Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2012

Transkript

1 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 12

2 Årsrapport 12 Innehållsförteckning Kvalitetsregister ECT Inledning... Registerhållare Lars von Knorring Övriga i styrgruppen Tonny Andersen Ralf Ansjön Niclas Bengtsson Ullvi Båve Martin Hultén Aki Johanson Mikael Landén Johan Lundberg Pia Nordanskog Axel Nordenskjöld Kristoffer Södersten Statistiker Emil Gustafsson emil.gustafsson@orebroll.se Övriga medarbetare årsrapport Anna-Carin Bring Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg anna-carin.bring@registercentrum.se Henrik Fryk Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg henrik.fryk@registercentrum.se Anneli Ambring Projektledare Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg anneli.ambring@registercentrum.se Utgivare Kvalitetsregister ECT Psykiatriskt forskningscentrum Box Örebro Huvudman ISSN Sammanfattning... Täckningsgrad och antal patienter... 6 ECT-behandlade patienter... 6 Täckningsgrad... 6 Omfattning av ECT vid olika sjukhus... 8 Andel ECT-behandlade i befolkningen...1 Ålder och kön...11 Könsfördelning i olika landsting...13 Kvalitetsindikatorer...1 ECT vid slutenvårdad svår depression...1 Indikation för ECT...1 Uppföljning av biverkningar...16 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)...17 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI)...19 Behandlingsteknik... behandlingar per serie... Elektrodplacering... Elektriska doser... Krampens längd...2 Förebyggande behandling...26 Litium...26 Fortsättnings- eller underhålls-ect...27 Bensodiazepiner...28 Registrets organisation...29 Styrgrupp...29 Samordnare...29 Inmatning...29 Statistisk analys och återkoppling...29 Medverkande enheter... 3 Forskning...31 Patientgrupper med nytta av ECT...31 Prediktorer för återinsjuknande...31 Fortsättnings-ECT med läkemedel jämfört med läkemedel ensamt...31 Återinläggning efter fortsättnings-ect...32 Prediktorer för återvunnen arbetsförmåga...32 Prefect-studien...33 Publikationer baserade på registerdata...33 Produktion och layout: Ibiz reklambyrå T ryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: istockphoto Kontakta Kvalitetsregister ECT...3

3 Årsrapport 12 Årsrapport 12 Inledning Sammanfattning Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår depression. Behandlingen har använts i 8 år. Verkningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga studier är ECT fortfarande den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Behandlingen är smärtfri och ges under narkos. Vid ECT framkallas ett epileptiskt krampanfall med hjälp av elektrisk ström. Behandlingen ges vanligen i serier om omkring åtta behandlingar under cirka tre veckors tid. Minnesstörningar i anslutning till behandlingen kan förekomma. ECT har dock också varit kontroversiellt och användningen varierar stort mellan olika länder. Under senare år har tekniken utvecklats. I en rapport ifrån Socialstyrelsen 1 konstateras: Det finns troligen skillnader i utförande av ECT-behandling mellan olika landsting och regioner. Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens vid genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT. Vidare konstateras: et ECT-behandlingar har med all sannolikt ökat men det är oklart. Ett regionalt register tillkom 8 i ett samarbete mellan kliniskt aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor i Örebro, Uppsala och Dalarna. Under 1 bildades en nationell styrgrupp i samarbete med Svenska psykiatriska föreningen (SPF) med målsättning att skapa ett nationellt Kvalitetsregister ECT. Från och med 11 har ett nationellt kvalitetsregister tillkommit med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Successivt har allt fler kliniker anslutit sig och registreringarna har ökat för varje år (Figur 1). Figur 1. avslutade behandlingsserier (täta och glesa) för respektive år, Under 12 har samtliga enheter i landet som ger ECT anslutits till registret. God kvalitet på inrapporterade data och hög täckningsgrad stöds av en regional organisation som samarbetar med klinikerna vid inrapportering, tolkning och återkoppling. Nationell statistik kan bidra till att tillgången till behandlingen och kvaliteten på vården blir mer likvärdig. Registret underlättar också forskning om behandlingens kortsiktiga och långsiktiga effekter. Målet är förbättrad effekt och minimerade biverkningar. Registreringen är frivillig och den som registreras kan när som helst begära att få uppgifterna borttagna ur registret eller ta del av de uppgifter som berör honom/ henne genom att höra av sig till kvalitetsregistrets kontaktpersoner. Det som registreras är uppgifter om: personnummer, diagnoser, symptom, behandlingen, biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna rapporteras av vårdpersonalen och patienter som ingår kan också bli kontaktade av registret. Registret används för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning genomförs regelbundet med andra myndigheters register (Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån). Registret drivs av. Registret omfattas av regelverket i patientdatalagen (8:3). Samtliga behandlande enheter i landet rapporterade under 12 till Kvalitetsregister ECT. Täckningsgraden för Kvalitetsregister ECT under 12 var 76 av totalt 3 86 patienter i kvalitetsregistret och Patientregistret. Andelen kvinnor av de registrerade var 63. Patienternas ålder varierade mellan 16 och 9 år. De flesta behandlades för depression. Medianen för antalet ECT per behandlingsserie var sju. Man inledde behandlingen med unilateral elektrodplacering i 88 av serierna. Registret har tagit fram fyra kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikatorn ingår i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom där ECT för patientgruppen med slutenvårdad svår depression har högsta prioritet. Indikatorn ingår också i öppna jämförelser. Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Indikationer för ECT Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har ställt sig bakom ett antal etablerade indikationer för ECT. Inget landsting nådde upp till målet att någon av dessa indikationer skall finnas dokumenterad hos 9 av patienterna. Uppföljning av biverkningar Tretton landsting nådde upp styrgruppens mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle bedömning med MADRS eller MADRS-S genomföras efter minst av behandlingsserierna. Det finns stora variationer i den förebyggande behandling som ges efter ECT. Inom flera landsting behöver användningen av litium och fortsättnings-ect öka medan användningen av bensodiazepiner kan behöva minska. 1 8 Kvalitetsindikatorer för. Kvalitetsindikatorer för. 76 Täckningsgrad för Kvalitetsregister ECT Inledde behandling med unilateral elektrodplacering 63 Andel registrerade kvinnor Målnivåer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikationer för ECT Uppföljning av biverkningar Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale

4 6 Årsrapport 12 Årsrapport 12 7 Täckningsgrad och antal patienter ECT-behandlade patienter i Sverige Tre datakällor har använts för att uppskatta antalet individer som fått ECT under 12: Kvalitetsregister ECT, Patientregistret och enkäter till sjukhusen. I Kvalitetsregister ECT finns individer som behandlats med ECT under året. Patientregistret innehåller 3 19 individer som erhållit ECT under 12. En sambearbetning på individnivå har genomförts. Det totala antalet individer som fanns i något av registren var 3 86 individer. Det innebär att 76 finns i Kvalitetsregister ECT och 8 i Socialstyrelsens patientregister. Varje sjukhus som bedriver ECT har besvarat en enkät där de uppgett antal behandlade patienter under 12. Summan uppgår till 113, men är en överskattning av det totala antalet unika individer p.g.a. att samma individ ibland kan få ECT på mer än ett sjukhus under året. et individer som fått ECT men som varken återfinns i Kvalitetsregister ECT eller Patientregistret bedöms vara få. 2 7 individer som avslutade en serie med ECT under 12 utgör en kohort som många av analyserna i denna rapport utgår ifrån. Tabell 1. individer där åtgärden ECT finns registrerad i Patientregistret eller Kvalitetsregister ECT under 12 och täckningsgraden för registren fördelat på landsting. patienter i Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Täckningsgrad Patientregistret () Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT () Landstinget i Blekinge Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Kronoberg Figur 2. Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT under 12, uppgifter hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Uppgifter om antal patienter är hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Kvalitetsregister ECT täckningsgrad under 12 Med hjälp av sambearbetning med Patientregistret kan täckningsgradsgraden för Kvalitetsregister ECT beräknas till 76. Täckningsgraden i de olika landstingen varierar mellan och 98. De landsting som deltagit i registret flera år har hög täckningsgrad. Täckningsgraden i Patientregistret har tidigare varit dålig (Rapportering av ECT-behandling till Patientregistret en kvalitetstudie, Socialstyrelsen 13). Satsningen på Kvalitetsregister ECT har även bidragit till att täckningsgraden för Patientregistret kraftigt förbättras till 8 under 12.

5 8 Årsrapport 12 Årsrapport 12 9 fakta Omfattning av ECT vid olika sjukhus ECT bedrevs under 12 vid sjukhus i landet. Samtliga rapporterade till Kvalitetsregister ECT. Åtta sjukhus rapporterade färre än 1 individer. Danderyds sjukhus rapporterade flest individer (199 st). Vissa patienter får mer än en behandlingsserie under samma år. Tabell 2. unika individer, serier/individ i Kvalitetsregister ECT 12, och ECT-behandlingar/individ uppdelat på landsting. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT behandlingar/individ 37 1,3, 1,92 Landstinget Blekinge 1,,1 7, Landstinget Dalarna 121 1,21,16 1,1 Landstinget Gävleborg 162 1,23,17 9,67 81,99,1 9,7 8 1,13,6 13,6 87 1,9,31 11, ,16,37 13,1 8,92,21 9, ,8,32 1,92 Landstinget Kronoberg 9 1,,2 1,1 62,97,1 11,98 8 1,,1 8,2 73 1,3,19 7, 1,,32 7, ,1,21 1, ,9,11 1, ,29,18 11,12 9 1,,12 1, ,17, 9,1 72 1,8, 1, ,16,17 1,37 I Kvalitetsregister ECT registreras: tät serie där ECT är planerat till mer än ett behandlingstillfälle per vecka gles serie där ECT är planerade till ett behandlingstillfälle per vecka eller glesare Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till dess att remission (frånvaro av symptom, frihet från sjukdom) inträder eller till bedömning att behandlingen ej kan ge ytterligare symptomlindring. Vanligen ges tre ECT/vecka, det finns dock situationer då Tabell 3. Behandlingstid och antal behandlingar per ECT serie för täta respektive glesa serier. Täta serier Glesa serier serier Behandlingstid i dagar (median) behandlingar per ECT serie (median) två behandlingar/vecka kan vara att föredra (t ex vid hög risk för konfusion). Vid ytterst svåra och livshotande tillstånd såsom t.ex. vid katatoni kan ECT ges dagligen. Index-serier registreras vanligen som tät serie i registret. Fortsättnings-ECT ( continuation-ect, cect) innebär att man under en period om upp till sex månader efter en indexserie ger ytterligare utglesade behandlingar (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad), i syfte att bibehålla ett behandlingssvar av en index-serie. Fortsättnings-ECT-serier registreras vanligen som gles serie i registret. Underhålls-ECT ( maintenance-ect, mect) innebär att man under en period som överstiger 6 månader efter en index-serie ger ECT (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad) i syfte att förebygga insjuknande i en ny episod. Underhålls-ECT serier registreras vanligen som gles serie i registret. Tabell. unika individer, serier/individ och ECT-behandlingar/individ uppdelat på sjukhus. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT/individ Arvika 17,12,9 18,9 Borås 77 1,31,1 1,3 Danderyd, Stockholm 199 1,3, 11,3 Eksjö 38 1,3,11 11,76 Eskilstuna 2 1,, 1,96 Falköping 7 1,16,3 9,7 Gällivare 6 Gävle 62 1,29,6 1,76 Halmstad 39 1,1,18 9,8 Helsingborg 6 1,19,3 8,67 Huddinge 16 1,32,1 11,8 Hudiksvall 1 1,19,2 8,99 Hässleholm och Kristianstad 3 1,, 1,7 Jönköping 3 1,,7 8,3 Kalmar 33 1,18,8 1, Karlshamn 11 1,9,18 8,91 Karlskoga 18 1,6,17 8, Karlskrona 9 Karlstad 68 1,12,3 7,9 Kungälv 1,1,18 1,2 Lindesberg 9 Linköping 118 1,1,7 11, Ljungby 2 Lund 88 1,9,11 11,7 Löwenströmska, Stockholm 7 1,12,27 1,18 Malmö 81 1,7,7 9,3 Motala 9 Mölndal Norrköping 8 1,,11 9,91 Trollhättan och Uddevalla 6 Nyköping 63 1,11,3 11, Piteå 32,9,2 8,91 S:t Göran, Stockholm 137 1,28,13 1,9 Sahlgrenska, Göteborg 7 1,9, 7, Skellefteå 2 1,26, 8,83 Sollefteå 1,7, 13,1 Östra sjukhuset, Göteborg 9 1,17, 8,1 Sunderbyn, Luleå 3 1,, 6,3 Sundsvall 1,,2 11,82 Säter 121 1,21,16 1,1 Södertälje 13 1,8,8 9,8 Trelleborg,82, 13,36 Umeå 3 1,19,21 12,17 Uppsala 86 1,16,37 13,1 Varberg 8 1,1,23 11,6 Visby 1,,32 7,1 Värnamo 13,8,1 6,92 Västervik 1 1,, 12,27 Västerås 8 1,,1 8,2 Växjö 7 1,21,2 1, Ängelholm 12 1,,17 8,92 Örebro 1,9,29 11,71 Örnsköldsvik 8 Östersund 37 1,3, 1, ,16,17 1,37

6 1 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-behandlade i befolkningen Andelen av den vuxna befolkningen som får behandling med ECT har beräknats genom sambearbetning av Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Samtliga patienter som finns med i något av registren är medräknade. Det finns en stor variation i hur stor andel av befolkningen som blir behandlad. Det kan bl.a. bero på att tillgången till behandlingen på många håll begränsas av att man inte har tillräckligt med narkosresurser. Lokala behandlingstraditioner bidrar också till att olika läkare ordinerar ECT i olika stor utsträckning. Figur 3. patienter som behandlats med ECT under 12 per 1 invånare i befolkningen över 1 år i respektive landsting. 1 Ålder och kön Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63 av de behandlade är kvinnor och 37 män. Det förklaras sannolikt av att depression, den dominerande indikationen för ECT, är vanligare hos kvinnor än hos män. ECT förekommer som behandling från och med tonåren i alla åldrar, även för mycket gamla. Den yngsta som behandlades var 16 år och den äldsta 9 år. Endast enstaka patienter remitteras ifrån barnpsykiatrin för ECT, medan vuxenpsykiatrin behandlar även unga vuxna. Effekten av ECT är lika god hos kvinnor och män. Äldre har en något säkrare effekt men även de flesta yngre som behandlas har god effekt Figur. Åldersfördelning, antal. patienter: Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Landstinget Blekinge Ålder Uppgift om åtgärden ECT är hämtat både från Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Folkmängd hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB). Figur. Könsfördelning. Figur 6. Åldersfördelning uppdelat på kön ,6 Kvinnor, n= , Män, n=18 < Kvinnor Män Åldersgrupp 17 kvinnor och 18 män avslutade en serie 12

7 12 Årsrapport 12 Årsrapport Tabell. Ålders- och könsfördelning. Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Andel Andel Andel < 18,2 2,2 6, ,7 61 6,1 1 6, Könsfördelning i olika landsting Det finns variationer i könsfördelningen bland de ECTbehandlade i olika landsting. Den lägsta andelen kvinnor var och den högsta 76 av de ECT-behandlade patienterna ,9, 176 6, ,8 8, , ,6 77 7,6 21 7,6 Figur 7. Andel kvinnor och män fördelat på landsting ,1 72 7,1 21 7, , , , ,2 91 9, 23 8, Landstinget Blekinge kvinnor män ,1 11 1,9 23 8, Landstinget Dalarna ,3 11 1, 2 8,9 Landstinget Gävleborg ,7 9 9, 27 9, ,8 6 6, , , 7,7 17 6, ,9, 126, ,6 16 1,6 61 2,2 Landstinget Kronoberg , 2,2 19,7 17 1, 18 1, 27 1, Landstinget Sörmland Kvinnor Män

8 1 Årsrapport 12 Årsrapport 12 1 Kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Åtgärden ECT vid slutenvårdad svår till mycket svår depression (F31, F31, F3, F323, F332 och F333) har högsta prioritet enligt Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom och utgör en indikator på vårdens kvalitet. Kvalitetsregistret rapporterar även denna indikator till Öppna jämförelser. Kohorten av slutenvårdade med svår depression har hämtats ifrån Patientregistret och uppgift om åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Av 98 patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression hade erhållit ECT. Figur 8. Andel patienter som behandlats inneliggande för svår depression, som fått ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. I,,, Landstinget Blekinge och behandlades färre än 3 av patientgruppen med ECT. En större andel av de slutenvårdade kvinnorna med svår depression fick ECT (38) jämfört med de slutenvårdade männen med svår depression (33) Målnivå Uppgifter hämtade i Patientregistret, diagnoser F31, F31, F3, F323, F332 och F333 (för förklaring av diagnoskoder se Tabell 6 på sid 1). Uppgift om åtgärden ECT är hämtad ur både Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Indikation för ECT För närvarande finns inga svenska kliniska riktlinjer för ECT. Det finns dock ett antal etablerade indikationer som styrgruppen för kvalitetsregister ECT ställt sig bakom (Tabell 6). Ur tabellen framgår att olika depressionsdiagnoser utgör de vanligaste indikationerna för ECT. Andelen behandlingsserier där någon av de etablerade indikationerna dokumenterats i registret framgår av Figur 9. Under 13 beräknas Svenska Psykiatriska föreningen (SPF) utkomma med Kliniska riktlinjer för ECT. I det preliminära förslaget till riktlinjer finns t.ex. Cykloid psykos F23. med som en diagnos där ECT rekommenderas. Detta innebär att den lista med etablerade indikationer som finns i Kvalitetsregister ECT kommer att modifieras så snart kliniska riktlinjer föreligger. Det kan också förekomma att ECT ges på korrekt indikation, men att diagnosen inte dokumenterats tillräckligt specifikt eller tydligt för att någon av de förvalda diagnoserna skall kunna användas (t.ex. depression utan närmare specifikation). Det kan också förekomma att ECT ges på indikationer som har dåligt vetenskapligt underlag som t.ex. vid ångestsyndrom eller personlighetsstörningar. Inget landsting nådde upp till registrets mål att en dokumenterad etablerad indikation skall finnas i 9 av alla behandlingsserier. Lika stor andel kvinnor (73) som män (73) hade en dokumenterad etablerad indikation för ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Tabell 6. Etablerade indikationer för ECT enligt ICD-1. ICD-1 kod Indikation F321 Medelsvår depressiv episod 173 F3 Svår depressiv episod utan psykotiska symptom 9 F323 Svår depressiv episod med psykotiska symptom 231 F331 Recidiverande depression, medelsvår episod 319 F332 F333 F313 F31 F31 F311 F312 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symptom Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symptom F29 Schizoaffektivt syndrom 1 F9 Schizofreni 37 F3 Postpartum depression 11 F31 Postpartum psykos 9 F61 Organisk katatoni 3 F63 Organiskt försämringssyndrom G21 Malignt neuroleptikasyndrom 1 G9 Parkinsons sjukdom Figur 9. Andel av ECT-serier där patienten dokumenterats med en etablerad indikation i Kvalitetsregister ECT Målnivå

9 16 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-serier där uppföljning av biverkningar dokumenterats Biverkningar, komplikationer och oväntade händelser kan förekomma vid ECT. Tillfälliga minnesstörningar är en relativt vanlig biverkan som kan kräva att behandlingen anpassas. Bristande rutiner kan göra att uppföljningen av symptom och biverkningar inte kommer till stånd eller dokumenteras i registret. Andelen behandlingsserier där det dokumenterats om biverkningar, komplikationer eller andra oväntade händelser förekommit eller ej framgår av Figur 1. Tretton landsting nådde upp styrgruppen för Kvalitetsregisters mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Uppföljning av biverkningar och komplikationer var lika ofta dokumenterad för kvinnor (86) som för män (86). Figur 1. Andel behandlingsserier där uppföljning vad gäller förekomst av biverkningar, komplikationer eller händelser i samband med ECT är dokumenterat. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Målnivå 9 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) Andelen behandlingsserier för depression där MADRS eller MADRS-S använts varierar. I flera landsting används skattningsskalorna systematiskt medan de knappast används alls i vissa landsting (Figur 11). Landstinget i Uppsala län och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle minst av patienterna bedömas med MADRS eller MADRS-S efter behandlingen. Kvinnor blev bedömda med MADRS eller MADRS-S i något större utsträckning än män ( av kvinnorna jämfört med 38 av männen). Figur 11. Andel patienter med depression som blivit uppföljda med MADRS eller MADRS-S efter ECT. Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Målnivå

10 18 Årsrapport 12 Årsrapport MADRS är en av de mest använda symptomskattningsskalorna vid depression. Den förekommer också i en variant för självskattning av depressionssymptom (MADRS-S). Det är värdefullt att följa förloppet vid depressionsbehandling med hjälp av en symptomskattningsskala. Det kan också underlätta detektion av kvarvarande symptom och dokumentation av behandlingseffekterna. Låga poäng motsvarar få och lindriga symptom. Ur Figur 12 och Figur 13 framgår att de flesta patienter upplever betydligt lindrigare symptom efter behandlingen än före. Figur 12. Bedömning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) före och efter ECT. patienter 1 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI) CGI-I är en skala där personalen anger förändringen i den bedömda sammantagna psykiska hälsan. Det framgår av Figur 1 att efter ca 77 av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast, av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. Andelen där det saknas uppgift om CGI-I i registret är 2. Figur 1. Klinisk bedömning av patientens psykiska hälsa efter ECT med tät serie med hjälp av Clinical Global Impression -Improvement (CGI-I).,6, 77, Mycket bättre, n=1877 Oförändrad, n=2 Mycket försämrad, n=1 12 OBS! Andel där uppgift saknas är 23, Före ECT behandling Efter ECT behandling Figur 13. Självskattning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale Self Assessment (MADRS-S) före och efter ECT. patienter Före ECT behandling 7 8 MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat Efter ECT behandling MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat. Figur 1. Andel täta ECT-serier som följts upp med hjälp av Clinical Global Impression- Improvement (GCI). Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Totalt

11 Årsrapport 12 Årsrapport Behandlingsteknik Figur 16. ECT per tät serie. ECT Föreliggande förslag till SPF:s kliniska riktlinjer förordar att behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten. En tillräckligt bred variation bör därför finnas i antal ECT/serie, elektrodplaceringar och elektriska doser. : 38 Landstinget i Blekinge 21 behandlingar per serie Landstinget i Dalarna 17 Inledande behandling med ECT (index-ect) ges normalt två eller tre gånger per vecka i syfte att uppnå lindring av symptomen. Hälften av patienterna fick mellan 6 och 9 behandlingar inom sådan tät behandling, medianen var 7 behandlingar, 2 av patienterna fick 9 behandlingar eller fler. Medianen för antalet behandlingar per serie varierade mellan olika landsting mellan, och 11, (Figur 16). Uppgifter om antalet behandlingar per serie finns för alla registreringar i registret. Landstinget i Gävleborg Första kvartil Tredje kvartil Landstinget Kronoberg 71 Median 71 7 Minsta värde Medelvärde Största värde ECT

12 Årsrapport 12 Årsrapport Elektrodplacering De flesta patienterna får behandling med unilateral elektrodplacering vilket varit standard i Sverige sedan många år. Internationellt förekommer också bitemporal elektrodplacering vilket i några undersökningar varit förknippat med kraftigare eller snabbare insättande antidepressiv effekt och större risk för minnesstörningar. Det framgår av Figur 17a 17b att rutinerna för elektrodplacering skiljer sig mellan olika landsting. Uppgifter om elektrodplaceringarna är nästan fullständiga och bedöms hålla hög kvalitet. Figur 17a. Elektrodplacering vid första ECT i serien. 1 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna 92 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Elektriska doser Unilateral Bifrontal Bitemporal När man väljer elektriska doser försöker man att balansera tillräckligt stor antidepressiv effekt med minimal minnesstörning. Under senare år har flera kliniker börjat använda kortare pulsbredder efter några forskningsrapporter som antyder att kortare pulsbredd är förknippat med mindre uttalade tillfälliga minnesstörningar. Men det är ännu osäkert om ultrakort pulsbredd resulterar i lika kraftig antidepressiv effekt. Vissa studier antyder att fler behandlingar krävs för att uppnå symptomfrihet med ultrakort pulsbredd och hur detta påverkar de totala behandlingseffekterna är inte tillräckligt studerat. SPF:s arbetsgrupp för kliniska riktlinjer har därför föreslagit att ultrakort pulsbredd inte bör användas generellt utan att strömdoserna bör anpassas individuellt för varje patient Figur 17b. Elektrodplacering vid sista ECT i serien. 9 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Unilateral Bifrontal Bitemporal Medianen för de elektiska doserna i registret var vid första ECT: pulsbredd, ms, frekvens 7 Hz, duration 7, s, strömstyrka 8 ma och laddning 38 mc. Figur 18. Pulsbredd vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Pulsbredd (ms),2,,6,8 1 // //,2,,6,8 1 Pulsbredd (ms)

13 2 Årsrapport 12 Årsrapport 12 2 Figur 19. Laddning vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna 8 Laddning (mc) Krampens längd Den epileptiska krampens längd och kvalitet är avgörande för effekten av ECT. Det epileptiska anfallet övervakas rutinmässigt med elektroencefalogram (EEG). Figur visar att det finns variationer i de epileptiska anfallens duration för patienter i olika landsting. Figur. Duration av det epileptiska anfallet mätt med elektroencefalogram (EEG) vid sista ECT. Kramptid (s) : Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Landstinget i Västmanland Laddning (mc) Kramptid (s)

14 26 Årsrapport 12 Årsrapport Förebyggande behandling ECT har för många patienter en påtaglig positiv effekt i det akuta skedet. Men det är vanligt att depressioner har ett kroniskt återkommande förlopp. Risken för att symptomen skall återkomma uppgår i många material till över hälften av patienterna inom ett år. Effektiv förebyggande behandling är därför mycket angelägen. Några alternativ till förebyggande behandling som används är profylaktisk behandling med litium samt fortsättnings- och underhålls ECT. Litium Andelen patienter som inom 9 dagar efter avslutad ECT hämtat ut litium på ett apotek är analyserat genom sambearbetning med Läkemedelsregistret. Kvaliteten på data bedöms därför som mycket hög. Litium rekommenderas av Läkemedelsverket och i förslaget till SPF:s kliniska riktlinjer vid återkommande depression som krävt ECT. Följsamheten till dessa riktlinjer är generellt låg och mycket varierande (Figur 21). Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT bedömer att litium är underanvänt och att de flesta kliniker bör öka användningen av litium. Figur 21. Andel patienter som hämtat ut litium inom 9 dagar efter ECT Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna 21 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Fortsättnings- eller underhålls-ect Fortsättnings-ECT innebär att ECT ges en gång i veckan till en gång i månaden i syfte att förhindra att sjukdomssymptom återkommer. Fortsättnings-ECT i upp till sex månader och i vissa fall underhålls-ect under en längre tid har visst vetenskapligt stöd bl.a. från en svensk randomiserad kontrollerad studie. Det rekommenderas även i SPF:s senaste förslag till kliniska riktlinjer för patienter som inte haft tillfredställande effekt av läkemedelsbehandling. Det finns betydande variationer i hur stor andel av patienterna som får fortsättnings-ect. Inom vissa landsting tillämpas rutinmässigt att ECT glesas ut och att fortsättnings-ect ges under någon eller några månader, medan det i andra landsting knappast ges fortsättnings-ect alls (Figur ). Figur. Andel behandlingsserier där fortsättnings- eller underhålls-ect planeras. Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Ja Nej Okänt Information om läkemedelsuttag från Läkemedelsregistret.