KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 16 april 2013 kl ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Britt-Louise Berndtsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skog Lindman (s) För kännedom Patrick Ståhlgren (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Karlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M), Ingemar Almqvist (S) Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Regionstyrelsens sammanträde den 16 april 2014 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Ekonomisk rapport över budget 2014 Information./. b. Ekonomiskt läge projektmedel 2014 (1:1) Information./. 6. Regionfrågan a. Bildande av Region Kronoberg 2015 och Information sydsvensk region lägesrapport b. SKLs synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 skrivelse c. Regionförbundet södra Småland efter 2015 Information./. 7. Livskraft a. Energikontor Sydost kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost b. Nya miljömål för Växjö kommun, reviderat miljöprogram - yttrande Beslut./. Beslut./. 8. Förnyelse och dynamik a. Samarbetsnod Älmhult en brygga mellan Beslut./. näringsliv och universitet - projektansökan b. Funtastic Natural Playground - Beslut./. projektansökan c. Smart Housing Småland - Resultat 2013 och Information./. uppdaterad handlingsplan februari 2014 d. Sydostleden - lägesrapport Information e. Strukturfonderna Information 9. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning a. SYV i förändring - slutrapport Beslut./. 10. Val a. Bolagsstämma för Företagsfabriken i Kronoberg AB 7 maj b. Val av ersättare i regionstyrelsens arbetsutskott efter Lena Karlsson (C) c. Årsstämma Almi Företagspartner Kronoberg AB den 28 april Beslut./. Beslut./. Beslut./. 11. Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information b. Arbetsutskottets protokoll Information 2

3 Regionstyrelsens sammanträde den 16 april 2014 c. Trafiknämndens protokoll d. Delegationsbeslut Färdtjänst och Riksfärdtjänst 12. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Ärendet Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 52/14 - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 52 Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Bakgrund Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport Beslut Arbetsutskottet beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6

7 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 57/14 - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1)

8 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 57 Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Dnr 14/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

9 Ekonomiskt läge projektmedel februari 2014 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2014 för bifall 2014 beslut varav 2014 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft SUMMA Inneliggande projekt för beslut RSAU /04-16 RUP-område Beslutsförslag Varav 2014 Utredning av restvärmepotentialen för växthusodling Livskraft kr kr Funtastic Natural Playground Förnyelse och dynamik kr kr Industriföretagsanalys Kronoberg Förnyelse och dynamik kr kr

10 Regionstyrelsen Ärende 6 a Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region 2019 lägesrapport Dnr 13/0306 och 13/0154 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Regionstyrelsens ordförande lämnar en muntlig rapport i ärendet avseende bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 70/14

11 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 70 Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region lägesrapport Dnr 13/0306 och 13/0154 Bakgrund Regionstyrelsens ordförande lämnar en muntlig rapport i ärendet avseende bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region Beslut Arbetsutskottet beslutar Att notera informationen till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

12 Regionstyrelsen Ärende 6 b Region Kronoberg - skrivelse från SKL angående synpunkter Dnr 13/0306 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera skrivelser från Länsstyrelserna i Gävleborg, Jönköping, Örebro och Östergötlands län, samt SKL angående fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1. Ärendet Länsstyrelserna i Gävleborg, Jönköping, Örebro och Östergötlands län har tillskrivit Näringsdepartementet angående synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1. Sveriges Kommuner och Landsting har med anledning av den skrivelsen lämnat sina synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 till regeringen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 71/14 - Synpunkter utifrån regeringens inriktning kring ansvaret för regionalt - tillväxtarbete och länsstyrelsernas framtida roll. - SKL:s skrivelse angående fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 till regeringen.

13 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 71 SKLs synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 - skrivelse Dnr 13/0306 Bakgrund Länsstyrelserna i Gävleborg, Jönköping, Örebro och Östergötlands län har tillskrivit Näringsdepartementet angående synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1. Sveriges Kommuner och Landsting har med anledning av den skrivelsen lämnat sina synpunkter på fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 till regeringen. Beslutsunderlag - Synpunkter utifrån regeringens inriktning kring ansvaret för regionalt tillväxtarbete och länsstyrelsernas framtida roll. - SKL:s skrivelse angående fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1 till regeringen. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera skrivelser från Länsstyrelserna i Gävleborg, Jönköping, Örebro och Östergötlands län, samt SKL angående fördelningen av ansvaret för regionalpolitiska tillväxtmedel 1:1. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

14

15

16

17 Skrivelse 1 (4) Datum Beteckning Dnr Likalydande skrivelse till Näringsdepartementet Socialdepartementet STOCKHOLM Synpunkter utifrån regeringens inriktning kring ansvaret för regionalt tillväxtarbete och länsstyrelsernas framtida roll. Länsstyrelserna i fyra län där landstingen ansökt om att överta ansvaret för de regionala tillväxtfrågorna från 2015 vill fästa regeringens uppmärksamhet på några frågor och specifikt på länsstyrelsernas roll. Bakgrund Länsstyrelserna och landshövdingarna har i sin roll som statens förlängda arm en viktig och central roll i länen. De är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet rörande statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Med hänsyn till detta är det av yttersta vikt att även staten, genom Länsstyrelserna, har en tilldelning av regionalt utvecklingsanslag i enlighet med uppdraget att verka som en samlande statlig kraft i respektive län. Statens roll i regional utveckling och tillväxt Staten, genom länsstyrelserna, bedriver idag ett aktivt arbete inom området för hållbar regional utveckling som omfattar olika initiativ och insatser. Länsstyrelsernas uppdrag avseende företagsstöd och stöd till kommersiell service har en stark koppling till genomförandet av Landsbygdsprogrammet, vilket på regional nivå hanteras av länsstyrelserna, liksom Interreg-program i vissa län. Landsbygdsprogrammets stöd riktar sig inte enbart till lantbruket utan inom många områden till mikroföretag på landsbygden. Det finns också starka kopplingar till länsstyrelsernas bevakningsuppdrag och utvecklingsarbete inom området grundläggande betaltjänster. Vi kan konstatera att det idag finns olika lösningar över landet för det regionala tillväxtansvaret och därmed olika kontaktytor för företag i olika län. Statens ambition att förenkla för företag är inte något som underlättas av dessa olikheter, då samma typ av stöd hanteras av olika organisationer beroende på i vilket län ett företag finns. Statens respektive landstingens roller är långt ifrån renodlade. Vi vill påtala fördelarna, både ur ett förenklingsperspektiv för sökande företag och utifrån ett effektivitetsperspektiv, med att dessa uppdrag på ett

18 2 (4) Skrivelse Datum Beteckning Dnr mycket tydligare sätt måste renodlas i länen och likformas i landet. Detta är viktigt då vi står inför ett kraftfullt genomförande av politiken för tillväxt och sysselsättning för perioden Statens resurser och initiativ är av avgörande betydelse för att stärka tillväxten på regional nivå. Uppgiften att främja hållbar regional tillväxt har idag såväl Regionförbund, samverkansorgan som länsstyrelser. Landshövdingarna i respektive län har en viktig och aktad roll, både regionalt och internationellt hos företag och organisationer, som initiativtagare och sammankallande i tillväxt- och utvecklingsrelaterade frågor. Från bland annat näringslivet finns höga förväntningar på staten och länsstyrelserna, som har en betydande roll och upparbetade kontakter som är av stor vikt och inte ska underskattas. Denna är en styrka som staten Sverige även fortsatt bör ta tillvara. Länsstyrelserna har kunnat förstärka våra olika basuppdrag genom att växla upp befintliga resurser och tillföra både nationella medel och EU-medel till regionen för att göra än mer på regional nivå än vad som annars skulle vara möjligt. Det finns flera exempel på detta som kan lyftas fram. I Östergötland har man framgångsrikt drivit internationella projekt, t ex inom strategin för Östersjöregionen. Detta är ett resultat både av sakkompetens inom olika områden och en växelverkan av drivkraft och initiativ från två organisationer, Länsstyrelsen Östergötland samt regionförbundet Östsam, båda med uppdrag inom regional tillväxt. Beroende på kompetens samt ansvarsområden har organisationerna gemensamt bidragit till stor nytta som inte kommit till stånd om inte uppdrag och utvecklingsmedel varit fördelade mellan båda organisationerna. Länsstyrelsen Örebro har under en lång rad av år arbetat aktivt för en utbyggnad av bredband i länet, inte minst på landsbygden. Länsstyrelsens roll har varit samordnande både regionalt, men under viss tid också nationellt. Tillsammans med regionförbund, kommuner och landsting har både ekonomiska medel och ideella krafter kunnat mobiliseras. Arbetet har bidragit till att flera av länets kommuner idag har de bäst utbyggda bredbandsnäten i Sverige. Länsstyrelsen Gävleborg har tillsammans med uppdraget inom integration förstärkt detta med 1:1-medel och därmed kunnat arbeta vidare och bredare med attitydfrågor och etableringar. Arbetssättet har varit vinnande och tjänat som gott exempel för övriga länsstyrelser.

19 3 (4) Skrivelse Datum Beteckning Dnr I Jönköping finns ett mångårigt och välfungerande samarbete mellan Länsstyrelsen, ALMI, och Regionförbundet där aktörerna samverkar kring stöd för konsultcheckar till företag som vill göra utvecklingsinsatser. Detta innebär att aktörerna har en gemensam beredning av ansökningarna före Länsstyrelsens formella beslut. Syftet med samverkan är att få en helhetssyn rörande innovation och produktutveckling, öka kunskapsutbytet och samordningen mellan aktörerna samt att skapa en gemensam ingång till handläggningen för att förenkla för företagen i länet. Denna samverkan som initierats av Länsstyrelsen har beviljats till flera framgångsrika innovationer och har varit en viktig del i företagsutvecklingen i länet sedan starten med ALMI Det är bra med tydlighet i roller och fördelning av uppgifter mellan landsting, regionförbund och länsstyrelse. Vi ser också att organisationerna med fördel, givetvis beroende på uppdragets art, kan ha gemensamt ansvar för uppdrag. Ett gott exempel på detta är Varselsamordningsuppdraget. Det regionala 1:1 anslaget är idag fördelat på samverkansorgan och länsstyrelsen i respektive län enligt en procentuell fördelning. Om man tittar på de län, som redan bildat regionkommuner är fördelningen av anslaget 95 % till regionkommunen och 5 % till länsstyrelsen. En fördelning enligt denna princip skulle i alltför stor utsträckning begränsa möjligheterna för staten att aktivt bedriva utvecklingsarbete på regional nivå, och därmed äventyra redan befintlig samverkan och samarbete mellan berörda aktörer. För att som statlig aktör kunna driva frågor inom utvecklings- och tillväxtområdet samt på regional nivå samordna den statliga verksamheten inom området för regional tillväxt, krävs en fortsatt tilldelning av det regionala tillväxt- och utvecklingsanslaget på en nivå som tillåter staten att vara en trovärdig aktör med möjlighet att ta initiativ, samverka och genomföra utvecklingsinsatser. Vi ser också att det bör göras en översyn kring vilka frågor som ska ligga på länsstyrelsen respektive regionkommunen vad gäller området för hållbar regional tillväxt då det finns synergier, inte minst i form av förenkling för landets företag, med övrig verksamhet inom Länsstyrelsen som bör tas hänsyn till. Undertecknande länsstyrelser vill i detta sammanhang föreslå att berörda länsstyrelser garanteras en minsta summa av anslaget 1:1, en basfinansiering för att kunna agera i de tillväxtområden som länsstyrelsen har som sin uppgift att sköta. Basfinansieringen bör vara på en nivå, omfattande minst 30%, så medlen på ett substantiellt sätt kan bidra till arbetet med hållbar

20 4 (4) Skrivelse Datum Beteckning Dnr tillväxt i länen. Blir nivån för låg riskerar länsstyrelserna att förlora kompetens inom området hållbar tillväxt, vilket får till följd att de myndighets- och ämnesövergripande beslut som länsstyrelsen har att fatta försvåras då tillväxtperspektivet inte kan tillgodoses fullt ut. Undertecknande länsstyrelser ser gärna ett möte med näringsministern och civil- och bostadsministern i nära framtid kring de frågor som tagits upp i denna skrivelse. Barbro Holmberg Gävleborgs län Minoo Akhtarzand Jönköpings län Rose-Marie Frebran Örebro län Elisabeth Nilsson Östergötlands län

21 Regionstyrelsen Ärende 6 c Regionförbundet södra Småland efter 2015 Dnr 09/0135 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen avseende förslagen beslutsprocess för avveckling av Regionförbundet södra Småland till protokollet. Ärendet I samband med att Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg går samman till en gemensam ny regional organisation 1 januari 2015 föreslås en avveckling av Kommunalförbundet Regionförbundets södra Småland. Vid styrelsens sammanträde den 16 april lämnas en muntlig föredragning om hur en sådan avvecklingsprocess föreslås genomföras.

22 Regionstyrelsen Ärende 7 a Energikontor Sydost - kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost Dnr 13/0081 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att föreslå Energikontor Sydosts föreningsstyrelse att kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost överlämnas till bolaget Energikontor Sydost. Ärendet Regionförbundet södra Småland är medlemmar i föreningen Energikontor Sydost. Vid föreningens årsstämma beslutades att uppdra åt regionförbunden att förtydliga kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost i en särskild överenskommelse mellan de tre regionförbunden i Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Regionförbundet södra Småland har varit sammankallande i de gemensamma diskussionerna. Föreslås att Energikontor Sydosts föreningsstyrelse att kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost överlämnas till bolaget Energikontor Sydost. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 65/14 - Tjänsteskrivelse Energikontor Sydost - kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost - Protokoll från föreningens årsstämma

23 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 65 Energikontor Sydost kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost Dnr 13/0081 Bakgrund Regionförbundet södra Småland är medlemmar i föreningen Energikontor Sydost. Vid föreningens årsstämma beslutades att uppdra åt regionförbunden att förtydliga kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost i en särskild överenskommelse mellan de tre regionförbunden i Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Regionförbundet södra Småland har varit sammankallande i de gemensamma diskussionerna. Föreslås att Energikontor Sydosts föreningsstyrelse att kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost överlämnas till bolaget Energikontor Sydost. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Energikontor Sydost - kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost - Protokoll från föreningens årsstämma Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att föreslå Energikontor Sydosts föreningsstyrelse att kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost överlämnas till bolaget Energikontor Sydost. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

24 Dnr: 13/ Heidi Samuelsson Tel: Tjänsteskrivelse Kanslifunktion för föreningen Energikontor Sydost Ärendet Regionförbundet södra Småland är medlemmar i föreningen Energikontor Sydost. Vid föreningens årsstämma beslutades att uppdra åt regionförbunden att förtydliga kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost i en särskild överenskommelse mellan de tre regionförbunden i Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Sedan 2012 följer kanslifunktionen ordförandeskapet. Kanslifunktionen är ej reglerad i något beslut. Ledamöter och suppleanter väljs vid ordinarie föreningsstämma intill slutet av nästa ordinarie föreningsstämma. Nuvarande ordförande är Gunnar Nordmark och kanslifunktionen ligger därmed på Regionförbundet södra Småland. Föreningens ändamål är att kontinuerligt utveckla och stärka sydostregionens och medlemmarnas strategiska energi- och miljöarbete, med särskild tyngdpunkt på energieffektivisering och förnyelsebara bränslen samt därtill kopplade kostnadsreduktioner och tillväxtmöjligheter. Verksamheten skall bedrivas i nära samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle, och syfta till utveckling av människor, företag och organisationer inom hela energi-, industri-, transport-, service och fastighetssektorn m.fl. Föreningens operativa verksamhet skall bedrivas av ett av föreningen helägt aktiebolag, Energikontor Sydost AB. 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

25 Stadgar för föreningen antogs vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 30 oktober Aspekter för kanslifunktionen Medlemskontakten mellan medlemmar och bolaget är mycket viktigt. När kanslifunktionen följer ordförandeskapet blir det otydligt för medlemmarna vem som ska kontaktas när det gäller enklare administrativa ärenden och hur kommunikationen ska ske. Uppdatering av medlemslistor, kontaktlistor till styrelsen och bolag, uppdatering av mallar mm bör ligga på Energikontoret så att dessa alltid hålls uppdaterade och är samlade på ett ställe. Ur medelemssynpunkt blir det tydligt om utskick med information alltid kommer från en avsändare Energikontor Sydost. Föreningens ordförande har ansvaret att tillsammans med medlemsorganisationen sätta dagordningen för föreningens styrelsemöten. I utskick o.d. skiljer man sedan på om informationen kommer från föreningen eller bolaget. Då blir det också tydligt för medlemmarna var man vänder sig i olika frågor och risken för att frågor faller mellan stolarna minimeras. Övriga regionförbunds synpunkter på förslaget Förslaget till förtydligande av kanslifunktionen har presenterats för tjänstemän vid Region Blekinge och Regionförbundet i Kalmar län, vilka bereder förslaget internt. Regionförbundet i Kalmar har gett följande svar: Idag finns inget formellt beslut. Därför är det bra att styrelsen tar ett formellt beslut om föreningens kanslifunktion och finansiering av densamma. Regionförbundet i Kalmar har inga synpunkter på om detta uppdrag läggs på bolaget eller på föreningens ordförandeorganisation, men förutsätter att den lösning som blir aktuell ryms inom befintlig budget. Region Blekinge har ej ännu berett ärendet. Föreningensstyrelsen förväntas bereda ärendet vidare för att besluta i ärendet vid årsstämman den 27 maj (4)

26 Förslag till förtydligande av kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost Kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost bör ligga i bolagets uppdrag. Bolaget utför följande uppgifter åt föreningen: 1. Skickar kallelse till föreningens årsstämma enligt föreningsstadgar. 2. Skickar kallelse samt dagordning till styrelsemöten för föreningen med e-post. 3. Sekreterarfunktion vid föreningens styrelsemöten samt vid årsstämman. 4. Bokar möteslokal för styrelsemöten samt årsmöte. 5. Arkivhåller föreningens kallelser och protokoll från styrelsemöten och årsstämma. 6. Håller uppdaterade kontaklistor till föreningensmedlemmar samt till föreningsstyrelsen och bolagsstyrelsen med adresser, telefonnummer och e-postadresser. 7. Ombesörjer utskick till medlemmarna som exempelvis kallelse och protokoll i anslutning till årsstämma. 8. Inför årsstämman ombesörjer Energikontoret kontakterna med revisorerna och framtagandet av årsredovisning i samråd med ordförande. 9. Hanterar årsavgifterna från medlemmarna. 10. Sköter hanteringen av arvoden till föreningsstyrelsen samt bolagsstyrelsen. En skrivning om kanslifunktionen, och bolagets uppdrag med avseende på denna, bör göras i det ägardirektiv som föreningen årligen överlämnar till bolaget. 3 (4)

27 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen Att föreslå Energikontor Sydosts föreningsstyrelse att kanslifunktionen för föreningen Energikontor Sydost överlämnas till bolaget Energikontor Sydost. 4 (4)

28 Regionstyrelsen Ärende 7 b Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun - yttrande Dnr 14/0148 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun. Miljöprogram för Växjö kommun antogs 2006 och har sedan reviderats och antagits igen år Miljöprogrammet revideras varje mandatperiod. Arbetet med att revidera miljöprogrammet inleddes under hösten Arbetet leds av kommunledningsförvaltningens planeringskontor och sker i bred samverkan inom kommunen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 66/14 - Bilaga 1, Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - fördjupningsdokument - Bilaga 2, Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - Tjänsteskrivelse Synpunkter på nya miljömål för Växjö kommun, reviderat miljöprogram, daterat

29 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (25) 66 Nya miljömål för Växjö kommun, reviderat miljöprogram - yttrande Dnr 14/0148 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun. Miljöprogram för Växjö kommun antogs 2006 och har sedan reviderats och antagits igen år Miljöprogrammet revideras varje mandatperiod. Arbetet med att revidera miljöprogrammet inleddes under hösten Arbetet leds av kommunledningsförvaltningens planeringskontor och sker i bred samverkan inom kommunen. Beslutsunderlag - Bilaga 1, Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - fördjupningsdokument - Bilaga 2, Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - Tjänsteskrivelse Synpunkter på nya miljömål för Växjö kommun, reviderat miljöprogram, daterat Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen Att avge yttrande över Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

30 Dnr 14/ Heidi Samuelsson Tel: Förslag till yttrande - Synpunkter på nya miljömål för Växjö kommun, reviderat miljöprogram Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun. Bakgrund Miljöprogram för Växjö kommun antogs 2006 och har sedan reviderats och antagits igen år Miljöprogrammet revideras varje mandatperiod. Arbetet med att revidera miljöprogrammet inleddes under hösten Arbetet leds av kommunledningsförvaltningens planeringskontor och sker i bred samverkan inom kommunen. Växjö kommun har arbetat fram 31 förslag på nya mål till kommunens miljöprogram, inom de tre profilområdena; Leva Livet, Vår Natur och Fossilbränslefritt Växjö. Till varje mål finns en eller flera indikatorer knutna. I varje profilområde framgår vilken nämnd och bolagsstyrelse som har det huvudsakliga ansvaret. Programmet tar avstamp från de 16 nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Förslag till synpunkter på nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun Regionförbundet södra Småland ser positivt på förslaget till nya mål i reviderat miljöprogram för Växjö kommun. Miljöprogrammet, med de nya målen, är ambitiöst med tydliga med målbilder, syfte, ansvariga inom organisationen samt hur programmet ska följas upp. Det finns även en tydlig koppling till de regionala miljömålen i de fall det finns regionala miljömål inom de olika profilområdena. Under flera av målen finns 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

31 Dnr 14/ även redovisat var kommunen befinner sig idag i förhållande till uppsatt mål vilket ger en tydlighet och förståelse för de insatser som krävs. För profilområdet Fossilbränslefritt Växjö, finns bl.a. målet - Av alla resor som görs av Växjös invånare ska minst 37 % av antalet ske till fots eller med cykel och minst 8 % med kollektivtrafik senast år Regionförbundet södra Småland har, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kronobergs län, upprättat ett Trafikförsörjningsprogram. Programmet visar vilken trafik RKM vill erbjuda medborgarna på lång sikt. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och som kommer till uttryck i bland annat det regionala utvecklingsprogrammet, i de regionala miljömålen för Kronobergs län och i kommunala översiktplaner. Programmet har en rad mål av vilka två tydligast kan kopplas till miljöområdet: - Marknadsandelen ska öka till 15 % år Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 och ytterligare minskad miljöbelastning fram till 2030 Regionförbundet södra Småland ser att Växjös förslag till reviderade mål för miljöprogrammet, bidrar positivt till denna målbild samt till de regionala miljömålen. Växjö den 16 april 2014 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 2 (2)

32

33

34 Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram Målbild 2030 I Europas grönaste stad 2030 är det både möjligt och naturligt för invånarna att leva ett mer hållbart liv i ett samhälle där produktion och konsumtion är resurseffektiv och hållbar. Växjö är så fritt från skadliga kemiska ämnen att varken miljö eller människor påverkas negativt. Kommunkoncernen har fått kunskap för att kunna arbeta med kemikaliefrågan på ett strategiskt sätt och invånarna har fått ökad förståelse. Vi har lagt särskilt fokus på barnens vardag. I kommunens kök lagas god, näringsriktig och ekologisk mat från grunden med låg miljöpåverkan. Råvarorna är av god kvalitet och anpassade efter säsong. Vi har lyckats bryta sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder och det avfall som ändå uppkommer används som resurser i Växjös kretsloppssamhälle. Växjö har under årens lopp klättrat allt högre i avfallstrappan. Vi har styrt avfallhanteringen mot ökad återanvändning, materialåtervinning och renare fraktioner. Avfallstrappan: 1

35 Mätbara mål till 2020 Konsumtion Växjö kommun vill öka andelen ekologiska livsmedel, både i de kommunala köken och bland invånarna, därför har vi målen 1 och 2 1. Andelen certifierade ekologiska livsmedel i Växjö kommuns kök ska vara 75 procent av de totala livsmedelsinköpen* senast år (*räknat i kronor) Huvudansvarig: Byggnadsnämnden, Omsorgsnämnden, Gymnasienämnden, Nämnden för arbete och välfärd (senare kommande kostorganisation) 2. Växjös invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel till 20 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Växjö kommun vill minska användning av skadliga kemiska och hormonstörande ämnen, därför har vi målen 3 och 4 3. I Växjö kommunkoncern ska inga kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (Reach, bilaga XIV och XVII) användas senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen 4. Växjö kommunkoncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Avfall Växjö kommun vill se avfall som en resurs, därför har vi målen 5, 6, 7 och 8 5. Minst 90 procent av hushållen och verksamheterna i kommunen ska sortera ut sitt matavfall senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 6. Alternativ 1: Brännbart hushållsavfall ska minska till 160 kg/person och år senast år Alternativ 2: Brännbart hushållsavfall ska minska till 180 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 2

36 7. Avfall som går till förbränning från återvinningscentralerna ska minska till 85 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 8. Vid kommunkoncernens samtliga upphandlingar av byggande och rivning ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå. Huvudansvarig: Växjö kommunföretag AB 3

37 Målbild 2030 I Europas grönaste stad år 2030 är de gröna och blå strukturerna kommunens största tillgångar. Parker, naturområden och tätortsnära sjöar bjuder på upplevelser och är lätta att nå till fots och på cykel. Alla kommunens sjöar har god status när det gäller vattenkvalitet och alla tätortsnära sjöar är badbara. Invånarnas hälsa äventyras inte då luftkvaliteten är god, tack vare stadens och kommunens grönska. Människor har också möjlighet att leva utan att utsättas för ohälsosamt buller. Ekologisk odling av livsmedel är ett tydligt inslag vid förskolor, bostäder, kolonilotter och åkrar både i staden, tätorterna och i det närmast omgivande landskapet. Biologisk mångfald är en naturresurs som är högt prioriterad. Biologiskt viktiga kärnområden och spridningskorridorer skyddas och vårdas genom medveten planering och skötsel. Stadens och tätorternas träd har ett stort värde, såväl för biologisk mångfald som för klimatutjämning och upplevelser. Särskilt värdefulla träd och trädmiljöer bevaras, vårdas och utvecklas medvetet. Viktiga värden för natur och kultur skyddas och utvecklas vid reglering av sjöar och vattendrag. Europas grönaste stad växer resurssnålt. Vid planering och byggnation läggs stort fokus på att bevara och stärka befintliga ekosystem och ekosystemtjänster. Vi har fått en grönare och mindre hårdgjord kvartersmark, vilket skapat en tålig grönstruktur som bidrar till klimatutjämning. Särskilt inom områden med verksamheter har andelen hårdgjord yta minskat märkbart. Vi tar hand om dagvatten efter platsens behov för att inte vattenkvaliteten ska bli sämre och för att undvika översvämning lokalt eller nedströms. Alla enskilda avlopp har godtagbar rening, vilket minskat övergödningen i kommunens sjöar och vattendrag. Jordbruket har blivit mer hållbart med låga fosforförluster tack vare en klok användning av stallgödsel. Mätbara mål till 2020 Vatten Växjö kommun arbetar för bra vattenkvalitet och badbara sjöar, framförallt genom att minska mängden fosfor, därför har vi två alternativa målförslag för mål 9 9. Alternativ 1: Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status avseende mängden fosfor senast till år Alternativ 2: Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status med avseende på fosfor senast till år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 4

38 Växjö kommun arbetar för hög biologisk mångfald i våra vattendrag, därför har vi målet 10. Förbättrad ekologisk status i Skyeån. Huvudansvarig: Tekniska nämnden För bättre vattenkvalitet är det viktigt att ta hand om dagvatten, därför har vi målen 11 och Hårdgjord yta på Västra marks verksamhetsområde ska minska med 600 m 2. Huvudansvarig: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden 12. Dagvattenreningen i Växjö stad förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön. Huvudansvarig: Tekniska nämnden Växjö kommun vill minska näringsbelastningen till alla kommunens sjöar och vattendrag, därför har vi mål 13 och Riktad information om hållbar gödselhantering ska ha nått alla verksamheter med djur senast år Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 14. Vi ska ha godtagbar rening på 4400 fastigheter/avloppsanläggningar senast år Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Natur Växjö kommun vill att invånarna, och framförallt barnen, ska ha tillgång till park och natur, därför har vi målen 15, 16 och Andelen invånare i Växjö stad som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar ska öka till 95 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 16. Alla förskolor och skolor i Växjö stad ska ha högst 300 m till ett park- eller naturområde större än en hektar. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5

39 ska vi ha skapat sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra och Norra Bergundasjön samt Toftasjön. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Växjö kommun vill bevara det öppna kulturlandskapet, använda det som en resurs och utveckla kvaliteterna knutna till det, därför har vi målet 18. Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 400 ha senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Växjö kommun vill långsiktigt skydda viktiga naturområden och stärka den biologiska mångfalden, därför har vi målet 19. Öka arealen skyddad natur med 800 ha senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Luft och buller Växjö kommun vill att luften i Växjö ska vara ren att andas, därför har vi målet 20. Alternativ 1: Årsmedelvärden av kvävedioxid är under 13 µg/m 3 luft senast år Alternativ 2: Årsmedelvärden av kvävedioxid är under 15 µg/m 3 luft senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Växjö kommun vill arbeta för att minska bullerrelaterade hälsoproblem, därför har vi målet 21. Minst 200 av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering senast till år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 6

40 Målbild 2030 I Europas grönaste stad 2030 leder inte våra bostäders, verksamheters och transporters energianvändning till någon klimatpåverkan genom utsläpp av fossil koldioxid. Växjö har blivit en fossilbränslefri kommun som även vidtagit åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår konsumtion. I Europas grönaste stad produceras all värme, el, kyla och drivmedel från förnybara energikällor och det finns en stor drivmedelsproduktion i Växjö. Energin används på ett effektivt sätt i våra bostäder och verksamheter. All nybyggnation är energieffektiv och sker i miljöanpassade material, huvudsakligen trä. Det är enkelt och smidigt att gå, cykla och åka kollektivt i Europas grönaste stad. Dessa färdmedel står nu för hälften av resorna eftersom de har prioriterats under flera år, medan biltrafiken har styrts hårdare. I övrigt används förnybara drivmedel för bilresor, godstransporter och i arbetsmaskiner. Förändring av Växjöbornas personresor mellan 2012 och 2030: Växjöbornas resor 2012 Växjöbornas resor % 13% 19% 6% 62% 28% 50% 9% Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Bil Kollektivtrafik Cykel Gång 7

41 Transporttrappan: Gång Cykel Fordon med fossilbränsle Fordon med förnybart bränsle Tåg, buss Mätbara mål till 2020 Klimat Växjö kommun vill minska vår direkta och indirekta klimatpåverkan, därför har vi målen 22, 23 och De fossila koldioxidutsläppen per invånare ska minska med minst 65 procent senast år 2020 jämfört med Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen 23. Växjö kommunkoncern ska inte ha några fossila CO 2 -utsläpp senast år Huvudansvarig: Alla nämnder och bolagsstyrelser 24. Minskade koldioxidekvivalenter (CO 2 e) från inköp av livsmedel till de kommunala köken med 25 procent/kg livsmedel senast år Huvudansvarig: Skol- och barnomsorgsnämnden, Omsorgsnämnden, Gymnasienämnden, Nämnden för arbete och välfärd (senare kommande kostorganisation) 8

42 Växjö kommun vill att byggnation sker med energismart och förnyelsebart material, därför har vi målet procent av all kommunal nybyggnation ska vara träbaserad år Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Energi Växjö kommun vill att all energi ska användas på ett klokt och effektivt sätt, därför har vi målet 26. Energitillförseln per invånare ska minska med 20 procent från 2008 senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen och Växjö Kommunföretag AB Växjö kommun vill att energianvändningen inte ska belasta miljön, därför har vi målet 27. Energianvändningen ska senast år 2020 bestå av minst 70 procent förnybar energi. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen och Växjö Kommunföretag AB Växjö kommun vill att de kommunala byggnaderna använder energi på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt, därför har vi målet 28. Den totala energianvändningen/m 2 ska minska med 20 procent mellan 2010 och Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Växjö kommun vill vara med och bidra till att öka tillgången på förnybar el, därför har vi målet 29. De kommunala bolagen ska ha nått MWh småskalig förnybar elproduktion senast år Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Trafik Växjö kommun vill minska miljöpåverkan från de personresor som sker i kommunen, därför har vi målen 30 och Biltrafiken ska senast år 2020 ha minskat till maximalt 630 mil per person och år, utan negativ påverkan på tillgängligheten till samhällsservice. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden 9

43 31. Av alla resor som görs av Växjös invånare ska minst 37 procent av antalet ske till fots eller med cykel och minst 8 procent med kollektivtrafik senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Växjö kommun, Kommunledningsförvaltningen,

44 Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - fördjupningsdokument Målbild 2030 I Europas grönaste stad 2030 är det både möjligt och naturligt för invånarna att leva ett mer hållbart liv i ett samhälle där produktion och konsumtion är resurseffektiv och hållbar. Växjö är så fritt från skadliga kemiska ämnen att varken miljö eller människor påverkas negativt. Kommunkoncernen har fått kunskap för att kunna arbeta med kemikaliefrågan på ett strategiskt sätt och invånarna har fått ökad förståelse. Vi har lagt särskilt fokus på barnens vardag. I kommunens kök lagas god, näringsriktig och ekologisk mat från grunden med låg miljöpåverkan. Råvarorna är av god kvalitet och anpassade efter säsong. Vi har lyckats bryta sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder och det avfall som ändå uppkommer används som resurser i Växjös kretsloppssamhälle. Växjö har under årens lopp klättrat allt högre i avfallstrappan. Vi har styrt avfallhanteringen mot ökad återanvändning, materialåtervinning och renare fraktioner. Avfallstrappan: 1

45 Mätbara mål till 2020 Konsumtion Växjö kommun vill öka andelen ekologiska livsmedel, både i de kommunala köken och bland invånarna, därför har vi målen 1 och 2 1. Andelen certifierade ekologiska livsmedel i Växjö kommuns kök ska vara 75 procent av de totala livsmedelsinköpen* senast år (*räknat i kronor) Huvudansvarig: Byggnadsnämnden, Omsorgsnämnden, Gymnasienämnden, Nämnden för arbete och välfärd (senare kommande kostorganisation) Syfte med målet: Genom att köpa ekologiska livsmedel kan kommunen främja en giftfri miljö, kretslopp, biologisk mångfald, bättre djurhållning, hållbart fiskbestånd mm. Med högre andel ekologiska livsmedel minskar miljöbelastningen (bl a kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel). Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Målet är en höjd ambitionsnivå och kräver behov av kompetenshöjning bland personalen, tydligare styrning och förändring av menyer och inköp. Indikator: Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel (procent). Nuläge (2012)= 33,3 procent. Definition på certifierade ekologiska livsmedel är att de är KRAV-märkta, har EUs ekologiska märkning eller fisk som är MSCmärkt. Uppföljning: En gång per år, central statistik från kostorganisationen. Övrigt: Målet har funnits sedan Förslaget är samma ambitionsnivå som i regionalt miljömål. 2. Växjös invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel till 20 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Växjö kommun arbetar hårt och framgångsrikt för att öka andelen ekologiskt i sina kök, men den offentliga mat står endast för en liten del av alla livsmedelsinköp. Därför vill vi försöka öka Växjöbornas inköp av ekologiska livsmedel. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi har inte rådighet i frågan men kan arbeta för att påverka invånare m fl att bidra till målet genom beteendepåverkan, kampanjer, mm. För detta krävs resurser. Indikator: Genomsnittlig andel ekologisk försäljning av livsmedel i Växjö (procent). Nuläge (2013) finns för andel ekologisk försäljning i Sverige: 4,2 procent. Troligen kan vi få fram en siffra på lokal nivå. Uppföljning: Statistik på lokal nivå finns inte i dagsläget men vi arbetar för att bygga upp det genom att begära uppgifter från de större livsmedelsbutikerna och sätta samman uppgiften från x antal livsmedelsbutiker till en genomsnittlig andel. Nationell statistik har Ekoweb (en oberoende hemsida som bevakar den ekologiska marknaden). Övrigt: Målet ärhelt nytt och vi arbetar för att kunna utvärdera det på lokal nivå. Vad vi räknar in i ekologiska livsmedel i kommunen är: KRAV, EU-logga, MSC, medan lokala butikers och den nationella statistiken bygger på delvis annan definition (där man inte räknar med MSC men däremot egna kedjornas ekologiska märkningar). * KRAV-organisationen har ett mål till 2020 om att KRAV-produkter ska stå för 20 procent av livsmedelsinköpen. Nätverket Organic Sweden, har målet 20 procent av den svenska marknaden till år

46 Växjö kommun vill minska användning av skadliga kemiska och hormonstörande ämnen, därför har vi målen 3 och 4 3. I Växjö kommunkoncern ska inga kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (Reach, bilaga XIV och XVII) användas senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Växjö kommun vill att människor och miljö inte ska påverkas av skadliga kemikalier eller hormonstörande ämnen. Genom bra upphandlingar får vi kontroll över inflödet av kemikalier till kommunkoncernen. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi behöver ökad kompetens med öronmärkta resurser och i högre grad centralisera inköp till upphandlingsenheten. Indikatorer: Uppföljningar som visar att inga kemikalier som ingår i bilaga XIV och XVII har köpts in. Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: I alla upphandlingar ska krav ställas på innehållet av kemiska ämnen enligt Kemikalieinspektionens riktlinjer. 4. Växjö kommunkoncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Vi behöver kartlägga all kemikalieanvändning i koncernen och få en plan för hur vi fasar ut skadliga kemikalier. Det är även i Kemikalieplanen vi sätter mål och ser hur vi ska uppnå dem. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi behöver mer resurser som avsätts för det här arbetet och allmänt ökad kompetens. Indikatorer: Antagen kemikalieplan innan 2016 års utgång (ja/nej). Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Avfall Växjö kommun vill se avfall som en resurs, därför har vi målen 5, 6, 7 och 8 5. Minst 90 procent av hushållen och verksamheterna i kommunen ska sortera ut sitt matavfall senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. Ju fler hushåll som sorterar ut sitt matavfall, desto mer används avfallet för materialåtervinning istället för energiutvinning. Genom att röta matavfall tas både energi och näringsämnen tillvara. Energin i form av biogas kan i sin tur ersätta fossila bränslen och därmed minska koldioxidutsläppen. Näringsämnena återförs till kretsloppet. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Projektet med att införa matavfallssortering i samtliga hushåll och verksamheter i Växjö kommun behöver fullföljas. Därefter krävs informationsinsatser för att bibehålla och förbättra kvaliteten. Kommunikation är viktigt för återkoppling och attitydpåverkan för att 3

47 upprätthålla sorteringsviljan hos invånarna. Kommunen som fastighetsägare har ett stort ansvar och en viktig roll för att förmå sina hyresgäster att sortera rätt. Indikatorer: Andel av villaägare, lägenhetsinnehavare och verksamheter som har sortering (procent). Nuläge (2013): 65 procent. Mätmetoden är inte exakt då flera verksamheter ibland delar på sopabonnemang. Alla som bor i lägenhet kommer inte att sortera sitt matavfall även om fastighetsägaren har infört systemet. Indikatorn ger ändå en klar bild över anslutningen. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 6. Alternativ 1: Brännbart hushållsavfall ska minska till 160 kg/person och år senast år Alternativ 2: Brännbart hushållsavfall ska minska till 180 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. För att komma högre upp i avfallstrappan krävs att större del av det brännbara avfallet återanvänds eller återvinns. Med förbränning tas bara energin i avfallet tillvara. Genom återvinnning och återanvändning sparar man både råvaror och energi. Avfallet kan därmed bli en resurs i ett kretsloppssamhälle. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: För att minska mängden avfall som skickas till förbränning krävs flera olika åtgärder. De kan göras på olika nivåer och med olika ambitionsgrad. Dels behöver fler hushåll sortera ut sitt matavfall och sortera ut all mat från restavfallet. Kommunen kan införa nya fraktioner att sortera ut för återvinning t ex textil. Kommunen kan medverka till att bygga upp ett system i större skala för att möjliggöra återanvändning och förberedelse för återanvändning av avfall. Det kan också innebära att öka servicen för kommuninvånaren genom insamling av fler fraktioner vid bostaden. Oavsett vilka åtgärder som görs så krävs informations- och kommunikationsinsatser för att en förändring av attityder och beteenden ska vara möjlig. Indikator: Den totala mängden brännbart insamlat hushållsavfall per invånare och år (kg). Nuläge (2013): 211 kg. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 7. Avfall som går till förbränning från återvinningscentralerna ska minska till 85 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Idag upplever kommunen en uppåtgående trend, dvs att avfallet som går till förbränning från återvinningscentralerna ökar. För att istället minska mängden grovavfall är det framför allt insatser för att öka återanvändning av produkter och sortering av textilavfall, som bedöms kunna ge effekt på mängderna avfall. Oavsett vilka åtgärder som vidtas så krävs informations- och kommunikationsinsatser för att en förändring av attityder och beteenden ska vara möjlig. Indikator: Den totala mängden brännbart grovavfall och träavfallfrån återvinningscentralerna per invånare och år (kg). Nuläge (2013): 93 kg. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 4