Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori"

Transkript

1 Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner Husläkare Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan, Avdelningsläkare Bengt Wallner, verksamhetsområde kirurgi, Akademiska sjukhuset, vx Fastställt i januari 2006 Revideras senast i december

2 Innehåll Bakgrund 3 Gastroskopiindikationer 4 Dyspepsi 5 Schema för utredning av dyspepsi 6 Gastroesoofageal reflux 8 Schema för utredning vid 8 gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/ helicobacter pylori 10 Vårdprogrammet har utarbetats av Husläkarna Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan och Lars Agréus, Öregrunds husläkarmottagning. Överläkare Håkan Liljeholm, Lasarettet i Enköping. Avdelningsläkare Bengt Wallner, överläkarna Urban Karlbom, kirurgi, Per Sangfelt, gastroenterologi, Anders Larsson, klinisk kemi samt mikrobiolog Eva Hjelm och överläkare Åsa Melhus, klinisk mikrobiologi, samtliga Akademiska sjukhuset. 2

3 Bakgrund Symtom från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till konsultation hos läkare. Utredning, behandling och uppföljning av besvären bör i första hand ske av husläkaren. Symtomen är ofta Ospecifi ka, varför primärdiagnostiken måste baseras på en helhetsbedömning omfattande noggrann anamnes med hänsyn tagen till psykosociala faktorer, ålder och alarmsymtom. Om det fi nns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar. I åldersgruppen under 50 år dominerar funktionella mag-tarmbesvär, till exempel irritable bowel syndrom och funktionell dyspepsi. I de fl esta fall är besvären kroniskt återkommande och botande terapi saknas. Behandlingen baseras på att med rimlig utredning utesluta behandlingskrävande sjukdomar, förklara besvärens funktionella natur och dess manifestationer för patienten för att stilla oro och ge råd om eventuella ändringar i livsstil och kost, samt efter individuell bedömning ordinera symtomatisk terapi. Även i åldersgruppen över 50 år dominerar funktionella besvär som orsak till symtomen, men här ökar också incidensen behandlingskrävande sjukdomar. Specifi ka och effektiva behandlingar fi nns för vissa tillstånd, till exempel ulcussjukdom med eradikering av Helicobacter pylori (Hp), varför tidig diagnos och eradikering är en rationell behandlingsstrategi. Vårdprogrammet ger riktlinjer där individuell bedömning av patienten utgör grunden för fortsatt utredning och behandling. Eftersom diagnostik och terapi ständigt utvecklas är avsikten att se över programmet senast i december Se också vårdprogrammen Förstoppning och Irritable Bowel Syndrome. Vårdprogrammen finns på Akademiska sjukhusets intranät Navet/Stöd i arbetet och på på nätet. Häften beställs från Blå rummet, , 3

4 Gastroskopiindikationer Gastroskopi är en enkel, snabb och effektiv metod för att diagnostisera, och i vissa fall även behandla, sjukdomar som engagerar mukosan i matstrupe, magsäck och tolvfi ngertarm. Exempel på sådana sjukdomar är ulcus, esofagit och cancer. Vid okomplicerad refl uxsjukdom och vid funktionell dyspepsi tillför gastroskopin således endast information om att endoskopiska fynd saknas. Absoluta indikationer (alarmsymtom) GI-blödning Palpabel resistens Dysfagi Oförklarlig viktnedgång Ihållande kräkningar Järnbrist anemi Relativa indikationer Patientens önskan att på grund av oro utesluta allvarlig sjukdom. Nydebuterande dyspepsi hos patient > 50 år. Dyspepsi med riskfaktorer för magsår. Komplicerad/atypisk refl uxsjukdom. Andra individuella skäl (ange gärna i remiss). Ej indikation Förnyad skopi hos dyspepsipatient utan alarmsymtom som tidigare gastroskoperats pga samma symtom (se Once in a lifetime gastroscopy, sid 7). Okomplicerad refl uxsjukdom. Att tänka på infö r gastroskopin Ange alarmsymtom på remissen. Ange om, och i så fall när, patienten tidigare gastroskoperats. Ev fynd? Ge helst inte PPI infö r gastroskopin. Antacida kan ges vb. Om PPI insättes innan gastroskopin är genomfö rd minskar det diagnostiska värdet av gastroskopin avsevärt. Gastroskopi görs i princip aldrig i narkos. Lättare sedering ges i utvalda fall. 4

5 Dyspepsi Utredning Med dyspepsi menas symtom vilka domineras av kronisk eller återkommande smärta och obehag i övre delen av buken. Symtom som domineras av halsbränna och sura uppstötningar räknas inte till dyspepsi utan till gastroesofageal refl ux. Anamnesen är det viktigaste instrumentet i primärdiagnostiken, trots att man anamnestiskt ej kan skilja mellan ulcuspatienter och patienter med funktionell dyspepsi. Identifi era alarmsymtom (se föregående sida). Vid alarmsymtom remitteras patienten för snar gastroskopi. Överväg differentialdiagnoser; gallvägs-/pankreassjukdom, gastroseofagal refl uxsjukdom, irritable bowel syndrome, malabsorption såsom coeliaci och laktosintollerans, läkemedelsrelaterade besvär och systemsjukdom, till exempel diabetes med autonom neuropati. Vid utredningskrävande dyspepsi utan alarmsymtom rekommenderas riskutvärdering för magsår (Kontinuerlig NSAID/ASA? Anemi?) Om patienten står på kontinuerlig NSAID/ASA rekommenderas i första hand utsättning och ny bedömning. I vissa fall kan Hp-status ge vägledande information, främst för att selektera vilka patienter som bör remitteras för gastroskopi. Detta förfaringssätt ( Test and scope ) kan således användas för att korta ner väntetiderna till gastroskopin. I dessa fall bör gastroskopin göras inom 1 2 veckor. Att rutinmässigt eradikera Helikobacter pylori hos dyspeptiker efter enbart ett positivt test för bakterien men utan efterföljande gastroskopi ( Test and treat ) rekommenderas dock ej. Vid avsaknad av positiva fynd rekommenderas i första hand att man informerar patienten, exempelvis genom förklaringsmodellen på sid 6. Symptomatisk behandling kan prövas efter individuell bedömning och utvärdering av behandlingen ska i så fall göras, se vidare i avsnittet Symtomatisk behandling, sid 7. 5

6 Schema för utredning av dyspepsi Dyspepsi Tidigare gastroskoperad för liknande symtom Ej tidigare gastroskoperad NSAID? Hb? Ev H. pylori? Utredningskrävande okomplicerad dyspepsi Alarmsymtom Canceroro Nydebuterande symtom hos patient > 50 år Negativa fynd Positivt fynd Förklaringsmodell Ev symtomatisk behandling med utvärdering Ev gastroskopi vb Once in a lifetime Gastroskopi Förklaringsmodell Hela mag-tarm kanalen, från svalget till ändtarmen, är som en rörformig muskel. Denna muskel ska normalt arbeta på ett synkroniserat sätt och föra maten genom tarmarna. För vissa personer fungerar detta arbete mindre bra och man kan då få olika typer av symtom; kramper, smärta, uppkördhet, illamående, rapning, mm. Symtomen är ofta besvärande, men de är helt ofarliga. Patienter med denna typ av känslig mage har ofta återkommande besvär. Medicinering är oftast verkningslös och som doktor har man inte mycket konkret hjälp att erbjuda. Förvärrande faktorer varierar mellan olika individer varför man själv måste lära känna sin mage och lära sig leva sams med just sin mage. Stressmoment (allt som stör harmonin i livet) förvärrar oftast symtomen och för en del kan även vissa födoämnen förvärra symtomen. 6

7 Symtomatisk behandling Vid okomplicerad dyspepsi är medicinering oftast verkningslös. Hos en subpopulation har möjligen symtomatisk behandling effekt. Det man teoretiskt kan tänka sig är motilitetsstimulerande medel och syrasekretionshämmande medel (se PPI-test, sid 9). Om man ger en symtomatisk behandling ska den initiala provbehandlingen vara kort (max två veckor) och utvärderas avseende effekt av behandlande läkare, för att undvika slentrianförskrivning. Viktigt att komma ihåg är att det vid dyspepsi föreligger en uttalad placeboeffekt (30 50 %) varför en förbättring aldrig kan verifi era en diagnos, medans motsatsen är möjlig. Kvarvarande besvär trots fulldos PPI 1 2 veckor utesluter syrarelaterad åkomma, och talar för funktionell dyspepsi. Om patienten blivit symptomfri kan detta tala för syrarelaterad åkomma och patienten kan då vb ta syrahämmande medel enligt step-down. En förbättring kan dock även vara placeboeffekt varför patientens fortsatta symtomatologi kan behöva utvärderas kontinuerligt. Det enda motilitets stimulerande medlet som står till buds är Primperan, vilket kan prövas i utvalda fall med stort inslag av illamående. Once in a lifetime gastroscopy Då patienter med dyspepsi ofta har mer eller mindre kroniska besvär med ett varierande förlopp, och då oro i sig kan förvärra symtomen, händer det ofta att gastroskopi bedöms nödvändig. Ofta utfaller dessa skopier negativa, men även ett negativt fynd kan ha en terapeutisk effekt hos en orolig patient. Det är dock viktigt att komma ihåg att när väl denna gastroskopi är gjord behöver ytterligare gastroskopier ej göras för samma symtom. Detta är främst tillämpligt på Hp-negativa patienter. 7

8 Gastrooesofageal reflux Med gastrooesofageal refl ux avses symtom som domineras av återkommande besvär med halsbränna/sveda bakom bröstbenet och regurgitation av maginnehåll/magsyra (sura uppstötningar). Anamnesen är det viktigaste primärdiagnostiska instrumentet och är oftast den enda utredning som behövs. Vid PPI-test blir patienten oftast helt besvärsfri efter några dagar. Gastroskopi behöver ej göras för att verifi era diagnosen vid typiska refl uxbesvär som går i regress av PPI-behandling. Identifi era alarmsymtom, speciellt dysfagi, vilket är indikation för gastroskopi. Även volymrefl ux, dvs uttalade besvär med regurgitationer, är en relativ gastroskopiindikation. Dessa patienter blir vid PPI-test kvitt det sura i de sura uppstötningarna, medans själva uppstötningarna kvarstår. Ofta blir dessa patienter aktuella för kirurgisk bedömning och en gastroskopi görs alltid inför antirefl uxkirurgi. Patienter vars symtom går i regress vid PPI-test erbjuds behandling enligt step-downprincipen. Schema för utredning vid gastrooesofagal reflux Reflux Ej alarmsymtom Alarmsymtom PPI-test Ej symtomregress Gastroskopi Symtomregress Step-down behandling 8

9 PPI-test Protonpumpshämmare (proton pump inhibitor, PPI) ger en uttalad hämning av saltsyrasekrektion. PPI är således en effektiv behandling av syrarelaterade sjukdomar och kan dessutom användas som en diagnostisk metod vid misstanke om sådan sjukdom. Ett PPI-test innebär att man under en kort period (1 2 veckor) ger fulldos PPI och sedan utvärderar behandlingen. I enstaka fall kan dubbel dos PPI behöva ges om misstanken om gastroesofageal refl uxsjukdom är stark och symtomen ej gått helt i regress på fulldos PPI. Step-downbehandling Vid positivt PPI-test har patienten blivit symptomfri på den mest effektiva syrahämningen vi kan erbjuda. Step-down principen innebär att fi nna denna enklaste och billigaste medicineringen som ger patienten fullgod symtomlindring och således även fullgod livskvalitet. (Lägst potent läkemedel, lägsta dos, längsta doseringsintervall, lägsta pris.) Vissa patienter kan behöva PPI kontinuerligt, andra kanske klarar sig med vid behovsmedicinering av PPI, H2-blockerare eller antacida, och för somliga kan det räcka med information och livsstilsförändringar. Detta arbete kan behöva göras i nära samråd mellan patient och behandlande doktor, men många patienter kan efter information klara det själva. 9

10 Ulcussjukdom/helicobacter pylori Ungefär 30 % av alla personer under 45 år är Hp infekterade. Hp-infektionen som sådan ger inga symtom. Funktionell dyspepsi är således oberoende av infektionen. Hp-infektion orsakar 95 % av alla duodenalsår och 70 % av alla ventrikelsår. Cirka % av de infekterade får någonsin magsår av sin infektion. Hp-infektionen anses vara en orsak till distal ventrikelcancer, men eradikering av infektionen hos vuxna har inte visats ha någon profylaktisk effekt. Vissa data talar för att Hp-infektionen skyddar mot cardiacancer och adenocarcinom i esofagus. Helicobacter pylori utredning Diagnostik av Hp infektion kan utföras med olika metoder. Den gyllene standarden utgörs dock fortfarande av odling. Direkta test (taget vid gastroskopi) Vid gastroskopi kan ureastest (snabbtest på biopsi för påvisande av ureaspjälkande bakterier), immunhistokemisk färgning för Hp på biopsier, PCR samt odling med resistensbestämning utföras. Ureastest är det test som oftast utförs om man vid gastroskopi fi nner sjukdomstillstånd som utgör indikation för eradikering. Indirekta (utan gastroskopi) blodtest på pågående eller genomgången infektion Serologiska tester (snabbtest eller EIA) som påvisar förekomst av antikroppar mot Hp. Dessa test har en relativt låg sensitivitet och specifi citet jämfört med annan mikrobiologisk Hp-diagnostik. Det tar dessutom lång tid för patienten att utveckla dessa antikroppar, varför annan diagnostik är att föredra. Indirekta tester på pågående infektion Andningstest (efter intag av 13 C-urea) påvisar förekomst av ureaspjälkande bakterier i ventrikeln, dvs att kolonisation föreligger. UBT (Urea Breath Test) ger en mycket god diagnostisk säkerhet (cirka 95 % för såväl positiv som negativ diagnos) för pågående infektion, förutsatt att patienten varit utan PPI i minst en, helst två veckor före. Avföringstest påvisar antigen i feces och har likvärdig säkerhet som UBT. Patienten bör ha varit utan PPI minst en vecka före testet. Detta test rekommenderas av vårdprogramsgruppen. 10

11 Helicobacter pylori behandling Indikationer Endoskopiverifi erat ulcus duodeni. Endoskopiverifi erat ulcus ventriculi med bekräftad infektion. Patient med tidigare känt ulcus duodeni, eller ulcus ventriculi med bekräftad infektion, som ej eradikerats. MALT lymfom. Primärt terapival, behandlingstid en vecka Protonpumpshämmare till exempel omepralzol 20 mg x 2 eller lansoprazol 30 mg x 2. Klaritromycin 250 mg x 2 och metronidazol 400 mg x 2. Alternativ om ej metronidazol kan användas Protompumpshämmare. Klaritromycin 500 mg x 2. Amoxicillin 1 g x 2. Behandling med protonpumpshämmare fortsätter vid ulcus duodeni till sammanlagt 2 veckors behandling, och vid ulcus ventriculi tills verifi erad läkning (6 8 veckor). Behandlingskontroll Okomplicerad ulcussjukdom Vid okomplicerade duodenal- och ventrikelsår görs ingen kontroll av Hp-eradikering. Läkning av ulcus ventriculi kontrolleras alltid endoskopiskt. Komplicerad ulcussjukdom (livshotande blödning, stenos perforation) Behandlingskontroll av Hp-eradikering utförs en månad efter avslutad behandling med faecesantigentest. Symtomrecidiv Om symtom kvarstår efter Hp eradikeringsförsök konfi rmeras i första hand att behandlingen lyckats med faecesantigentest. Om kvarstående infektion, behandla igen med alternativ antibiotikakombination. Om även därefter infektionen kvarstår, remitteras patienten för gastroskopi med odling och resistensbestämning. 11

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter. Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017

Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter. Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017 Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017 Gastroesofageal refluxsjukdom Patogenes: GERD Ökad exponering av esofagus slemhinna för surt ventrikelinnehåll. Vanligt >15%

Läs mer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Dyspepsi 4 Magsäckssymtom 6 Ulcussjukdom 7 Helicobacterinfektion 8 Remittering

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi 16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi Få differentialdiagnoser hos unga patienter med outredd dyspepsi Hos unga patienter med dyspepsi är urvalet av förstahandsdiagnoser

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7 Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG AstraZeneca AB 151 85 Södertälje Företrädare: Johan Brun SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Magbesvär utgör

Läs mer

2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande

Läs mer

Behandling av Helicobacter pylori-infektioner,

Behandling av Helicobacter pylori-infektioner, Behandling av Helicobacter pylori-infektioner, Läkemedelsverket genomförde 1993 en workshop om behandling av ulcus och refluxesofagit. Sedan dess har mycket kunskap tillkommit om Helicobacter pylori och

Läs mer

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär Handläggning av dyspepsi Gastrovänner, Här kommer det utlovade underlaget till ett nationellt vårdprogram om dyspepsi. Detta är ett mycket kontroversiellt område litteraturen är förvirrande och i vissa

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Minska användningen av PPI Ompröva alltid protonpumpshämmare vid receptförnyelse! Informera patienten

Läs mer

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Matsmältningsorgan Klokt råd 2014 Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont utan känd

Läs mer

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35 Datum: Namn:.. FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR (18 frågor) Läs detta först: Undersökningen innehåller frågor om hur du mår och hur du haft det den senaste veckan. Markera med ett X det alternativ som bäst passar

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är

Läs mer

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska Funktionell dyspepsi Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska universitetssjukhuset. U ppdaterad: 10 septem ber 2010 Definition Funktionell dyspepsi definieras enligt

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak. Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi Primärvårdsinriktat vårdprogram: Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi INTERVJU. BO LENNHOLM En arbetsgrupp med gastroenterologiskt intresserade allmänläkare från nio länder har lanserat

Läs mer

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år Margareta 73 år Du har fått jobb som akutläkare på sjukhuset. En 73-årig kvinna kommer på akut besök. Hon har haft blindtarmen vid 26 års ålder. Hon hade två normala förlossningar vid 28 och 31 års ålder.

Läs mer

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

Mag-tarmkanalens sjukdomar

Mag-tarmkanalens sjukdomar Mag-tarmkanalens sjukdomar Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 Alla behöver en Medicinsk ordbok!!! Kortfattad medicinsk

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral Rapport 2009:8

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt Svarta kräkningar Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp

Läs mer

Dyspepsi - tarmbesvär

Dyspepsi - tarmbesvär Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (11) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nycomed AB Box 27264 102 53 Stockholm Företrädare: Mats Mogard SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t.

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Tony Larsson 8p Nils Nyhlin 9p Peter Engfeldt 6p Torbjörn Noren 17p Magnus Johansson 8p Katarina Palm 8p

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige November 2005 För mer information Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm, tel 08-553

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi HT 2014 Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*

Läs mer

Gastroenterologi VT 2014

Gastroenterologi VT 2014 Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i

Läs mer

MAGE TARM TERAPIRÅD. TILLFÄLLIG FÖRSTOPPNING sorbitol Resulax. DIARRÉ loperamid. HEMORROJDER lidokain hydrokortison Xyloproct

MAGE TARM TERAPIRÅD. TILLFÄLLIG FÖRSTOPPNING sorbitol Resulax. DIARRÉ loperamid. HEMORROJDER lidokain hydrokortison Xyloproct MAGE TARM TILLFÄLLIG sorbitol Resulax LÅNGVARIG laktulos sterkuliagummi Inolaxol OPIOIDINDUCERAD natriumpikosulfat Cilaxoral makrogol Vid behandling av långvarig förstoppning rekommenderas laktulos alt.

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110

Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110 Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110 Suzanne Nilsson överläkare Barn- och ungdomsspecialistcentrum Angereds Närsjukhus Gastrit orsakad av Helicobacter

Läs mer

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Ändrad 2014-07-16, s 85. 2015-03-04, s 85 och s 90. 79 Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Folke Johnsson, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Lars Agréus, Centrum för allmänmedicin,

Läs mer

Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna

Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna SBU-rapport om ont i magen Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har utkommit med en rapport,»ont i magen», i vilken dagens

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Gastroenterologi HT 2015

Gastroenterologi HT 2015 Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Protonpumpshämmare Klokt råd 2017 Våga sätt ut protonpumpshämmare om tydlig indikation saknas. Utsättning

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irriterande för patient och doktor IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté IBS (Irritable Bowel Syndrome) Förstoppning som dominerande avföringsrubbning (IBS-C) I första hand även

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Del 5_9 sidor_13 poäng

Del 5_9 sidor_13 poäng _9 sidor_13 poäng Du är jour på kirurgakuten i Uppsala och ombeds ta hand om en magblödning på rum 3. Bakom denna sjukvårdsslang döljer sig Sture Johnsson, en 57-årig gift lantbrukare med två barn. När

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Stockholms läns landsting 2009 Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationell riktlinje 2016 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse i samarbete med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Gastrointestinal blödning

Gastrointestinal blödning Gastrointestinal blödning 160/100.000 och år 1/dygn i Malmö Symtom MAS 1992 364 pat Melena 78 Röd rektal blödning 59 Röd hematemes 43 Svart hematemes 36 Andra symtom 83 Kombination 65 Dvs 40% 55% Andra

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi

Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Differentialdiagnostik - utredning behandling Uppsala universitet bjuder in till utbildning 30 september 3 oktober 2014 i Uppsala

Läs mer

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK 3. Historik Under hela 1900-talet har smärtor och diffusa känslor av ont i magen varit vanliga symtom hos patienter i västvärlden. Uppkomsten av dessa symtom och deras samband med påvisbara förändringar

Läs mer

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb! Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med

Läs mer

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx

Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx Matsmältningsorgan matsmältningsorgan l Dyspepsi Mg+Al-hydroxid Novaluzid l Gastroesofagal refluxsjukdom Vid lättare besvär alginsyra Gaviscon ranitidin 1) Ranitidin* ) Vid svårare besvär omeprazol 1)

Läs mer