i kyl- och frysdisken, förädlingsgraden, Royce, ja tycker osaamistasoa, han. kuten myös ämbetsverk medan kommunerna När Marknadsföring kuluttajien från Sverige vi tycker gästade att Österbotten färdigmat är okej att via äta sociala och företagsstöd vid Österbottens ELY-central i Vasa. I hans färdigmat. medier producerade livsmedelsprodukter. Dessutom strävar vi till att höja tuotetuntemusta. Leverlåda har funnits på den ansvarar för den lokala tillsynen. för att så inspirera kommer köttproducenter vi också att ställa högre krav på företagens konkurrenskraft, deras kompetensnivå samt också konsumenternas kännedom om produkterna. Toimintaamme ohjaavat seuraavat perusarvot ja finländska marknaden i 50 år, men man till hantverksmässig arbetsrum på fjärde våningen smak och produktutveckling. förädling av Att kändiskocken Jyrki Sukula nu är med i HK hittar den inte i andra länder. Att den varit finns ett flertal besöksstolar Livsmedelsverket byter namn populär så länge är ett exempel på att livsmedelsindustrin kan bidra till att traditioner utplacerade. Han en byråkrat Ruokatalos team är ett steg jag väntat på. till Evira Effektivt Privat foto sina johtosanat: produkter. osaaminen, Både i teori och i tulos, etiikka, sitoutuminen ja peili. Huomion keskipisteenä praktik. Tillverkning on aina av lufttorkade Våra grundläggande värderingar återspeglas i ledorden kompetens, resultat, etik, engagemang och spegel. Det är alltid företaget som skall stå saat mahdollisuuden tehdä tarvittavia tarkistuksia, enligt jotta Siverts projektisi grundrecept, on- stod yritys. Esittelemällä ja peilaamalla tuotteitasi ja produkter, ideoitasi salami peilissämme och bratwurst, med mycket kundkontakt och inte glöms bort. vid hans bord har många projektidéer presenterats. ter från och med Livsmed- användes Om kött de faktiska av får och val highland. som finländarna gör i Baslivsmedel med nya ingredienser Livsmedelsverket byter namn och he- Marknadsför kultur i centrum, och genom att visa Dina produkter eller idéer i vår spegel nistuisi. på programmet och som råvara har Du möjlighet att göra de justeringar som krävs för att Ditt projekt elssäkerhetsverket Evira (Elintarviketurvallisuusvirasto). I det nya Evira Deltagarna Pohjanmaan Riktiga matbutiken delikatesser! kan Mäkelä förmånligt! i dagens läge inte Finländarna tar alltså till sig utländska livsmedel på sitt sätt. Så kallade funktionella utgångspun ska lyckas. Foodian rahoittajina toimivat Fårfarmare Pohjanmaan Bengt Ek från TE-keskus, Oxkangar gör inlägg i uttala sig visade om. stort Attityderna intresse är enklare, men Kaarlo Lepistö har ansvar för genomförandet uppfattning liitto, alueen av landsbygdsprogrammet. Han ger råd gällande projekt, bereder projektansökningar ket, ja Forskningsanstalten Närpiössä. Tämän för julkaisun veteri- avulla köttförädling. förenas kunnat det sekä nuvarande diskussionen. yritykset. Livsmedelsver- Foodia on edustettuna och äkta i den vilja komplexa Pietarsaaressa, Vaasassa att lära sig värld mer vi om lever i är de endast livsmedel tas emot med blandade åsikter. turligt fode Foodia finansieras av Österbottens TE-central, Österbottens Förbund, en haluamme aspekt. Lisbeth Priset Bäck/Kustmedia tiedottaa toiminnastamme närmedicin ja och esitellä livsmedel joitakin EELA, alueen elintarvikeyrityksiä Sivert är mycket skicklig är mycket Ab viktigt i vardagen, men Mäkelä De mest kända märkena är Benecol, förökning ä kommunerna och deltar i regionen, vid beslut samt om företagsstöd. företagsavgifter. Medel Vi finns representerade ja och tycker att det tyvärr ofta Gefilus och Xylitol. Mjölksyrabakterier som också p i Jakobstad, beviljas Vasa för och utvecklingsprojekt Närpes. Med den av olika här slag tidningen vill vi informera yhteistyökumppaneitamme. Kontrollcentralen för Teemme växtproduktion mielellämme kunnig. är yhteistyötä Han ger oss det enda som juuri praktiska råd Christer Carlebring från Böle styckar en halv tacka som ska bli salami. om hela processen börjandes betonas. från det Etisk konsumtion finns i livsmedel tidigare funnits på Gården ha om en del av samt vår för verksamhet mikroföretagens samt investeringar. presentera några av livsmedelsföretagen i regionen och våra samarbetspartners. Vi ser fram emot att få Sinun ja yrityksesi KTTK och kanssa. JSM:s Älä avdelning epäröi ottaa för yhteyttä! har dock börjat tas upp i diskussioner om finländarnas matbord. Man är också van vid Ofta tar projektsökande kontakt med att djuret slaktas, säger en av dem. het och för mig i ett tidigt skede. Det är bra och då kan livsmedel och hälsa. Det nya verket Marknadsföring via sociala medier livsmedel. Vår uppgift är att inspirera att ha något och på brödet. Den första genera-egetionen är intres- av funktionella livsmedel är sådana Hela markn ysteri, samarbeta med just Dig och Ditt företag. Tveka inte att kontakta oss! jag direkt ge riktgivande anvisningar eller sysselsätter cirka 700 personer, varav Besvärligt Lokalt regelverk utesluter inte globalt. hjälpa Konsumenten väljer diskussionsämne kanske produkter un- från serade den av egna egen förädling. som Nätver- lätt hoppar in i den typiska matkorgen dialog med producenter som upplysa om ifall projektidén inte faller inom cirka 450 i huvudstadsregionen. Ett angeläget ramen för landsbygdsprogrammet. der teoridelen Källa: JSM kommunen var regelverket med tanke och på sysselsättning. ket mellan köttproducenterna är i Finland. hela produk Jag tycker om mitt arbete, säger han efter Effektivt kraven för utrymmen där livsmedelsförädling äger rum. Det finns upplysa konsumenterna om var viktigt till exempel när man ska Irene Johansson och blad, har en tretton år på ELY-centralen och med liknande uppgifter vid dåvarande länsstyrelsen mellanrapport över pro- bloggar sam Kaarlo Lepistö med den Björn Söderblom från jekt som hittills beviljats dessförinnan. i samarbete och förmånligt! Maxmo tydliga skillnader mellan de europeiska länderna och Finland har pågående charkprojektet riktar sig produkter finns att köpas.det bidrag under Patricia pågående Wiklund har många års erfarenhet av marknadsföring. programperiod. integrerade Det viktigaste är att man klargör vad man vill berätta och till vem. kanske de största kraven av alla. mycket till dem som har fårfarm, Ansvarig utgivare: Nya tidens Foodia sätt Julkaisija: Foodia Konstigt, tycker de elva deltagarna. Österbottningar Lisbeth I Finland Bäckpratas på Herrmannsdorfer det vackert av Landwerkstätten. ekokött. highlandsdjur eller är producenter sätt att öka k Produktion: Kustmedia Ab Oy; Anna Sand, Lisbeth Bäck Lisbeth Bäck/Kustmedia AbTuotanto: Kustmedia Ab Oy; Anna Sand, Projektfinansiering är nya tidens sätt att Projektledare. Ombrytning: Kustmedia Ab Oy; Åsa Bodman Taitto: Kustmedia Ab Oy; Åsa Bodman om förädling men i praktiken är Grupper som är värda extra bedriva och utveckla verksamhet. Närodlat och kvalitet, Livsmedelsklustret tera vem som beviljas medel och hur mycket. Lån från Grafisk profil: Reklambyrå Prime Graafinen ilme: Mainostoimisto Prime myndigheternas krav och bestämmelser bloggar sådana att få kan satsa fullt Österbottniska exempel hon ger är Maxmo uppmärksamhet, tycker jag. Det Alla kan utveckla sitt eget recept, säger han. Som saluförs under Livsmedelsbranschen i Österbotten är Foodia eller Kvarken Fishing. Lepistö uppskattar att en fjärdedel av den Upplaga: Patricia Wiklund från företaget Förespråkar mångsidig och 500 jordbruket exemplarär livskraftigt. Det Painos: Österbottniska 500 kpl finns ett hundratal av dem i Österbotten och och de har Bergwalls ofta fått bageri. söka eget gårdsnamn. potten om 30 miljoner euro År 2010 st Tryck: ut. Investeringskostnaderna är syns också i Keab-Paper, vår statistik. Många Vasa 2005 konsumenter uppskattar lokalproducerat och närodlat. Nya perioden Invenire förbereds är specialiserad Paino: under på pågående Keab-Paper, programperiod Vaasa 2005tillfaller Studieresa Hembageri till Bayern oskäligt höga. sina egna vägar för att utveckla sin Sune West från Esse Highland för är produk marknadsföring och kommersialisering. hade vi tekniska Hon hinder verkar som i landskap. Åboland ighet från Österbottniska produ- om salamitillverkning. kommer att utveckling av olika jordbruksgrenar. Vi pratar om hemsidor, facebook och bloggar De kan också konkret visa på positiva effekter från sina satsningar på sociala medier. Rosenholm efterlyser mera kax- verksamhet. köttproducent och vill lära sig mer Hönsgård, k Så ska det vara. Nuvarande programperiod pågår Vi tycker att branschen på Internet. är viktig för vårt Hotbilder är konkurrensen till de multinationella kedjorna och svårigheten för fördröjde utbetalningar men har men hela nu fungerar världen tek- som På frågan om Lepistö lever som han lär I början Av dem tre förespråkar jag bloggar, då center. Enligt egna recept Den ska gå att sälja i Österbotten och är fullt möjlig att tillverka 000 euro, n småföretagare att förädla sina råvaror. Lagstiftningen är att man klargör kan ibland vad man vara vill berätta komplicerad och till och vem. programperioden arbetsfält har inletts och jord- har och fått fotfäste niken som den ska. Förberedelserna inför nya svarar han. de också utan tilläggskostnad Stå på er! har en bra Österbottnisk Sivert Rosenholm ger företagarglädje smakprov Patricia Wiklund har många års erfarenhet av marknadsföring. Det viktigaste Den februari genomförde projektet Österbotten Chark en med låneand Jovisst, hemma sökbarhet har vi österbottniskt på Internet. Perfekt för dem som på salami och förklarar att en bra för en vanlig karl, ler han. går in med studieresa till Biofach-mässan i Nurnberg samt den ekologiska vidareförädling kräver ofta investeringar i skogsbruksministeriet i Österbotten inväntar nya som direktiv omtyckt fårkött i frysen och vi vill köper få helst ut nya lokalproducerade grönsaker, ler reklam han. Projektdragare produkter Efterfråga på marknaden, finns göra Vid salami all ska strategisk vara rätt torkad, marknadsföring ha rätt Jag är är det imponerad över den här pengarna so Jonas Nord från Björköby utrymmen. Vi stöder gärna sådana investeringar och tror på lokalproducerat, säger Kvoterna i euro räknat minskar lite för ökad från EU-kommissionen. föreläsare och genom uppdrag för befintliga gården eller visa Herrmannsdorfer ser en konsistens, arbetsprocesser viktigt Landwerkstätten en given arom att man har ett mål. söder och kursens om München. deltagare. Har sällan sett prövar på tillverkning av tio år framå Patricia Wiklund han och hänvisar från företaget till pågående projekt Förespråkar som varje bloggar år och hos det gör företag att vi hamnar inom Österbottniska att priori- livsmedelsbranschen. exempel Mera information hon ger på är Maxmo för sina kunder. Resan efterfråga arrangerades på närproducerat i samarbete innehålla mycket Vad vill man med smak. åstadkomma. Viexpo Och så och en Sälja sammanlagt så engagerad och intresserad bratwurst. Till hjälp har mera eller försöka få en ny produkt på marknaden, stor öppenh också trogn han Sune West. livsmedel. ska den ätas rumsvarm. grupp, avslutar Rosenholm. Invenire är specialiserad på Hembageri och Bergwalls bageri. Men, fortsätter deltog hon. Den tolv här nyfikna typen av österbottningar. marknadsföring och kommersialisering. Hon verkar i Åboland booksida eller blogg Biofach ska uppdateras räknas som den konti- världsledande verksamheten mäss- men genom att definiera och Vi pratar om hemsidor, facebook och bloggar De kan också konkret visa på positiva marknadsföring effekter från sina satsningar på sociala medier. ska vara levande. En face- frågar hon. Ibland självklara grundbitar i sig informe på Internet. Av dem tre förespråkar jag bloggar, då Gamla och moderna metoder Produkter men har hela Foodia världen som de också utan tilläggskostnad Patricia har Wiklund en bra Österbottnisk ser en stor tillgång företagarglädje i att nuerligt. Är man san inte gällande aktiv tappar ekologiska läsarna livsmedel uttala och målen där styr man sin reklam till önskad elva egna f arbetsfält och Foodian har toiminta fått fotfäste pohjalaisena elintarvikeklusterina sökbarhet på Internet. jatkuu Perfekt marknadsföra uusin dem kilpailukyvyn som sig och parantamiseen. sitt företag via Projektin sociala kohderyhmiä fort intresset ovat paitsi så det presenteras lönar sig inte allt att man hoppa kan tänka målgrupp. sig inom Eftersom deltagarna huvudsakligen repre- med omnej Privat foto Foodia resumé Foodia är en offentligt finansierad branschaktör som genomför eller deltar i projekt med syfte att utveckla livsmedelsbranschen i Österbotten. Det praktiska arbetet tar sig uttryck på många olika sätt. Ett av dem är utgivningen av FoodiaINFO till verksamma företagare och samarbetspartners inom branschen. Här och nu gör vi en tillbakablick över det som ingått i tidigare tidningar. för de österbottniska livsmedelsföretagens bästa Pohjanmaan elintarvikeyritysten Om Foodia Foodia har, med olika projektägare, verkat sedan början av 2000-talet. - Foodia finns till för de österbottniska livsmedelsföretagens bästa. - Den primära målgruppen är företag verksamma inom förädling och marknadsföring. - Foodia upprätthåller ett stort nätverk inom sitt område och sprider aktualiteter ut på fältet. - Ledord inom projektet är, och har varit: kompetens, etik, engagemang och spegel.

7 kontaktuppgifter finns på ingen a kunland lsn på dor en ra till taka rikt-. 6 b Resa till Saerimner 2010 Resan arrangerades av företagshuset Dynamo samt Hushållningssällskapet i Norrbotten genom projektet Qvarkenfood, som finansieras via Botnia-Atlantica och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Årets Saerimner var den 14:e i ordningen. Från att ha varit en mässa för Jämtländska livsmedel har Saerimner utvecklats till en nationell träffpunkt och ett branschforum med debatter och seminarier kring hantverksmässig livsmedelsförädling. I samband med Saerimner arrangeras även SM i Mathantverk. I år kunde företag delta i hela 37 olika klasser med olika charkprodukter, ostar, bröd, fiskprodukter, drycker med mera. Saerimners sociala höjdpunkt är galamiddagen där SM-vinnarna koras. Smakliga produkter Bland seminarieprogrammet som de österbottniska besökarna tog del av kan nämnas Jürgen Körber från Herrmannsdorfer Ett erfarenhetsutbyte, problem som allt lyftes för att fram det småskaliga var det finländskket ska regelverkat blomstra. Företagarna för livsmedelsprodu- är aktivt och formar mathantver- Matfesten 2011 verksamheten bland annat genom olika branschråd som fungerar som rådgivande organ för Eldrimner. Besök samt för mer information. branschens aktörer. Projektet samarbetar med andra gränsöverskridande projekt med anknytning till livsmedel, kunskapsspridning och upplevelser. Projektet skall bidra till att livsmedelsföretagen utö- MÄSSKALENDER 2006 MESSUKALENTERI Tomatkarnevalen kar sin kunskap inom produktion, produktutveckling Närpes och marknad. Stora Nolia Dessutom skapas utökade nätverk Piteå via projektets olika aktiviteter. En Matfesten viktig i Skellefteå strävan 2006 är att företagen skall får möjligheter till tillväxt och en Ruokamessut förbättrad lönsamhet. Ansvarig Kauhajoki projektägare är Ab Företagshuset Matmässa Dynamo Yritystalo Oy. Medsökande Malax i Sverige är Hushållnings klockan Åminne, Nolia Gastro sällskapet Rådgivning Nord Ab Botnia PiteåAtlantica programmet står Intercool för 50 procent av finansieringen och Düsseldorf resten är fördelat på Länsstyrelsen i Västerbotten, 2006 Österbottens Turun Ruokamessut Åbo Förbund, Kvarkenrådet och sökande samt Japan medsökande parter. Healt Ingredients Tokyo (Samlingsmonter/ Yhteisosasto Viexpo) Håkan Westermark, VD på Dynamo Sial Paris Scanpack Göteborg Ruoka 2006 i köttprodukter och ändå producera säkra och smakliga produkter. Det goda köket Helsingfors Produktionen på Herrmannsdorf Stockholm är helt ekologisk, och man strävar målmedvetet till att använda Kauppiasmessut Köpmannamässan/ gamla metoder men med hjälp av Jakobstad modern teknologi. Intressant var ISM även deras nya satsning på produktion av hönsägg och kyckling, Köln Internorga där hela produktionen sker som Hamburg ett kretslopp inom gården. Satsningen finansieras dessutom Anuga med Köln hjälp av låneandelar från deras stamkunder! 2006 Bygg varumärken Ansvarig utgivare: Foodia Produktion: Kustmedia Ab Oy; Josefin Wikström Leif Lynum från Högskolan Ombrytning: i Kustmedia Ab Oy; Heidi Hjerpe Grafisk profil: Reklambyrå Prime Sör-Tröndelag berättade om den Pärmbild: Framsida: Bildström norska specialiteten Rakefisk. En Baksida: K-O Nyåker / Prime Upplaga: 700 exemplar mjölksyrad fisk med mild Tryck: smak Keab-Paper, Vasa 2006 som tillverkats sedan urminnes tider och som åter ökar i popularitet. Gällande fisk kan även nämnas Ulvö Lilla Salteri som vann första pris i Saerimner förpackningstävling med fyra stycken surströmmingsburkar förpackade i center, speciellt för dem som vill idka småskalighet Ununger, VD och på Saltå där förutsättningarna Kvarn i Järna, skiljer en liten trätunna. Johan berättade sig om mellan att bygga olika varumärken länder inom och EU eftersom förändra lagen världen. tolkas Saltå på Kvarn olika sätt. producerar Många ser lagstiftningen i Finland som ett direkt hinder för enbart ekologiska produkter och utnyttjar sociala medier och engagemang i mjuka värden sin för att verksamhet skapa och stärka och för relationerna att nå en förändring till kundkretsen. krävs myndighetsmedverkan och politisk Seminarieprogrammet vilja. En ny livsmedelslag var omfattande och är under arbete höll mycket och kommer hög kvalitet. av Resan allt att till Saerimner var givande och vi hoppas ha möjlighet döma att godkännas att återvända under ett det annat här år, året. då med Producenterna ännu mera ser fram Detta projekt är ett samarbete mellan Västerbotten, Österbotten och södra Österbotten. Målsättningen är att öka kunskapen bland livsmedelsföretagen på bägge sidor av Kvarken samt bidra till affärskontakter i båda riktningarna. Den Verksamheten oktober sker via olika besökte en grupp om tretton österbottningar Saerimnermässan utbildningar, i Östersund, seminarier Sverige. Förutom det österbottniska gänget deltog även träffar, och marknadsföringstillfällen för företag från Norrbotten och Västerbotten. Matriket landwerkstätten i närheten av München. Österbotten Jürgen berättade om metoder för att minimera användningen av nitriter och nitrater Sivert Rosenholm som är Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab bördig från Närpes och som även hållit köttförädlingskurser Det produceras gott om livsmedel i Österbotten och landskapet har i potential Österbotten att bli har redan flera ett matrike. Det är dags att lyfta guldmedaljer blicken från tallriken och rikta den mot i sitt närregionen. skåp. I Så år fick han en uttryckte sig silvermedalj från företagshuset Dynamo i förhandsinformationen lufttorkad Calabrese-spinata kring strategiseminariet för korv. livsmedelsaktörer som arrangerades i Jakobstad i slutet tid för att emot ta del lättnader av programmet. och större flexibilitet inom på september. småskalig livsmedelsproduktion. Rubriken löd Mat som konkurrensmedel Samtidigt lyftes möjligheter fram, exempel för regional utveckling. Programinnehållet på lyckade satsningar med lokal mat och Saerimner arrangeras av Eldrimner som är Sveriges nationella centrum för hantverksmässig livsmedelsförädling. Eldrimner hjälper småskaliga mathantverkare med utbildning, rådgivning, seminarier, studieresor och var fylligt och talturerna många. Deltagare från hela landet medverkade. Föreläsarnas material matupplevelser som utvecklingspotential. Arrangörer för dagen var Näringscentralen Concordia, Ab Företagshuset Dynamo i samarbete med Foodia. Jürgen Körber från Herrmannsdorfer landwerkstätten berättade om användningen av tillsatsämnen i köttprodukter. Den september 2011 genomfördes den första österbottniska Matfesten finns samtidigt att på tillgå tre orter; under Närpes, Vasa och Jakobstad. Upplägget med tre festplatser var vågat och föregicks av många frågeställningar. Har vi tillräckligt med försäljare? Får vi dem med? Finns det Mats publikintresse Nylund, riksdagsledamot så det räcker till tre orter? Ifall vi skulle - Inledning ha lyssnat på alla skeptiker under resans gång så hade det knappast blivit någon matfest i Österbotten. Men det blev en fest, Johan publiken Andersson kom och Anell, den Jordbruksdepartementet i Sverige var hungrig. Det är viktigt att det ordnas tillfällen där livsmedelsproducenterna får träffa varandra. - Sverige, det nya matlandet/ett Tanken på en österbottnisk matfest har grott i flera koncept år på Företagshuset för att marknadsföra Dynamo. Sverige och matfester konsten i Norden att skapa tillväxt Olika skördefester har besökts och koncepten arbetsplatser har studerats. med maten som Foodia Awards KONTAKTUPPGIFTER YHTEYSTIEDOT Ann-Sofi Strandberg Projektledare Projektipäällikkö , ann-sofi.strandberg@vaasa.fi Mikael Nygård Företagsrådgivare/Vasa Yritysneuvoja/Vaasa , Som bevis för sin kompetens har vinnarna fått en skulptur gjord av konstnären mikael.nygard@vaasa.fi Paula Blåfield. Jonas Skulpturen Harald har fått namnet Företagsrådgivare/Norra Österbotten Brödsolen Yritysneuvoja/Pohjanmaan och symboliserar pohjoisosa den livgivande kraft 06 som 7235 kännetecknar 200, produkter jonas.harald@vaasa.fi som kommer från den österbottniska kusten. Håkan Westermark Koordinator/Sydösterbotten Koordinaattori/Pohjanmaan eteläosa , Foodia Awards hakan@dynamohouse.fi är ett koncept Lisa för Bäckman-Perälä att öka konsumenternas Kurssisuunnittelija kännedom om Kursplanerare , österbottniska lisa@dynamohouse.fi livsmedel, Ni hittar oss även på bidra till Löydät företagens meidät myös osoitteesta marknadsföring och sporra dem till att utveckla sina produkter. Julkaisija: Foodia Tuotanto: Kustmedia Ab Oy; Josefin Wikström Taitto: Kustmedia Ab Oy; Heidi Hjerpe Graafinen ilme: Mainostoimisto Prime Kansikuva: Etusivu: Bildström Takasivu: K-O Nyåker / Prime Painos: 700 kpl Paino: Keab-Paper, Vaasa 2006 Foodia Awards pristagare: 2004 Pohjanmaan Matbröd: Ruokamaa Maxmo Hembageri Elintarvikealan tuottajat ja toimijat kokoontuivat Fiskprodukter: Pietarsaaressa järjestettyyn Camillas seminaariin Fiskdelikatess Ruoka kilpailukykytekijänä Årets Nytänkare: aluekehityksessä. Närpes Fiskdelikatesser Seminaarissa 2005käsiteltiin uhkakuvia, lähinnä suomalaista Bärdrycker: lainsäädäntöä, joka koetaan pienimuotoisen tuotannon esteeksi. Samalla nostettiin Petsmo Bär esiin mahdollisuuksia; Bärbakelser: esimerkkejä onnistuneesta Konditori panostamisesta Princess paikalliseen ruokaan ja ruokaelämyksistä kehittämispotentiaalina. Årets Nytänkare: Othello Products Päivän järjestivät Elinkeinokeskus Concordia 2006 ja Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy yhteistyössä Rökt helköttsprodukt: Foodian kanssa. Oravais Rökeri Luentomateriaali Sylt/Gelé osoitteessa till varmrätt: Granholms Årets Nytänkare: Oravais Rökeri Ulvö Lilla Salteri vann första pris i Saerimner förpackningstävling. Saerimnerin järjestää Eldrimner, Ruotsin käsityöhön perustuvan elinarvikejalostuksen kansallinen keskus. Eldrimner järjestää yrittäjille koulutusta, seminaareja, opintomatkoja ja kokemusten vaihtoa pienimuotoisen ruoantuotannon hyväksi. Yrittäjät osallistuvat aktiivisesti ja muovaavat toimintaa mm. erilaisten Eldrimmerin neuvoa-antavina toimieliminä toimivien alaneuvostojen kautta. Lisätietoa osoitteissa ja Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Lisbeth 7 Entreprenörspris: Granholm s/ Monica och Samuel Granholm 2010 Bröderna Ralf och Mats Hellström, Kaskö 2011 Gustav Granholm, Korv Görans Kebab Ab, Jakobstad Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

8 8 Nya lagar ger medvind åt gårdsbutiken I februari arrangerade Foodia tillsammans med Landsbygdsnätverket ett seminarium gällande den förnyade livsmedelslagstiftningen i Finland. Seminariets tyngdpunkt var lagd på hygienlagstiftningen kring kött- och fiskförädling, och som föreläsare fungerade Sebastian Hielm från Jord- och Skogsbruksministeriet. Hielm är mycket insatt i hela förnyelseprocessen och kunde svara på många direkta frågor kring lagstiftningen och dess betydelse. Livsmedelslokaler behöver numera endast anmälas till lokala myndigheter, men kräver inte ett regelrätt godkännande. Egenkontrollplaner skall finnas och tillämpas, men inte heller dessa behöver godkännas vilket ökar flexibiliteten för företagaren. Om verksamheten är liten och förenad med låga risker så krävs ingen anmälan alls, men som företagare är man naturligtvis alltid skyldig att tillämpa allmänna hygienregler för hantering av livsmedel. Man har eftersträvat att få en mer riskbaserad lagstiftning som bättre beaktar den enskilda verksamheten. För mindre företag har byråkratin lättats och verksamheten skall bedömas utgående ifrån sin omfattning och produktion. Flexibiliteten som finns inbyggd i EU-lagstiftningen skall kunna tillämpas även i Finland. Korta kedjor gynnas En generell riktlinje är att korta leveranskedjor av lokal mat gynnas, till exempel direktförsäljning från producent till konsument samt försäljning via lokala butiker. Långa leveranskedjor där livsmedlen passerar packerier, industri och grossister för att nå ut till många konsumenter har högre krav för att tillräcklig säkerhet och spårbarhet skall uppnås. Allmänna hygienregler Nya möjligheter Primärprodukter så som grönsaker, fiskeriprodukter, vilt, ägg och mjölkråvara får säljas i mindre mängder direkt till konsumenten. I en anmäld livsmedelslokal, som till exempel en butik med ett ändamålsenligt bakrum kan man även förädla kött-, fisk-, och mjölkprodukter och sälja dels i butiken samt även mindre mängder till andra butiker i närområdet. Det här ger nya möjligheter att småskaligt tillverka charkprodukter eller ost för den lokala marknaden! Lågriskförordningen 1258/2011 är intressant för mindre verksamheter som vill slippa onödig byråkrati. Den gäller såväl primärproduktionsställen som anmälda livsmedelslokaler, till exempel en gårdsbutik. Överlåtelse av primärprodukter direkt till konsumenten (2 ) 1) bladgrönsaker, högst kg per år, andra primärprodukter av växter samt svampar, högst kg per år samt honung, högst kg per år 2) fiskeriprodukter som primärprodukter, högst kg per år 3) frilevande harar och kaniner, högst djur per år, frilevande fåglar, högst djur per år samt frilevande hjortdjur, högst 10 älgar, 30 hjortar och 50 rådjur per år, 4) råmjölk på primärproduktionsstället, högst kg per år 5) övrig mjölkråvara på primärproduktionsstället, högst kg per år 6) hönsägg på primärproduktionsstället, vid lokal torghandel eller vid försäljning från dörr till dörr, högst kg per år 7) övriga fågelägg, högst kg per år Leverans av primärprodukter till lokal detaljförsäljning (3 ) 1) bladgrönsaker, högst kg per år, andra primärprodukter av växter samt svampar, högst kg per år samt honung, högst 1000 kg per år 2) frilevande harar och kaniner, högst djur per år samt frilevande fåglar, högst djur per år 3) fryst råmjölk, högst kg per år 4) hönsägg till detaljhandelsföretag inom vissa glesbebyggda regioner, högst kg per år 5) övriga fågelägg, högst kg per år Detaljhandels förädlingsverksamhet som är marginell och av lokal karaktär (5 ) Vid leverans av animaliska livsmedel från ett detaljhandelsföretag till ett annat ska som marginell verksamhet anses leveranser som uppgår till högst 30 procent av den mängd animaliska livsmedel som detaljhandelsföretaget årligen levererar och överlåter. Trots vad som föreskrivs ovan ska som marginell verksamhet också anses leveranser på högst kg per år. Vid verksamhet enligt 1 mom. ska som verksamhet av lokal karaktär anses leveranser inom landskapet eller motsvarande område.