Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2012"

Transkript

1 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 12

2 Årsrapport 12 Innehållsförteckning Kvalitetsregister ECT Inledning... Registerhållare Lars von Knorring Övriga i styrgruppen Tonny Andersen Ralf Ansjön Niclas Bengtsson Ullvi Båve Martin Hultén Aki Johanson Mikael Landén Johan Lundberg Pia Nordanskog Axel Nordenskjöld Kristoffer Södersten Statistiker Emil Gustafsson Övriga medarbetare årsrapport Anna-Carin Bring Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Henrik Fryk Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Anneli Ambring Projektledare Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Utgivare Kvalitetsregister ECT Psykiatriskt forskningscentrum Box Örebro Huvudman ISSN Sammanfattning... Täckningsgrad och antal patienter... 6 ECT-behandlade patienter... 6 Täckningsgrad... 6 Omfattning av ECT vid olika sjukhus... 8 Andel ECT-behandlade i befolkningen...1 Ålder och kön...11 Könsfördelning i olika landsting...13 Kvalitetsindikatorer...1 ECT vid slutenvårdad svår depression...1 Indikation för ECT...1 Uppföljning av biverkningar...16 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)...17 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI)...19 Behandlingsteknik... behandlingar per serie... Elektrodplacering... Elektriska doser... Krampens längd...2 Förebyggande behandling...26 Litium...26 Fortsättnings- eller underhålls-ect...27 Bensodiazepiner...28 Registrets organisation...29 Styrgrupp...29 Samordnare...29 Inmatning...29 Statistisk analys och återkoppling...29 Medverkande enheter... 3 Forskning...31 Patientgrupper med nytta av ECT...31 Prediktorer för återinsjuknande...31 Fortsättnings-ECT med läkemedel jämfört med läkemedel ensamt...31 Återinläggning efter fortsättnings-ect...32 Prediktorer för återvunnen arbetsförmåga...32 Prefect-studien...33 Publikationer baserade på registerdata...33 Produktion och layout: Ibiz reklambyrå T ryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: istockphoto Kontakta Kvalitetsregister ECT...3

3 Årsrapport 12 Årsrapport 12 Inledning Sammanfattning Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår depression. Behandlingen har använts i 8 år. Verkningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga studier är ECT fortfarande den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Behandlingen är smärtfri och ges under narkos. Vid ECT framkallas ett epileptiskt krampanfall med hjälp av elektrisk ström. Behandlingen ges vanligen i serier om omkring åtta behandlingar under cirka tre veckors tid. Minnesstörningar i anslutning till behandlingen kan förekomma. ECT har dock också varit kontroversiellt och användningen varierar stort mellan olika länder. Under senare år har tekniken utvecklats. I en rapport ifrån Socialstyrelsen 1 konstateras: Det finns troligen skillnader i utförande av ECT-behandling mellan olika landsting och regioner. Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens vid genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT. Vidare konstateras: et ECT-behandlingar har med all sannolikt ökat men det är oklart. Ett regionalt register tillkom 8 i ett samarbete mellan kliniskt aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor i Örebro, Uppsala och Dalarna. Under 1 bildades en nationell styrgrupp i samarbete med Svenska psykiatriska föreningen (SPF) med målsättning att skapa ett nationellt Kvalitetsregister ECT. Från och med 11 har ett nationellt kvalitetsregister tillkommit med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Successivt har allt fler kliniker anslutit sig och registreringarna har ökat för varje år (Figur 1). Figur 1. avslutade behandlingsserier (täta och glesa) för respektive år, Under 12 har samtliga enheter i landet som ger ECT anslutits till registret. God kvalitet på inrapporterade data och hög täckningsgrad stöds av en regional organisation som samarbetar med klinikerna vid inrapportering, tolkning och återkoppling. Nationell statistik kan bidra till att tillgången till behandlingen och kvaliteten på vården blir mer likvärdig. Registret underlättar också forskning om behandlingens kortsiktiga och långsiktiga effekter. Målet är förbättrad effekt och minimerade biverkningar. Registreringen är frivillig och den som registreras kan när som helst begära att få uppgifterna borttagna ur registret eller ta del av de uppgifter som berör honom/ henne genom att höra av sig till kvalitetsregistrets kontaktpersoner. Det som registreras är uppgifter om: personnummer, diagnoser, symptom, behandlingen, biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna rapporteras av vårdpersonalen och patienter som ingår kan också bli kontaktade av registret. Registret används för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning genomförs regelbundet med andra myndigheters register (Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån). Registret drivs av. Registret omfattas av regelverket i patientdatalagen (8:3). Samtliga behandlande enheter i landet rapporterade under 12 till Kvalitetsregister ECT. Täckningsgraden för Kvalitetsregister ECT under 12 var 76 av totalt 3 86 patienter i kvalitetsregistret och Patientregistret. Andelen kvinnor av de registrerade var 63. Patienternas ålder varierade mellan 16 och 9 år. De flesta behandlades för depression. Medianen för antalet ECT per behandlingsserie var sju. Man inledde behandlingen med unilateral elektrodplacering i 88 av serierna. Registret har tagit fram fyra kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikatorn ingår i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom där ECT för patientgruppen med slutenvårdad svår depression har högsta prioritet. Indikatorn ingår också i öppna jämförelser. Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Indikationer för ECT Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har ställt sig bakom ett antal etablerade indikationer för ECT. Inget landsting nådde upp till målet att någon av dessa indikationer skall finnas dokumenterad hos 9 av patienterna. Uppföljning av biverkningar Tretton landsting nådde upp styrgruppens mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle bedömning med MADRS eller MADRS-S genomföras efter minst av behandlingsserierna. Det finns stora variationer i den förebyggande behandling som ges efter ECT. Inom flera landsting behöver användningen av litium och fortsättnings-ect öka medan användningen av bensodiazepiner kan behöva minska. 1 8 Kvalitetsindikatorer för. Kvalitetsindikatorer för. 76 Täckningsgrad för Kvalitetsregister ECT Inledde behandling med unilateral elektrodplacering 63 Andel registrerade kvinnor Målnivåer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikationer för ECT Uppföljning av biverkningar Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale

4 6 Årsrapport 12 Årsrapport 12 7 Täckningsgrad och antal patienter ECT-behandlade patienter i Sverige Tre datakällor har använts för att uppskatta antalet individer som fått ECT under 12: Kvalitetsregister ECT, Patientregistret och enkäter till sjukhusen. I Kvalitetsregister ECT finns individer som behandlats med ECT under året. Patientregistret innehåller 3 19 individer som erhållit ECT under 12. En sambearbetning på individnivå har genomförts. Det totala antalet individer som fanns i något av registren var 3 86 individer. Det innebär att 76 finns i Kvalitetsregister ECT och 8 i Socialstyrelsens patientregister. Varje sjukhus som bedriver ECT har besvarat en enkät där de uppgett antal behandlade patienter under 12. Summan uppgår till 113, men är en överskattning av det totala antalet unika individer p.g.a. att samma individ ibland kan få ECT på mer än ett sjukhus under året. et individer som fått ECT men som varken återfinns i Kvalitetsregister ECT eller Patientregistret bedöms vara få. 2 7 individer som avslutade en serie med ECT under 12 utgör en kohort som många av analyserna i denna rapport utgår ifrån. Tabell 1. individer där åtgärden ECT finns registrerad i Patientregistret eller Kvalitetsregister ECT under 12 och täckningsgraden för registren fördelat på landsting. patienter i Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Täckningsgrad Patientregistret () Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT () Landstinget i Blekinge Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Kronoberg Figur 2. Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT under 12, uppgifter hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Uppgifter om antal patienter är hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Kvalitetsregister ECT täckningsgrad under 12 Med hjälp av sambearbetning med Patientregistret kan täckningsgradsgraden för Kvalitetsregister ECT beräknas till 76. Täckningsgraden i de olika landstingen varierar mellan och 98. De landsting som deltagit i registret flera år har hög täckningsgrad. Täckningsgraden i Patientregistret har tidigare varit dålig (Rapportering av ECT-behandling till Patientregistret en kvalitetstudie, Socialstyrelsen 13). Satsningen på Kvalitetsregister ECT har även bidragit till att täckningsgraden för Patientregistret kraftigt förbättras till 8 under 12.

5 8 Årsrapport 12 Årsrapport 12 9 fakta Omfattning av ECT vid olika sjukhus ECT bedrevs under 12 vid sjukhus i landet. Samtliga rapporterade till Kvalitetsregister ECT. Åtta sjukhus rapporterade färre än 1 individer. Danderyds sjukhus rapporterade flest individer (199 st). Vissa patienter får mer än en behandlingsserie under samma år. Tabell 2. unika individer, serier/individ i Kvalitetsregister ECT 12, och ECT-behandlingar/individ uppdelat på landsting. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT behandlingar/individ 37 1,3, 1,92 Landstinget Blekinge 1,,1 7, Landstinget Dalarna 121 1,21,16 1,1 Landstinget Gävleborg 162 1,23,17 9,67 81,99,1 9,7 8 1,13,6 13,6 87 1,9,31 11, ,16,37 13,1 8,92,21 9, ,8,32 1,92 Landstinget Kronoberg 9 1,,2 1,1 62,97,1 11,98 8 1,,1 8,2 73 1,3,19 7, 1,,32 7, ,1,21 1, ,9,11 1, ,29,18 11,12 9 1,,12 1, ,17, 9,1 72 1,8, 1, ,16,17 1,37 I Kvalitetsregister ECT registreras: tät serie där ECT är planerat till mer än ett behandlingstillfälle per vecka gles serie där ECT är planerade till ett behandlingstillfälle per vecka eller glesare Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till dess att remission (frånvaro av symptom, frihet från sjukdom) inträder eller till bedömning att behandlingen ej kan ge ytterligare symptomlindring. Vanligen ges tre ECT/vecka, det finns dock situationer då Tabell 3. Behandlingstid och antal behandlingar per ECT serie för täta respektive glesa serier. Täta serier Glesa serier serier Behandlingstid i dagar (median) behandlingar per ECT serie (median) två behandlingar/vecka kan vara att föredra (t ex vid hög risk för konfusion). Vid ytterst svåra och livshotande tillstånd såsom t.ex. vid katatoni kan ECT ges dagligen. Index-serier registreras vanligen som tät serie i registret. Fortsättnings-ECT ( continuation-ect, cect) innebär att man under en period om upp till sex månader efter en indexserie ger ytterligare utglesade behandlingar (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad), i syfte att bibehålla ett behandlingssvar av en index-serie. Fortsättnings-ECT-serier registreras vanligen som gles serie i registret. Underhålls-ECT ( maintenance-ect, mect) innebär att man under en period som överstiger 6 månader efter en index-serie ger ECT (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad) i syfte att förebygga insjuknande i en ny episod. Underhålls-ECT serier registreras vanligen som gles serie i registret. Tabell. unika individer, serier/individ och ECT-behandlingar/individ uppdelat på sjukhus. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT/individ Arvika 17,12,9 18,9 Borås 77 1,31,1 1,3 Danderyd, Stockholm 199 1,3, 11,3 Eksjö 38 1,3,11 11,76 Eskilstuna 2 1,, 1,96 Falköping 7 1,16,3 9,7 Gällivare 6 Gävle 62 1,29,6 1,76 Halmstad 39 1,1,18 9,8 Helsingborg 6 1,19,3 8,67 Huddinge 16 1,32,1 11,8 Hudiksvall 1 1,19,2 8,99 Hässleholm och Kristianstad 3 1,, 1,7 Jönköping 3 1,,7 8,3 Kalmar 33 1,18,8 1, Karlshamn 11 1,9,18 8,91 Karlskoga 18 1,6,17 8, Karlskrona 9 Karlstad 68 1,12,3 7,9 Kungälv 1,1,18 1,2 Lindesberg 9 Linköping 118 1,1,7 11, Ljungby 2 Lund 88 1,9,11 11,7 Löwenströmska, Stockholm 7 1,12,27 1,18 Malmö 81 1,7,7 9,3 Motala 9 Mölndal Norrköping 8 1,,11 9,91 Trollhättan och Uddevalla 6 Nyköping 63 1,11,3 11, Piteå 32,9,2 8,91 S:t Göran, Stockholm 137 1,28,13 1,9 Sahlgrenska, Göteborg 7 1,9, 7, Skellefteå 2 1,26, 8,83 Sollefteå 1,7, 13,1 Östra sjukhuset, Göteborg 9 1,17, 8,1 Sunderbyn, Luleå 3 1,, 6,3 Sundsvall 1,,2 11,82 Säter 121 1,21,16 1,1 Södertälje 13 1,8,8 9,8 Trelleborg,82, 13,36 Umeå 3 1,19,21 12,17 Uppsala 86 1,16,37 13,1 Varberg 8 1,1,23 11,6 Visby 1,,32 7,1 Värnamo 13,8,1 6,92 Västervik 1 1,, 12,27 Västerås 8 1,,1 8,2 Växjö 7 1,21,2 1, Ängelholm 12 1,,17 8,92 Örebro 1,9,29 11,71 Örnsköldsvik 8 Östersund 37 1,3, 1, ,16,17 1,37

6 1 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-behandlade i befolkningen Andelen av den vuxna befolkningen som får behandling med ECT har beräknats genom sambearbetning av Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Samtliga patienter som finns med i något av registren är medräknade. Det finns en stor variation i hur stor andel av befolkningen som blir behandlad. Det kan bl.a. bero på att tillgången till behandlingen på många håll begränsas av att man inte har tillräckligt med narkosresurser. Lokala behandlingstraditioner bidrar också till att olika läkare ordinerar ECT i olika stor utsträckning. Figur 3. patienter som behandlats med ECT under 12 per 1 invånare i befolkningen över 1 år i respektive landsting. 1 Ålder och kön Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63 av de behandlade är kvinnor och 37 män. Det förklaras sannolikt av att depression, den dominerande indikationen för ECT, är vanligare hos kvinnor än hos män. ECT förekommer som behandling från och med tonåren i alla åldrar, även för mycket gamla. Den yngsta som behandlades var 16 år och den äldsta 9 år. Endast enstaka patienter remitteras ifrån barnpsykiatrin för ECT, medan vuxenpsykiatrin behandlar även unga vuxna. Effekten av ECT är lika god hos kvinnor och män. Äldre har en något säkrare effekt men även de flesta yngre som behandlas har god effekt Figur. Åldersfördelning, antal. patienter: Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Landstinget Blekinge Ålder Uppgift om åtgärden ECT är hämtat både från Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Folkmängd hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB). Figur. Könsfördelning. Figur 6. Åldersfördelning uppdelat på kön ,6 Kvinnor, n= , Män, n=18 < Kvinnor Män Åldersgrupp 17 kvinnor och 18 män avslutade en serie 12

7 12 Årsrapport 12 Årsrapport Tabell. Ålders- och könsfördelning. Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Andel Andel Andel < 18,2 2,2 6, ,7 61 6,1 1 6, Könsfördelning i olika landsting Det finns variationer i könsfördelningen bland de ECTbehandlade i olika landsting. Den lägsta andelen kvinnor var och den högsta 76 av de ECT-behandlade patienterna ,9, 176 6, ,8 8, , ,6 77 7,6 21 7,6 Figur 7. Andel kvinnor och män fördelat på landsting ,1 72 7,1 21 7, , , , ,2 91 9, 23 8, Landstinget Blekinge kvinnor män ,1 11 1,9 23 8, Landstinget Dalarna ,3 11 1, 2 8,9 Landstinget Gävleborg ,7 9 9, 27 9, ,8 6 6, , , 7,7 17 6, ,9, 126, ,6 16 1,6 61 2,2 Landstinget Kronoberg , 2,2 19,7 17 1, 18 1, 27 1, Landstinget Sörmland Kvinnor Män

8 1 Årsrapport 12 Årsrapport 12 1 Kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Åtgärden ECT vid slutenvårdad svår till mycket svår depression (F31, F31, F3, F323, F332 och F333) har högsta prioritet enligt Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom och utgör en indikator på vårdens kvalitet. Kvalitetsregistret rapporterar även denna indikator till Öppna jämförelser. Kohorten av slutenvårdade med svår depression har hämtats ifrån Patientregistret och uppgift om åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Av 98 patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression hade erhållit ECT. Figur 8. Andel patienter som behandlats inneliggande för svår depression, som fått ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. I,,, Landstinget Blekinge och behandlades färre än 3 av patientgruppen med ECT. En större andel av de slutenvårdade kvinnorna med svår depression fick ECT (38) jämfört med de slutenvårdade männen med svår depression (33) Målnivå Uppgifter hämtade i Patientregistret, diagnoser F31, F31, F3, F323, F332 och F333 (för förklaring av diagnoskoder se Tabell 6 på sid 1). Uppgift om åtgärden ECT är hämtad ur både Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Indikation för ECT För närvarande finns inga svenska kliniska riktlinjer för ECT. Det finns dock ett antal etablerade indikationer som styrgruppen för kvalitetsregister ECT ställt sig bakom (Tabell 6). Ur tabellen framgår att olika depressionsdiagnoser utgör de vanligaste indikationerna för ECT. Andelen behandlingsserier där någon av de etablerade indikationerna dokumenterats i registret framgår av Figur 9. Under 13 beräknas Svenska Psykiatriska föreningen (SPF) utkomma med Kliniska riktlinjer för ECT. I det preliminära förslaget till riktlinjer finns t.ex. Cykloid psykos F23. med som en diagnos där ECT rekommenderas. Detta innebär att den lista med etablerade indikationer som finns i Kvalitetsregister ECT kommer att modifieras så snart kliniska riktlinjer föreligger. Det kan också förekomma att ECT ges på korrekt indikation, men att diagnosen inte dokumenterats tillräckligt specifikt eller tydligt för att någon av de förvalda diagnoserna skall kunna användas (t.ex. depression utan närmare specifikation). Det kan också förekomma att ECT ges på indikationer som har dåligt vetenskapligt underlag som t.ex. vid ångestsyndrom eller personlighetsstörningar. Inget landsting nådde upp till registrets mål att en dokumenterad etablerad indikation skall finnas i 9 av alla behandlingsserier. Lika stor andel kvinnor (73) som män (73) hade en dokumenterad etablerad indikation för ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Tabell 6. Etablerade indikationer för ECT enligt ICD-1. ICD-1 kod Indikation F321 Medelsvår depressiv episod 173 F3 Svår depressiv episod utan psykotiska symptom 9 F323 Svår depressiv episod med psykotiska symptom 231 F331 Recidiverande depression, medelsvår episod 319 F332 F333 F313 F31 F31 F311 F312 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symptom Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symptom F29 Schizoaffektivt syndrom 1 F9 Schizofreni 37 F3 Postpartum depression 11 F31 Postpartum psykos 9 F61 Organisk katatoni 3 F63 Organiskt försämringssyndrom G21 Malignt neuroleptikasyndrom 1 G9 Parkinsons sjukdom Figur 9. Andel av ECT-serier där patienten dokumenterats med en etablerad indikation i Kvalitetsregister ECT Målnivå

9 16 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-serier där uppföljning av biverkningar dokumenterats Biverkningar, komplikationer och oväntade händelser kan förekomma vid ECT. Tillfälliga minnesstörningar är en relativt vanlig biverkan som kan kräva att behandlingen anpassas. Bristande rutiner kan göra att uppföljningen av symptom och biverkningar inte kommer till stånd eller dokumenteras i registret. Andelen behandlingsserier där det dokumenterats om biverkningar, komplikationer eller andra oväntade händelser förekommit eller ej framgår av Figur 1. Tretton landsting nådde upp styrgruppen för Kvalitetsregisters mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Uppföljning av biverkningar och komplikationer var lika ofta dokumenterad för kvinnor (86) som för män (86). Figur 1. Andel behandlingsserier där uppföljning vad gäller förekomst av biverkningar, komplikationer eller händelser i samband med ECT är dokumenterat. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Målnivå 9 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) Andelen behandlingsserier för depression där MADRS eller MADRS-S använts varierar. I flera landsting används skattningsskalorna systematiskt medan de knappast används alls i vissa landsting (Figur 11). Landstinget i Uppsala län och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle minst av patienterna bedömas med MADRS eller MADRS-S efter behandlingen. Kvinnor blev bedömda med MADRS eller MADRS-S i något större utsträckning än män ( av kvinnorna jämfört med 38 av männen). Figur 11. Andel patienter med depression som blivit uppföljda med MADRS eller MADRS-S efter ECT. Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Målnivå

10 18 Årsrapport 12 Årsrapport MADRS är en av de mest använda symptomskattningsskalorna vid depression. Den förekommer också i en variant för självskattning av depressionssymptom (MADRS-S). Det är värdefullt att följa förloppet vid depressionsbehandling med hjälp av en symptomskattningsskala. Det kan också underlätta detektion av kvarvarande symptom och dokumentation av behandlingseffekterna. Låga poäng motsvarar få och lindriga symptom. Ur Figur 12 och Figur 13 framgår att de flesta patienter upplever betydligt lindrigare symptom efter behandlingen än före. Figur 12. Bedömning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) före och efter ECT. patienter 1 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI) CGI-I är en skala där personalen anger förändringen i den bedömda sammantagna psykiska hälsan. Det framgår av Figur 1 att efter ca 77 av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast, av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. Andelen där det saknas uppgift om CGI-I i registret är 2. Figur 1. Klinisk bedömning av patientens psykiska hälsa efter ECT med tät serie med hjälp av Clinical Global Impression -Improvement (CGI-I).,6, 77, Mycket bättre, n=1877 Oförändrad, n=2 Mycket försämrad, n=1 12 OBS! Andel där uppgift saknas är 23, Före ECT behandling Efter ECT behandling Figur 13. Självskattning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale Self Assessment (MADRS-S) före och efter ECT. patienter Före ECT behandling 7 8 MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat Efter ECT behandling MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat. Figur 1. Andel täta ECT-serier som följts upp med hjälp av Clinical Global Impression- Improvement (GCI). Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Totalt

11 Årsrapport 12 Årsrapport Behandlingsteknik Figur 16. ECT per tät serie. ECT Föreliggande förslag till SPF:s kliniska riktlinjer förordar att behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten. En tillräckligt bred variation bör därför finnas i antal ECT/serie, elektrodplaceringar och elektriska doser. : 38 Landstinget i Blekinge 21 behandlingar per serie Landstinget i Dalarna 17 Inledande behandling med ECT (index-ect) ges normalt två eller tre gånger per vecka i syfte att uppnå lindring av symptomen. Hälften av patienterna fick mellan 6 och 9 behandlingar inom sådan tät behandling, medianen var 7 behandlingar, 2 av patienterna fick 9 behandlingar eller fler. Medianen för antalet behandlingar per serie varierade mellan olika landsting mellan, och 11, (Figur 16). Uppgifter om antalet behandlingar per serie finns för alla registreringar i registret. Landstinget i Gävleborg Första kvartil Tredje kvartil Landstinget Kronoberg 71 Median 71 7 Minsta värde Medelvärde Största värde ECT

12 Årsrapport 12 Årsrapport Elektrodplacering De flesta patienterna får behandling med unilateral elektrodplacering vilket varit standard i Sverige sedan många år. Internationellt förekommer också bitemporal elektrodplacering vilket i några undersökningar varit förknippat med kraftigare eller snabbare insättande antidepressiv effekt och större risk för minnesstörningar. Det framgår av Figur 17a 17b att rutinerna för elektrodplacering skiljer sig mellan olika landsting. Uppgifter om elektrodplaceringarna är nästan fullständiga och bedöms hålla hög kvalitet. Figur 17a. Elektrodplacering vid första ECT i serien. 1 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna 92 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Elektriska doser Unilateral Bifrontal Bitemporal När man väljer elektriska doser försöker man att balansera tillräckligt stor antidepressiv effekt med minimal minnesstörning. Under senare år har flera kliniker börjat använda kortare pulsbredder efter några forskningsrapporter som antyder att kortare pulsbredd är förknippat med mindre uttalade tillfälliga minnesstörningar. Men det är ännu osäkert om ultrakort pulsbredd resulterar i lika kraftig antidepressiv effekt. Vissa studier antyder att fler behandlingar krävs för att uppnå symptomfrihet med ultrakort pulsbredd och hur detta påverkar de totala behandlingseffekterna är inte tillräckligt studerat. SPF:s arbetsgrupp för kliniska riktlinjer har därför föreslagit att ultrakort pulsbredd inte bör användas generellt utan att strömdoserna bör anpassas individuellt för varje patient Figur 17b. Elektrodplacering vid sista ECT i serien. 9 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Unilateral Bifrontal Bitemporal Medianen för de elektiska doserna i registret var vid första ECT: pulsbredd, ms, frekvens 7 Hz, duration 7, s, strömstyrka 8 ma och laddning 38 mc. Figur 18. Pulsbredd vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Pulsbredd (ms),2,,6,8 1 // //,2,,6,8 1 Pulsbredd (ms)

13 2 Årsrapport 12 Årsrapport 12 2 Figur 19. Laddning vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna 8 Laddning (mc) Krampens längd Den epileptiska krampens längd och kvalitet är avgörande för effekten av ECT. Det epileptiska anfallet övervakas rutinmässigt med elektroencefalogram (EEG). Figur visar att det finns variationer i de epileptiska anfallens duration för patienter i olika landsting. Figur. Duration av det epileptiska anfallet mätt med elektroencefalogram (EEG) vid sista ECT. Kramptid (s) : Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Landstinget i Västmanland Laddning (mc) Kramptid (s)

14 26 Årsrapport 12 Årsrapport Förebyggande behandling ECT har för många patienter en påtaglig positiv effekt i det akuta skedet. Men det är vanligt att depressioner har ett kroniskt återkommande förlopp. Risken för att symptomen skall återkomma uppgår i många material till över hälften av patienterna inom ett år. Effektiv förebyggande behandling är därför mycket angelägen. Några alternativ till förebyggande behandling som används är profylaktisk behandling med litium samt fortsättnings- och underhålls ECT. Litium Andelen patienter som inom 9 dagar efter avslutad ECT hämtat ut litium på ett apotek är analyserat genom sambearbetning med Läkemedelsregistret. Kvaliteten på data bedöms därför som mycket hög. Litium rekommenderas av Läkemedelsverket och i förslaget till SPF:s kliniska riktlinjer vid återkommande depression som krävt ECT. Följsamheten till dessa riktlinjer är generellt låg och mycket varierande (Figur 21). Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT bedömer att litium är underanvänt och att de flesta kliniker bör öka användningen av litium. Figur 21. Andel patienter som hämtat ut litium inom 9 dagar efter ECT Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna 21 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Fortsättnings- eller underhålls-ect Fortsättnings-ECT innebär att ECT ges en gång i veckan till en gång i månaden i syfte att förhindra att sjukdomssymptom återkommer. Fortsättnings-ECT i upp till sex månader och i vissa fall underhålls-ect under en längre tid har visst vetenskapligt stöd bl.a. från en svensk randomiserad kontrollerad studie. Det rekommenderas även i SPF:s senaste förslag till kliniska riktlinjer för patienter som inte haft tillfredställande effekt av läkemedelsbehandling. Det finns betydande variationer i hur stor andel av patienterna som får fortsättnings-ect. Inom vissa landsting tillämpas rutinmässigt att ECT glesas ut och att fortsättnings-ect ges under någon eller några månader, medan det i andra landsting knappast ges fortsättnings-ect alls (Figur ). Figur. Andel behandlingsserier där fortsättnings- eller underhålls-ect planeras. Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Ja Nej Okänt Information om läkemedelsuttag från Läkemedelsregistret.

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Med. Dr., Överläkare Representant

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Med. Dr., Överläkare Representant

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Du har säkert många frågor och funderingar. Används elbehandling (ECT) fortfarande? Är det en säker metod och hur kan ström hjälpa mot depression?

Du har säkert många frågor och funderingar. Används elbehandling (ECT) fortfarande? Är det en säker metod och hur kan ström hjälpa mot depression? ECT en introduktion till elbehandling Av Martin Hultén Chefsöverläkare Psykiatriska kliniken Trelleborg H. Lundbeck AB och AB Om du läser detta står du förmodligen inför ett beslut att själv ta emot elbehandling

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Användarguide. Dokumentation vid ECT-behandling

Användarguide. Dokumentation vid ECT-behandling Användarguide Dokumentation vid ECT-behandling För enheter som ordinerar ECT Användning av gemensamma mallar för ECT i TakeCare 3 Bakgrund 3 Inledning 3 Vad Du behöver göra 4 Ordination av ECT 4 Administration/Behandling

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel 99-10-29 Till samtliga medlemmar i Svensk Barnkardiologisk Förening Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel Vi barnkardiologer har på senare tid uppmärksammats på att tandhälsan hos barn med

Läs mer

Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28

Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Kontaktpersoner/utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Hannele Renberg Sjuksköterska/ leg. psykoterapeut Utbildare i Beardslees familjeintervention, Föra

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ø Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Ø Vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen orsaka ca 750 000 extra vårddagar

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Kontaktpersoner Utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28

Kontaktpersoner Utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Kontaktpersoner Utbildare i Beardslees familjeintervention (FI) samt Föra barnen på tal (FBT) 2013-08-28 Hannele Renberg Sjuksköterska / Leg psykoterapeut Utbildare i Beardslees familjeintervention, Föra

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Marie Källman 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden 166 60.6 RPV Jönköping 18 60.7 Rättspsykiatri Västmanland 33 61.6 RPV Falköping 22 62.2 RP S:t Görans sjukhus 24 63 LRV enheten Gävleborg 21 63.1 Piteå

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010 PROLAPSRAPPORT 2011 Rapport över produktionen år Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade till Gynop-registret och GKR under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Influensarapport för vecka 13, 2015 Denna rapport publicerades den 2 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 13 (23/3-29/3).

Influensarapport för vecka 13, 2015 Denna rapport publicerades den 2 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 13 (23/3-29/3). Influensarapport för 13, 2015 Denna rapport publicerades den 2 april 2015 och redovisar influensaläget 13 (23/3-29/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer