Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2012"

Transkript

1 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 12

2 Årsrapport 12 Innehållsförteckning Kvalitetsregister ECT Inledning... Registerhållare Lars von Knorring Övriga i styrgruppen Tonny Andersen Ralf Ansjön Niclas Bengtsson Ullvi Båve Martin Hultén Aki Johanson Mikael Landén Johan Lundberg Pia Nordanskog Axel Nordenskjöld Kristoffer Södersten Statistiker Emil Gustafsson Övriga medarbetare årsrapport Anna-Carin Bring Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Henrik Fryk Statistiker Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Anneli Ambring Projektledare Registercentrum Västra Götaland 13 Göteborg Utgivare Kvalitetsregister ECT Psykiatriskt forskningscentrum Box Örebro Huvudman ISSN Sammanfattning... Täckningsgrad och antal patienter... 6 ECT-behandlade patienter... 6 Täckningsgrad... 6 Omfattning av ECT vid olika sjukhus... 8 Andel ECT-behandlade i befolkningen...1 Ålder och kön...11 Könsfördelning i olika landsting...13 Kvalitetsindikatorer...1 ECT vid slutenvårdad svår depression...1 Indikation för ECT...1 Uppföljning av biverkningar...16 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)...17 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI)...19 Behandlingsteknik... behandlingar per serie... Elektrodplacering... Elektriska doser... Krampens längd...2 Förebyggande behandling...26 Litium...26 Fortsättnings- eller underhålls-ect...27 Bensodiazepiner...28 Registrets organisation...29 Styrgrupp...29 Samordnare...29 Inmatning...29 Statistisk analys och återkoppling...29 Medverkande enheter... 3 Forskning...31 Patientgrupper med nytta av ECT...31 Prediktorer för återinsjuknande...31 Fortsättnings-ECT med läkemedel jämfört med läkemedel ensamt...31 Återinläggning efter fortsättnings-ect...32 Prediktorer för återvunnen arbetsförmåga...32 Prefect-studien...33 Publikationer baserade på registerdata...33 Produktion och layout: Ibiz reklambyrå T ryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: istockphoto Kontakta Kvalitetsregister ECT...3

3 Årsrapport 12 Årsrapport 12 Inledning Sammanfattning Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår depression. Behandlingen har använts i 8 år. Verkningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga studier är ECT fortfarande den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Behandlingen är smärtfri och ges under narkos. Vid ECT framkallas ett epileptiskt krampanfall med hjälp av elektrisk ström. Behandlingen ges vanligen i serier om omkring åtta behandlingar under cirka tre veckors tid. Minnesstörningar i anslutning till behandlingen kan förekomma. ECT har dock också varit kontroversiellt och användningen varierar stort mellan olika länder. Under senare år har tekniken utvecklats. I en rapport ifrån Socialstyrelsen 1 konstateras: Det finns troligen skillnader i utförande av ECT-behandling mellan olika landsting och regioner. Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens vid genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT. Vidare konstateras: et ECT-behandlingar har med all sannolikt ökat men det är oklart. Ett regionalt register tillkom 8 i ett samarbete mellan kliniskt aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor i Örebro, Uppsala och Dalarna. Under 1 bildades en nationell styrgrupp i samarbete med Svenska psykiatriska föreningen (SPF) med målsättning att skapa ett nationellt Kvalitetsregister ECT. Från och med 11 har ett nationellt kvalitetsregister tillkommit med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Successivt har allt fler kliniker anslutit sig och registreringarna har ökat för varje år (Figur 1). Figur 1. avslutade behandlingsserier (täta och glesa) för respektive år, Under 12 har samtliga enheter i landet som ger ECT anslutits till registret. God kvalitet på inrapporterade data och hög täckningsgrad stöds av en regional organisation som samarbetar med klinikerna vid inrapportering, tolkning och återkoppling. Nationell statistik kan bidra till att tillgången till behandlingen och kvaliteten på vården blir mer likvärdig. Registret underlättar också forskning om behandlingens kortsiktiga och långsiktiga effekter. Målet är förbättrad effekt och minimerade biverkningar. Registreringen är frivillig och den som registreras kan när som helst begära att få uppgifterna borttagna ur registret eller ta del av de uppgifter som berör honom/ henne genom att höra av sig till kvalitetsregistrets kontaktpersoner. Det som registreras är uppgifter om: personnummer, diagnoser, symptom, behandlingen, biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna rapporteras av vårdpersonalen och patienter som ingår kan också bli kontaktade av registret. Registret används för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning genomförs regelbundet med andra myndigheters register (Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån). Registret drivs av. Registret omfattas av regelverket i patientdatalagen (8:3). Samtliga behandlande enheter i landet rapporterade under 12 till Kvalitetsregister ECT. Täckningsgraden för Kvalitetsregister ECT under 12 var 76 av totalt 3 86 patienter i kvalitetsregistret och Patientregistret. Andelen kvinnor av de registrerade var 63. Patienternas ålder varierade mellan 16 och 9 år. De flesta behandlades för depression. Medianen för antalet ECT per behandlingsserie var sju. Man inledde behandlingen med unilateral elektrodplacering i 88 av serierna. Registret har tagit fram fyra kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikatorn ingår i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom där ECT för patientgruppen med slutenvårdad svår depression har högsta prioritet. Indikatorn ingår också i öppna jämförelser. Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Indikationer för ECT Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har ställt sig bakom ett antal etablerade indikationer för ECT. Inget landsting nådde upp till målet att någon av dessa indikationer skall finnas dokumenterad hos 9 av patienterna. Uppföljning av biverkningar Tretton landsting nådde upp styrgruppens mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle bedömning med MADRS eller MADRS-S genomföras efter minst av behandlingsserierna. Det finns stora variationer i den förebyggande behandling som ges efter ECT. Inom flera landsting behöver användningen av litium och fortsättnings-ect öka medan användningen av bensodiazepiner kan behöva minska. 1 8 Kvalitetsindikatorer för. Kvalitetsindikatorer för. 76 Täckningsgrad för Kvalitetsregister ECT Inledde behandling med unilateral elektrodplacering 63 Andel registrerade kvinnor Målnivåer ECT vid slutenvårdad svår depression Indikationer för ECT Uppföljning av biverkningar Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale

4 6 Årsrapport 12 Årsrapport 12 7 Täckningsgrad och antal patienter ECT-behandlade patienter i Sverige Tre datakällor har använts för att uppskatta antalet individer som fått ECT under 12: Kvalitetsregister ECT, Patientregistret och enkäter till sjukhusen. I Kvalitetsregister ECT finns individer som behandlats med ECT under året. Patientregistret innehåller 3 19 individer som erhållit ECT under 12. En sambearbetning på individnivå har genomförts. Det totala antalet individer som fanns i något av registren var 3 86 individer. Det innebär att 76 finns i Kvalitetsregister ECT och 8 i Socialstyrelsens patientregister. Varje sjukhus som bedriver ECT har besvarat en enkät där de uppgett antal behandlade patienter under 12. Summan uppgår till 113, men är en överskattning av det totala antalet unika individer p.g.a. att samma individ ibland kan få ECT på mer än ett sjukhus under året. et individer som fått ECT men som varken återfinns i Kvalitetsregister ECT eller Patientregistret bedöms vara få. 2 7 individer som avslutade en serie med ECT under 12 utgör en kohort som många av analyserna i denna rapport utgår ifrån. Tabell 1. individer där åtgärden ECT finns registrerad i Patientregistret eller Kvalitetsregister ECT under 12 och täckningsgraden för registren fördelat på landsting. patienter i Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Täckningsgrad Patientregistret () Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT () Landstinget i Blekinge Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Kronoberg Figur 2. Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT under 12, uppgifter hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Landstinget i Dalarna Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Uppgifter om antal patienter är hämtade från Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Eftersom uppgifter från Patientregistret saknas för Landstinget i Kronoberg redovisas ingen uppgift för detta landsting. Kvalitetsregister ECT täckningsgrad under 12 Med hjälp av sambearbetning med Patientregistret kan täckningsgradsgraden för Kvalitetsregister ECT beräknas till 76. Täckningsgraden i de olika landstingen varierar mellan och 98. De landsting som deltagit i registret flera år har hög täckningsgrad. Täckningsgraden i Patientregistret har tidigare varit dålig (Rapportering av ECT-behandling till Patientregistret en kvalitetstudie, Socialstyrelsen 13). Satsningen på Kvalitetsregister ECT har även bidragit till att täckningsgraden för Patientregistret kraftigt förbättras till 8 under 12.

5 8 Årsrapport 12 Årsrapport 12 9 fakta Omfattning av ECT vid olika sjukhus ECT bedrevs under 12 vid sjukhus i landet. Samtliga rapporterade till Kvalitetsregister ECT. Åtta sjukhus rapporterade färre än 1 individer. Danderyds sjukhus rapporterade flest individer (199 st). Vissa patienter får mer än en behandlingsserie under samma år. Tabell 2. unika individer, serier/individ i Kvalitetsregister ECT 12, och ECT-behandlingar/individ uppdelat på landsting. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT behandlingar/individ 37 1,3, 1,92 Landstinget Blekinge 1,,1 7, Landstinget Dalarna 121 1,21,16 1,1 Landstinget Gävleborg 162 1,23,17 9,67 81,99,1 9,7 8 1,13,6 13,6 87 1,9,31 11, ,16,37 13,1 8,92,21 9, ,8,32 1,92 Landstinget Kronoberg 9 1,,2 1,1 62,97,1 11,98 8 1,,1 8,2 73 1,3,19 7, 1,,32 7, ,1,21 1, ,9,11 1, ,29,18 11,12 9 1,,12 1, ,17, 9,1 72 1,8, 1, ,16,17 1,37 I Kvalitetsregister ECT registreras: tät serie där ECT är planerat till mer än ett behandlingstillfälle per vecka gles serie där ECT är planerade till ett behandlingstillfälle per vecka eller glesare Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till dess att remission (frånvaro av symptom, frihet från sjukdom) inträder eller till bedömning att behandlingen ej kan ge ytterligare symptomlindring. Vanligen ges tre ECT/vecka, det finns dock situationer då Tabell 3. Behandlingstid och antal behandlingar per ECT serie för täta respektive glesa serier. Täta serier Glesa serier serier Behandlingstid i dagar (median) behandlingar per ECT serie (median) två behandlingar/vecka kan vara att föredra (t ex vid hög risk för konfusion). Vid ytterst svåra och livshotande tillstånd såsom t.ex. vid katatoni kan ECT ges dagligen. Index-serier registreras vanligen som tät serie i registret. Fortsättnings-ECT ( continuation-ect, cect) innebär att man under en period om upp till sex månader efter en indexserie ger ytterligare utglesade behandlingar (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad), i syfte att bibehålla ett behandlingssvar av en index-serie. Fortsättnings-ECT-serier registreras vanligen som gles serie i registret. Underhålls-ECT ( maintenance-ect, mect) innebär att man under en period som överstiger 6 månader efter en index-serie ger ECT (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad) i syfte att förebygga insjuknande i en ny episod. Underhålls-ECT serier registreras vanligen som gles serie i registret. Tabell. unika individer, serier/individ och ECT-behandlingar/individ uppdelat på sjukhus. unika individer täta serier/individ glesa serier/individ ECT/individ Arvika 17,12,9 18,9 Borås 77 1,31,1 1,3 Danderyd, Stockholm 199 1,3, 11,3 Eksjö 38 1,3,11 11,76 Eskilstuna 2 1,, 1,96 Falköping 7 1,16,3 9,7 Gällivare 6 Gävle 62 1,29,6 1,76 Halmstad 39 1,1,18 9,8 Helsingborg 6 1,19,3 8,67 Huddinge 16 1,32,1 11,8 Hudiksvall 1 1,19,2 8,99 Hässleholm och Kristianstad 3 1,, 1,7 Jönköping 3 1,,7 8,3 Kalmar 33 1,18,8 1, Karlshamn 11 1,9,18 8,91 Karlskoga 18 1,6,17 8, Karlskrona 9 Karlstad 68 1,12,3 7,9 Kungälv 1,1,18 1,2 Lindesberg 9 Linköping 118 1,1,7 11, Ljungby 2 Lund 88 1,9,11 11,7 Löwenströmska, Stockholm 7 1,12,27 1,18 Malmö 81 1,7,7 9,3 Motala 9 Mölndal Norrköping 8 1,,11 9,91 Trollhättan och Uddevalla 6 Nyköping 63 1,11,3 11, Piteå 32,9,2 8,91 S:t Göran, Stockholm 137 1,28,13 1,9 Sahlgrenska, Göteborg 7 1,9, 7, Skellefteå 2 1,26, 8,83 Sollefteå 1,7, 13,1 Östra sjukhuset, Göteborg 9 1,17, 8,1 Sunderbyn, Luleå 3 1,, 6,3 Sundsvall 1,,2 11,82 Säter 121 1,21,16 1,1 Södertälje 13 1,8,8 9,8 Trelleborg,82, 13,36 Umeå 3 1,19,21 12,17 Uppsala 86 1,16,37 13,1 Varberg 8 1,1,23 11,6 Visby 1,,32 7,1 Värnamo 13,8,1 6,92 Västervik 1 1,, 12,27 Västerås 8 1,,1 8,2 Växjö 7 1,21,2 1, Ängelholm 12 1,,17 8,92 Örebro 1,9,29 11,71 Örnsköldsvik 8 Östersund 37 1,3, 1, ,16,17 1,37

6 1 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-behandlade i befolkningen Andelen av den vuxna befolkningen som får behandling med ECT har beräknats genom sambearbetning av Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Samtliga patienter som finns med i något av registren är medräknade. Det finns en stor variation i hur stor andel av befolkningen som blir behandlad. Det kan bl.a. bero på att tillgången till behandlingen på många håll begränsas av att man inte har tillräckligt med narkosresurser. Lokala behandlingstraditioner bidrar också till att olika läkare ordinerar ECT i olika stor utsträckning. Figur 3. patienter som behandlats med ECT under 12 per 1 invånare i befolkningen över 1 år i respektive landsting. 1 Ålder och kön Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63 av de behandlade är kvinnor och 37 män. Det förklaras sannolikt av att depression, den dominerande indikationen för ECT, är vanligare hos kvinnor än hos män. ECT förekommer som behandling från och med tonåren i alla åldrar, även för mycket gamla. Den yngsta som behandlades var 16 år och den äldsta 9 år. Endast enstaka patienter remitteras ifrån barnpsykiatrin för ECT, medan vuxenpsykiatrin behandlar även unga vuxna. Effekten av ECT är lika god hos kvinnor och män. Äldre har en något säkrare effekt men även de flesta yngre som behandlas har god effekt Figur. Åldersfördelning, antal. patienter: Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg Landstinget Blekinge Ålder Uppgift om åtgärden ECT är hämtat både från Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Folkmängd hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB). Figur. Könsfördelning. Figur 6. Åldersfördelning uppdelat på kön ,6 Kvinnor, n= , Män, n=18 < Kvinnor Män Åldersgrupp 17 kvinnor och 18 män avslutade en serie 12

7 12 Årsrapport 12 Årsrapport Tabell. Ålders- och könsfördelning. Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Andel Andel Andel < 18,2 2,2 6, ,7 61 6,1 1 6, Könsfördelning i olika landsting Det finns variationer i könsfördelningen bland de ECTbehandlade i olika landsting. Den lägsta andelen kvinnor var och den högsta 76 av de ECT-behandlade patienterna ,9, 176 6, ,8 8, , ,6 77 7,6 21 7,6 Figur 7. Andel kvinnor och män fördelat på landsting ,1 72 7,1 21 7, , , , ,2 91 9, 23 8, Landstinget Blekinge kvinnor män ,1 11 1,9 23 8, Landstinget Dalarna ,3 11 1, 2 8,9 Landstinget Gävleborg ,7 9 9, 27 9, ,8 6 6, , , 7,7 17 6, ,9, 126, ,6 16 1,6 61 2,2 Landstinget Kronoberg , 2,2 19,7 17 1, 18 1, 27 1, Landstinget Sörmland Kvinnor Män

8 1 Årsrapport 12 Årsrapport 12 1 Kvalitetsindikatorer ECT vid slutenvårdad svår depression Åtgärden ECT vid slutenvårdad svår till mycket svår depression (F31, F31, F3, F323, F332 och F333) har högsta prioritet enligt Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom och utgör en indikator på vårdens kvalitet. Kvalitetsregistret rapporterar även denna indikator till Öppna jämförelser. Kohorten av slutenvårdade med svår depression har hämtats ifrån Patientregistret och uppgift om åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Av 98 patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression hade erhållit ECT. Figur 8. Andel patienter som behandlats inneliggande för svår depression, som fått ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Sju landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitetsregister ECTs mål att minst av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. I,,, Landstinget Blekinge och behandlades färre än 3 av patientgruppen med ECT. En större andel av de slutenvårdade kvinnorna med svår depression fick ECT (38) jämfört med de slutenvårdade männen med svår depression (33) Målnivå Uppgifter hämtade i Patientregistret, diagnoser F31, F31, F3, F323, F332 och F333 (för förklaring av diagnoskoder se Tabell 6 på sid 1). Uppgift om åtgärden ECT är hämtad ur både Patientregistret och Kvalitetsregister ECT. Indikation för ECT För närvarande finns inga svenska kliniska riktlinjer för ECT. Det finns dock ett antal etablerade indikationer som styrgruppen för kvalitetsregister ECT ställt sig bakom (Tabell 6). Ur tabellen framgår att olika depressionsdiagnoser utgör de vanligaste indikationerna för ECT. Andelen behandlingsserier där någon av de etablerade indikationerna dokumenterats i registret framgår av Figur 9. Under 13 beräknas Svenska Psykiatriska föreningen (SPF) utkomma med Kliniska riktlinjer för ECT. I det preliminära förslaget till riktlinjer finns t.ex. Cykloid psykos F23. med som en diagnos där ECT rekommenderas. Detta innebär att den lista med etablerade indikationer som finns i Kvalitetsregister ECT kommer att modifieras så snart kliniska riktlinjer föreligger. Det kan också förekomma att ECT ges på korrekt indikation, men att diagnosen inte dokumenterats tillräckligt specifikt eller tydligt för att någon av de förvalda diagnoserna skall kunna användas (t.ex. depression utan närmare specifikation). Det kan också förekomma att ECT ges på indikationer som har dåligt vetenskapligt underlag som t.ex. vid ångestsyndrom eller personlighetsstörningar. Inget landsting nådde upp till registrets mål att en dokumenterad etablerad indikation skall finnas i 9 av alla behandlingsserier. Lika stor andel kvinnor (73) som män (73) hade en dokumenterad etablerad indikation för ECT. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Tabell 6. Etablerade indikationer för ECT enligt ICD-1. ICD-1 kod Indikation F321 Medelsvår depressiv episod 173 F3 Svår depressiv episod utan psykotiska symptom 9 F323 Svår depressiv episod med psykotiska symptom 231 F331 Recidiverande depression, medelsvår episod 319 F332 F333 F313 F31 F31 F311 F312 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symptom Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symptom Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symptom F29 Schizoaffektivt syndrom 1 F9 Schizofreni 37 F3 Postpartum depression 11 F31 Postpartum psykos 9 F61 Organisk katatoni 3 F63 Organiskt försämringssyndrom G21 Malignt neuroleptikasyndrom 1 G9 Parkinsons sjukdom Figur 9. Andel av ECT-serier där patienten dokumenterats med en etablerad indikation i Kvalitetsregister ECT Målnivå

9 16 Årsrapport 12 Årsrapport Andel ECT-serier där uppföljning av biverkningar dokumenterats Biverkningar, komplikationer och oväntade händelser kan förekomma vid ECT. Tillfälliga minnesstörningar är en relativt vanlig biverkan som kan kräva att behandlingen anpassas. Bristande rutiner kan göra att uppföljningen av symptom och biverkningar inte kommer till stånd eller dokumenteras i registret. Andelen behandlingsserier där det dokumenterats om biverkningar, komplikationer eller andra oväntade händelser förekommit eller ej framgår av Figur 1. Tretton landsting nådde upp styrgruppen för Kvalitetsregisters mål att dokumentation om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i minst 9 av behandlingsserierna. Uppföljning av biverkningar och komplikationer var lika ofta dokumenterad för kvinnor (86) som för män (86). Figur 1. Andel behandlingsserier där uppföljning vad gäller förekomst av biverkningar, komplikationer eller händelser i samband med ECT är dokumenterat. Landstinget Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Dalarna Målnivå 9 Symptomskattning med Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) Andelen behandlingsserier för depression där MADRS eller MADRS-S använts varierar. I flera landsting används skattningsskalorna systematiskt medan de knappast används alls i vissa landsting (Figur 11). Landstinget i Uppsala län och Landstinget Dalarna uppnådde registrets mål som var att under 12 skulle minst av patienterna bedömas med MADRS eller MADRS-S efter behandlingen. Kvinnor blev bedömda med MADRS eller MADRS-S i något större utsträckning än män ( av kvinnorna jämfört med 38 av männen). Figur 11. Andel patienter med depression som blivit uppföljda med MADRS eller MADRS-S efter ECT. Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Målnivå

10 18 Årsrapport 12 Årsrapport MADRS är en av de mest använda symptomskattningsskalorna vid depression. Den förekommer också i en variant för självskattning av depressionssymptom (MADRS-S). Det är värdefullt att följa förloppet vid depressionsbehandling med hjälp av en symptomskattningsskala. Det kan också underlätta detektion av kvarvarande symptom och dokumentation av behandlingseffekterna. Låga poäng motsvarar få och lindriga symptom. Ur Figur 12 och Figur 13 framgår att de flesta patienter upplever betydligt lindrigare symptom efter behandlingen än före. Figur 12. Bedömning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) före och efter ECT. patienter 1 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI) CGI-I är en skala där personalen anger förändringen i den bedömda sammantagna psykiska hälsan. Det framgår av Figur 1 att efter ca 77 av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast, av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. Andelen där det saknas uppgift om CGI-I i registret är 2. Figur 1. Klinisk bedömning av patientens psykiska hälsa efter ECT med tät serie med hjälp av Clinical Global Impression -Improvement (CGI-I).,6, 77, Mycket bättre, n=1877 Oförändrad, n=2 Mycket försämrad, n=1 12 OBS! Andel där uppgift saknas är 23, Före ECT behandling Efter ECT behandling Figur 13. Självskattning med Mongomery Åsberg Depression Rating Scale Self Assessment (MADRS-S) före och efter ECT. patienter Före ECT behandling 7 8 MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat Efter ECT behandling MADRS poäng Ett lågt värde är ett bättre resultat. Figur 1. Andel täta ECT-serier som följts upp med hjälp av Clinical Global Impression- Improvement (GCI). Landstinget i Gävleborg Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Totalt

11 Årsrapport 12 Årsrapport Behandlingsteknik Figur 16. ECT per tät serie. ECT Föreliggande förslag till SPF:s kliniska riktlinjer förordar att behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten. En tillräckligt bred variation bör därför finnas i antal ECT/serie, elektrodplaceringar och elektriska doser. : 38 Landstinget i Blekinge 21 behandlingar per serie Landstinget i Dalarna 17 Inledande behandling med ECT (index-ect) ges normalt två eller tre gånger per vecka i syfte att uppnå lindring av symptomen. Hälften av patienterna fick mellan 6 och 9 behandlingar inom sådan tät behandling, medianen var 7 behandlingar, 2 av patienterna fick 9 behandlingar eller fler. Medianen för antalet behandlingar per serie varierade mellan olika landsting mellan, och 11, (Figur 16). Uppgifter om antalet behandlingar per serie finns för alla registreringar i registret. Landstinget i Gävleborg Första kvartil Tredje kvartil Landstinget Kronoberg 71 Median 71 7 Minsta värde Medelvärde Största värde ECT

12 Årsrapport 12 Årsrapport Elektrodplacering De flesta patienterna får behandling med unilateral elektrodplacering vilket varit standard i Sverige sedan många år. Internationellt förekommer också bitemporal elektrodplacering vilket i några undersökningar varit förknippat med kraftigare eller snabbare insättande antidepressiv effekt och större risk för minnesstörningar. Det framgår av Figur 17a 17b att rutinerna för elektrodplacering skiljer sig mellan olika landsting. Uppgifter om elektrodplaceringarna är nästan fullständiga och bedöms hålla hög kvalitet. Figur 17a. Elektrodplacering vid första ECT i serien. 1 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna 92 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Elektriska doser Unilateral Bifrontal Bitemporal När man väljer elektriska doser försöker man att balansera tillräckligt stor antidepressiv effekt med minimal minnesstörning. Under senare år har flera kliniker börjat använda kortare pulsbredder efter några forskningsrapporter som antyder att kortare pulsbredd är förknippat med mindre uttalade tillfälliga minnesstörningar. Men det är ännu osäkert om ultrakort pulsbredd resulterar i lika kraftig antidepressiv effekt. Vissa studier antyder att fler behandlingar krävs för att uppnå symptomfrihet med ultrakort pulsbredd och hur detta påverkar de totala behandlingseffekterna är inte tillräckligt studerat. SPF:s arbetsgrupp för kliniska riktlinjer har därför föreslagit att ultrakort pulsbredd inte bör användas generellt utan att strömdoserna bör anpassas individuellt för varje patient Figur 17b. Elektrodplacering vid sista ECT i serien. 9 Landstinget Blekinge 1 Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Unilateral Bifrontal Bitemporal Medianen för de elektiska doserna i registret var vid första ECT: pulsbredd, ms, frekvens 7 Hz, duration 7, s, strömstyrka 8 ma och laddning 38 mc. Figur 18. Pulsbredd vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Pulsbredd (ms),2,,6,8 1 // //,2,,6,8 1 Pulsbredd (ms)

13 2 Årsrapport 12 Årsrapport 12 2 Figur 19. Laddning vid sista ECT. : 38 Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna 8 Laddning (mc) Krampens längd Den epileptiska krampens längd och kvalitet är avgörande för effekten av ECT. Det epileptiska anfallet övervakas rutinmässigt med elektroencefalogram (EEG). Figur visar att det finns variationer i de epileptiska anfallens duration för patienter i olika landsting. Figur. Duration av det epileptiska anfallet mätt med elektroencefalogram (EEG) vid sista ECT. Kramptid (s) : Landstinget i Blekinge 12 Landstinget i Dalarna Landstinget i Västmanland Landstinget i Västmanland Laddning (mc) Kramptid (s)

14 26 Årsrapport 12 Årsrapport Förebyggande behandling ECT har för många patienter en påtaglig positiv effekt i det akuta skedet. Men det är vanligt att depressioner har ett kroniskt återkommande förlopp. Risken för att symptomen skall återkomma uppgår i många material till över hälften av patienterna inom ett år. Effektiv förebyggande behandling är därför mycket angelägen. Några alternativ till förebyggande behandling som används är profylaktisk behandling med litium samt fortsättnings- och underhålls ECT. Litium Andelen patienter som inom 9 dagar efter avslutad ECT hämtat ut litium på ett apotek är analyserat genom sambearbetning med Läkemedelsregistret. Kvaliteten på data bedöms därför som mycket hög. Litium rekommenderas av Läkemedelsverket och i förslaget till SPF:s kliniska riktlinjer vid återkommande depression som krävt ECT. Följsamheten till dessa riktlinjer är generellt låg och mycket varierande (Figur 21). Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT bedömer att litium är underanvänt och att de flesta kliniker bör öka användningen av litium. Figur 21. Andel patienter som hämtat ut litium inom 9 dagar efter ECT Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna 21 Landstinget Gävleborg Landstinget Kronoberg Fortsättnings- eller underhålls-ect Fortsättnings-ECT innebär att ECT ges en gång i veckan till en gång i månaden i syfte att förhindra att sjukdomssymptom återkommer. Fortsättnings-ECT i upp till sex månader och i vissa fall underhålls-ect under en längre tid har visst vetenskapligt stöd bl.a. från en svensk randomiserad kontrollerad studie. Det rekommenderas även i SPF:s senaste förslag till kliniska riktlinjer för patienter som inte haft tillfredställande effekt av läkemedelsbehandling. Det finns betydande variationer i hur stor andel av patienterna som får fortsättnings-ect. Inom vissa landsting tillämpas rutinmässigt att ECT glesas ut och att fortsättnings-ect ges under någon eller några månader, medan det i andra landsting knappast ges fortsättnings-ect alls (Figur ). Figur. Andel behandlingsserier där fortsättnings- eller underhålls-ect planeras. Landstinget Kronoberg Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Ja Nej Okänt Information om läkemedelsuttag från Läkemedelsregistret.

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Med. Dr., Överläkare Representant

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Med. Dr., Överläkare Representant

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2014

Kvalitetsregister ECT. Årsrapport 2014 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Representant för Svenska

Läs mer

Årsrapport 2014. Innehåll. Årsrapport 2014. Kvalitetsregister ECT. Sammanfattning...4. Kvalitetsregister ECT. Inledning...5

Årsrapport 2014. Innehåll. Årsrapport 2014. Kvalitetsregister ECT. Sammanfattning...4. Kvalitetsregister ECT. Inledning...5 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 214 Årsrapport 214 Innehåll Kvalitetsregister ECT Sammanfattning...4 Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kvalitetsregister ECT Axel Nordenskjöld Med Dr, Psykiater, Örebro ÖREBRO LÄNS LANDSTING Perinatala sjukdomar Lunginflammation HIV/AIDS Depression WHO: Global burden of diseases Disability

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Rapport Datum: 2016-06-27 Författare: Tove Elvin ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2015 Nationell Sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät som besvaras

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregisterkonferens Skånsk kvalitetskraft Kristianstad 2016-05-11 Martin Hultén Chefläkare Psykiatri Skåne Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Används vid svåra psykiska sjukdomar,

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 BORIS Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 Tillväxt Antal patienter Deltagande enheter Resultat av arbete med att öka

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009.

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009. ÅRSRAPPORT 2008 Svenska Axel Arthroplastik registret. TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har åter igen fått in fler rapporter än någonsin, 925 rapporter under året 2008. Totalt har vi nu fått mer än 6000

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Allergologi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav

Allergologi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Malin Kallenfedlt Mats Löfgren Margareta Nilsson Enheten för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi

Läs mer

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Johannesbergs Slott 2013-11-13 Alla diagnoser Danderyds sjukhus 2012 Hela landet 2012 BIVA och TIVA borttaget i urvalet 2013-11-13 Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Allergologi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo veckor-2016 Kommentar / Krav

Allergologi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo veckor-2016 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november). rapport för 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget 46 (9 15 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer