Svenska fotbollsspelare och konstgräs som underlag

Transkript

1 Svenska fotbollsspelare och konstgräs som underlag - en undersökning om attityder till samt spel, skador och framtid på konstgräs Undersökningen har genomförts av Fredrik Johansson och Pascal Rotter Nilsson på uppdrag av Svenska fotbollspelare (SFS)

2 Kontaktinformation Fredrik Johansson Pascal Rotter Nilsson

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE UNDERSÖKNINGAR OCH TIDIGARE FORSKNING SPELARUNDERSÖKNINGAR I EUROPA VETENSKAPLIGA STUDIER INOM OMRÅDET KONSTGRÄS METOD DATAINSAMLING ANALYS PRESENTATION RESULTAT ATTITYDER TILL KONSTGRÄS FÖRÄNDRINGAR I SPELET VID KONSTGRÄS SOM UNDERLAG SKADOR VID OCH KONSEKVENSER AV SPEL PÅ KONSTGRÄS KONSTGRÄS, FRAMTIDEN OCH SPELARENS INFLYTANDE DISKUSSION POSITIONENS INVERKAN PÅ UPPLEVELSEN AV KONSTGRÄS ATTITYDEN TILL KONSTGRÄS UR ETT EUROPEISKT PERSPEKTIV SKADOR VID BYTEN AV UNDERLAG KÄLLHÄNVISNINGAR KONFERENSER RAPPORTER OCH UPPSATSER TIDNINGAR WEBDOKUMENT

4 1 Inledning Fotboll är inte bara en idrott utan ett fenomen som engagerar människor världen över. Traditionen inom fotboll har en stark prägel, vilket har haft den effekten att själva spelet i stort sett varit oförändrat sedan över hundra år tillbaka. En av de största förändringar som genomförts har varit att tillåta spelarbyten under pågående match samt att reglera bakåtpassningar till målvakt (UEFA, 2001). Det underlag som i huvudsak varit aktuellt för fotbollsspel vid viktiga matcher har i alla tider varit naturgräs. Naturgräsplanerna har i ett historiskt perspektiv varit av skiftande kvalité. Kunskapen och skötseln av naturgräsplanerna har dock under åren förbättrats, men i vissa klimat har det varit svårt att upprätthålla en spelduglig naturgräsplan. För att göra fotbollen mer världsvid och rättvis har UEFA och FIFA drivit på och uppmuntrat producenter att utveckla ett alternativt underlag till naturgräs. Det alternativa underlaget konstgräs har utvecklas snabbt och blivit allt mer likt naturgräs (UEFA, 2005). UEFA:s före detta president Lennart Johansson, tror att de flesta EM och VM-kvalmatcher inom tio år spelas på konstgräs (Laul, 2002). Han säger vidare att konstgräs istället för naturgräs minskar driftkostnaderna betydligt för både klubbarna och UEFA. UEFA och FIFA har ställt upp hårda krav på hur konstgräset skall uppföra sig i relation till fotbollsspel jämfört naturgräs. När FIFA bestämde sig för att konstgräs var ett fullgott alternativ till naturgräs, valde FIFA att godkänna tävlingsspel på konstgräs för VMkvalmatcher från och juli 2004 (FIFA, 2004). UEFA valde att vänta att tillåta spel på konstgräs i EM-kvalmatcher till november 2004 (Svenska fotbollförbundet, 2003) då deras egna icinska studie om skaderisken på konstgräs var genomförd (UEFA, 2003; UEFA, 2004). Valet av konstgräs som ett underlag för match- och tävlingsspel har dock blivit en kontroversiell fråga eftersom en del spelare och lag föredrar naturgräs framför konstgräs. Från ia har spelarnas åsikter lyfts fram där man kan urskilja att motståndet grundar sig i första hand på att spelet blir annorlunda på konstgräs samt en ökad rädsla för att skada sig (Lindqvist, 2005). Det finns också vetenskapliga belägg för att spelet blir annorlunda och att rädslan för att skada sig är större vid spel på konstgräs (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). 1

5 2 Syfte Denna undersökning syftar till att kartlägga hur svenska elitfotbollsspelare på herrsidan förhåller sig konstgräs. Undersökningen koncentrerar sig till följande fyra områden; Attityder till konstgräs. Förändringar i spelet vid konstgräs som underlag. Skador vid och konsekvenser av spel på konstgräs. Konstgräs, framtiden och spelarens inflytande. 2

6 3 Undersökningar och tidigare forskning 3.1 Spelarundersökningar i Europa Eftersom konstgräs, som ett naturligt underlag för fotbollsspel, ökar allt mer både i Sverige och övriga Europa, har det artificiella underlaget skapat mycket diskussion och debatt inom såväl europeisk som svensk fotboll. Detta har gjort att spelarföreningar i Europa på olika sätt undersökt hur fotbollspelarna ställer sig till spela på det underlag som börjar bli allt vanligare i deras vardag. Diagrammet nedan (se fig. 1) ger en mycket tydlig bild av att spelarna ser negativt på det artificiella underlaget utveckling (SFS, 2006). 90% Andelen fotbollsspelare i olika undersökningar som är emot att spela på konstgräs 74% 80% 68% 91% 68% 84% Tyskland Italien Österrike Finland Holland Ungern Slovenien Fig. 1: Respondenternas fördelning gällande hur Europas elitfotbollsspelare ställer sig till att spela på konstgräs. Andelen av spelare i olika undersökningar som anser att risken för skada är större vid spel på konstgräs 80% 34% 74% 47% Tyskland Italien Norge Slovenien Fig. 2: Respondenternas fördelning gällande andelen spelare i olika länders undersökningar som anser att risken för skada är större vid spel på konstgräs. Spelarföreningar i fyra länder har i sina undersökningar berört skaderisken på konstgräs. I diagrammet (se fig. 2) till vänster synliggörs resultaten av dessa undersökningar (SFS, 2006). En del av spelarföreningarnas undersökningar har tagit upp frågan om konstgräs för ett annorlunda spel. I Holland upplever 88 % att det blir ett annorlunda spel, i Slovenien är motsvarande andel 62 % an varannan av de tyska spelarna tycker att spelets kvalité kommer att bli lidande vid spel på konstgräs (SFS, 2006). 3

7 En del spelarundersökningar frågade om spelarna kunde tänka sig att träna på konstgräs. Det visade sig att andelen som kunde tänka sig träna i Tyskland var 50 % och i Slovenien 47 %. I Holland var andelen 20 % an den i Österrike var 10 % samt i Italien 5 % (SFS, 2006). 3.2 Vetenskapliga studier inom området konstgräs En svensk studie visar att fotbollsspelare upplever större rädsla för att skada sig på konstgräs än på naturgräs. Upplevelsen varierar beroende på om de är vana vid att spela på konstgräs eller inte. Rädslan för skada sig, i kombination att spelaren inte är förtrogen att spela på konstgräs, kan leda till spänningar och slitage på kroppen. När spelarna byter mellan olika typer av underlag bidrar detta också till slitage på kroppen. Denna undersökning visar på att spelarna är negativa till konstgräs och upplever att de inte lyssnas på dem, utan att det är andra krafter som styr fotbollsutvecklingen (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). Samma studie visar även att spelarna upplever att själva spelet blir annorlunda på konstgräs. Bolltempot blir högre i kombination bollen småstudsar vilket gör att bollhanteringen blir annorlunda och tar längre tid. Spelarna upplever att bollen studsar annorlunda, sticker iväg fortare och att det är svårare spela bollen i djupled. UEFA har under ledning av Jan Ekstrand genomfört en studie som baseras på uppkomsten av skador under träning och match. Studien visar att det inte föreligger någon ökad skaderisk vid spel på tredje generationens konstgräs jämfört spel på naturgräs. Resultaten visade dock att risken för att drabbas av fotledsskador är högre på konstgräs jämfört naturgräs. Studien visar dock på stora skillnader i resultaten mellan de olika lagen som ingick i studien (Ekstrand, 2006). Konstgräsplaner består till stor del av gummigranulat. Detta gummigranulat består av uttjänta gamla bildäck som i sin del innehåller ett flertal ämnen farliga egenskaper. Dessa ämnen kan vara långlivade, bioackumulerande, cancerframkallande, reproduktionsstörande eller arvsmassepåverkande. Dessa ämnen bör enligt Kemikalieinspektionen inte användas till konstgräsplaner. I och att gummigranulatet innehåller zink och fenoler som kan läcka ut finns det en risk för att närliggande vattendrag, vattenlevande och sedimentära organismer påverkas. Denna påverkan förmodas vara lokalt begränsad. Hälsorisken för spelare än sannolikt liten, men beror på hur mycket spelaren exponeras för de farliga ämnena. Risken för allergiska reaktioner är än så länge dåligt undersökt. Enligt Kemikalieinspektionen behöver gummigranulatet i nylagda konstgräsplaner inte oelbart bytas ut. På sikt bör dock nya konstgräsplaner förses ett annat fyllnadsmaterial för att garantera spelarnas hälsa, och leva upp till riksdagens miljömål, vilket innebär att särskilt farliga ämnen får användas. Dessutom krävs mer forskning inom området (Kemikalieinspektionen, 2006). 4

8 4 Metod 4.1 Datainsamling För att samla in data valdes att genomföra en enkätundersökning. Tio stycken enkäter skickades till alla fotbollsklubbars ombud i Allsvenskan (14 st.) och Superettan (16 st.). Ombuden valde ut tio spelare fördelat på olika spelarpositioner. Till de klubbar som inte returnerade fler än sex enkätsvar, innan sista svarsdatum, skickades nya enkäter ut för att komplettera de uteblivna enkätsvaren. Det bifogades även färdigfrankerade kuvert till klubbarna för att underlätta insamlandet av data. Vid det första utskicket insamlades inte tillräckligt många svar. Därför gjordes ett val att komplettera undersökningen ytterligare 84 stycken enkäter till de klubbar som inte returnerade fler än sex enkätsvar innan sista svarsdatum. Totalt skickades det ut 384 enkäter och 209 svar inskickades, varav två ogiltiga. Detta ger en svarsfrekvens på 54 %, om man om man räknar alla utskick. Om man istället ser till de 300 spelare som undersökningen hade för avsikt att nå, i relation till de 209 svar som insamlades, får undersökningen en svarsfrekvens på 70 %. Undersökningen kan delas in i tre faser. Den första fasen innehöll enkätens färdigställande, som genomfördes av Svenska spelarföreningsföreningens (SFS) administration. I den andra fasen skickade SFS ut enkäten, samlade in den samt genomförde en första sammanställning. Den tredje och sista fasen koncentrerades till kodning av enkätsvaren, analys, bearbetning samt presentation av resultaten i undersökningen. Den tredje fasen genomfördes av Pascal Rotter Nilsson och Fredrik Johansson. 4.2 Analys De insamlade data har kodats hjälp av statistikprogrammet SPSS Med hjälp av dataprogrammet har sedan datamaterialet analyserats utifrån olika utgångspunkter. De utgångspunkter som har legat till grund för analysen har varit; spelarens ålder, position samt om spelaren tillhört ett lag som tränar och spelar sina hemmamatcher på konstgräs eller naturgräs. De spelare som spelar sina hemmamatcher på konstgräs presenteras i resultatet som konstgräsgruppen, an de spelare som spelar sina hemmamatcher på naturgräs presenteras som naturgräsgruppen. 4.3 Presentation För att på ett tydligt sätt redogöra för resultatet valdes att inte presentera somliga mindre intressanta kategorier och resultat i vissa diagram och redogörelser. Detta har gjorts för att underlätta för läsaren samt av utrymmesskäl. Diagrammen är numrerade för att läsaren skall kunna relatera texten till diagrammen. I undersökningens resultatkapitel har vi valt att kommentera en del resultat. Detta för att läsaren lättare skall kunna relatera de olika resultaten. I diskussionskapitlet lyfts de intressantaste resultaten fram och diskuteras i relation till övriga spelarundersökningar i Europa samt tidigare vetenskaplig forskning som har genomförts inom ämnesområdet. 5

9 5 Resultat 5.1 Attityder till konstgräs Ända sedan den första generationens konstgräs introducerades som ett underlag för fotbollsspel har det artificiella underlaget varit en grogrund för debatt och diskussion. Fotbollsexperter, producenter, politiker, ia, supportrar, fotbollsförbund och inte minst spelare har haft starka och skilda åsikter om konstgräset och dess utveckling (Lundin, 2004; Lundkvist, 2004; Olsson, 2004; Wolf, 2004; Återgård, 2004). Denna undersökning ger, i denna del, en nulägesbeskrivning av spelarnas attityder till att träna och spela på underlaget samt om de är intresserade av debatten kring konstgräs. När elitfotbollsspelarna ställdes inför frågan om de är intresserad av debatten om konstgräs, visade det sig att tre av fyra är intresserade och följer debatten. Oavsett om den tillfrågade spelade målvakt, försvarare, mittfältare eller anfallare är skillnaderna försumbara. De lag som tillhör naturgräsgruppen är lite mer intresserade än de som tillhör konstgräsgruppen. En intressant aspekt ses när man ser hur de olika ålderskategorierna svarar på den ovan nämnda frågan. Detta redovisas i följande diagram (se fig. 3): Intresset för debatten om konstgräs fördelat på ålderskategorier 100% 80% 70% 72% 73% 87% 60% 40% 40% 20% 0% 18 år och nedåt år år år 36 år och uppåt Fig. 3: Respondenternas fördelning gällande intresset för debatten om konstgräs fördelat på ålderskategorier. Diagrammet visar att åldersgruppen år har störst intresse för konstgräsdebatten, an spelarna som är 36 år och uppåt har minst intresse av de olika ålderskategorierna. Att de spelare som tillhör den äldsta ålderskategorin har ett lägre intresse skulle kunna bero på att de inte har så många år kvar i sin aktiva elitfotbollskarriär. De berörs inte i lika stor utsträckning som spelarna inom de andra ålderskategorierna. I undersökningen fick spelarna försöka ge svar på hur deras lagkamraters inställning till konstgräs, som ett underlag för fotboll, förhöll sig. Av den totala undersökningsgruppen har 72 % en negativ inställning till konstgräs, an 11 % är positiva till det artificiella 6

10 underlaget. Det finns också en grupp på 8 % som inte har någon speciell uppfattning om konstgräs. Vid analys av frågan utifrån spelarposition ser man att gruppen målvakter/anfallare var mer negativa till konstgräs än gruppen försvarare/mittfältare. När svaren på frågan fördelas på natur- och konstgräsgruppen ser man skillnader mellan de två grupperna vilket presenteras i nedanstående diagram (se fig. 4): Attityder till konstgräs bland spelarnas lagkamrater 75% 59% 8% 18% 5% 15% 7% 6% Positiv till konstgräs Negativ till konstgräs Ingen speciell uppfattning om konstgräs Vet ej Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 4: Respondenternas fördelning gällande attityder till konstgräs bland spelarnas lagkamrater. Diagrammet åskådliggör att konstgräsgruppen är mer positiv och mindre negativ till konstgräs som ett underlag för fotboll jämfört naturgräsgruppen. Detta kan troligen härledas till att spelarna i konstgräsgruppen har mer vana och förtrogenhet det artificiella underlaget. Det är intressant att det enligt denna fråga nästan är 6 av 10 spelare, som regelbundet tränar och spelar sina hemmamatcher på konstgräs, som är negativa till underlaget. När undersökningsgruppen ställdes inför frågan om hur de ställde sig till att träna på konstgräs visade det sig att 48 % av spelarna var positiva och 39 % var negativa. När det gäller att spela träningsmatcher på det artificiella underlaget var 75 % positivt inställda an 16 % av spelarna var negativa. När det gäller viktiga matcher, såsom tävlingsmatcher, är spelarnas inställning en annan jämfört när det gäller träningsmatcher. Vid tävlingsmatcher är 72 % negativa till att spela på konstgräs jämfört de 16 % som är positivt inställda. Detta antyder att spelarna ser konstgräs som ett underlag för träning och träningsmatcher under försäsong och inte ett underlag för kontinuerlig träning och tävling under pågående seriespel. De ovan nämnda resultaten tydliggörs i nedanstående diagram (se fig. 5): 7

11 48% Spelarnas inställning till att träna och spela matcher på konstgräs 75% 72% Inställning till att träna på konstgräs 39% 16% 16% 10% 9% Inställning till att spela träningsmatcher på konstgräs 8% 1% 0% 1% Inställning till att spela tävlingsmatcher på konstgräs Positiv Negativ Ingen åsikt Vet ej Fig. 5: Respondenternas fördelning gällande inställning till att träna och spela matcher på konstgräs. Vid analys av spelarnas svar vad det gäller träning, tränings- och tävlingsmatch på konstgräs, utifrån position på planen, finner man intressanta samband. Det visar sig nämligen att gruppen målvakter/anfallare är mer negativa till att träna samt att spela tränings- och tävlingsmatcher på det artificiella underlaget jämfört gruppen försvarare/mittfältare. Dessutom ser den yngsta ålderskategorin av alla spelare mer positivt på att träna och spela tävlingsmatcher på konstgräs jämfört de övriga ålderskategorierna. Däremot var ålderskategorierna eniga vad det gäller träningsmatcher på konstgräs. I de diagram som presenteras nedan (se fig. 6) kan man se att natur- och konstgräsgruppen har liknande svar när det gäller spelarnas inställning till att träna och spela träningsmatcher på konstgräs. Däremot ser man en stor skillnad vad det gäller att spela tävlingsmatcher på konstgräs. I detta fall är naturgräsgruppen mer negativ. Intressant att notera är att en så stor del som 42 % av konstgräsgruppen har en negativ inställning till att träna på konstgräs. Dessutom är 51 % av de som tränar och spelar sina hemmamatcher på konstgräs negativa till att spela tävlingsmatcher på det artificiella underlaget. 8

12 Konstgräsgruppens inställning till att träna på konstgräs Ingen åsikt 13% Vet ej 0% Positiv 45% Konstgräsgruppens inställning till att spela träningsmatcher på konstgräs Ingen åsikt 12% Vet ej 0% Positiv 71% Konstgräsgruppens inställning till att spela tävlingsmatcher på konstgräs Ingen åsikt 18% Vet ej 3% Positiv 28% Negativ 42% Negativ 16% Negativ 51% Naturgräsgruppens inställning till att träna på konstgräs Ingen åsikt 10% Vet ej 2% Positiv 47% Naturgräsgruppens inställning till att spela träningsmatcher på konstgräs Negativ 18% Ingen åsikt 8% Vet ej 1% Positiv 73% Naturgräsgruppens inställning till att spela tävlingsmatcher på konstgräs Ingen åsikt 8% Vet ej 1% Positiv 13% Negativ 41% Negativ 78% Fig. 6: Respondenternas fördelning gällande inställning till att träna och spela träningsoch tävlingsmatcher på konstgräs fördelat på natur- och konstgräsgruppen. Spelarna fick svara på om hur de upplevde att attityden till konstgräs har förändrats i och byggandet av nya moderna arenor. Av de spelare som ingick i undersökningen var 31 % lika eller mer positiva efter det att nya moderna arenor byggts. Den grupp som var lika eller mer negativa var 52 %. När man sorterar spelarnas svar efter natur- och konstgräsgruppen ser man att naturgräsgruppen är mer negativ. 9

13 5.2 Förändringar i spelet vid konstgräs som underlag En viktig förutsättning för införandet av konstgräs som underlag vid fotbollsspel har varit att det inte skall skilja sig nämnvärt från naturgräsets egenskaper. När UEFA godkände spel på konstgräs i EM-kvalmatcher 2004 var det på grund av att tester visade att underlagens egenskaper var jämbördiga (UEFA, 2001; UEFA, 2004). Sportjournalister och spelare har dock gett uttryck för att spelet förändras när fotboll spelas på konstgräs jämfört naturgräs. Denna del av undersökningen ger en bild av hur svenska elitfotbollsspelare ställer sig till detta (Lindqvist, 2005). Undersökningsgruppen fick svara på olika frågor när det gäller att spela på konstgräs. Frågorna var upplagda på det sättet att spelarna fick ta ställning till i vilken grad de höll om ett påstående. Spelarna fick ta ställning till om de anser konstgräs är till en fördel för fotbollspelare eftersom det erbjuder möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag. På denna fråga visade det sig att 11 % höll helt, 66 % höll delvis, 22 % höll inte alls samt att 1 % förhöll sig ovetande. En intressant aspekt på denna fråga ses vid analys av frågan utifrån spelarnas positioner. Den del av anfallare/målvakter som inte alls håller var 37 % an motsvarande del av försvarare/mittfältare var 18 %. Följande diagram (se fig. 7) visar på hur ovanstående fråga fördelar sig på ålderskategorier. Det är intressant att de yngre spelarna inte är mer positiva till konstgräset än de äldre, vilket motbevisar myten om att det bara är de äldre spelarna som är negativa till konstgräs. Åldersfördelningen av de som håller helt om att konstgräs är en fördel för fotbollspelare eftersom det erbjuder möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag 16% 20% 8% 4% Yngre än 18 år till 24 år år år 36 år och uppåt Fig. 7: Respondenternas fördelning gällande åldersfördelningen av de som håller helt om att konstgräs är en fördel för fotbollspelare eftersom det erbjuder möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag. 10

14 Nedan visas ett diagram (se fig. 8) som redogör för natur- och konstgräsgruppens ställningstagande till ovanstående påstående. Det är intressant att notera i diagrammen att endast 6 % av spelarna i konstgräsgruppen helt håller om att konstgräs är till en fördel för fotbollspelare eftersom det erbjuder möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag. Detta är anmärkningsvärt eftersom de kontinuerligt tränar och spelar matcher på det artificiella underlaget. Naturgräsgruppens fördelning Konstgräsgruppens fördelning Ovetande 3% Håller inte alls 25% Håller helt 11% Håller inte alls 15% Ovetande 2% Håller helt 6% Håller delvis 77% Håller delvis 61% Fig. 8: Respondenternas fördelning gällande utifrån natur- och konstgräsgruppen om att konstgräs är en fördel för fotbollspelare eftersom det erbjuder möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag. Håller inte alls 12% Om konstgräs är en fördel för vissa fotbollspelare och samtidigt nackdel för andra Ovetande 5% Håller helt 26% Håller delvis 57% I undersökning fick spelarna förhålla sig till ett påstående som handlade om konstgräs var till fördel för vissa spelare och samtidigt nackdel för andra. I diagrammet (se fig. 9) till vänster redogörs utslaget av detta påstående. Notera de 12 % som inte alls håller om att konstgräs ger fördelar och nackdelar. När man ser på hur resultatet fördelar sig på natur- och konstgräsgruppen ser man inga större differenser. Dessutom är spelarna eniga oavsett vilken position de har på planen samt vilken ålder de har. Fig. 9: Respondenternas fördelning gällande om konstgräs är en fördel för vissa fotbollsspelar och samtidigt en nackdel för andra. 11

15 Om konstgräs gynnar mer teknisk fotboll Håller inte alls 37% Ovetande 5% Håller helt 16% Håller delvis 42% Fig. 10: Respondenternas fördelning gällande om konstgräs gynnar mer teknisk fotboll. På frågan om konstgräs gynnar mer teknisk fotboll visar det sig att 37 % av spelarna inte alls håller om att det förhåller sig så. Undersökningsgruppens ställningstagande i denna fråga redovisas i diagrammet (se fig. 10) till vänster. Undersökningen visar även att 44 % av målvakter/anfallare inte alls håller om påståendet an 35 % av försvarare/mittfältare är av samma åsikt. När man analyserar frågan utifrån ett åldersperspektiv ser man att unga och äldre spelare är av samma åsikt när det gäller konstgräs och teknisk fotboll. Natur- och konstgräsgruppen är homogena i sitt ställningstagande gentemot påståendet förutom att 39 % av naturgräsgruppen inte alls höll an 27 % av konstgräsgruppen hade samma ställningstagande. I konstgräsgruppen återfanns en större del som förhöll sig ovetande gentemot påståendet. Om konstgräs gör fotbollen mindre tuff förre tacklingar Håller inte alls 47% Ovetande 9% Håller helt 16% Håller delvis 28% Fig. 11: Respondenternas fördelning gällande om konstgräs gör fotbollen mindre tuff färre tacklingar. På påståendet om att konstgräs gör fotbollen mindre tuff mindre tacklingar visar det sig att den största andelen av spelarna inte alls håller om detta ( se fig. 11). När man däremot analyserar spelarnas ställningstagande utifrån den position de har på planen blir det intressant. Av de spelare som valde att helt hålla om att konstgräs gör fotbollen mindre tuff färre tacklingar utgjorde försvare den största andelen på 61 % an mittfältare följde på 24 % och målvakter på 3 %. Bara 1 % av anfallarna förhöll sig på samma sätt. Diagrammet nedan (se fig. 12) visar på intressanta skillnader vad det gäller spelarnas ställningstagande. Natur- och konstgräsgruppen förhåller sig helt motsatt gentemot varandra. Det är anmärkningsvärt att en påfallande stor av konstgräsgruppen upplever att konstgräset för en mindre tuff fotboll. 12

16 Konstgräs gör fotboll mindre tuff färre tacklingar fördelat mellan natur- och konstgräsgruppen 49% 29% 28% 21% 38% 13% 10% 12% Håller helt Håller delvis Håller inte alls Ovetande Att konstgräs anläggs allt mer på nya matcharenor i Sverige borde bottna i att naturgräset inte klarar av vårt nordiska klimat i början och slutet av säsongen. När spelarna fick värdera naturgräsplanernas kvalité visade det sig att drygt var fjärde fotbollspelare inte alls höll om att naturgräset håller som underlag Håller inte alls 27% Naturgräsgruppen Fig. 13: Respondenternas fördelning gällande om naturgräs är av så bra kvalité att konstgräs inte är nödvändigt under fotbollssäsongen (april-oktober). Konstgräsgruppen Fig. 12: Respondenternas fördelning gällande om konstgräs gör fotboll mindre tuff färre tacklingar fördelat på natur- och konstgräsgruppen. Om naturgräs är av så bra kvalité att konstgräs inte är nödvändig under fotboll säsongen (apriloktober) Ovetande 2% Håller helt 29% Håller delvis 42% för tävlingsmatcher under hela säsongen. Undersökningsgruppens svar på denna fråga redogörs i diagrammet till vänster (se fig. 13). Undersökningen visade att åldern inte hade någon betydelse vad det gäller detta ställningstagande. Vid analys av spelarnas positioner i relation det aktuella ställningstagandet visade det sig dock att 40 % av gruppen målvakter/anfallare helt höll om att naturgräset håller under hela säsongen. Motsvarande andel i gruppen försvarare/mittfältare som var av samma åsikt var 25 %. 13

17 Natur- och konstgräsgruppen ställer sig olika till detta påstående. Naturgräsgruppen är mer positiva till naturgräs jämfört konstgräsgruppen vilket åskådliggörs i diagrammet nedan (se fig. 14). Om naturgräs är av så bra kvalité att konstgräs inte är nödvändigt under fotbollssäsongen (april-oktober) 44% 31% 33% 41% 21% 21% 4% 5% Håller helt Håller delvis Håller inte alls Ovetande Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 14: Respondenternas fördelning gällande om naturgräs är av så bra kvalité att konstgräs inte är nödvändigt under fotbollssäsongen (april-oktober). Natur- och konstgräs skiljer sig ifrån varandra vad det gäller underlagets doft och sammansättning. Spelarna fick svara på om lukten och känslan av naturgräs är en viktig del av charmen fotboll. Det visade sig att 94 % av spelarna helt eller delvis höll om att lukten och känslan av naturgräs är en viktig del av charmen fotboll. Ålder och position hade ingen effekt på hur spelarna förhöll sig till påståendet. Det är intressant att notera att det inte skilde sig nämnvärt mellan natur- och konstgräsgruppen. 14

18 5.3 Skador vid och konsekvenser av spel på konstgräs Det område inom konstgräs som har varit mest aktuellt, omdebatterat och som det forskats mest inom är om konstgräset gör att fotbollspelarna drabbas mer av skador (Johansson & Rotter Nilsson, 2005; Ekstrand, 2006). I denna del av undersökningen presenteras en bild av hur spelarna själva upplever att underlaget påverkar uppkomsten av skador. Förutom de akuta skador, som eventuellt kan uppkomma vid spel på konstgräs, berör denna undersökning även om konstgräset kan komma att påverka spelarnas hälsa och karriär i ett längre perspektiv. Vilken typ av underlag tror spelarna ger upphov till flest skador? Ingen skillnad 17% Naturgräs Ovetande 2% 18% Konstgrä s 63% Fig. 15: Respondenternas fördelning gällande om vilken typ av underlag som spelarna tror ger upphov till flest skador. Spelarna fick frågan om vilket underlag som ger upphov till flest skador. Majoriteten av spelarna valde alternativet konstgräs (se fig. 15). Vid analys av denna fråga utifrån ålder ser man att åldern inte spelar någon roll. Däremot när man belyser denna fråga utifrån spelarens position blir det intressant. I gruppen målvakter/anfallare utgör den del som tror att det är konstgräs som ger upphov till mest skador 77 %. Denna siffra blir än intressant i relation till gruppen försvarare/mittfältare där motsvarande andel är 60 %. Vid analys av frågan utifrån tillhörigheten i natur- eller konstgräsgruppen ser man i diagrammet (se fig. 16) nedan att de båda grupperna är eniga i att de är konstgräs som ger upphov till flest skador. Det är dock en markant större andel av spelarna i naturgräsgruppen än i konstgräsgruppen som anger konstgräs som det underlag som ger upphov till flest skador. Vilket underlag ger upphov till flest skador? 1% 3% 70% 41% 13% 35% 16% 21% Naturgräs Konstgräs Ingen skillnad Ovetande Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 16: Respondenternas fördelning gällande om vilket underlag som ger upphov till flest skador fördelat på natur- och konstgräsgruppen. 15

19 Eftersom fler klubbar och kommuner anlägger arenor eller träningsplaner konstgräs för det att spelare mer frekvent byter mellan att spela och träna på naturgräs och konstgräs. Undersökningsgruppen fick ta ställning till om de tror att snabba byten av underlag för fler eller färre skador. Av elitfotbollsspelarna anser 93 % att dessa byten för fler skador. När man analyserar denna fråga utifrån spelarnas position, ålder samt tillhörighet i natur- eller konstgräsgrupp ser man att hela undersökningsgruppen är homogen i sin åsikt. Spelarnas skador som beror på underlaget Ej underlags relaterade skador 22% Skador av byten av underlag 33% Skador av Ovetande 10% naturgräs 2% Skador av konstgräs 33% Fig. 17: Respondenternas fördelning gällande spelarnas skador som beror på underlaget Sedan införandet av konstgräs som underlag för fotboll har diskussioner och debatter förts angående skaderisken i samband spel på det artificiella underlaget. Utvecklingen har gått framåt och konstgräset har blivit mer och mer likt naturgräs. Trots denna utveckling visar diagrammet till vänster att spelarna i undersökningen upplever att underlaget har en stor betydelse för uppkomsten av skador. Diagrammet till vänster (se fig. 17) visar att byten av underlag mellan natur- och konstgräs är viktig faktor för uppkomsten av skador. Vad det gäller spelarnas positioner kan man inte se några nämnvärda skillnader. Däremot vid analys av frågan utifrån spelarnas ålder finner man att yngre spelare har mer erfarenhet av skador på konstgräs än äldre. I motsats visar undersökningen att de äldre spelarna påverkas negativt i högre grad än de yngre av byten av underlag. Detta beror troligen på att de äldre spelarnas kroppar tar större skada av byten mellan underlag vilket kan vara intressant faktor i relation till för tidig pensionering från fotbollen. Vid analys av ovanstående fråga utifrån natur- och konstgräsgruppen blir det än mer intressant. Diagrammet nedan (se fig. 18) visar på intressanta skillnader mellan grupperna vad det gäller skador som uppkommit på grund av byten av underlag. 16

20 Spelarnas skador som beror på underlaget 47% 39% 37% 31% 19% 9% 3% 0% Skador på konstgräs Skador på naturgräs Skador pga. byten av underlag Ej skador på grund av underlag Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 18: Respondenternas fördelning gällande spelarnas skador som beror på underlaget fördelat på natur- och konstgräsgruppen. Diagrammet ovan visar att naturgräsgruppen har fått mer skador av spel på konstgräs i jämförelse konstgräsgruppen. Däremot skadar sig konstgräsgruppen mer på konstgräs än på naturgräs. Detta kan förklaras att de spelar och tränar mer fotboll på konstgräs jämfört naturgräs. Vid ytterligare analys av grupperna, utifrån det underlag de spelar och tränar mest på, ser man att konstgräsgruppen får mer skador av konstgräs än vad naturgräsgruppen får av naturgräs. Notera konstgräsgruppens högre procentuella andel som anger ej skador på grund av underlag. Det är en större del av spelarna i konstgräsgruppen som anger att det är byten av underlag som ger skador jämfört spelarna i naturgräsgruppen. Detta bör bero på att spelarna i konstgräsgruppen växlar mellan underlagen fler gånger under en säsong. Spelarna i konstgräsgruppen har kanske märkt att det är bytena till och från konstgräs som ger skador och inte spel på konstgräs i sig. Detta eftersom de mer frekvent byter underlag. Samtidigt ser kanske spelarna i naturgräsgruppen underlaget konstgräs som boven i dramat, även om det kanske i första hand är bytet som ökar skaderisken. Utvecklingen av konstgräset och konstgräsets egenskaper har aktualiserat frågan om vilka skor som är bäst lämpade för underlaget. Det finns spelare som använder sig av grusskor men det vanligaste är dock att man använder vanliga fotbollsskor, dock inte fotbollsskor skruvdobb. Spelarna i undersökningen fick svara på vilken inverkan valet av fotbollsskor hade på skador vid spel på konstgräs. Det visade sig att 22 % av spelarna ansåg att det hade en stor inverkan, an 48 % ansåg att det hade en liten inverkan. Det fanns också en grupp på 10 % som ansåg att valet av fotbollsskor inte hade någon inverkan alls samt en grupp på 20 % som förhöll sig ovetande i frågan. Åldern hade ingen betydelse i frågan, däremot visade det sig att anfallare gav valet av skor mindre betydelse än övriga positioner. 17

21 När man analyserar frågan om valet av skornas betydelse utifrån spelarens tillhörighet i naturrespektive konstgräsgruppen ser man att spelarna i konstgräsgruppen ger valet av skor mindre betydelse än vad spelarna i naturgräsgruppen gör. Troligtvis har konstgräsgruppen mer erfarenhet av det artificiella underlaget vilket kan förklara utslaget på nedanstående diagram (se fig. 19). Valet av fotbollsskors påverkan för uppkomsten av skador på konstgräs 25% 6% 48% 45% 27% 8% 19% 22% Stor inverkan Liten inverkan Ingen inverkan Ovetande Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 19: Respondenternas fördelning gällande spelarnas skador som beror på underlaget fördelat på natur- och konstgräsgruppen. Spelarna i undersökningen fick svara på om de var oroliga för vad spel och träning på konstgräs kan komma att betyda för deras framtida fotbollskarriär, i form av skador och där kanske förkortad karriär. I denna fråga fördelade sig svaren relativt lika mellan de som var oroliga och de som inte var det. Förutom de 12 % som förhöll sig ovetande till frågan var 45 % av spelarna oroliga för skador an 43 % inte var orolig för konstgräsets påverkan på deras framtida fotbollskarriär. I denna fråga visade sig att anfallare skiljer sig från övriga positioner genom att vara mindre oroliga. Unga var ungefär lika oroliga som äldre fotbollsspelare i denna fråga. Diagrammet nedan (se fig. 20) visar att spelarna i konstgräsgruppen är mindre oroliga än spelare i naturgräsgruppen. Notera dock att 27 % av de spelare som tränar och spelar sina hemamatcher på konstgräs är oroliga för hur underlaget kan ge dem skador och tvinga dem att sluta fotboll i förtid. 18

22 Är spelarna oroliga över om konstgräs kan meföra skador och där kanske förkortad karriär? 49% 27% 37% 65% 14% 8% Ja Nej Ovetande Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 20: Respondenternas fördelning gällande om spelarna är oroliga över att konstgräs kan föra skador och där kanske en förkortad karriär fördelat på natur- och konstgräsgruppen. I konstgräsmattor finns det gummigranulat som ofta består av nermalda gamla bildäck. I de flesta gummigranulat återfinns cancerogena ämnen som skulle kunna påverka spelarnas hälsa på olika sätt. I undersökningen fick därför spelarna svara på frågan om de var oroliga för vad spel och träning på konstgräs kan ge för effekter på hälsan såsom risken för att drabbas av olika former av cancer. Det visade sig att 60 % inte var oroliga, an 24 % var oroliga samt en grupp på 16 % som förhöll sig ovetande i frågan. Målvakternas strörre rädsla för ökad cancerrisk på grund av spel på konstgräs 48% 19% 25% 17% Målvakter Försvarare Mittfältare Anfallare Fig. 21: Respondenternas fördelning gällande rädsla för cancerrisk på grund av spel på konstgräs fördelat på positioner. Diagrammet till vänster (se fig. 21) åskådliggör att målvakterna har en större rädsla för att drabbas av cancer som en följd av att spela på konstgräs. Denna större rädsla beror troligtvis på att de har mer kontakt underlaget eftersom deras position kräver det. I diagrammet nedan (se fig. 22) synliggörs skillnaderna mellan spelarnas rädsla i naturoch konstgräsgruppen. Spelarna i naturgräsgruppen har en större rädsla vilket kan bero på att spelarna i konstgräsgruppen är mer vana vid det artificiella underlaget. 19

23 Är spelarna rädda för ökad cancerrisk på grund av spel på konstgräs? 27% 57% 74% 15% 16% 11% Ja Nej Ovetande Naturgräsgruppen Konstgräsgruppen Fig. 22: Respondenternas fördelning gällande rädsla för ökad risk för cancer på grund av spel på konstgräs fördelat på natur- och konstgräsgruppen. Spelarna fick göra ett ställningstagande till hur troligt det är att konstgräs ger fler skador och tvingar spelare att sluta spela fotboll i yngre ålder, under förutsättningen att man spelar på konstgräs året runt. Det visade sig att 45 % av undersökningsgruppen ansåg detta scenario vara ganska eller mycket sannolikt, gentemot de 13 % som ansåg påståendet vara ganska eller mycket osannolikt. Det fanns en grupp på 32 % som förhöll sig neutrala till påståendet samt 10 % som förhöll sig ovetande. Man ser inga positionella skillnader gällande detta påstående. I diagrammet nedan (se fig. 23) redovisas ålderns påverkan på hur spelarna har förhållit sig till ovanstående påstående. Den visar att det förutom den yngsta ålderskategorin, finns det ett linjärt förhållande mellan åldern och hur sannolikt de anser att påståendet är. Om spel på konstgräs året om kommer att ge upphov till fler skador samt tvinga fler att sluta spela fotboll vid yngre ålder på grund av skador 20% 30% 39% 15% 48% 11% 57% 9% 60% 0% Upp till 18 år år år år 36 år och uppåt Ganska/mycket sannolikt Ganska/mycket osannolikt Fig. 23: Respondenternas fördelning om spel på konstgräs året om kommer att ge upphov till fler skador samt tvinga fler att sluta spela fotboll vid yngre ålder på grund av skador fördelat på ålderskategorier. 20

24 När man skärskådar spelarnas ställningstagande utifrån natur- och konstgräsgruppen (se fig. 24) ser man att konstgräsgruppen ser mer positivt på en framtid konstgräs i jämförelse naturgräsgruppen. Detta beror förmodligen på att konstgräsgruppen kontinuerligt tränar och spelar matcher året om på konstgräs samtidigt som den gruppen ännu inte har sett ett sådant scenario som påståendet framställer. Om spel på konstgräs året om kommer att ge upphov till fler skador samt tvinga fler att sluta spela fotboll vid yngre ålder på grund av skador 46% 35% 24% 8% Ganska/mycket sannolikt Naturgräsgruppen Ganska/mycket osannolikt Konstgräsgruppen Fig. 24: Respondenternas fördelning om spel på konstgräs året om kommer att ge upphov till fler skador samt tvinga fler att sluta spela fotboll vid yngre ålder på grund av skador fördelat på natur- och konstgräsgruppen. 21

25 5.4 Konstgräs, framtiden och spelarens inflytande Under de senaste åren har utvecklingen av konstgräs som underlag för fotboll gått fort. Dessutom driver det Svenska fotbollsförbundet utvecklingen framåt genom att stödja klubbar som vill satsa på att anlägga konstgräs, vilket påskyndat konstgräsets frammarsch inom svensk fotboll (Lundin, 2004; Lundkvist, 2004; Olsson, 2004; Wolf, 2004; Återgård, 2004). Det är därför intressant att undersöka vad den enskilde spelaren har för bild av hur fotbollens framtid kommer att se ut i relation till konstgräs. Än mer intressant är att få en bild av hur spelarna tycker att konstgräs skall användas i framtiden och om den enskilde spelaren kan göra sin röst hörd och påverka utvecklingen. Diagrammet nedan (se fig. 25) visar att majoriteten av spelarna föredrar att spela på konstgräs 2-5 månader om året samt att 9 av 10 spelare föredrar att spela på naturgräs 7-12 månader om året. Detta stärker bilden av att spelarna ser konstgräset som ett underlag vid försäsong. Undersökning visar också att nedanstående resultat fördelar sig jämt mellan ålderskategorierna, dvs. att yngre spelare inte vill spela fler månader på konstgräs än äldre. Antal månader om året som spelarna vill spela på konstgräs 61% 29% 6% 3% 1% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 månad eller mindre 2-5 månader 6-8 månader 9-12 månader Året runt Fig. 25: Respondenternas fördelning gällande antal månader om året som spelarna vill spela på konstgräs. Ovanstående frågeställning blir än mer intressant när det visar sig att 74 % av konstgräsgruppen vill spela på konstgräs mindre än 1 månad till 5 månader. Det är anmärkningsvärt att 3/4 av spelarna i konstgräsgruppen inte ser konstgräs som ett kontinuerligt underlag året om. Detta skall jämföras de 92 % av naturgräsgruppen som vill spela på konstgräs under samma antal månader. Inom konstgräsgruppen finns det dock en liten grupp spelare på 6 % som vill spela på konstgräs året runt till skillnad från i naturgräsgruppen där denna grupp inte återfinns. Skillnaden kan bero på konstgräsgruppens ökade förtrogenhet konstgräs I undersökningen fick spelarna ta ställning till olika påståenden och värdera hur sannolika respektive osannolika de var. Ett av dessa påståenden berörde hur sannolikt det var att klubbar 22

26 investerar i arenor konstgräs för att tjäna pengar på andra evenemang än fotboll. Den del av undersökningsgruppen som ansåg detta påstående vara ganska eller mycket sannolikt var 67 %. Den del som ansåg påståendet vara ganska eller mycket osannolikt var 5 %. Det fanns också en relativt stor grupp på 23 % som förhöll sig neutral till detta påstående samt att 5 % förhöll sig ovetande. I denna fråga fördelade sig svaren homogent mellan natur- och konstgräsgruppen. Däremot ser man en åldersmässig fördelning i frågan som visar att de äldsta och de yngsta spelarna i undersökningen ansåg att påståendet var mer sannolikt än åldersgruppen mellan år. Spelarna som ingick i undersökningen fick ta ställning till hur de tror att konstgräset kommer breda ut sig som ett underlag för fotboll i framtiden. Påståendet de fick ta ställning till var om alla stora klubbar och alla landslag inom en tioårsperiod kommer att spela sina internationella matcher på konstgräs. Spelarna var relativt eniga i sitt ställningstagande vilket visade sig i att 86 % ansåg påståendet som ganska eller mycket osannolikt an 3 % av spelarna ansåg denna framtidsvision ganska eller mycket sannolik. Det fanns en grupp på 7 % som förhöll sig neutrala till påståendet samt 4 % som förhöll sig ovetande. En intressant aspekt vid jämförelse mellan natur- och konstgräsgruppen är att konstgräsgruppen finner påståendet mer osannolikt än naturgräsgruppen. Under de senaste åren har ett flertal klubbar antingen byggt en ny arena eller modifierat sin hemmaplan. I samband detta har diskussioner förts om man skall välja naturgräs eller konstgräs som underlag på arenan. I detta beslut finns olika aktörer olika intressen som styr och påverkar. Kommun, klubbledning och Svenska fotbollsförbundet kan vara huvudaktörer i denna ställningsfråga. Det är dock spelarna som kommer mest i kontakt underlaget och det är därför intressant att se om de upplever att de har fått göra sin röst hörd i samband när beslut skall fattas. Av de spelare som ingår i undersökningen anser 85 % att spelarna och spelarnas representanter skall bli tillfrågade när klubbarna skall bestämma sig för om man skall spela sina hemmamatcher på konstgräs eller naturgräs. Ingen nämnvärd skillnad fanns mellan naturoch konstgräsgruppen i denna fråga. Av de spelare som blivit tillfrågade av sina klubbar upplever 81 % att beslutsfattarna har lyssnat på deras åsikter an 19 % upplever motsatsen. När spelarna sen fick svara på om man följt deras önskemål visade det sig att 56 % upplevde detta i motsats till de 44 % som inte upplevde att deras önskemål hade följts. 23

27 6 Diskussion 6.1 Positionens inverkan på upplevelsen av konstgräs En av denna undersökning mest anmärkningsvärda aspekter är att den lyfter fram en ny dimension som i tidigare undersökningar och studier inte har belyst. I och undersökningens design och den djupa analysen av datamaterialet har uppdagandet av nya perspektiv varit möjlig. Undersökningen har tydligt visat att gruppen målvakter/anfallare skiljer från gruppen försvarare/mittfältare på flera områden. Gruppen målvakter/anfallare är mer negativt inställda, jämfört gruppen försvarare/mittfältare, till att träna samt att spela tränings- och tävlingsmatcher på det artificiella underlaget. Målvakter/anfallare håller också i mindre grad om, att konstgräs är positivt i den bemärkelse att den ger möjligheten att alltid kunna spela på ett bra underlag, jämfört försvarare/mittfältare. Samma trend går igen när det gäller uppfattningen om att konstgräs gynnar teknisk fotboll, där resultatet visar att gruppen målvakter/anfallare i högre grad anser att konstgräs inte för en mer teknisk fotboll jämfört övriga positioner. När det gäller spelarnas åsikt om naturgräsets kvalité och spelduglighet är tillräcklig för hela säsongen finner man också en differens mellan de ovan berörda positionsgrupper. Det återfanns en större procentuell andel i grupper målvakter/anfallare som ansåg att naturgräset var tillräckligt. Vid analys av undersökningen visade det sig också att en större del av gruppen målvakter/anfallare tror att konstgräs ger upphov till mer skador än naturgräs jämfört motsvarande del i gruppen försvarare/mittfältare. Att spelarens position kan påverka enkätsvaret i alla dessa områden bör bottna i hur arbetsbeskrivningen för respektive position ser ut. Självklart skiljer det sig i vad som förväntas och krävs av spelarna i olika positioner. Målvakter har som uppgift att skydda målet, vilket för att de behöver slänga sig mer än spelare i andra positioner. Anfallare får mer passningar i djupled samt att de ofta har mindre tid för bollbehandling jämfört andra positioner. Försvarare behöver i större utsträckning kunna förutse händelseförlopp och använder sig mer av den fysiska delen av fotbollen såsom glidtacklingar. Mittfältare har mer en speluppbyggande roll, är länk mellan försvarare och anfaller samt innehar den position som mest frekvent växlar mellan offensivt och defensivt arbete. Det som vi tror är orsaken till denna den positionella diversion beror att konstgräset påverkar arbetsförhållandena olika mycket och på olika sätt. Målvakter får mer ont av att slänga sig på konstgräs än naturgräs, armbågar och höfter sjunker inte ner i konstgräsets fyllnadsmaterial på samma sätt som på naturgräs, vilket gör att de kan få slänga sig på ett annorlunda sätt (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). Undersökningen visar också att målvakter är den grupp som har mest rädsla för gummigranulatets påverkan på den egna hälsan, vilket borde bero på att de har mer närkontakt underlaget. Denna oro är förstålig eftersom riskerna av mycket kontakt gummigranulatet är dåligt utredda, samt att forskning kring allergiska reaktioner saknas (Kemikalieinspektionen, 2006). 24

28 Försvarare får svårare att förutse händelseförlopp i spelet på konstgräs, delvis på grund av att bollen rullar fortare och där ett snabbare tempo, vilket för att de behöver ligga närmare sina motståndare. Försvararna får glidtackla på ett annorlunda sätt och vissa fall kan de ge upphov till lättare skrapsår, vilket i och för sig även kan ske på naturgräs. Av alla positioner är det klart till största del försvare som upplever att spelet blir mindre tufft, mindre tacklingar som följd, vid spel på konstgräs. Konstgräsets egenskaper tvingar försvararna att ligga närmare sina motståndare och glidtackla mindre. Detta kan förklara att försvararna upplever att konstgräs för ett mindre fysiskt spel (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). Konstgräset gynnar dock förmodligen försvararna eftersom de i uppspelsfasen ofta använder sig av långa uppspel mindre krav på precision eller kortare passningar längs marken där de kan slå passen på spelaren. Dessutom upplever försvarare att motståndarlagets djupledsbollar i högre grad sticker iväg för långt för motståndaranfallaren. Dessa faktorer bidrar troligtvis till att försvararna har en relativt positiv upplevelse av konstgräs (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). Vi tror att mittfältarnas spel påverkas minst av spel konstgräs. Eftersom mittfältare i stor utsträckning spelar i nära samarbete både försvarare och anfallare blir också deras upplevelse ett resultat av en kombination av de båda positionernas förutsättningar. Anfallare upplever att djupledspassningar i större utsträckning blir svårare att hinna ikapp och hantera på konstgräs, vilket missgynnar denna del av anfallarens spel. De har svårare att komma under bollen foten när de skall chippa eller liknande på grund av bollens lägre läge gentemot underlaget. Anfallare hävdar också att bollbehandlingen tar lite längre tid på grund av bollens småstudsande, vilket drabbar anfallare mest eftersom de har minst tid för bollbehandling av alla positioner (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). 6.2 Attityden till konstgräs ur ett europeiskt perspektiv I och att frågorna i denna undersökning inte är ställda på samma sätt som i övriga europeiska spelarundersökningar går det inte att göra direkt jämförelse. Dock kan man se att det är ungefär lika stor andel spelare som är negativa till konstgräs i de europeiska undersökningar, som den andel vilka är negativa till att spela tävlingsmatcher, i denna undersökning (SFS, 2006). Denna och en del andra europeiska spelarundersökningar har undersökt om spelarna tror att om spel på konstgräs ger upphov till fler skador. Resultaten från de olika undersökningarna varierar mycket och den svenska har ett förväntat resultat som ligger relativt nära den norska undersökningen. Vad det gäller denna fråga kan spelarnas tidsmässiga erfarenhet av spel på konstgräs, i respektive land, ha betydelse för utfallet (SFS, 2006). 25

29 6.3 Skador vid byten av underlag Vad det gäller skadeutveckligen på konstgräs visar denna undersökning på en ny aspekt. Det visar sig att spelarna som ingår i konstgräsgruppen har kommit fram till att det i första hand är de frekventa bytena mellan naturgräs och konstgräs som ger upphov till skador. Med den utgångspunkten är det förklarligt att det är spelarna i konstgräsgruppen som är mest utsatta eftersom de byter underlag mer frekvent än spelarna i naturgräsgruppen. Detta slitage på kroppen upplevs som större desto äldre spelaren är, vilket också är intressant i relation till för tidig avslutning på elitfotbollsspelarkarriären. Tidigare forskning har också visat att lag som tränar och spelar sina hemmamatcher på konstgräs väljer bort att träna på naturgräs innan en bortamatch på naturgräs. Detta eftersom spelarna upplevde att det förde ett större slitage på kroppen (Johansson & Rotter Nilsson, 2005). Denna nya aspekt vad det gäller byten av underlag är intressant i relation till den studie som UEFA (Ekstrand, 2006) genomförde. Detta eftersom designen på den studien utelämnade vilken effekt bytena hade på uppkomsten av skador. Vi anser att detta är ett område där det saknas forskning. Det mest adekvata hade varit att genomföra en longitudinell studie där man över tid kan följa utvecklingen för att utröna vad som kan påverka uppkomsten av skador. 26