Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - fördjupningsdokument

Transkript

1 Förslag till nya mål i reviderat miljöprogram - fördjupningsdokument Målbild 2030 I Europas grönaste stad 2030 är det både möjligt och naturligt för invånarna att leva ett mer hållbart liv i ett samhälle där produktion och konsumtion är resurseffektiv och hållbar. Växjö är så fritt från skadliga kemiska ämnen att varken miljö eller människor påverkas negativt. Kommunkoncernen har fått kunskap för att kunna arbeta med kemikaliefrågan på ett strategiskt sätt och invånarna har fått ökad förståelse. Vi har lagt särskilt fokus på barnens vardag. I kommunens kök lagas god, näringsriktig och ekologisk mat från grunden med låg miljöpåverkan. Råvarorna är av god kvalitet och anpassade efter säsong. Vi har lyckats bryta sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder och det avfall som ändå uppkommer används som resurser i Växjös kretsloppssamhälle. Växjö har under årens lopp klättrat allt högre i avfallstrappan. Vi har styrt avfallhanteringen mot ökad återanvändning, materialåtervinning och renare fraktioner. Avfallstrappan: 1

2 Mätbara mål till 2020 Konsumtion Växjö kommun vill öka andelen ekologiska livsmedel, både i de kommunala köken och bland invånarna, därför har vi målen 1 och 2 1. Andelen certifierade ekologiska livsmedel i Växjö kommuns kök ska vara 75 procent av de totala livsmedelsinköpen* senast år (*räknat i kronor) Huvudansvarig: Byggnadsnämnden, Omsorgsnämnden, Gymnasienämnden, Nämnden för arbete och välfärd (senare kommande kostorganisation) Syfte med målet: Genom att köpa ekologiska livsmedel kan kommunen främja en giftfri miljö, kretslopp, biologisk mångfald, bättre djurhållning, hållbart fiskbestånd mm. Med högre andel ekologiska livsmedel minskar miljöbelastningen (bl a kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel). Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Målet är en höjd ambitionsnivå och kräver behov av kompetenshöjning bland personalen, tydligare styrning och förändring av menyer och inköp. Indikator: Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel (procent). Nuläge (2012)= 33,3 procent. Definition på certifierade ekologiska livsmedel är att de är KRAV-märkta, har EUs ekologiska märkning eller fisk som är MSCmärkt. Uppföljning: En gång per år, central statistik från kostorganisationen. Övrigt: Målet har funnits sedan Förslaget är samma ambitionsnivå som i regionalt miljömål. 2. Växjös invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel till 20 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Växjö kommun arbetar hårt och framgångsrikt för att öka andelen ekologiskt i sina kök, men den offentliga mat står endast för en liten del av alla livsmedelsinköp. Därför vill vi försöka öka Växjöbornas inköp av ekologiska livsmedel. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi har inte rådighet i frågan men kan arbeta för att påverka invånare m fl att bidra till målet genom beteendepåverkan, kampanjer, mm. För detta krävs resurser. Indikator: Genomsnittlig andel ekologisk försäljning av livsmedel i Växjö (procent). Nuläge (2013) finns för andel ekologisk försäljning i Sverige: 4,2 procent. Troligen kan vi få fram en siffra på lokal nivå. Uppföljning: Statistik på lokal nivå finns inte i dagsläget men vi arbetar för att bygga upp det genom att begära uppgifter från de större livsmedelsbutikerna och sätta samman uppgiften från x antal livsmedelsbutiker till en genomsnittlig andel. Nationell statistik har Ekoweb (en oberoende hemsida som bevakar den ekologiska marknaden). Övrigt: Målet ärhelt nytt och vi arbetar för att kunna utvärdera det på lokal nivå. Vad vi räknar in i ekologiska livsmedel i kommunen är: KRAV, EU-logga, MSC, medan lokala butikers och den nationella statistiken bygger på delvis annan definition (där man inte räknar med MSC men däremot egna kedjornas ekologiska märkningar). * KRAV-organisationen har ett mål till 2020 om att KRAV-produkter ska stå för 20 procent av livsmedelsinköpen. Nätverket Organic Sweden, har målet 20 procent av den svenska marknaden till år

3 Växjö kommun vill minska användning av skadliga kemiska och hormonstörande ämnen, därför har vi målen 3 och 4 3. I Växjö kommunkoncern ska inga kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (Reach, bilaga XIV och XVII) användas senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Växjö kommun vill att människor och miljö inte ska påverkas av skadliga kemikalier eller hormonstörande ämnen. Genom bra upphandlingar får vi kontroll över inflödet av kemikalier till kommunkoncernen. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi behöver ökad kompetens med öronmärkta resurser och i högre grad centralisera inköp till upphandlingsenheten. Indikatorer: Uppföljningar som visar att inga kemikalier som ingår i bilaga XIV och XVII har köpts in. Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: I alla upphandlingar ska krav ställas på innehållet av kemiska ämnen enligt Kemikalieinspektionens riktlinjer. 4. Växjö kommunkoncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Vi behöver kartlägga all kemikalieanvändning i koncernen och få en plan för hur vi fasar ut skadliga kemikalier. Det är även i Kemikalieplanen vi sätter mål och ser hur vi ska uppnå dem. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vi behöver mer resurser som avsätts för det här arbetet och allmänt ökad kompetens. Indikatorer: Antagen kemikalieplan innan 2016 års utgång (ja/nej). Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Avfall Växjö kommun vill se avfall som en resurs, därför har vi målen 5, 6, 7 och 8 5. Minst 90 procent av hushållen och verksamheterna i kommunen ska sortera ut sitt matavfall senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. Ju fler hushåll som sorterar ut sitt matavfall, desto mer används avfallet för materialåtervinning istället för energiutvinning. Genom att röta matavfall tas både energi och näringsämnen tillvara. Energin i form av biogas kan i sin tur ersätta fossila bränslen och därmed minska koldioxidutsläppen. Näringsämnena återförs till kretsloppet. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Projektet med att införa matavfallssortering i samtliga hushåll och verksamheter i Växjö kommun behöver fullföljas. Därefter krävs informationsinsatser för att bibehålla och förbättra kvaliteten. Kommunikation är viktigt för återkoppling och attitydpåverkan för att 3

4 upprätthålla sorteringsviljan hos invånarna. Kommunen som fastighetsägare har ett stort ansvar och en viktig roll för att förmå sina hyresgäster att sortera rätt. Indikatorer: Andel av villaägare, lägenhetsinnehavare och verksamheter som har sortering (procent). Nuläge (2013): 65 procent. Mätmetoden är inte exakt då flera verksamheter ibland delar på sopabonnemang. Alla som bor i lägenhet kommer inte att sortera sitt matavfall även om fastighetsägaren har infört systemet. Indikatorn ger ändå en klar bild över anslutningen. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 6. Alternativ 1: Brännbart hushållsavfall ska minska till 160 kg/person och år senast år Alternativ 2: Brännbart hushållsavfall ska minska till 180 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. För att komma högre upp i avfallstrappan krävs att större del av det brännbara avfallet återanvänds eller återvinns. Med förbränning tas bara energin i avfallet tillvara. Genom återvinnning och återanvändning sparar man både råvaror och energi. Avfallet kan därmed bli en resurs i ett kretsloppssamhälle. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: För att minska mängden avfall som skickas till förbränning krävs flera olika åtgärder. De kan göras på olika nivåer och med olika ambitionsgrad. Dels behöver fler hushåll sortera ut sitt matavfall och sortera ut all mat från restavfallet. Kommunen kan införa nya fraktioner att sortera ut för återvinning t ex textil. Kommunen kan medverka till att bygga upp ett system i större skala för att möjliggöra återanvändning och förberedelse för återanvändning av avfall. Det kan också innebära att öka servicen för kommuninvånaren genom insamling av fler fraktioner vid bostaden. Oavsett vilka åtgärder som görs så krävs informations- och kommunikationsinsatser för att en förändring av attityder och beteenden ska vara möjlig. Indikator: Den totala mängden brännbart insamlat hushållsavfall per invånare och år (kg). Nuläge (2013): 211 kg. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 7. Avfall som går till förbränning från återvinningscentralerna ska minska till 85 kg/person och år senast år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Att komma högre upp i avfallstrappan. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Idag upplever kommunen en uppåtgående trend, dvs att avfallet som går till förbränning från återvinningscentralerna ökar. För att istället minska mängden grovavfall är det framför allt insatser för att öka återanvändning av produkter och sortering av textilavfall, som bedöms kunna ge effekt på mängderna avfall. Oavsett vilka åtgärder som vidtas så krävs informations- och kommunikationsinsatser för att en förändring av attityder och beteenden ska vara möjlig. Indikator: Den totala mängden brännbart grovavfall och träavfallfrån återvinningscentralerna per invånare och år (kg). Nuläge (2013): 93 kg. Uppföljning: Tekniska förvaltningen Övrigt: 4

5 8. Vid kommunkoncernens samtliga upphandlingar av byggande och rivning ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå. Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Att i ett tidigt skede styra avfallhanteringen mot renare fraktioner för att öka återanvändning och materialåtervinning och komma högre i avfallstrappan. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Krav på avfallshanteringen innebär troligen mer detaljerade upphandlingar av byggande och rivning än i dagsläget. Det bör innebära bättre kontroll av hur entreprenörerna sorterar och i övrigt hanterar avfallet. Det bör också innebära att byggherren ställer krav på att entreprenörerna efter avslutade bygg- eller rivningsprojekt redovisar hur avfallet tagits omhand. Det kan leda till att arbetet tar längre tid och därmed blir dyrare. Men med bättre källsortering minskar kostnaderna för eftersortering och fraktionerna blir mer värdefulla och billigare att ta omhand. Det blir mindre risk för att avfall hamnar fel och större chans att klättra i avfallstrappan. Indikator: Andel upphandlingar som har ställt krav enligt målformulering. Frågeformulär besvaras av kommunkoncernens bolag och förvaltningar om hur kraven ser ut vid upphandlingar av bygg- och rivningsprojekt och om det finns kännedom om Sveriges Byggindustriers riktlinjer för resurs och avfallhantering vid byggande och rivning. Eventuellt också enkät till bygg- och rivningsentreprenörer om avfallshanteringen vid byggande och rivning och om det finns kännedom om Sveriges Byggindustriers riktlinjer för resurs och avfallshantering vid byggande och rivning. Uppföljning görs år Uppföljning: Kommunstyrelsen, med experthjälp av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Övrigt: 5

6 Målbild 2030 I Europas grönaste stad år 2030 är de gröna och blå strukturerna kommunens största tillgångar. Parker, naturområden och tätortsnära sjöar bjuder på upplevelser och är lätta att nå till fots och på cykel. Alla kommunens sjöar har god status när det gäller vattenkvalitet och alla tätortsnära sjöar är badbara. Invånarnas hälsa äventyras inte då luftkvaliteten är god, tack vare stadens och kommunens grönska. Människor har också möjlighet att leva utan att utsättas för ohälsosamt buller. Ekologisk odling av livsmedel är ett tydligt inslag vid förskolor, bostäder, kolonilotter och åkrar både i staden, tätorterna och i det närmast omgivande landskapet. Biologisk mångfald är en naturresurs som är högt prioriterad. Biologiskt viktiga kärnområden och spridningskorridorer skyddas och vårdas genom medveten planering och skötsel. Stadens och tätorternas träd har ett stort värde, såväl för biologisk mångfald som för klimatutjämning och upplevelser. Särskilt värdefulla träd och trädmiljöer bevaras, vårdas och utvecklas medvetet. Viktiga värden för natur och kultur skyddas och utvecklas vid reglering av sjöar och vattendrag. Europas grönaste stad växer resurssnålt. Vid planering och byggnation läggs stort fokus på att bevara och stärka befintliga ekosystem och ekosystemtjänster. Vi har fått en grönare och mindre hårdgjord kvartersmark, vilket skapat en tålig grönstruktur som bidrar till klimatutjämning. Särskilt inom områden med verksamheter har andelen hårdgjord yta minskat märkbart. Vi tar hand om dagvatten efter platsens behov för att inte vattenkvaliteten ska bli sämre och för att undvika översvämning lokalt eller nedströms. Alla enskilda avlopp har godtagbar rening, vilket minskat övergödningen i kommunens sjöar och vattendrag. Jordbruket har blivit mer hållbart med låga fosforförluster tack vare en klok användning av stallgödsel. Mätbara mål till 2020 Vatten Växjö kommun arbetar för bra vattenkvalitet och badbara sjöar, framförallt genom att minska mängden fosfor, därför har vi två alternativa målförslag för mål 9 9. Alternativ 1: Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status avseende mängden fosfor senast till år Alternativ 2: Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status med avseende på fosfor senast till år Huvudansvarig: Tekniska nämnden 6

7 Syfte med målet: För höga halter av fosfor är den viktigaste och mest begränsande miljöaspekten som vi har möjlighet att påverka såväl i stadssjöarna som i omgivande landskap. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: God ekologisk status med avseende på fosfor innebär en fosforkoncentration på ca 20 g/l. För att uppnå målet för stadsnära sjöarna krävs omfattande fysiska åtgärder vid och i alla stadssjöarna (t ex behandling av bottensediment, investeringar för bättre rening av dagvatten) samt ny lokalisering av utsläppspunkt för Sundet. OBS att alternativ 2 innebär inga åtgärder i Norra Bergundasjön. För att uppnå målet för omgivande landskap krävs att tillförseln minskar från areella näringar, privatpersoner, etc genom effektiva tillsynsåtgärder, informationsåtgärder, samverkan med andra aktörer, utredningsarbete, utfasning av bristfälliga enskilda avlopp mm. Indikatorer: Antal av dessa sjöar och vattendrag som har god ekologisk status (antal). Nuläge 2013: 1 av 6 (Mörrumsåns utlopp i Salen). Expertbedömning krävs. Treårsmedelvärde totalfosfor i punkterna Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön, Mörrumsåns utlopp i Salen, Aggaås utlopp i Åsnen Uppmätta värden : Mörrumsåns utlopp i Salen (provpunkt 147): 18 g/ml Växjösjön (provpunkt 430b): 27 g/ml Trummen (provpunkt 429):30 g/ml Södra Bergundasjön (provpunkt 315B): 89 g/ml Norra Bergundasjön (provpunkt 318): 83 g/ml Aggaås utlopp i Åsnen (provpunkt 344): 35 g/ml Uppföljning: Planeringskontoret ansvarar med expertbedömning från VA-avdelningen, källan är resultat från senaste års recipientkontroll för Mörrumsån. Övrigt: Alternativ 1: Uppskattad kostnad 100 miljoner SEK. Alternativ 2: Uppskattad kostnad 50 milj SEK. Växjö kommun arbetar för hög biologisk mångfald i våra vattendrag, därför har vi målet 10. Förbättrad ekologisk status i Skyeån. Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Möjliggöra fiskvandring i vattendraget och därmed förbättra den biologiska mångfalden. Vattendraget har mycket hög biologisk potential. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: I vattendraget finns tre kommunala och fyra privatägda vandringshinder. Effektiva fiskvandringsvägar bör anläggas vid dessa för att vattendragets biologiska förutsättningar ska nå full potential. Ökad frekvens på undersökningar med elfiske i Mörrumsåns recipientkontroll krävs för att få värden på öringereproduktion, vilket hanteras i recipientkontroll för Mörrumsån. Indikatorer: Antal åtgärdade vandringshinder mellan Årydsjön och Åsnen (stycken). Nuläge (2013): 0 av 8 stycken vandringshinder. Uppföljning: Planeringskontoret ansvarar med expertbedömning från VA-avdelningen, källan är resultat från senaste års recipientkontroll för Mörrumsån. Uppföljning görs inte per automatik varje år med andra ord. Övrigt: 7

8 För bättre vattenkvalitet är det viktigt att ta hand om dagvatten, därför har vi målen 11 och Hårdgjord yta på Västra marks verksamhetsområde ska minska med 600 m 2. Huvudansvarig: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Syfte med målet: Minska mängden föroreningar som når Växjös stadsnära sjöar genom att begränsa vattenflödet från verksamhetsområdet och effektivt rena dagvatten. Genom att utveckla befintliga och tillskapa nya grönytor ökar områdets förmåga att magasinera dagvatten, rena luften, skapa skugga, bullerdämpning och ökad biologisk mångfald vilket också höjer områdets upplevelsevärden. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: I dagsläget ökar mängden hårdgjord yta på Västra marks verksamhetsområde. Nuvarande kommunägda grönytor bör förbli gröna, nuvarande asfaltsytor bör på några strategiska ställen brytas upp och omvandlas till genomsläppligt material, t ex vegetation, genomsläppligt material, dammar. Växjö kommun bör i ett inledande skede omvandla sin egen mark och visa på goda exempel med förhoppningen att privata företagare på området tar efter. Flygfotografering över Västra marks verksamhetsområde måste ske varje år. Indikatorer: Antal m 2 som är hårdgjord på Västra mark (m 2). Nuläge (2013): m 2. Västra marks verksamhetsområde är i dagvattenperspektiv, kommunens mest utsatta. Det utgörs av m 2, varav är hårdgjort vilket motsvarar 61 procent (inklusive den breda sträckan på Norrleden ca m 2 som inte går att nyttja för att magasinera dagvatten). Ökningen av hårdgjord yta på området år var m 2, varav på kommunal mark. Uppföljning: Tekniska förvaltningens VA-avdelning ansvarar, med stöd av stadsbyggnadskontoret genom att jämföra flygbilder mellan senaste år samt kunskap om ny exploatering av marken. Övrigt: Målet ligger väl i linje med åtgärden i Klimatanpassningsplanen Områden som är viktiga ur ett urban heating- och dagvattenperspektiv ska synliggöras i Grönstrukturprogrammet och i ordinarie planarbete (s 48). 12. Dagvattenreningen i Växjö stad förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön. Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Minska mängden fosfor som når Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön via dagvattennätet. Bedömning är att vi har i storleksordningen 400 kg fosfor per år från de 8 mest betydelsefulla dagvattenutsläppen till Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön, vilket måste reduceras för att vi ska nå god status på sjöarna. Vissa delar av staden saknar dagvattenrening helt, på andra delar krävs förbättring av den befintliga reningen för att minska belastningen av fosfor från dagvattennätet till sjöarna, vilket är ett måste för att kunna nå god ekologisk status på sjöarna. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Investeringar för att förbättra befintlig dagvattenrening och anläggning av ny rening. Exempelvis förbättra reningen i lagunerna i Växjösjön, anlägga dagvattenrening för stora delar av Teleborg som idag saknar rening, förbättring av reningen av Välluddens reningsanläggning. Indikator: Fosforbelastning från dagvatten från de 8 största utsläppspunkterna på Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön baserat på modellerade resultat (modellverktyg Storm Tac) (kg). Nuläge (2013): Fosforbelastning från dagvatten från de 8 största utsläppspunkterna på Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön baserat på modellerade resultat (modellverktyg Storm Tac) är 400 kg/år. Uppföljning: Tekniska förvaltningens VA-avdelning ansvarar, uppdatering av modellkörning när åtgärderna är genomförda, uppföljning görs inte per automatik varje år med andra ord. 8

9 Övrigt: Målet ligger väl i linje med åtgärden i Klimatanpassningsplanen Ta fram investeringsplan(er) för dagvattenåtgärder (s 48). Växjö kommun vill minska näringsbelastningen till alla kommunens sjöar och vattendrag, därför har vi mål 13 och Riktad information om hållbar gödselhantering ska ha nått alla verksamheter med djur senast år Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Syfte med målet: Minska lantrukets miljöpåverkan. För att kunna bedriva en effektivare tillsyn av lantbrukets miljöpåverkan och höja kunskapsnivån om: problematiken med förhöjd näringsbelastning av sjöar och vattendrag vilka särskilt utsatta områden som finns i kommunen vad man som djurhållare kan göra för att minimera problematiken En höjd kunskap förutspås leda till ett ökat intresse och underlätta för verksamhetsutövarna att hantera sin gödsel på ett sätt som förebygger näringsförluster till vattendrag. Förståelsen om den stora miljöpåverkan som sammantaget finns från djurhållningar är idag liten, och information om påverkan med lokal förankring har ofta visat sig öka motivationen till förbättringar. Informationen kan minska kontaktvägen mellan verksamhetsutövare och myndighet. Den kan förebygga felbyggen vid ombyggnad eller nyanläggning av djurhållningar, och bedöms på sikt spara tid och kostnader i samband med uppföljning av miljöinspektioner. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Prioritering av lantbrukstillsynen som effektiviseras av ett proaktivt informationsarbete. Indikatorer: Antal gårdar i kommunen som har tagit del av information om hållbar gödselhantering (antal gårdar). Nuläge (2013): 0 stycken. (I nuläget är inget systematiskt arbete gjort) Uppföljning: Miljö- och hälsoskyddskontoret Övrigt: 14. Vi ska ha godtagbar rening på 4400 fastigheter/avloppsanläggningar senast år Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Syfte med målet: Minska näringsbelastningen från enskilda avlopp. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Innebär att minst 200 enskilda avlopp per år åtgärdas, vilket kräver liknande nivå på tillsynsarbetet som dagens. 1 jan 2014 är valt som referensår då alla fastigheter med enskilt avlopp som senare förbättras räknas. Även anslutning till kommunalt avlopp räknas som en förbättring. Dock är åtgärdstakten inte anpassad för anslutning till kommunalt avlopp eftersom det vid planeringen av detta mål inte finns någon planerad utbyggnad i områden med dålig va-standard. På fastigheter med flera enskilda avlopp räknas avloppsanläggningar, i övrigt gäller 1 fastighet= 1 enskilt avlopp. Indikator: Antal enskilda avlopp med godtagbar rening. räknat utifrån de fastigheter som har enskilt avlopp 1 jan 2014 (antal). Nuläge (2013): 3150 enskilda avlopp av totalt ca 6200 i kommunen, 51 procent. Uppföljning: Miljö- och hälsoskyddskontoret Övrigt: 9

10 Natur Växjö kommun vill att invånarna, och framförallt barnen, ska ha tillgång till park och natur, därför har vi målen 15, 16 och Andelen invånare i Växjö stad som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar ska öka till 95 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Syfte med målet: Bidra till en stad där alla har nära till grönområden och där människor mår bra. Uppnå grönstrukturprogrammets mål samt ÖPs mål om Sjöarnas och parkernas stad. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vid planering av nya bostäder se till att det finns grönområden inom 300 m. Vid planering och exploatering i staden se till att grönområden, nödvändiga för att målet ska uppfyllas, inte tas i anspråk. Säkra kvalitet och tillgänglighet till idag värdefulla privata områden, t ex bostadsgårdar på Kråkan 2 och Hov Dalbogård. Säkra kvaliteten och tillgången på mindre grönområden och grönstråk inom de områden där det inte är möjligt att erbjuda områden större än en (1) ha. Indikator: procent invånare med grönområde större än en (1) ha inom 300 m från sin bostad (procent). Nuläge (2013): 90 procent. (Se karta.) Uppföljning: Kommunledningsförvaltningens planeringskontor med hjälp av tekniska förvaltningens park- och naturavdelning. Övrigt: Med tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar menas områden med rekreativt värde och som upplevs allmänt tillgängliga enligt grönstrukturprogrammet. 16. Alla förskolor och skolor i Växjö stad ska ha högst 300 m till ett park- eller naturområde större än en hektar. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Syfte med målet: Bidra till goda utemiljöer kring stadens skolor och förskolor och bidra till att Växjö är en stad där barnen är i fokus. Uppnå grönstrukturprogrammets mål samt ÖPs mål om Sjöarnas och parkernas stad. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vid planering av nya skolor och förskolor se till att det finns grönområden inom 300 m. Vid planering och exploatering i staden se till att grönområden nödvändiga för att målet ska uppfyllas inte tas i anspråk. Säkra kvalitet och tillgänglighet till idag värdefulla privata områden, t ex bostadsgårdar på Kråkan 2 och Hov Dalbogård. Ev. Ta fram ett skolgårdsprogram för krav på skolgårdars kvalitet och möjlighet till ersättning då grönområden inte finns inom 300 m. Svårt lösa avståndet till grönområden för Montessori på Västerled. Indikator: procent skolor och förskolor med grönområde större än 1 ha inom 300 m (procent). Nuläge (2013): 94 procent. (Se karta.) Uppföljning: Kommunledningsförvaltningens planeringskontor med hjälp av tekniska förvaltningens park- och naturavdelning. Övrigt: Med tillgängligt park'- eller naturområde större än en (1) hektar menas områden med rekreativt värde och som upplevs allmänt tillgängliga enligt grönstrukturprogrammet. Med skolor och förskolor menas både enskilda och kommunala förskolor och skolor (f-9). 10

11 ska vi ha skapat sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra och Norra Bergundasjön samt Toftasjön. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Syfte med målet: Bidra till att göra sjöarna till en än större kvalitet i staden, lätt nåbara för fler invånare. Uppnå Översiktsplanens (ÖP) mål om Sjöarnas och parkernas stad. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Ta fram ett förslag på hur rörelsestråk kan utformas och genomföras kring Skirviken i Trummen, Norra Bergundasjön och Toftasjön. Investera i genomförandet och nå överenskommelser med berörda fastighetsägare. Indikator: Antal meter som idag inte är sjönära rörelsestråk (meter). Nuläge (jan 2014): m (av totalt m). (Se även karta.) Uppföljning: Kommunledningsförvaltningens, planeringskontor med hjälp av tekniska förvaltningens park- och naturavdelning. Övrigt: Med sammanhängande rörelsestråk menas allmänt tillgängliga och lättframkomliga, men behöver inte vara tillgängliga för t ex rörelsehindrade. Växjö kommun vill bevara det öppna kulturlandskapet, använda det som en resurs och utveckla kvaliteterna knutna till det, därför har vi målet 18. Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 400 ha senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Syfte med målet: Bättre användning av en i vissa fall outnyttjad resurs, bidra till att bevara och stärka den biologiska mångfalden knuten till det öppna landskapet, bidra till lokalt producerad mat och djurfoder, bidra till upplevelsevärden och nya kvaliteter i odlingslandskapet. Ekologiskt bruk av marken mäts inte i målet men bör vara en strävan för den kommunala marken. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Mer aktivt arbete kring ängsslåtter, odling och djurhållning på kommunal mark bl a genom att aktivt söka arrendatorer till markområden samt underlätta för dem genom att om möjligt samordna markytor. I vissa fall också mer aktivt arbete genom att ställa tydliga krav i arrendeavtalen för att utnyttja marken till fullo och få bättre betes- resp odlingsresultat. Aktivt söka efter möjligheter att odla marken genom arbetsmarknadsåtgärder. Indikator: Andelen betad eller odlad mark av den kommunala öppna marken.. Nuläge (jan 2014): 364 ha betas eller odlas genom arrenden av totalt 430 ha. Siffran behöver kompletteras under året med områden som sköts i egen regi och inte genom arrenden. Uppföljning: Kommunledningsförvaltningens mark- och exploateringsenhet med hjälp av tekniska förvaltningens park- och naturavdelning. Övrigt: Med kommunal öppen mark avses inägomark enligt skogsbruksplanen för Växjö kommuns mark samt odlingslotter och koloniområden på kommunal mark. Andelen betad eller odlad mark mäts genom de arrendeavtal kommunen har med arrendatorer samt mark som sköts genom odling eller bete i egen regi. 11

12 Växjö kommun vill långsiktigt skydda viktiga naturområden och stärka den biologiska mångfalden, därför har vi målet 19. Öka arealen skyddad natur med 800 ha senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Syfte med målet: Öka andelen mark i landskapet som långsiktigt sköts för att bevara och stärka den biologiska mångfalden och samtidigt skyddas från exploatering. De skyddade områden har också i många fall ett stort värde för rekreation och friluftsliv. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Ett mer aktivt arbete kring skyddad natur. Utveckla ett aktivt samarbete mellan kommunen, länsstyrelsen och skogsstyrelsen vilka har mandat att bilda naturreservat respektive biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Konkreta exempel: ta initiativ till och trycka på för bildning av naturreservat på Hissö/Kronoberg och Hågeryd samt generellt kring omvandling av nyckelbiotoper till biotopskydd och naturvårdsavtal. Ta fram en naturvårdsplan för hela kommunen som kan bidra till kunskap för att identifiera och prioritera nya skyddsområden utifrån bl a spridningskorridorer, kärnområden, värdefulla biotoper och artskydd. Indikator: Skyddad landareal av det geografiska området (ha). Eventuellt också för uppföljning, andelen skyddad landareal av den kommunala marken. Nuläge (jan 2014) Nuläge (jan 2014): Idag har vi 3012ha landareal som är skyddade i form av naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Uppföljning: Kommunledningsförvaltningens planeringskontor med hjälp av tekniska förvaltningens park- och naturavdelning. Övrigt: Med skyddad landareal menas biotopskydd, naturvårdsavtal och naturreservat utan sjöområden. Målet innebär en ökning av andelen skyddad mark från 1,8 procent till 2,3 procent. Luft och buller Växjö kommun vill att luften i Växjö ska vara ren att andas, därför har vi målet 20. Alternativ 1: Årsmedelvärden av kvävedioxid är under 13 µg/m 3 luft senast år Alternativ 2: Årsmedelvärden av kvävedioxid är under 15 µg/m 3 luft senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Syfte med målet: Vi får inte ha en försämrad luftkvalitet för människor. I Sverige dör tio gånger fler människor av luftföroreningar än av trafikolyckor. Ett mål om kvävedioxid är ett sätt att indikera luftföroreningar överlag. Det nationella gränsvärdet med avseende på kvävedioxid är 20 µg/m 3 luft. Syftet med Växjös målsättning är att vi vill visa att vi skärper luftkvalitetsmålet jämfört med den nationella och regionala nivån. Dessutom synliggörs ett målområde som vi missat i tidigare miljöprogram. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Vid stadsplanering och stadsbyggande måste effekterna på luftkvaliteten belysas närmare. Målet kan gynnas av minskad motorfordonstrafik och bättre grönstruktur. Målet kan missgynnas av för tät bebyggelse. Kommunen kan därför behöva vidta åtgärder som bidrar till detta, och beroende på hur mycket det kraftsamlas kan kommunen nå olika långt. Indikator: årsmedelvärde µg kvävedioxid/m 3 luft (µg kvävedioxid/m 3). Nuläge: årsmedelvärdet 2012 var 14,9 µg kvävedioxid/m 3. Under den längre perioden var medelvärdet 13 µg kvävedioxid/m 3 luft. Uppföljning: Miljö- och hälsoskyddskontoret ansvarar för uppföljning och rapportering, de följer sedan länge rutinmässigt upp luftkvaliteten. Övrigt: Trenden med en ökad andel dieselbilar i fordonsflottan väntas försvåra målet då dieselbilar ger upphov till större utsläpp av kvävedioxider än andra bilar gör. 12

13 Växjö kommun vill arbeta för att minska bullerrelaterade hälsoproblem, därför har vi målet 21. Minst 200 av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering senast till år Huvudansvarig: Tekniska nämnden Syfte med målet: Syftet med målet är att minska bullerrelaterade hälsoproblem. I takt med att framför allt staden förtätas ökar riskerna för att fler invånare drabbas av bullerstörningar. Införandet av ett mål för buller innebär ett erkännande och synliggörande av buller som miljö- och hälsoproblem. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Eftersom målet innebär att ett antal bostäder ska ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering måste kommunorganisationen dels definiera vilka åtgärder det kan handla om, dels specificera formerna för ett sådant bidrag. Det kommer troligen behöva avsättas en budget för bulleråtgärderna och bidraget. Under perioden budgeterar tekniska nämnden 5 miljoner kr på bulleråtgärder. Detta handlar dock inte enbart om bulleråtgärder för bostäder. En jämförelse när det gäller bidrag kan göras med Lund som har en årlig budget, inkl statsbidrag, på kr för bidrag till bulleråtgärder. Bidraget är 1500 kr/m2 fönsteryta och motsvarar ungefär 1/3 av kostnaderna för åtgärderna där. Det är dock inte säkert att detta är jämförbart med förutsättningarna i Växjö. Indikator: Antal bullerstörda bostäder som erbjudits åtgärder eller bidrag. Definitionen på bullerstörd får framgå av bullerkartläggningen. Någonstans måste också definieras vad som menas med att kommunen erbjudit åtgärder eller bidrag. Uppföljning: Tekniska förvaltningen ansvarar för uppföljning och rapportering. Övrigt: Tekniska förvaltningen kommer färdigställa en bullerkartläggning under våren Baserat på den kommer ett åtgärdsprogram att tas fram. För att förhindra att nya bullerproblem skapas krävs även att bullerfrågan tas på allvar i stadsplaneringen, för att minska behovet av åtgärder i ett senare skede. Minskade bullernivåer utomhus och i nya bostäder påverkas av trafikmängderna på gatorna. Målen i Fossilbränslefritt Växjö motsvarar en oförändrad biltrafik på gatorna till

14 Målbild 2030 I Europas grönaste stad 2030 leder inte våra bostäders, verksamheters och transporters energianvändning till någon klimatpåverkan genom utsläpp av fossil koldioxid. Växjö har blivit en fossilbränslefri kommun som även vidtagit åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår konsumtion. I Europas grönaste stad produceras all värme, el, kyla och drivmedel från förnybara energikällor och det finns en stor drivmedelsproduktion i Växjö. Energin används på ett effektivt sätt i våra bostäder och verksamheter. All nybyggnation är energieffektiv och sker i miljöanpassade material, huvudsakligen trä. Det är enkelt och smidigt att gå, cykla och åka kollektivt i Europas grönaste stad. Dessa färdmedel står nu för hälften av resorna eftersom de har prioriterats under flera år, medan biltrafiken har styrts hårdare. I övrigt används förnybara drivmedel för bilresor, godstransporter och i arbetsmaskiner. Förändring av växjöbornas personresor mellan 2012 och 2030: Växjöbornas resor 2012 Växjöbornas resor % 13% 19% 6% 62% 28% 50% 9% Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Bil Kollektivtrafik Cykel Gång 14

15 Transporttrappan: Gång Cykel Fordon med fossilbränsle Fordon med förnybart bränsle Tåg, buss Mätbara mål till 2020 Klimat Växjö kommun vill minska vår direkta och indirekta klimatpåverkan, därför har vi målen 22, 23 och De fossila koldioxidutsläppen per invånare ska minska med minst 65 procent senast år 2020 jämfört med Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Syfte med målet: Vi vill ta vårt lokala ansvar och bidra till att lösa de globala miljöproblem. Vi vill komma bort från användandet av fossila bränslen. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Det behövs ökade satsningar på förnybara bränslen inom främst transportsektorn och utfasning av fordon med fossila bränslen. Även satsningar på ändrat transportbeteende behövs. Indikator: ton koldioxid per invånare Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Växjö som geografiskt område. Den prognos som är gjord för 2020 visar att målet är realistiskt att nå, men för 2030 visar prognosen ca 80 procents minskning av utsläppen totalt sett, och att 98 procent av kvarvarande utsläpp då kommer från transportsektorn. 23. Växjö kommunkoncern ska inte ha några fossila CO 2 -utsläpp senast år Huvudansvarig: Alla nämnder och bolagsstyrelser Syfte med målet: Vi vill vara ett föredöme och visa på att det går att komma bort från användandet av fossila bränslen. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Ökade satsningar krävs inom främst transportsektorn på förnybara bränslen och utfasning av fordon med fossila bränslen. Vi måste bli bättre på att ställa tydliga krav på upphandlade transporttjänster. Indikator: ton koldioxid Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen 15

16 Övrigt: 24. Minskade koldioxidekvivalenter* (CO 2 e) från inköp av livsmedel till de kommunala köken med 25 procent/kg livsmedel senast år Huvudansvarig: Skol- och barnomsorgsnämnden, Omsorgsnämnden, Gymnasienämnden, Nämnden för arbete och välfärd (senare kommande kostorganisation) Syfte med målet: Mat vi äter, och den vi slänger, står för en betydande klimatpåverkan, det behöver vi förändra för att vi ska nå de uppsatta klimat- och miljömålen. Det finns stor möjlighet att minska utsläppen genom vilken typ av mat vi lagar. Kommunens kosthållning kommer dessutom att bli påtagligt mer nyttig ur folkhälsosynpunkt, då i princip alla förslag för att minska matens klimatpåverkan också gagnar folkhälsan. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Det är ett nytt mål som kräver kompetenshöjning bland personalen, tydligare styrning, förändring av menyer och inköp för val av mindre klimatpåverkande måltider. Indikator: Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) per kg livsmedel. Nuläge (2013): 2,11 CO 2 e/kg livsmedel (totalt ton CO 2 e) från våra livsmedelsinköp. Uppföljning: Central statistik från kommande kostorganisation. En gång per år, uppgiften finns i livsmedelssystemet (år 2013 = BASERA) och ger en grov uppskattning av olika livsmedels klimatavtryck. Övrigt: Målet är nytt. Matens klimatpåverkan har uppmärksammats mer och mer. Vi föreslår procent men det skulle gå att ange mål i CO 2 e kg. * Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) är en gemensam måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Ämnen med klimatpåverkan omvandlas till motsvarande mängd koldioxid (CO 2 ). 1 kg metan motsvarar till exempel 21 kg CO 2 -ekvivalenter och 1 kg lustgas motsvarar 310 kg CO 2 -ekvivalenter. Källa: FN:s klimatpanel (UNFCCC). Växjö kommun vill att byggnation sker med energismart och förnyelsebart material, därför har vi målet procent av all kommunal nybyggnation ska vara träbaserad år Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Trä som byggmaterial binder CO 2 ytterligare en lång tid framöver och är det byggmaterial som har den lägsta primärenergianvändningen ur ett LCC-perspektiv. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Följa träbyggnadsstrategin, bryta invanda mönster och alltid beakta möjligheten att använda trä vid nybyggnation. Indikator: Antal byggda objekt (enhet styck) där stommen till huvuddelen utgörs av träbaserade material (enligt Växjö kommunstyrelses definition för träbyggnad). Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Målet kommer från Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. 16

17 Energi Växjö kommun vill att all energi ska användas på ett klokt och effektivt sätt, därför har vi målet 26. Energitillförseln per invånare ska minska med 20 procent från 2008 senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen och Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Den minsta miljöbelastningen är den icke använda energin. Energieffektivitet är ett nyckelord. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Såväl beteendeförändring som användande av energieffektiv utrustning och fordon samt nyttjande av ny byggteknik blir viktigt! Indikator: kwh/invånare Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Växjö som geografiskt område. Växjö kommun vill att energianvändningen inte ska belasta miljön, därför har vi målet 27. Energianvändningen ska senast år 2020 bestå av minst 70 procent förnybar energi. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen och Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Förnybar energi ger endast utsläpp som ingår i kretsloppet men bidrar även till lokal arbetskraft och lokala intäkter. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Ökade satsningar på förnybara bränslen inom främst transportsektorn och utfasning av fordon med fossila bränslen. Indikator: Procent, beräknad på GWh förnybar energi i förhållande till GWh total energi Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Växjö som geografiskt område. Växjö kommun vill att de kommunala byggnaderna använder energi på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt, därför har vi målet 28. Den totala energianvändningen/m 2 ska minska med 20 procent mellan 2010 och Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Byggnadssektorn står för 40 procent av Sveriges totala energibehov. Därför krävs att vi både bygger nytt och renoverar med energin i fokus och följer energiplanens gränsvärden. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Alla byggprojekt bör ha en energisamordnare så att fokus på energi finns från början till slut! Indikator: Procent, minskad mängd använd energi per kvadratmeter i VKABs fastigheter (bostäder och lokaler) Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Växjö kommunkoncern. 17

18 Växjö kommun vill vara med och bidra till att öka tillgången på förnybar el, därför har vi målet 29. De kommunala bolagen ska ha nått MWh småskalig förnybar elproduktion senast år Huvudansvarig: Växjö Kommunföretag AB Syfte med målet: Viktigt att öka tillgången på förnybar el. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Utnyttja alla nya takytor till att samla in solenergi likväl att solceller bör beaktas vid all renovering av tak. Indikator: MWh el från förnybara och småskaliga energikällor som sol och vind Uppföljning: Kommunledningsförvaltningen Övrigt: Växjö kommunkoncern. Målet inkluderar inte elproduktion i större anläggningar som Sandviksverket, ej heller vattenkraftverk Trafik Växjö kommun vill minska miljöpåverkan från de personresor som sker i kommunen, därför har vi målen 30 och Biltrafiken ska senast år 2020 ha minskat till maximalt 630 mil per person och år, utan negativ påverkan på tillgängligheten till samhällsservice. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Syfte med målet: Bilresor står för den största delen av Växjös klimatpåverkan, vilket kan lindras vid större övergång till förnybara drivmedel, men det är inte tillräckligt för att nå fossilbränslefrihet till Därför behövs även körsträckorna kortas. Målet inriktar sig framför allt på de resor där alternativ är möjliga. I detta fall har långa resor större effekt än korta resor. Det är viktigt att påpeka att tillgängligheten till samhällsservice inte ska påverkas negativt för någon. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Kommunen måste prioritera åtgärder som uppmuntrar och gör det smidigare med alternativ till bilresor samt säkerställa att samhällsfunktioner kan nås även utan bil. De kollektivtrafikåtgärder som diskuterats i budgetsammanhang måste realiseras. Kommunen behöver vara restriktiv med att öka kapaciteten för biltrafiken. Indikator: körsträcka i mil per invånare. Nuläge: 656 mil per invånare (2012) Uppföljning: Statistiken sammanställs årligen av Trafikanalys, Trafa. Kommunledningsförvaltnignens planeringskontor ansvarar för att hämta ut statistiken. Övrigt: Körsträckan per invånare har minskat i flera år i Växjö, och övriga Sverige. Trenden att körsträckorna ökat under lång tid för att nu vända sedan några år tillbaka, brukar kallas för peak car. Som jämförelse kan nämnas att år 2008 var körsträckan 688 mil per invånare. Det är dock svårt att säga om den här snabba minskningen kommer hålla i sig eller vad den beror på. Målförslaget 630 mil bygger på antaganden om befolkningsutveckling, bilinnehav och körsträcka per bil. Prognoserna för klimatmålet år 2030 bygger på att körsträckorna minskat med 8 procent till 2030, dvs till 600 mil per invånare. 18

19 31. Av alla resor som görs av Växjös invånare ska minst 37 procent av antalet ske till fots eller med cykel och minst 8 procent med kollektivtrafik senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Syfte med målet: Ett hållbart transportsystem är en av Växjös största utmaningar för att vara en attraktiv växande kommun. Ett mer hållbart transportsystem bidrar till minskad klimatpåverkan, ökad säkerhet, mindre buller, mindre trängsel, bättre luftkvalitet och bättre folkhälsa. Stadsmiljön i en stad där större andel av resandet sker med hållbara färdsätt blir mer attraktiv än om fler resor sker med bil. Målet kan borga för att åtgärder som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik kommer till stånd. Målet innebär att de hållbara färdsätten ökar på bekostnad av bilresorna. Målet innebär att Växjö kan klara en befolkningsökning på 10 procent utan ökad biltrafik på gatorna. Konsekvens för organisationen vid antagande av detta mål: Kommunen måste i stadsplaneringen se till att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och underlättas. Kommunen måste satsa på beteendepåverkande åtgärder och kommunikation. Underhållet av gång- och cykelvägar måste förbättras. De kollektivtrafikåtgärder som diskuterats i budgetsammanhang måste realiseras. Kommunen behöver vara restriktiv med att öka kapaciteten för biltrafiken. Indikator: Andel resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik, procent. Nuläge (2012): 32 procent gång och cykel, 6 procent kollektivtrafik och 62 procent bil (resvaneundersökning). Uppföljning: Uppföljningen sker i medborgarundersökningen som genomförs vartannat år. Kommunledningsförvaltningen. Övrigt: Ökningen av andelen kan synas liten, men innebär att om samma andel skulle uppnås 2012, måste ca bilresor per dag (ca 7,5 procent av bilresorna) flyttas över till gång och cykel och bilresor per dag (ca 2,5 procent av bilresorna) flyttas över till kollektivtrafik. Målnivån är framräknad med utgångspunkt från resvaneundersökningen Det här kan nås om 17 procent av alla bilresor kortare än 5 km och 4,5 procent av alla bilresor längre än 5 km flyttas över till hållbara färdsätt. Om minskningen av biltrafiken per invånare fortsätter i ungefär samma takt till 2030 skulle det med översiktsplanens befolkningsmål innebära ca 20 procent ökad biltrafik på gatorna. Om befolkningsökningen istället sker i dagens takt skulle vi ha ungefär samma biltrafik på gatorna som idag. Växjö kommun, Kommunledningsförvaltningen,