Plats och tid Stadshuset kl 15:00 17:20

Transkript

1 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (3) Plats och tid Stadshuset kl 15:00 17:20 Beslutande Övriga deltagande Anita Frisk Kjell Märta Tofeldt Siv Andersson Lars-Ove Blomryd Karl Erik Stridh Berit Österlund John-Olof Asplind Sirkka-Liisa Nevanen Ulla Arwidsson Inger Israelsson Joakim de Blanche Eva Lidman Gigi Cederholm Kommunstyrelsen PRO Trollhättan PRO Trollhättan (16.30) PRO Södra (16.30) SPF Södra Väne SPF Veteranerna SPF Flundre (17.00) Finska Pensionärsföreningen MAS Ekonomichef OF Samordnare Agenda 22 Utvecklingssjuksköterska Sekreterare Utses att justera Karl Erik Stridh Justeringens plats och tid Stadshuset Paragrafer Underskrifter Sekreterare Gigi Cederholm Ordförande Anita Frisk-Kjell Justerande Karl Erik Stridh

2 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (3) KPR 21 Föregående mötes protokoll Inga oklarheter i förra protokollet, protokollet lades till handlingarna. KPR 22 Läkemedel Ulla Arwidson, MAS: Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, är inbjuden för att informera om läkemedel (se bilaga 1) och berättar att äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren. Detta kan delvis förklaras med att vi lever längre och de kroppsliga förändringarna leder till sjukdom. Felaktig medicinering, som kan ge läkemedelsrelaterade biverkningar, kostar årligen tio miljarder i skattemedel och regeringen försöker på olika sätt komma till rätta med detta. MAS ser till att författningar och regler är kända för vår egen hälso- och sjukvårdspersonal i Omsorgsförvaltningen samt samverkar med läkarna i Primärvård/NU-sjukvård. Ulla Arwidsson lyfter vikten av läkemedelsgenomgångar, så att de mediciner man har passar just mig samt fungerar tillsammans och menar att det är något man kan be sin läkare eller apotek om. Olämpliga listan kan då vara bra att ha med sig, tipsar Ulla Arwidsson om: Alla har dessutom rätt till en läkemedelsberättelse då man skrivs ut från sjukhus. I NU-sjukvården finns en arbetsgrupp som bland annat gör översyn av läkemedelslistorna. I Trollhättan är det ansvarig sjuksköterska som har hand om läkemedelshanteringen för de 860 personerna inom särskilda boenden. Märta Tofeldt undrar hur man ska tänka kring att ordinerade läkemedel byts ut mot billigare preparat. - Det vore bättre och tydligare om man bytte namn på medicinen från till exempel Alvedon till den aktiva substansen i läkemedlet, i detta fall paracetamol. Man läser mycket i tidningarna och vem ansvarar för doserna som blir fel? vill Märta Tofeldt veta. - Det är Regionen som skött upphandlingen och bär ansvaret för avtalet som gäller till Man ska följa upp och se vad som gått fel. Lars-Ove Blomryd lyfter problematiken med att läkare inte får fram samtliga uppgifter enbart via personnumret och berättar om ett exempel på felordinering från en sköterska på en Vårdcentral. - Om samtliga mediciner registreras via datorprogrammet Pascal så har alla läkare i Sverige tillgång till uppgifterna. Olika Vårdcentraler kan inte ha insyn i varandras patientjournaler. Viktigt att återkoppla om man inte känner sig rätt bemött. Det är viktigt att vi tar ett eget ansvar för vår läkemedelsbehandling. Hur går brukare tillväga med läkemedelshanteringen om de har problem med synen, undrar Karl Erik Stridh.

3 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (3) - De får ansöka om handräckning. Finns det svårigheter med läkemedelshanteringen för dem som är dementa? frågar Anita Frisk Kjell. - Då man blir dement kommer man in i vår organisation och får den hjälp man behöver. Innan dess är det Primärvårdens ansvar. KPR 23 Ekonomisk rapport Inger Israelsson, ekonomichef OF, redovisar oktoberrapporten (se bilaga 2). Prognosen pekar på ett underskott i förvaltningen om 3,3 miljoner totalt sett. När det gäller ramförändringarna för 2014 har KS fattat ett beslut om tillskott om 11 miljoner kronor. Drar dock av 5,5 miljoner för att det tidigare år betalats ut för mycket pengar, med hänsyn till att antalet äldre inte uppgår till vad som beräknats Märta Tofeldt undrar över vad man beslutat att spara på Besparing kommer att ske av nattpatruller samt av boendestöd, som genom omorganisering kommer att flytta ut i de geografiska områdena och på så sätt minska restid. Förslag fanns om att säga upp en del av avtalet med Vänersborg gällande Regnbågen. På grund om uppsägningsreglerna blir inte det förslaget aktuellt förrän Vi måste bli bättre på att protestera då det sparas på oss äldre, menar Märta Tofeldt och tycker det är fel att spara på vård i livets slutskede. KPR 24 Tillgänglighet Joakim de Blanche är inbjuden med anledning av frågan om de höga kantstenarna på busstorget. Busschaufförer säger sig inte kunna sänka ner bussen, för då fastnar de. Det ska även ha inträffa olyckor då besökare till torget stukat fötterna på de höga kanterna. Joakim de Blanche meddelar att dagens kantstenar har samma höjd eller är något högre än vanliga kantstenar, samt att utformningen på avfasningarna för att ta sig upp på platåerna inte är tillräckligt bra. För att rätta till detta krävs att större delen av beläggningen på torget och platåerna byggs om. Detta är inte aktuellt i nuläget då en total ombyggnad av torget planeras inom ett antal år. Vid ombyggnationen kommer busstorget att bli tillgängligt. Kanterna kommer inte att bli lägre snarare högre för att ansluta bättre till bussarna, men med tydligare gångstråk utan fallkanter som man kan skada sig på. Joakim är förvånad över att det inte skulle gå att sänka bussarna på torget.

4 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (3) Efter Pensionärsrådets möte meddelade Joakim att det ska gå att sänka bussarna på torget som på vilken annan busshållplats. Märta Tofeldt undrar om Joakim fått in några synpunkter på den Handikappolitiskaplanen och om inte snöröjningen borde tas upp i den, eftersom det påverkar de äldre som använder rollatorer? - Ja, ett litet antal remissvar har inkommit på den Handikappolitiska planen. Planen behandlar inte snöröjningen som gatukontoret samt fastighetsägare ansvarar för. Joakim tar med sig synpunkten. KPR 25 Palliativa enheten i NU-sjukvården Eva Lidman, utvecklingssjuksköterska på Palliativa enheten i NU-sjukvården, informerar om vård i livets slutskede (se bilaga 3) och att de företrädesvis har cancersjuka patienter. Palliativa enheten var från början ett projekt som permanentades Idag är det totalt 8 stycken sjuksköterskor som jobbar mot 15 olika kommuner, varav 3 stycken finns på NÄL, och träffar patienterna på sjukhus eller i hemmet. Det är läkarens ansvar att hålla brytpunktssamtal med patienten och därefter remittera till Palliativa enheten. Men remittering sker i väldigt varierande grad från de olika klinikerna. Märta Tofeldt menar att det inte är alla som känner till remisskravet och skulle önska att dialog förs kring detta så alla blir medvetna. - Varje vecka får vi samtal från förtvivlade anhöriga som inte vet vart de ska vända sig. Om diagnosen är obotlig, hur hamnar man på Regnbågen, undrar Anita Frisk Kjell. - Vi kontaktar biståndshandläggare. Får alla vårdplanering och vem tar initiativet till detta, frågar Märta Tofeldt. - På vår Palliativa enhet skickar vi aldrig hem någon utan att vi vet att det fungerar hemma. Vi kan initiera hemsjukvården. Oftast är det kontaktsköterskan som ordnar med vårdplanering. KPR 26 Övriga frågor Märta Tofeldt tar upp önskemål om upprop vid mötesstart, så vi lär oss varandras namn.

5 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (3) Nya datum för 2014: Sjuntorpsrummet: 5/3, 21/5, 17/9 samt 19/11. Utbildningsdag i Hansson/Holmsrummet, plan 5: 21/10 Anita Frisk Kjell önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

6 BILAGA 1

7 Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren. Många nya läkemedel och behandlingsprinciper introducerats under denna tid. Inneburit större möjligheter att behandla åldrandets sjukdomar och besvär, men medför också en ökad risk för läkemedelsproblem såsom biverkningar och läkemedlens påverkan på varandra

8 Socialstyrelsens och SKL:s öppna jämförelser visar att det finns påtagliga kvalitetsbrister, liksom betydande skillnader härvidlag mellan olika landsting och kommuner. I en rapport pekar också Socialstyrelsen på att geriatrik utgör en alltför liten andel av läkarnas grundutbildning och allmäntjänstgöring, vilket är oroväckande med tanke på det framtida behovet av denna kompetens i hälso- och sjukvården.

9 Kroppsliga förändringar på grund av ålder och sjukdom påverkar både omsättning och effekter av läkemedel, vilket leder till en ökad känslighet och därmed risk för biverkningar. Organisatoriska förändringar Läkarbrist

10 Marta 88 år bor ensam hemma i en lägenhet. Hon kommer in med ambulans efter att ha ramlat på toaletten på morgonen. Hon har inte brutit något men är andfådd och kan inte svara för sig, vet inte var hon är eller varför. Svårt att stödja på benet. Enligt anhöriga har hon lite hemtjänst bor ensam. Fått värkmedicin mot misstänkt gikt för en månad sedan. Har verkat lite trött på sistone. Varit klar tidigare. Enligt journal inte varit så mycket på sjukhuset tidigare. Kärlkramp vid något tillfälle. Läkemedel: Inflammationshämmande, Värktabletter, Blodförtunnande, 3 olika lkm för hjärtsvikt, högt blodtryck I status noteras ingen direkt temp lite rassel på lungorna och lite svullna ben. BT 120/80. Oregelbunden hjärtrytm. En urinsticka är positiv.

11 1. Fallit, ont i benet och kan inte gå 2. Rassel på lungor och svullna ben talar för hjärtsvikt 3. Förvirrad! Hur länge har hon varit detta och varför? 4. Förmodligen en urinvägsinfektion 5. Mer?

12 Ortopeden Marta har inte brutit sig och skall ej opereras, hon kan visserligen inte gå men Infektion Marta har visserligen en urinvägsinfektion men den kan behandlas polikliniskt i hemmet Medicin Marta har visserligen en hjärtsvikt, men hon blir kanske svår att ha på en vårdavdelning om hon är förvirrad Kardiologen Marta har visserligen ett tidigare icke känt förmaksflimmer men det är inte hennes huvudproblem

13 MÄVA platser För de personer + 75, med en/flera kroniska medicinska sjukdomar som innebär upprepade vårdtillfällen, men inte i behov av specialistsjukvård. Direktinläggning

14 2005 publicerade Socialstyrelsen ett förslag till kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi 2010 utkom: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2012 uppdaterad författning 2013 målstyrda medel 2014 Krav- och Kvalitetsbok

15 Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet stämma av sina läkemedelsordinationer med ansvarig läkare och få en fullständig och aktuell lista över dem. Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet gå igenom sina läkemedel med ansvarig läkare. Riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram bör innehålla särskilda avsnitt om behandling av den äldre, multisjuka patienten

16 God vård i livets slutskede (Palliativregistret) God läkemedelsbehandling Preventivt arbetssätt (Senior Alert) God vård vid demens (BPSD) Sammanhållen vård och omsorg

17 Erbjuda, de kommuner som önskar, stöd i att utbilda personal på särskilda boenden om olämpliga läkemedel för äldre. Detta omfattar även dialog om etik runt läkemedel och livskvalitet. Aktivt stödja tillämpningen av VGRs handlingsplan för äldre och läkemedel genom utveckling av de interna arbetssätten och samarbetsformerna. Aktivt stödja implementering av läkemedelsmedelsgenomgångar enligt SOSFS 2012:9, i linje med regionala tillämpningshänvisningar. Uppdatera rutiner för läkemedelsavstämning inom Fyrbodal. Aktivt arbeta för ökad följsamhet till rutiner gällande läkemedel. Utvecklingsledare

18 Arbetsgrupp på Medicinkliniken läkemedelslistor, i samverkan med Trollhättans stad och Fyrbodal Arbetar aktivt med vårdcentralens chefer i resp. kommun Sjuksköterskan arbetar aktivt med läkare, mer eller mindre varje dag med frågor kring patienters läkemedel. Läkemedelsgranskningar

19 Den kommunala hälso- och sjukvården inom Omsorgsförvaltningen har övertaget läkemedelsansvar för ca. 860 personer inom särskilda boenden och hemsjukvård, vilket innebär att sjuksköterskan ansvarar för att läkemedelshanteringen utförs enligt alla lagar, författningar och rutiner. Läkaren är ansvarig för ordinationen av läkemedel

20 Se till att Författningar/ Medicinska riktlinjer/ Krav- och kvalitetsbok är kända Samverkan med Primärvården är så optimal som möjligt Kräva en Fördjupad läkemedelsgenomgång för alla patienter som flyttar in till särskilt boende eller blir inskriven i hemsjukvården Kräva en Läkemedelsberättelse för alla patienter som skrivs ut från sjukhus, oavsett ålder

21 Av ca åringar och äldre, ansvarar den kommunala hälso- och sjukvården i Trollhättan för ca 860 personer i samma ålder. Sjukhus och Primärvården har ansvar för resten av Trollhätteborna Hur arbetar de för att förändra läkemedelsbehandlingen för äldre?

22

23

24 BILAGA 2 RAMFÖRÄNDRINGAR Omsorgsnämnden Äldre- o handikappomsorg Medel till nämndens förfogande Korrigering målgrupp Nordängen 16 platser inkl kök Nya målgruppsbehov övrigt Omsorg för funktionshindrade Medel till nämndens förfogande

25 Bokslut Bokslut Febr Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Bokslut rapport rapport rapport Rapport Rapport Rapport Rapport Rapport 2013 ÄO, nämnd ÄO, enheter Biståndsenhet Summa ÄO Funktionsh., nämnd Funktionsh., enheter Biståndsenhet Summa Funktionsh Förv.ledning Nämnd Summa Summa

26 Trollhättans Stad Omsorgsförvaltningen Christina Christiansson Verksamhetsvisa avvikelser, okt 2013 Äldreomsorg Vht Söder Öster Väster Spec enh S:a enh Bist enh Nämnd Totalt 284 Bost.anp Gemens Bem. Enh S-lgh Grb Korttid/växelv Utskr.klara Rehab Kök/dagcentr Dagverksamhet H-vård Sjukvård Färdtj T.hjälpm Övrigt OC bedömn 0 0 Summa Omsorger Vht OFF Soc psyk S:a enh Bist.enh Nämnd Total 770 Gemens Grb K-pers Korttids Utskr.klara Avlösn. stödt Daglig verks P-ass, bo stöd mm Sjukvård Övrigt Summa Summa verksamheter Ansvar 38, förvaltningsledning 600 Ansv nämnd 0 Förvaltningens bedömning Totalt

27 BILAGA 3 Palliativ vård i NU-sjukvården

28 Palliativ vård Palliativ kommer av latinets palliummantel Vård av patienter med symtomgivande, obotlig progressiv sjukdom där den förväntade överlevnaden är begränsad Aktiv helhetsvård Mål: Högsta möjliga livskvalitet

29 Palliativ vård vilar på: SOU 1995:5 Vårdens svåra val -prioriteringsutredningen SOU 2001:6 Döden angår oss alla -värdig vård vid livets slut Nationellt vårdprogram för palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, socialstyrelsen

30 Palliativa enheten i NU-sjukvården Öppenvårdsteam sen 1996 Åtgärdsavdelning på Uddevalla sjukhus med 17 vårdplatser för akut symtomlindring, öppnade 2007 Upptagningsområde, 15 kommuner Remisskrav, ja Multiprofessionellt stöd Egen kontaktsjuksköterska Kontakt via hembesök, mottagningsbesök, telefon eller avdelningsbesök Vårdsamverkan över huvudmannagränser