Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård"

Transkript

1 Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral

2 Rapport 2009:8 Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Paolina Weidinger, apotekare, doktorand Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Dyspepsi innebär smärta i övre delen av mag-tarm kanalen. Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning har peridovisa eller konstanta besvär av dyspepsi. Sjukdomsdiagnoser som orsak till dyspepsi kan vara GERD (gastroesofagal reflux disease), ulcus (magsår), malignitet eller funktionell dyspepsi. Utredning av besvären sker oftast i primärvården, där diagnostiken baseras på noggrann anamnes samt om skäl finns, gastroskopisk undersökning och laboratorieutredning. Olika behandlingsstrategier finns beroende på orsaken till de dyspeptiska besvären. Mest effektivt är PPI (proton pump inhibitor), men detta preparat är ej indicerat vid alla diagnoserna. Andra preparatgrupper är histaminreceptorantagonister och antacida. År 1997 gjordes en kartläggning av förskrivningsorsak samt utredningsgrad hos patienter som förskrivits PPI vid Billingens vårdcentral i Skövde. Sedan denna kartläggning har förskrivningen av PPI ökat kraftigt i riket. Denna studie är en 10-års-uppföljning av den studie som utfördes Syfte Att kartlägga patienter som har fått PPI förskrivet vid Billingens vårdcentral i Skövde under 2007 och att jämföra med dem som fick förskrivning av PPI under Studiepopulation och metod Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en samlad databas för samtliga 24 vårdcentraler i Skaraborg. De patientbesök som registreras i journal systemet ProfDoc, samlas i denna journaldatabas som omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnos, laboratorier analyser samt journalanteckningar. Ur SPCD extraherades information om individer tillhörande Billingens vårdcentral med förskrivning av PPI under För ett slumpvis urval av dessa individer utfördes därefter en retrospektiv genomgång av patienternas journaler (n = 145). Informationen ur journalerna noterades i pappers protokoll i avidentifierad form. Jämförelse av förskrivningsorsak samt utredningsgrad gjordes mellan åren 1997 och Resultat Antal patienter som fick PPI på recept vid Billingen Vårdcentral ökade från 251 patienter år 1997 till 597 patienter år I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män (K 68%, M 32%). Patientfördelningen per diagnosgrupp var år 1997: dyspepsi 87 (35%) patienter, reflux 128 (51%) patienter och ulcus 36 (14%) patienter. År 2007 var motsvarande siffror: funktionell dyspepsi hos 58 (50%) patienter, reflux hos 51 (43%) patienter samt ulcus hos 8 (7%) patienter. Ökningen av antalet patienter från 1997 till 2007 utgjordes av patienter med funktionell dyspepsidiagnos, medan förskrivning av PPI vid reflux hade minskat och förskrivningen av PPI vid ulcus hade halverats.

4 Andelen patienter med förskrivning av PPI utredda med gastroskopi var år % och år %. I ulcusgruppen utreddes över 87% av patienterna med gastroskopi. Andelen helicobactertestade bland alla med förskrivning av PPI var år % och 14% år I ulcusgruppen hade 64% patienterna år 1997 och 38% år 2007, helicobactertest som grund i sin diagnos. Slutsats Mellan 1997 och 2007 har förskrivningen av PPI ökat vid Billingens Vårdcentral. Förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling har tillkommit som ny indikation sedan 1997, vilket kan förklara en del av den kraftiga ökningen. Trots att behandling med PPI inte är indicerad vid funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som fått PPI förskrivet. Utredningen av patienterna får betecknas som acceptabel, med en relativt hög frekvens av gastroskopiundersökningar och en god uppmärksamhet på helicobacterförkomst, framför allt för ulcuspatienterna. Nyckelord Dyspepsi, gastroskopi, Helicobacter Pylori, PPI.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Dyspepsi... 1 Orsaker till dyspepsi... 1 GERD... 2 Ulcus... 2 Funktionell dyspepsi... 2 Behandling av dyspepsi... 2 SYFTE... 4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 DESIGN... 4 STUDIEPOPULATION OCH METOD... 4 VARIABLER... 5 STATISTISK ANALYS... 5 ETIK... 5 RESULTAT... 6 Förskrivning av protonpumpshämmare... 6 Diagnos grupper för behandling med PPI... 6 Utredningsgrad för behandling med PPI... 8 DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion SLUTSATS REFERENSER Bilaga 1: Formulär för journalgenomgång

6 BAKGRUND Dyspepsi En fjärdedel av Sveriges befolkning har periodvisa eller konstanta dyspepsiska besvär från övre mag- och tarmkanalen. Symtomet dyspepsi kommer från grekiskans dålig matsmältning och definieras som kronisk eller återkommande smärta och obehag belägen i övre delen av buken (1). Patientens smärta och obehag är av varierande intensitet och varaktighet och förekommer ofta i anslutning till måltid. Uppspändhetsoch fyllnadskänsla eller illamående är andra besvär som ingår i dyspepsibegreppet (2). Endast en mindre del av individer med dyspepsi söker läkare för sina besvär, trots detta är gruppen patienter som söker primärvården stor. Utredning, behandling och uppföljning av besvären bör i första hand ske i primärvården eftersom de flesta patienter ej har komplicerade symptom. Symptomen är ofta ospecifika, varför primärdiagnostiken måste baseras på en helhetsbedömning av patienten, omfattande noggrann anamnes, med hänsyn tagen till psykosociala faktorer, ålder och eventuella alarmsymtom så som viktnedgång, kräkningar, anemi (blodbrist), hematemes (när patienten kastar upp blod), dysfagi (sväljningssvårigheter), melena (svart eller kraftigt mörkfärgad avföring). Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar, till exempel gastroskopiundersökning (3,4). I många fall är besvären återkommande och botande terapi saknas. Behandlingen baseras på att utesluta behandlingskrävande sjukdomar, förklara besvärens funktionella natur och manifestationer för patienten samt ge råd om eventuella förändringar i livsstil och kost, efter individuell bedömning, ordinera terapi (3,5). Orsaker till dyspepsi I 20-25% av dyspepsifallen är orsaken GERD (gastroesofageal refluxdisease). Omkring 20% av fallen beror på ulcus (magsår) och i under 1% av fallen beror besvären på malignitet. Resten, ca 50%, utgörs av det tillstånd som går under namnet funktionell dyspepsi (6). Det går inte alltid att utifrån anamnesen att skilja patienter med funktionella besvär från de med organiska tillstånd. Utredning i form av gastroskopiundersökning kan vara indicerat hos: alla med alarmsymtom eller blod i avföring, om ulcusmisstanke framkommer anamnestiskt, hos patienter med stor oro för allvarlig sjukdom (7,8,9), vid behandling med NSAID (Non Steroid Anti Inflammatory Drugs) samt hos patienter äldre 45 år med nydebuterade symtom då en viktig diskrimineringsfaktor för malignitet är patientens ålder. Cancer är ovanlig före 45 års ålder och hos äldre patienter med dyspepsi ska man därför vara frikostig med gastroskopiundersökning (2). 1

7 GERD Med GERD avses symptom som domineras av återkommande besvär med halsbränna/sveda bakom bröstbenet samt sura uppstötningar av magsyra. Refluxen kan vara symtomatisk (sura uppstötningar utan sår i matstrupen) eller erosiv (sura uppstötningar med sår i matstrupen). Anamnesen är det viktigaste primärdiagnostiska instrumentet och kan vara den enda utredning som behövs. Gastroskopi behöver inte göras för att verifiera diagnosen vid typiska refluxbesvär. Indikation för gastroskopi vid GERD är sväljningsbesvär, fall med oklar diagnos och bristfälligt terapeutiskt svar samt patienter aktuella för långtidsbehandling med syrahämmarande preparat (10). Ulcus Ulcus innebär magsår som befinner sig i antingen själva magsäcken (ventrikelulcus) eller i tolvfingertarmen (duodenalulcus). Sjukdomen är ganska vanlig, ungefär 10% av alla människor har magsår i något skede av sitt liv. För en del går sjukdomen över på några veckor för att aldrig återkomma, medan sjukdomen för andra upprepas flera gånger eller blir kronisk. Sår i tolvfingertarmen är vanligast bland människor i åldersgruppen år och dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor (6). Sår i magsäcken är vanligare bland äldre och lika fördelade mellan könen (11). År 1983 i Australien upptäcktes Helicobacter pylori-bakterien (Hp) av två läkare (Robin Warren och Barry J Marshall). De konstaterade att bakterien ökar utsöndringen av saltsyra och minskar slemhinnans motståndskraft och båda dessa faktorer ökar risken för magsår (12,13). År 2005 fick de Nobelpriset för denna upptäckt (11). Det har konstaterats att 95% av duodenalulcus och ca 75% av ventrikelulcus är Hp-positiva (7,14) och med en kombination av två eller tre läkemedel får man oftast bort bakterien, och då minskar risken för att sjukdomen skall återkomma avsevärt (15,16). Funktionell dyspepsi Funktionell dyspepsi är ett samlingsbegrepp för smärta eller obehag lokaliserade centralt i övre delen av buken med normal gastroskopi utan samtidiga refluxbesvär. Funktionell dyspepsi är vanligt framförallt bland unga. En av tre personer anger dyspepsibesvär någon gång under de senaste tre månaderna (7). Behandling av dyspepsi Behandlingen av dyspeptiska besvär ser olika ut beroende på orsak till besvären. På talet kunde man visa att såren var syrarelaterade och man använde sig av mjölk och grädde som syreneutraliserare. På talet upptäckte man att magbesvären var relaterade till psykosomatisk sjukdom därför blev psykoterapin populär som behandlingsform. Under 1950-talet tillkom antacida, vilket neutraliserar magsyran. På 1960-talet prövades en rad olika ämnen, så som sukralfater (alkaliskt aluminiumsackarossulfat med en lokalt slemhinneskyddande effekt) och antikolinergika (hämmar rörelseförmåga i mag-tarm kanalen samt hämmar sekretion av magsaft). Antikolinerga biverkningar som förstoppning, problem med urinering samt muntorrhet var besvärande för många patienter och därför används detta inte längre mot dyspepsi. Under talet började man kunna hämma saltsyrautsöndringen mycket effektivare med de nya 2

8 histamin-2 (H2)-receptorantagonister än med den tidigare terapeutiska arsenalen, H2- receptorantagonister blockerar histaminets verkan på H 2 -receptorer i magslemhinnan. Därvid hämmas basal och stimulerad magsaftsekretion, såväl till volym som till halt av saltsyra. År 1988 introducerades det första PPI (proton-pump inhibitor)preparatet omeprazol. PPI hämmar magsyrautsöndringen effektivare än övriga preparat. PPI har en direkt dosberoende hämmande effekt på enzymet H+, K+-ATPas som reglerar magsyrasekretionen i magsäcken. Användningen av PPI-preparat har sedan dess introduktion ökat kraftigt och vi står nu i en brytningsperiod där flera PPI av olika struktur har lanserats. I dagsläget kan behandlingen av dyspespi delas in i PPI, H2-receptorantagonister och övriga inom vilket antacida-preparat ingår. Vid funktionell dyspepsi kan symtomen behandlas med antacida eller H2-receptorantagonister. Behandling med PPI är inte indicerat vid funktionell dyspepsi. För många patienter med funktionell dyspepsi är behandling med PPI på försök inget bra alternativ eftersom effekten av behandling med placebo ger lika god effekt och det finns risk för att patienten fastnar i långtidsbehandling (6). GERD med sår i matstrupen behandlas genom intensiv behandling med PPI tills såren läkts, annars behandlas besvären med PPI vid behov eller med H2-receptorantagonister. Ulcus där HP konstaterats behandlas med PPI och antibiotika för behandling av infektionen. PPI är även godkänt som profylax vid samtidig behandling med NSAID. År 1997 vid Billingens Vårdcentral i Skövde gjordes en kartläggning av patienter som behandlades med PPI (17). I kartläggningen beskrevs hur noga patienterna utreddes samt om förskrivningsmönstret av PPI förändrats mellan 1995 och Studien visade att patienter med reflux genererade den största förskrivningen av PPI och att förskrivning vid funktionell dyspepsi var vanligt. Utredningen av patienterna betecknades som acceptabel, med en relativt hög frekvens gastroskopiundersökningar och god uppmärksamhet på helicobacterförekomst, framför allt för ulcuspatienterna. Förskrivning av PPI på vårdcentralen ökade över tid. Sedan denna kartläggning utfördes har försäljningen i Sverige av PPI mer än fördubblats enligt Apotekets statistik (18). Den totala kostnaden för förskrivning av PPI uppgår nu till en halv miljard kronor om året. Det är därför av intresse att utreda ifall förskrivningsmönstret samt utredningsgraden förändrats vid Billingens vårdcentral. Denna studie är en uppföljning av den kartläggning som utfördes år

9 SYFTE Att kartlägga patienter som har fått PPI förskrivet vid Billingens Vårdcentral under 2007 och att jämföra med dem som fick förskrivning av PPI under FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Förändrades förskrivningen av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral i Skövde förändrats mellan 1997 och 2007? 2. Vilka patienter behandlade med PPI vid Billingens vårdcentral i Skövde, 1997 och 2007? 3. Hur utredde patienter med dyspepsibesvär vid Billingens vårdcentral i Skövde, 1997 och 2007? DESIGN Studien är en retrospektiv observationsstudie. STUDIEPOPULATION OCH METOD Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en samlad databas för samtliga 24 vårdcentraler i Skaraborg. De patientbesök som registreras i journalsystemet ProfDoc, samlas i denna journaldatabas som omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnos, laboratorieanalyser och journalanteckningar. Ur SPCD extraherades information om individer tillhörande Billingens vårdcentral med förskrivning av PPI under Aktuella preparat samt ATC-kod (Anatomic Therapeutic Classification) var: Omeprazol (ATC A02B C01), Pantoloc (A02B C02), Lanzo (A02B C03), Pariet (A02B C04) och Nexium(A02B C05) (19). För ett slumpvis urval av dessa individer utfördes därefter en retrospektiv genomgång av patienternas journaler (n = 145). Informationen ur journalerna noterades i pappersprotokoll i avidentifierad form. Formulär för journalgenomgång återfinns i Bilaga 1. Patienterna delades in i fem grupper utifrån den kliniskt satta diagnosen, registrerad diagnos eller enligt journaltext; funktionell dyspepsi, reflux, ulcus, NSAID-behandlade (magskydd) och oklar grupp. I funktionell dyspepsigruppen inkluderades alla patienter med epigastralgi, gastrit och symtom talande för funktionell dyspepsi (diffust lokaliserad epigastralgi, variabel smärta dag till dag, illamående, tidig mättnadskänsla, uppkördhet och känsla av uppspändhet i övre delen av buken). 4

10 I refluxgruppen inkluderades alla patienter med refluxsymtom, esofagit (inflammation i matstrupen) eller hiatusherrnia (mellangärdesbråck). Ulcusgruppen omfattar både duodenalulcus och ventrikelulcus. Andelen patienter som genomgått gastroskopiundersökning respektive utretts för helicobacterförekomst användes som mått på hur patienterna utreds. När det gäller gastroskopiundersökning skulle diagnosen vara grundad på en undersökning gjord de senaste 10 åren. Uppgifter om behandlingen initierats i primärvård, länssjukvård eller om detta var oklart, noterades. Jämförelse gjordes mellan diagnosgrupperna 1997 och Två jämförelser gjordes. Förskrivning vid NSAID-behandling har tillkommit som indikation sedan kartläggningen 1997 och i den första jämförelsen (Figur 2 i resultatdelen) exkluderades NSAIDgruppen och de med oklar diagnos kategoriserades i dyspepsigruppen. Detta utfördes för att efterlikna grupperingen vid kartläggningen år 1997 och därmed få en mer jämbördig jämförelse med diagnosgrupperna detta år. Det totala antalet patienter för år 2007 blev därmed 117 i den första jämförelsen. I den andra jämförelsen (Figur 3 i resultatdelen) var alla diagnosgrupper enligt grupperingen år 2007 inkluderade (funktionell dyspepsi, reflux, ulcus, NSAID och oklar grupp). VARIABLER 1. Kön 2. Diagnos 3. Antal gastroskoperade 4. År för gastroskopiutredning 5. HP testade 6. Behandling initierad STATISTISK ANALYS Uppgifterna registrerades manuellt i statistikprogrammet EpiInfo. För analysen användes Statistical Packages for Social Sciences (SPSS version 14.0 för PC). Resultatet presenteras med deskriptiv statistik. ETIK Projektet är upplagt som en ren journalstudie och betraktas som verksamhetsuppföljning. Patienter kontaktades ej eller ombads komma på extra kontroller. Möjligt är dock att patienter och även läkarkollegor kan ha känt obehag av att en utomstående läkare granskat deras journal. 5

11 RESULTAT Förskrivning av protonpumpshämmare Antal patienter som fick PPI på recept vid Vårdcentralen Billingen ökade från 251 patienter år 1997 till 597 patienter år Som framgår av Figur 1 var det flesta patienterna i åldrarna år och ett fåtal patienter var yngre än 40 år både 1997 och Antal patienter år år år år år år år år år Figur 1. Åldersfördelning av patienter med förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral 1997 och Diagnosgrupper för behandling med PPI I den första jämförelsen, där förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling exkluderats samt oklara kategoriserats i dyspepsigruppen fördelade sig diagnosgrupperna enligt följande; år 1997 var funktionell dyspepsi orsaken till förskrivning hos 87 (35%) patienter, reflux 128 (51%) patienter och ulcus 36 (14%) patienter och år 2007 hade 58 patienter (50%) funktionell dyspepsi, reflux fanns hos 51 (43%) patienter samt ulcus hos 8 (7%) patienter. Förskrivning vid funktionell dyspepsi utgjorde en ökad andel av förskrivningarna av PPI år 2007 jämfört med 1997, medan förskrivning av PPI vid reflux har minskat och förskrivningen av PPI vid ulcus hade halverats (Figur 2). 6

12 % 51% 43% Andel (%) % 20 14% 10 7% 0 Funktionell dyspepsi Reflux Ulcus 1997 (n=251) 2007 (n=117) Figur 2. Behandlingsgrupper för förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral år 1997 och NSAID-gruppen exkluderad samt oklara i dyspepsigruppen. I den andra jämförelsen, där alla diagnosgrupper enligt kategoriseringen 2007 inkluderats, förändrades fördelningen av diagnosgrupperna enligt Figur 3. Förskrivning vid funktionell dyspepsi år 2007 utgjorde då 33% av PPI-förskrivningarna (n = 48), reflux utgjorde 35% (n = 51) samt förskrivning vid ulcus 6% (n = 8). År 2007 hade 28 (19%) patienter fått PPI i samband med NSAID-behandling samt orsaken till förskrivningen var oklar hos 10 (7%) patienter. 7

13 % Andel (%) % 33% 35% 20 14% 19% 10 6% 7% 0 Funktionell dyspepsi Reflux Ulcus NSAID Oklart 1997 (n=251) 2007 (n=145) Figur 3. Behandlingsgrupper för förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral år 1997 och 2007 Utredningsgrad för behandling med PPI I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män (K 68%, M 32%). I gruppen med ulcuspatienter var fördelningen den omvända (K 37%, M 63%) (Tabell 1, hänvisning A). Andelen gastroskoperade patienter var % och %. Andelen var störst i ulcusgruppen där över 87% av patienterna hade en gastroskopi till grund för sin diagnos. Patienterna med funktionell dyspepsi utreddes med en gastroskopifrekvens på 37%, både 1997 och Andelen helicobactertestade var 31% år 1997 och 14% år 2007, andelen var störst i ulcusgruppen. Helicobactertestade patienter i ulcusgruppen var 64% år 1997 och 38% år 2007 (Tabell 1, hänvisning B). Behandling initierades i primärvård hos 69% av patienterna medan 12% av patienterna hade fått sitt första recept av sjukhusspecialist och resterande 19% av patienterna saknade information i journalen (Tabell 1, hänvisning C). 8

14 Tabell 1. Förskrivning av PPI och utredning av patienter med PPI vid Billingen vårdcentral år 1997 och ALLA n (%) Funktionell dyspepsi n (%) Reflux n (%) Ulcus n (%) ALLA n (%) Funktionell dyspepsi n (%) Reflux n (%) Ulcus n (%) NSAID n (%) Oklart n (%) ALLA (35) 128 (51) 36 (14) (33) 51 (35) 8 (6) 28 (19) 10 (7) A. Kön Man 83 (33) 26 (30) 38 (30) 19 (53) 46 (32) 12 (25) 19 (37) 5 (63) 6 (21) 4 (40) Kvinna 168 (67) 61 (70) 90 (70) 17 (47) 99 (68) 36 (75) 32 (63) 3 (37) 22 (79) 6 (60) B. Antal gastroskoperade 151 (60) 32 (37) 89 (70) 30 (83) 70 (48) 18 (38) 38 (75) 7 (88) 7 (25) 0 HP testade 77 (31) 27 (31) 27 (21) 23 (64) 20 (14) 6 (13) 9 (18) 3 (38) 2 (7) 0 Positiv 37 (48) 10 (37) 11 (41) 16 (70) 5 (25) 2 (33) 3 (33) Negativ 40 (52) 17 (63) 16 (59) 7 (30) 15 (75) 4 (67) 6 (67) 3 (100) 2 (100) 0 C. Behandling Initierad Primärvården 130 (52) 59 (68) 62 (49) 9 (25) 101 (69) 39 (81) 32 (63) 4 (50) 24 (86) 2 (20) Länssjukhus 86 (34) 16 (18) 49 (38) 21 (58) 17 (12) 2 (4) 12 (23) 2 (25) 1 (3) 0 Oklart 35 (14) 12 (14) 17 (13) 6 (17) 27 (19) 7 (15) 7 (14) 2 (25) 3 (11) 8 (80)

15 DISKUSSION Resultatdiskussion Denna studie visar att förskrivningen av PPI vid Billingens vårdcentral ökade mellan år 1997 och Trots att behandling med PPI inte är indicerat för funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som får PPI förskrivet. Förskrivning vid NSAID-behandling har sedan 1997 tillkommit som indikation för PPI-behandling och utgör en dryg femtedel av förskrivningarna vid Billingen vårdcentral år Gastroskopi vid ulcus utförs i hög grad både 1997 och 2007 och HP-test vid ulcus har minskat sedan Utredning med gastroskopi eller helicobactertest har totalt sett, hos alla som förskrivs PPI, minskat år 2007 jämfört med I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män, och i studien som gjordes 1997 var det detsamma. Endast i gruppen med ulcuspatienter var fördelningen dubbelt så många män som kvinnor. Detta resultat är överensstämmande med andra liknande studier (6,7). Studien som gjordes 1997 var fördelningen jämn mellan könen. Tidigare studier har ej påvisat någon skillnad i mellan män och kvinnor med reflux, men när det gäller funktionell dyspepsi visar tidigare studier att detta verkar vara vanligare bland unga kvinnor än bland män och äldre kvinnor (5,6,7). Antalet patienter med gastroskopiundersökning och HP-test har minskat i den här studien jämfört med år 1997 men ändå är antalet undersökningar acceptabla eftersom gastroskopi och test för helicobacterförekomst är indicerat framförallt vid ulcus (6,7) och där har man gjort undersökningar på de flesta patienter. I den här studien och studien 1997 gjordes det gastroskopi-undersökningar på 37% av patienterna med funktionell dyspepsi. Enligt andra studier har man utfört gastroskopi-undersökningar på 10% av patienterna (13). Antalet patienter som testades för helicobacterförekomst hade minskat 2007 i jämförelse med studien som gjordes Då antalet patienter i denna diagnosgrupp var relativt få (n = 8), så är materialet för litet för att uttala sig om detta är en faktisk minskning eller om den observerade minskningen beror av slumpen. En annan orsak till den lägre andelen helicobactertestade skulle kunna vara att patienten hade konstaterad duodenal ulcus, vilket i 95% av fallen är helicobacterpositiva (6,7). De flesta patienter som har fått PPI-förskrivning hade fått sin behandling initierad i primärvården, vilket var förväntat då utredning, behandling och uppföljning av dyspepsibesvären i första hand bör ske i primärvården. Patienter med dyspepsibesvär är idag en mycket vanlig patientgrupp inom primärvård (3,5,18,20). Vid svårt bedömda fynd, stor oro hos patienten och/eller oförmåga hos patienter att hantera information, kan remiss till sjukhus övervägas. 10

16 Antalet PPI-behandlade dyspepsipatienter hade ökat under perioden och behandling vid funktionell dyspepsi utgjorde en stor andel av denna ökning i förskrivning. En ytterligare orsak till ökningen är troligen att förskrivning av PPI som förebyggande av magsår vid behandling av NSAID har tillkommit som indikation (3,7,9,10,14,18). En annan bidragande förklaring är prisfallet för PPI, framförallt Omeprazol. Sedan år 2000 finns PPI även som receptfritt preparat i små förpackningar. Då någon information om antal försålda receptfria PPI ej gick att få tag i, så finns dessa preparat ej med i jämförelsen, dock är den receptfria användningen liten jämfört med den som förskrivs på recept (18). Metoddiskussion Antalet listade patienter på Billingens vårdcentral för år 1997 gick ej att få tag i. Däremot antalet listade patienter från år 2003, som var patienter och 2007 var patienter. Detta innebär att ökningen av patienter med PPI-förskrivning troligen ej beror på att den totala patientpopulationen vid Billingen har ökat så mycket utan att det faktiskt beror på att förskrivningen av PPI har ökat. Gruppen var av olika storlek både år 1997 och 2007 och därför gjordes ingen jämförelse av antal patienter i respektive diagnosgrupper. Jämförelser gjordes istället av andel patienter. Några statistiska tester utfördes ej heller av samma orsak. Vissa uppgifter saknas i studien, bland annat antalet patienter, utredningar, behandlingar och diagnoser med dyspepsi besvär som inte har fått PPI, dessutom saknas uppgifter på de patienter som har behandlats med PPI avseende effekten samt behandlingstiden. Det saknas uppgifter om hur det gick för de patienter som hade fått helicobactereradikerings kur. Därför vore det intressant att i en vidare studie kartlägga de saknade uppgifterna. SLUTSATS Mellan 1997 och 2007 har förskrivningen av PPI ökat vid Billingens Vårdcentral. Förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling har tillkommit som ny indikation sedan 1997, vilket kan förklara en del av den kraftiga ökningen. Trots att behandlingen med PPI inte är indicerat vid funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som fått PPI förskrivet. Utredningen av patienterna får betecknas som acceptabel, med en relativt hög frekvens av gastroskopiundersökningar och en god uppmärksamhet på helicobacterförkomst framför allt för ulcuspatienterna. 11

17 REFERENSER 1. Bolling-Sternevald E, Lauritsen K, Talley NT et al. Is it possible to predict treatment response to a proton pump inhibitor i functional dyspepsia? Alimentry Pharmacology &Therapeutics 2003; 18: Vad är dyspepsi? Magskolan. Astrazeneca. datum ). 3. Dyspepsi, gastroesofageal reflux sjukdom, ulcussjukdom och Helicobakterpylori, Vårdprogram i landstinget i Uppsala. (Besök datum ). 4. Talley N J.Meineche-Schmidt V, Duckworth P Pare M et al, Efficacy of Omeprazole in functional dyspepsia. Alimentry Pharmacology &Therapeutics 1998; 12: Wallander MA, Johansson S, Ruigomez A et al. Dyspepsia i general practice: incidence, risk factors, comorbidity and mortality. Family Practice 2007; 24: SBU:s sammanfattning och slutsatser, rapport 150 Ont i magen sid Stockholm, Helicobacter Pylori, ulcus sjukdom, gastroesofageal refluxsjukdom. (Besök datum ). 8. Duggan AE. The management of upper gastrointestinal symptom: Is endoskopy indicated? MJA 2007; 186: Ont i magen 2004, Vårdprogram för landstinget Sörmland (Besök datum ). 10. SBU rapport, Ont i magen. Ny rapport Ont i magen Oklara magbesvär: stöd saknas för syrahämmare och antibiotika (Besök datum ). 11. Farmaceutiska Specialiteter Sveriges Läkemedelsindustiförening. datum ). 12. Helicobacter Pylori in Swedish från Gastrolab. (Besök datum ). 13. Colin W. Howden, MD; Steven W. Blume et al. Practice pattern for managing Helicobacter Pylori infection. AMJ Manag Care 2007; 13: Rupal Shah. Dyspepsia and Helicobacter Pylori. BMJ 2007; 334: Lee, Breslin, Hyde et al, Treatment option for Helicobacter Pylori infection when proton pump inhibitor- based triple therapy fail in clinical practice. Alimentry Pharmacology & Therapeutics 1999; 13:

18 16. Cameron Ewen A B, Powell Katharine U, Baldwin Lynette et al, Helicobacter Pylori: antibiotic resistance and eradication rates in Suffolk, UK. J.Med Microbial 2004; 53: Wennås, H and Lindblad U. Förnuft eller Känsla? En studie om Protonpumpshämmare i Primärvården Skaraborg, Läkemedelsstatistik, Läkemedel centrum Stockholm landsting. (Besök datum ). 19. Guidelines for ATC classification and DDD assignment Oslo, Norway. WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology, (Besökt ). 20. Helicobacter pylori - bakterien bakom magsår och magcancer (4 september 2003) (Besök datum ). 13

19 BILAGA 1 Formulär för journalgenomgång ID (Identitet nummer): Födelseår: Kön: 1 = man 2 = Kvinna Diagnos: 1 = Dyspepsi 4 = NSAID 7 = Refluxtext 2 = Reflux 5 = Oklart 8 = Ulcustext 3 = Ulcus 6 = Dyspepsi text B. Gastroskopi: 1 = Ja 2 = Nej C. Gastroskopi år: 1 = = = = = = = = = 90 talet Helicobacter pylori: 1 = Ja 2 = Nej 3 = Ej testat Behandling: 1 = PPI 2 = H2-block 3 = annat Behandling initieras: 1 = PV (Primärvård) 2 = Länssjukvård 3 = Oklart Patientstatus: 1 = Ny 2 = Gammal

20 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge KENIEDELSINFOKMATION -- Stockholm den 28 augusti 2006 Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge. =-, Ärende 75212005 Lakemedelssakkunniga i Stockholms

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi 2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi Ordet dyspepsi kommer från grekiskan och betyder dålig (dys) matsmältning (pepsi). De besvär som sammanfattas i detta begrepp utgörs av smärtor eller obehag i övre

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Förändringar 2012: Questran upptas under den nya rubriken koleretisk diarré. CitraFleet ersätter Phosphoral

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjat använda detta läkemedel.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjat använda detta läkemedel. Ranitidin Sandoz 150 mg och 300 mg brustablett Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjat använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare

EXAMENSARBETE. Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare EXAMENSARBETE 2008:020 HV Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare Sara Andersson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Terapiråd Gastroenterologi

Terapiråd Gastroenterologi Maj 2010 Innehåll Gastrointestinala alarmsymtom 1 Dyspepsi 1 Terapiråd Gastroenterologi Ulcus - Helicobacter pylori 3 Refluxsjukdom 4 Diarréutredning 7 Förstoppning 7 Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD 9

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Dyspepsi - tarmbesvär

Dyspepsi - tarmbesvär Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Magtarmsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307

Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307 Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Jämförelse mellan mottagningsmodeller på två vårdcentraler i Skövde FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare:

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer