Lika rättigheter i förskolan. ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete

Transkript

1 Lika rättigheter i förskolan ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete

2

3 Pedagogik och material Nya mål och åtgärder? Kvar att göra? Resultat? Samtliga insatser och åtgärder Förra årets arbete Utvärdera Normkritik Socialt klimat Diskrimineringsgrunder Stöd i läroplanen Förstärka respekten för allas lika värde Frä mja Trakasserier och kränkande behandling Upptäcka tidigt Informera förskolechef och huvudmän Utreda Åtgärda Följa upp och dokumentera Åtg ärder för akuta situation er Förskolepersonal Barn Föräldrar Förebygg Utgå från kartläggning Kartlä g g Upptäck risker Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder Trakasserier och kränkande behandling Arbetssätt, rutiner och regler Analysera Forumulera tydliga mål Bestäm åtgärder Utse ansvariga När ska det ske? Hur ska åtgärderna utvärderas?

4 Hjulet för likabehandlingsarbetet Till vänster finns ett hjul (fortsättningsvis kallat hjulet) som visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet. De olika stegen är: Utvärdera Främja Kartlägg Förebygg Åtgärder för akuta situationer Hjulet utgår från centrum, det vill säga förskolepersonal, barn och föräldrar. Hjulet läses inifrån och ut. I kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för steg finns hjulet även vid avsnitten nedan. Utvärdera förra årets arbete Utgå från förra året årets plan och utvärdera likabehandlingsarbetet, resultat, vad som är kvar att göra och nya mål och åtgärder. Läs mer på sida 25. Främja barns lika rättigheter och möjligheter Nästa steg är att främja barns lika rättigheter och möjligheter. Främjande arbete riktar sig till alla barn och bedrivs kontinuerligt. Det genomförs utan förekommande anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Pusselbitar är bland annat att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från diskrimineringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar med mera. För mer information se sida 27. Kartlägga verksamheten Nu är det dags att kartlägga verksamheten och upptäcka risker. Läs mer om kartläggningsmetoder, arbetsätt och analys av resultatet på sida 37. Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Utgå från kartläggningen i steget före, formulera mål för verksamheten, bestäm åtgärder och vem som är ansvarig för att detta genomförs och när. Läs mer på sida 43. Åtgärda i akuta situationer Detta handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling och rutinerna omkring. Se vidare på sida 47.

5 Lika rättigheter i förskolan - ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete

6 Alternativa format: Detta är en tillgänglig pdf. En tryckt version av denna skrift finns för beställning på DO:s webbplats: Andra alternativa format, exempelvis Daisy, lättläst eller punktskrift, kan beställas utan kostnad. Kontakta då DO på Diskrimineringsombudsmannen (DO) DO H PDF ISBN

7 Innehåll Hjulet för likabehandlingsarbetet 3 Varför ska förskolan arbeta för likabehandling? 9 Alla barn har samma rättigheter...9 En del av den ordinarie verksamheten...9 Strukturerat, stegvis och ständigt pågående Om Lika rättigheter i förskolan Kapitel 1: Viktiga principer för likabehandlingsarbete 11 Likabehandling en del av förskolans dagliga arbete...12 Systematiskt och målinriktat Planen ett viktigt verktyg Främja, förebygga, åtgärda...18 Involvera alla som berörs...19 Kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för steg 23 Utvärdera förra årets arbete Främja barns lika rättigheter och möjligheter Kartlägga verksamheten Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...43 Åtgärda i akuta situationer...47 Kapitel 3: Begrepp, regler och lagar 51 Juridiska begrepp Diskrimineringsgrunder Lagar och regler...60 Verksamheter som ska bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planer Myndigheter...63

8

9 Varför ska förskolan arbeta för likabehandling? Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete i ord och handling driva denna utveckling framåt. Alla barn har samma rättigheter Likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan. Barn har ett rättsskydd mot diskriminering och trakasserier som är likvärdigt det som finns för förskolans anställda. Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan har samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete. En del av den ordinarie verksamheten Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa avgränsade aktiviteter. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa möjliga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet all personal, barn och föräldrar. Att uppmuntra delaktighet är också ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga diskriminering och kränkande behandling. När till exempel barnen får vara delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan. Det gynnar det sociala klimatet. Lika rättigheter i förskolan 9 (66)

10 Strukturerat, stegvis och ständigt pågående Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Det är en ständig pågående process för att utveckla förskolan och processen följer vissa bestämda steg. Men varje förskola ska utgå från sin egen situation och utforma insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att sammanföra dem till en enda plan mot diskriminering och kränkande behandling så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna. Planen ska upprättas årligen och är ett viktigt verktyg för att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. I samarbete med Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har DO tagit fram ett webbverktyg som stöd för att utforma en sådan plan ( I webbverktyget ges även exempel på hur andra förskolor har arbetat samt länkar till metodmaterial och mer information. Om Lika rättigheter i förskolan Den här skriften har fokus på likabehandlingsarbetet i sin helhet och tar till exempel inte upp hur ni ska utforma förskolans plan. Arbetet med att ta fram planen är visserligen en viktig del i att forma det konkreta likabehandlingsarbetet. Men likabehandlingsarbetet är så mycket mer. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling varje dag. DO vill visa hur förskolans anställda kan verka för att likabehandlingsarbetet verkligen blir en integrerad del av hela verksamheten som involverar alla som berörs av den. Skriften vänder sig till personal inom förskoleverksamhet, det vill säga förskola och andra verksamheter av pedagogisk omsorg som till exempel öppen förskola och familjedaghem. I denna skrift används förskolan som samlingsbegrepp för dessa verksamheter. Det finns en särskild skrift för skola och fritidshem som heter Lika rättigheter i skolan. Lika rättigheter i förskolans olika kapitel är: Viktiga principer för likabehandlingsarbetet (kapitel 1) Likabehandlingsarbetet steg för steg (kapitel 2) Begrepp, lagar och regler (kapitel 3) Vad är det för skillnad på trakasserier och diskriminering? Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier är centrala begrepp i likabehandlingsarbetet och i de lagar som reglerar arbetet, diskrimineringslagen och skollagen. Om du känner dig osäker på begreppen kan det vara en bra idé att läsa om dem först, se kapitel 3 på sida 51 och framåt. Lika rättigheter i förskolan 10 (66)

11 Kapitel 1: Viktiga principer för likabehandlingsarbete De mest grundläggande förutsättningarna för att likabehandlingsarbetet ska fungera är att det bedrivs systematiskt, är förankrat i hela verksamheten och att förskolans klimat och kultur präglas av samarbete och engagemang. Detta kapitel innehåller följande delar: Likabehandling en del av förskolans dagliga arbete Ett normkritiskt förhållningssätt Systematiskt och målinriktat Planen ett viktigt verktyg Främja, förebygga, åtgärda Involvera alla som berörs Lika rättigheter i förskolan 11 (66)

12 Likabehandling en del av förskolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet. Vilken förskola vill vi ha? Likabehandlingsarbetet ska utgå från diskrimineringslagen, skollagen och förskolans värdegrund. Värdegrunden i sin tur måste bottna i läroplanen. Dessa bör ligga till grund för en vision om hur förskolans sociala klimat ska vara. Vilka normer och värderingar står er förskola för? Hur vill ni som personal att det ska märkas i den dagliga verksamheten? Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för likabehandlingsarbetet. Personalens praktik visar vägen För att det ska bli något av likabehandlingsarbetet måste målen och visionerna avspeglas i ord och handling. Personalen och ledningen spelar här en avgörande roll. Ert agerande visar hur likabehandlingsarbetet genomförs i praktiken. Varje individ har ett ansvar och en uppgift, men det behövs också stabil organisation där personalen har möjlighet att utveckla en gemensam syn på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Erfarenheten visar att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt och effektivt likabehandlingsarbete. Ett normkritiskt förhållningssätt Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer, både i samhället i stort och i verksamheten. Vilka normer råder i er förskola? Normer är informella regler, både medvetna och omedvetna, som finns överallt, bland annat i förskolan. De varierar mellan samhällen och sammanhang och påverkar vad som i en given situation uppfattas som normalt. Vissa normer är till hjälp och inkluderande, till exempel regeln att lyssna till ett barns berättelse utan att avbryta, andra normer är begränsande och uteslutande. Detta är viktigt att förstå för att kunna genomföra ett likabehandlingsarbete i förskolan. Det kan till exempel handla om hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kring kön. Andra starka normer rör familjekonstellationer och högtider som är kopplade till religion. En begränsande och uteslutande norm är tvåkönsnormen. Tvåkönsnormen innebär tankesättet att det bara existerar två kön och att en persons könsidentitet och könsuttryck bestäms av det biologiska könet. Normen säger även att kvinnor och män har olika egenskaper och är varandras motsatser. Tvåkönsnormen kan leda till att barn får olika förväntningar på sig och styrs in i flick- och pojkroller genom vilka leksaker och aktiviteter de erbjuds och förväntas välja i förskolan. Ett exempel är att sagoböcker handlar om en prins (i blå mantel) som räddar en Lika rättigheter i förskolan 12 (66)

13 prinsessa (i rosa klänning) och annat liknande. Normerna gör att barns utrymme att uttrycka sin könsidentitet och könsuttryck begränsas. Barn lär snabbt att förhålla sig till tvåkönsnormen. Detta kan bland annat ha till följd att barns möjligheter att delta i spontana lekar på förskolan begränsas. Särskilt risk för det finns i barngrupper där barnen oftast leker i flick- och pojkgrupper när det är så kallad fri lek. Här följer ett exempel: Arvin vill vara med flickorna i prinsesslekar och tar på sig en prinsessklänning han också. Flickorna säger att han inte får vara med eftersom han är pojke och att pojkar inte kan vara prinsessor. Arvin blir ledsen och går till personalen för att få hjälp. Då säger personalen åt honom att vara med de andra pojkarna och leka istället. Han går dit, men pojkarna säger åt honom att gå därifrån för att han har klänning. Personalen ser händelseförloppet men gör ingenting. Läs mer om hur ni kan förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på sida 43. En annan begränsande och uteslutande norm är heteronormen. Utgångspunkten är även här att det finns två kön och att dessa attraheras av varandra. Normen utkristalliserar sig exempelvis genom att barn förväntas ha en mamma och en pappa. Denna norm är väldigt stark och leder till att homo- och bisexuella relationer förblir osynliga. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar. I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv? Det är också viktigt att de anställda funderar över hur olika normer yttrar sig i deras agerande och påverkar arbetet i verksamheten. All personal behöver få kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner för att kunna delta i likabehandlingsarbetet. De behöver även få tid att diskutera normer och attityder hos sig själva. Normkritiskt arbete handlar alltså om att synliggöra normer ifrågasätta normer synliggöra privilegier granska sin egen position. Lika rättigheter i förskolan 13 (66)

14 Frågor att ställa sig Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten? Finns det utrymme att påtala vilka normer som råder? Vilka skulle reaktionerna bli? Vad händer om någon bryter mot rådande normer? Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer? Verktyg för samtal och reflektion DO har tagit fram ett verktyg, Husmodellen, som kan användas för samtal och kritiska reflektioner om hur normer präglar den egna verksamheten. Materialet finns på Systematiskt och målinriktat Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt om det bedrivs systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen. Tydliga mål och konkreta åtgärder Likabehandlingsarbetet utformas utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Utgå från en kartläggning av nuläget i förskolan och en utvärdering av tidigare års likabehandlingsarbete. De mål som sätts för likabehandlingsarbetet ska vara så tydliga att de kan följas upp och utvärderas. De ska också vara tidsbestämda. Koppla målen till konkreta insatser och åtgärder. Tänk på att ta hänsyn till de olika diskrimineringsgrunderna. Behövs till exempel särskilda åtgärder för att barn upplever kränkningar som har samband med religion, kön eller funktionsnedsättning? Tänk också på att arbeta med alla aspekter av verksamheten som till exempel barns lekar, planerade aktiviteter och dagliga rutiner. Alla aktiviteter i förskolan är viktiga att syna. Fördelning av roller och ansvar Det är viktigt att alla vet vilken uppgift de har i förskolans likabehandlingsarbete. Därför ska det vara tydligt vad var och en ska göra, vem som ansvarar för att de olika målen nås samt vilket ansvar förskolans ledning och huvudmannen har. Lika rättigheter i förskolan 14 (66)

15 Kontinuitet och långsiktighet Likabehandlingsarbete präglas av kontinuitet och långsiktighet även om de konkreta mål som sätts ska nås på kortare sikt. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Följ upp och utvärdera insatser och åtgärder. Använd erfarenheterna från året som gått i nästa års likabehandlingsarbete. Det finns en inarbetad struktur att följa Det systematiska likabehandlingsarbetet följer vissa bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan i nästa års arbete. Likabehandlingsarbetets process kan beskrivas som ett kretslopp. Det finns alltså en inarbetad struktur att använda som stöd när ni lägger upp arbetet. Likabehandlingsarbetets olika steg beskrivs i nästa kapitel (se även hjulet för likabehandlingsarbetet på sida 3). Exempel på mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet Mål Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insatser Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi kommer också att presentera alternativa fester och seder utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället för kristet dop. Vi skapar en idépärm med praktiska tips på hur vi i barngrupperna kan uppmärksamma olika religioners fester och traditioner. Pärmen kommer att kompletteras kontinuerligt. Vi köper in en mångreligiös almanacka till varje arbetslag. Uppföljning På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter och erfarenheter från detta arbete. Lika rättigheter i förskolan 15 (66)

16 Planen ett viktigt verktyg Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt verktyg för att strukturera likabehandlingsarbetet. Arbetet med att utforma planen är också ett sätt att förankra likabehandlingsarbetet och att involvera alla som berörs. Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Men det går bra att sammanföra dem till en enda plan så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna. Det viktiga är att planen fungerar som stöd när förskolan arbetar för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ger struktur och kontinuitet åt arbetet. Den är en del av metoden, ett viktigt verktyg för likabehandlingsarbetet. Personal, barn och föräldrar deltar i utformningen av planen liksom i likabehandlingsarbetet i stort. Men det är huvudmannen som är ansvarig för att det finns en aktuell plan. En plan för varje förskola Varje förskola ska årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Det är inte tillåtet att ha en gemensam plan för alla förskolor som bedrivs av en och samma huvudman eller för förskolor som tillhör samma förskoleområde. Varje förskola ska alltså ha en egen plan. Tänk på att ta hänsyn till de olika behov som kan finnas inom förskolan, till exempel vid kartläggningen av det sociala klimatet. Förekomsten av trakasserier, kränkningar och diskriminering kan variera. Det är troligt att ettåringarnas vardag skiljer sig från femåringarnas. Det kan därför behövas olika typer av åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Viktigt att tänka på En plan för varje förskola Planen upprättas varje år Planen bygger på en kartläggning av verksamheten Barnen är delaktiga i att utforma planen Lika rättigheter i förskolan 16 (66)

17 Planen behöver innehålla utvärdering av fjolårets insatser slutsatserna från analysen av kartläggningen översikt av planerade insatser för att främja barns lika rättigheter och möjligheter översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling uppgifter om vilka som ansvar för planerade insatser och åtgärder information om när planerade insatser och åtgärder ska genomföras och hur de ska följas upp beskrivning av hur barn medverkar i arbetet med planen och i det övriga likabehandlingsarbetet rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling bland barn rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda, och dokumentera när anställda utsätter barn för trakasserier eller kränkande behandling information om hur föräldrar ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling information om hur personalens respektive rektors anmälningsplikt ska fullgöras. Webbapplikation planforskolan.se Se DO:s webbverktyg för att utforma förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling: Verktyget är kostnadsfritt. Lika rättigheter i förskolan 17 (66)

18 Främja, förebygga, åtgärda Målformuleringar är en bra start på likabehandlingsarbetet, men hur ska målen nås? Likabehandlingsarbetets praktik bygger på en kombination av främjande insatser och förebyggande och akuta åtgärder. Likabehandlingsarbetet måste vara konkret för att fungera. Det räcker inte med att i förskolans plan deklarera att inga kränkningar ska förekomma i förskolan eller att mångfaldsaspekten ska beaktas i hela verksamheten. Ni behöver också veta hur ni ska arbeta för att nå målen. Detta arbete kan vara av främjande, förebyggande eller åtgärdande karaktär. Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Åtgärdande arbete handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Lika rättigheter i förskolan 18 (66)

19 Involvera alla som berörs Alla som berörs av verksamheten ska kunna spela en aktiv roll i likabehandlingsarbetet. Det är en rättighet och en möjlighet. Var och en bidrar med sin kunskap utifrån sitt perspektiv. Alla i verksamheten behöver vara insatta i likabehandlingsarbetet veta vad det går ut på och hur man själv kan vara delaktig. Använd redan etablerade informationskanaler som veckobrev, webbplats, föräldramöten, personalmöten och så vidare för att sprida information om likabehandlingsarbetet. Fundera också över nya metoder och tillfällen. Det går att förankra arbetet i många olika sammanhang. Likabehandlingsarbetet förankras dock främst via delaktighet genom att involvera all personal, barnen och föräldrarna. Se till att det finns tolk till de barn och föräldrar som behöver. Barnens upplevelser ett nödvändigt bidrag Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till arbetet med att förverkliga Barnkonventionen. Enligt konventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem och bli lyssnade till. På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen behöver därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att personalen tar reda på barns upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen. Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Förskolan behöver även uppmärksamma barnens upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt och liknande. Det är nödvändigt att fånga in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska få ett fungerande underlag för sitt likabehandlingsarbete. Det gäller att barnen medverkar både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av insatserna och åtgärderna. Se också till att barnen senare görs delaktiga i genomförande, uppföljning och utvärdering. Uppmuntra barnen att ge sina synpunkter Det är viktigt att utveckla lämpliga arbetssätt för att ge barnen möjlighet att medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av åtgärderna. Hitta lämpliga metoder för att informera barnen om deras rättigheter och om likabehandlingsarbetets syfte. Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även föräldrar involveras i förskolans likabehandlingsarbete. Förskolan kan till exempel använda bilderböcker och annat material för att ta upp olika teman som rör likabehandling. Med hjälp av dockor kan ni spela upp olika dilemman som belyser orättvisor och som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Låt barnen ge förslag på hur problem kan lösas och spela upp dem i ert dockspel. Barnen kan också måla bilder som uppmärksammar olika teman från likabehandlingsarbetet. Samla bilderna och arrangera en utställning till temat likabehandling. Bjud föräldrarna på vernissage. Lika rättigheter i förskolan 19 (66)

20 Exempel på hur en förskola fångat in barnens upplevelser På en förskola genomförde personalen barnintervjuer och fick på så sätt reda på att några av de större pojkarna betedde sig som herrarna på täppan när de var ute på gården. De såg alltid till att komma först ut på gården för att få tag på de finaste sparkcyklarna. Vare sig flickor eller yngre pojkar var välkomna att delta i lekarna och förlöjligades ofta. Tänk på att låta barnen medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen och genomförandet av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. dokumentera barnens synpunkter och var tydlig med att deras åsikter väger tungt. Barnen har rätt att delta i likabehandlingsarbetet Planen för likabehandlingsarbetet ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Det slås fast i Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Involvera föräldrarna Det är viktigt att även involvera föräldrarna. Enligt skollagen ska föräldrar erbjudas möjlighet till inflytande i förskolan. Diskutera likabehandlingsarbetet på föräldramöten och i föräldraråd. Involvera föräldrarna i kartläggningsarbetet genom till exempel enkätundersökningar. Informera om kartläggningens resultat och planerade åtgärder avdelningsvis och i föräldrarådet. Uppmuntra föräldrarna att komma med förslag och synpunkter i förskolans likabehandlingsarbete. Lika rättigheter i förskolan 20 (66)

21 Likabehandlingsarbetet rör all personal I och med att likabehandlingsarbetet ska genomsyra all ordinarie verksamhet är det ett arbete som all personal i förskolan deltar i. Det rör förskollärare, barnskötare, verksamhetsledning, vaktmästare, kökspersonal och andra som arbetar i förskolan. Huvudmannen kan bidra med resurser Huvudmannen har det yttersta ansvaret för likabehandlingsarbetet och bör ha utvecklade arbetssätt för att följa upp och kvalitetssäkra förskolornas arbete. Huvudmannen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för att kunna bedriva likabehandlingsarbetet, till exempel tillräckligt med tid och kompetensförsörjning. Huvudmannen kan uppmärksamma och rikta särskilda resurser till förskolor där det finns problem. På så sätt kan alltså huvudmannen utgöra ett stöd för er i likabehandlingsarbetet. Det finns inget färdigt program Det finns inget färdigt paket av insatser och åtgärder för likabehandlingsarbetet som passar alla förskolor. För att lyckas i likabehandlingsarbetet krävs en kombination av insatser. De ska utformas utifrån de behov varje enskild verksamhet har enligt den egna kartläggningen av rådande situation. Analysera resultaten från kartläggningen och utgå från detta när ni väljer vilka insatser och åtgärder ni vill kombinera på er förskola. Fundera därför över vad som ger bäst stöd i just ert likabehandlingsarbete. Samma insats kan också ha olika effekt i olika sammanhang. Därför är det alltid viktigt att utvärdera. De mest grundläggande förutsättningarna för att likabehandlingsarbetet ska fungera är som sagt att det bedrivs systematiskt, är förankrat hos all personal och att förskolans klimat och kultur präglas av samarbete och engagemang. Lika rättigheter i förskolan 21 (66)

22

23 Kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för steg Likabehandlingsarbetet är en process som involverar hela förskolan all personal, barn och föräldrar, förskolans ledning och huvudmän. Det rör allt ni gör och allt ni säger i verksamheten. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat och följer vissa bestämda steg som tas upp i detta kapitel: Utvärdera föregående års arbete Främja de positiva förutsättningarna Kartlägga nuläget i förskolan Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Åtgärda i akuta situationer Lika rättigheter i förskolan 23 (66)

24 Nya mål och åtgärder? Kvar att göra? Resultat? Samtliga insatser och åtgärder Förra årets arbete Följa upp och dokumentera Åtgärda Informera förskolechef och huvudmän Utreda Upptäcka tidigt Trakasserier och kränkande behandling Åtgärder för akuta situationer Utvärdera Förskolepersonal Elever Föräldrar Främja Förstärka respekten för allas lika värde Stöd i läroplanen Diskrimineringsgrunder Socialt klimat Normkritik Pedagogik och material Förebygg Utgå från kartläggning Forumulera tydliga mål Bestäm åtgärder Utse ansvariga När ska det ske? Hur ska åtgärderna utvärderas? Kartlägg Upptäck risker Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder Trakasserier och kränkande behandling Arbetssätt, rutiner och regler Analysera

25 Utvärdera förra årets arbete Hur fungerade förra årets likabehandlingsarbete? Det är viktigt att ni utvärderar tidigare insatser och åtgärder det är en förutsättning för att kunna arbeta systematiskt, kontinuerligt och vidareutvecklas. Erfarenheterna från tidigare år lyfts in i nästa års likabehandlingsarbete. Utvärdera föregående års likabehandlingsarbete genom att gå igenom samtliga insatser och åtgärder: Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja: Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? Om svaret är nej: Varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Exempel från utvärderingsarbetet på en förskola Insats Arbetslaget genomförde en planerad studiecirkel om regnbågsfamiljer, det vill säga barnfamiljer där en eller flera föräldrar är homo- eller bisexuella eller transpersoner. Utvärdering Projektet bidrog till att personalen har fått ökad medvetenhet och kunskap om heteronormativitet. På samtliga avdelningar har personalen sett över sitt arbete med temat familj så att olika familjekonstellationer tas upp på ett självklart sätt. Vi har köpt in bilderböcker som handlar om regnbågsfamiljer. Vi har också ändrat de familjeträd som barnen använder för att presentera sina familjemedlemmar så att materialet fungerar för olika familjekonstellationer. Övrigt Ett flertal åtgärder som vi hade skrivit in i fjolårets plan var inte tillräckligt specificerade och saknade en tydlig målbeskrivning. Vi ska i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vid samtal och diskussioner på föräldramöten har det framkommit att vi behöver förankra och förtydliga vårt likabehandlingsarbete bättre hos barn och föräldrar. Lika rättigheter i förskolan 25 (66)

26 Pedagogik och material Normkritik Socialt klimat Diskrimineringsgrunder Stöd i läroplanen Förstärka respekten för allas lika värde Nya mål och åtgärder? Kvar att göra? Resultat? Samtliga insatser och åtgärder Förra årets arbete Utvärdera Främja Förskolepersonal Elever Föräldrar Kartlägg Upptäck risker Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder Trakasserier och kränkande behandling Arbetssätt, rutiner och regler Analysera Åtgärder för akuta situationer Trakasserier och kränkande behandling Upptäcka tidigt Informera förskolechef och huvudmän Utreda Åtgärda Följa upp och dokumentera Förebygg Utgå från kartläggning Forumulera tydliga mål Bestäm åtgärder Utse ansvariga När ska det ske? Hur ska åtgärderna utvärderas?

27 Främja barns lika rättigheter och möjligheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Hur kan förskolan på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn verkligen har lika rättigheter och möjligheter i praktiken och inte bara i teorin? Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet är alltså en del av förskolans fortgående värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig till alla barn. Det är viktigt att de olika diskrimineringsgrunderna lyfts fram och behandlas. Tänk på att det främjande arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat, samt ska integreras i verksamheten och återspeglas i bland annat förhållningssätt, fysisk miljö och pedagogiskt material. Stöd i läroplanen I läroplanen för förskolan beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. I läroplanen står det bland annat: En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Lika rättigheter i förskolan 27 (66)

28 Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Hur arbetar ni med dessa uppdrag i er förskola? Har ni utvecklat systematiska arbetssätt? Det kan i så fall betraktas som exempel på främjande arbete. Främjande insatser Här följer en beskrivning av hur olika främjande insatser kan se ut. Kompetensutveckling Att främja lika rättigheter och möjligheter kan till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras. Det kan exempelvis vara normkritisk och genuspedagogisk kompetens, kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar barns situation i förskolan och kunskap om hur samhället och förskolan förmedlar normer kring sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion. Planera för kompetensutveckling. Både personal och barn behöver tillräckligt med kunskap för att kunna delta aktivt i förskolans likabehandlingsarbete. Nyckelpersoner med större ansvar i likabehandlingsarbetet bör få mer långtgående utbildning. Det kan till exempel vara de som ingår i team med ansvar att koordinera likabehandlingsarbetet i verksamheten och för arbetet med själva planen. Ta in hjälp utifrån om ni behöver. Ta reda på vilket stöd förskolan kan få av huvudmannen när det gäller kompetensutvecklingen. Ett sätt kan vara att delta på utbildningar som genomförs av DO och andra berörda skolmyndigheter som exempelvis Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Lika rättigheter i förskolan 28 (66)

29

30 Främja likabehandling av flickor och pojkar Enligt läroplanerna har förskolan också i uppgift att arbeta med frågor som rör genus och jämställdhet. Det är en del av förskolans likabehandlingsarbete. För att lyckas med uppdraget behöver personalen ha genuskunskap och granska sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Läs mer om Ett normkritiskt förhållningssätt på sida 12. Att främja barns lika rättigheter handlar bland annat om att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. I samlingarna kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Om ni planerar aktiviteter i könsuppdelade grupper är det viktigt att ni i förväg noggrant tänker över mål och syfte. Diskutera också konsekvenser. Finns det risk för att förstärka rådande könsnormer? Får alla barn vad de behöver? Kan enskilda barn komma i kläm? Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Även barn i yngre åldrar kan på olika sätt uppleva att deras könsidentitet inte stämmer överens med de normer och förväntningar som är knutna till deras biologiska kön. Den känslan kan finnas där redan innan barnet kan sätta ord på det. Det är pedagogernas uppgift att ge det enskilda barnet möjlighet att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barns identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knutna till kön. Det är viktigt att de samtal som barn erbjuds om kön samt könsidentitet eller könsuttryck inte präglas av tvåkönsnormen (läs mer om tvåkönsnormen under rubriken Ett normkritiskt förhållningssätt på sida 12). Här kan förskolan bidra till en viktig förändring. Ta barns längtan och önskemål på allvar. Ett exempel är att på morgonen ber Kims föräldrar om ett enskilt samtal med en pedagog och berättar att Kim tycker det är fint att bära klänning. Till sin födelsedag önskade han sig en klänning, vilket han också fick. Hemma är klänningen hans favoritplagg som han även vill bära på förskolan men han vågar inte eftersom han är rädd för att bli retad. Stötta och bistå barn i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begräsande av rådande normer. Var också beredd på att möta barn vars föräldrar är transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Läs mer i kapitel 3 under rubriken Könsidentitet eller könsuttryck på sida 56. Om ni planerar aktiviteter i flick- och pojkgrupper tänk över syftet. Var medveten om att det kan bidra till att upprätthålla och befästa tvåkönsnormen och innebära en risk för att barn upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Se till att det finns könsneutrala toaletter så att barnen inte måste välja mellan flick- och pojktoaletten. Lika rättigheter i förskolan 30 (66)

31 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet En främjande insats är att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Personalen behöver tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt vid bland annat planeringen av verksamheten och i bemötandet av enskilda barn. Hjälp barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Förskolan kan främja likabehandling genom att ge personalen kompetensutveckling i interkulturell pedagogik för att öka kunskapen om hur kulturell mångfald kan berika barnens lärandemiljö. Förskolan bör också uppmärksamma barns flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. Arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Nationella minoriteter I Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkända som nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli är nationella minoritetsspråk. I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Förskolornas arbete är i detta sammanhang av stor betydelse. Exempel på främjande insatser är att granska pedagogiskt material utifrån ett normkritiskt perspektiv. I många böcker beskrivs de olika nationella minoriteterna ofta på ett generaliserande och klichéartat sätt som kan upplevas som kränkande. Det är också viktigt att se till att barn som tillhör någon av de nationella minoriteterna får kontinuerligt stöd i sitt modersmål hos kompetenta pedagoger. I vissa geografiska områden, så kallade förvaltningsområden, har samer, tornedalingar och sverigefinnar rätt att använda samiska, meänkieli respektive finska i kontakter med myndigheter och att få viss samhällsservice på dessa minoritetsspråk. Barn som är bosatta i kommuner som tillhör dessa förvaltningsområden och som har samiska, meänkieli eller finska som modersmål har rätt till förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på dessa språk. Kommunerna är skyldiga att informera föräldrarna om att de har denna rättighet och att ta reda på hur många som är intresserade av sådan förskoleverksamhet för sina barn. I dagsläget ingår 56 kommuner i de tre olika förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Ta reda på om din kommun är en av dem. Lika rättigheter i förskolan 31 (66)

32 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Främjande arbete kan också vara att säkerställa att barn och anställda som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor. Ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad det innebär, inklusive rätten att inte tro på någon gud. Tänk på att olika personer med samma trosuppfattning kan ha olika behov och önskemål. Ta reda på vad som gäller för de familjer som finns i er förskola. Även här är det viktigt att personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion. Personalen bör ha kunskap om när olika religiösa högtider firas i de religioner som finns representerade bland barnen. Det kan vara bra att skaffa en multireligiös almanacka för planering av till exempel föräldramöten. Det finns förskolor som valt att lägga studiedagar under Ramadans slut för att ge muslimska elever möjlighet att fira. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning En främjande insats är att göra förskolemiljön tillgänglig för alla barn. Det handlar inte bara om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler. Det handlar också om att skapa pedagogisk tillgänglighet. Utforma verksamheten så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Förskolan bör ha rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar. Det kan handla om att etablera ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Det kan också handla om att upprätta en god kontakt med enskilda barns föräldrar. De har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan också vara bra att diskutera med föräldrarna vad andra barn behöver veta om barnets funktionsnedsättning och hur den informationen ska ges. Arbetet mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med funktionsnedsättningar gynnar bland annat social tillgänglighet och ger större möjligheter att inkludera barn med funktionsnedsättning i gemenskapen på likvärdiga villkor. Det är viktigt att personalen fungerar som goda förebilder genom sitt sätt att tala och att vara. I förskolan finns goda möjligheter att arbeta med normer kring funktionsförmåga och påverka barnens syn på funktionsnedsättning. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Förskolan kan främja barns lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning genom att se till att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt blir behandlade och integrerade i verksamheten. Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer är en förutsättning för varje barn att kunna känna stolthet över sin familj och en förutsättning för att föräldrar ska kunna känna tillit till förskolan. En konkret insats är att se till att förskolan har barnböcker om regnbågsfamiljer. Lika rättigheter i förskolan 32 (66)

33 Personalen bör se över om verksamheten präglas av heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. En främjande insats är till exempel att inte spekulera i om Kajsa och Mustafa, tre år, fattat tycke för varandra och är ett blivande par. I samtal om familjen och hur barn blir till är det lätt att ha mamma och pappas kärlek som utgångspunkt men så ser det ju inte ut för alla barn. Därför kan det vara viktigt att förklara exempelvis insemination och adoption. Se även till att arbetsmiljön för de anställda är sådan att heterosexualitet inte tas för given. I förskolans likabehandlingsarbete bör det finnas beredskap för att motverka homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Främja likabehandling oavsett ålder Förskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Finns det risk för att personalens förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns individuella förutsättningar? Tillsammans med barnen kan ni analysera och diskutera normer kring ålder. Förekommer det att äldre barn på osakliga grunder ges förmåner som de yngre inte får? Sker det kränkningar mellan barnen som bygger på ålder? Finns det osynliga åldershierarkier? Hur uttrycker de sig i förskolans vardag? Och hur upprätthålls dem av anställda och barn? Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Barnens trivsel är en fråga som rör all personal och ni behöver ha en gemensam syn på förskolans värdegrundsuppdrag, likabehandlingsarbete och arbetet mot kränkningar. Det är viktigt att ni anställda genom ert agerande och förhållningssätt är förebilder för hur goda relationer kan skapas. Personalen bör till exempel aldrig tala illa om andra anställda, barn eller föräldrar i synnerhet inte inför barnen. Det bör också finnas ett forum där personalgruppen kan diskutera sitt förhållningssätt mot barn utifrån ett etiskt perspektiv. En viktig främjande insats är också att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa konflikter. Samtala också om hur barnen kan agera för att vara en schysst kompis. Barn och personal kan tillsammans diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsätts för kränkningar. Det kan till exempel vara att barnen säger till någon i personalen. Lika rättigheter i förskolan 33 (66)