Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård"

Transkript

1 Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral

2 Rapport 2009:8 Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Paolina Weidinger, apotekare, doktorand Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Dyspepsi innebär smärta i övre delen av mag-tarm kanalen. Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning har peridovisa eller konstanta besvär av dyspepsi. Sjukdomsdiagnoser som orsak till dyspepsi kan vara GERD (gastroesofagal reflux disease), ulcus (magsår), malignitet eller funktionell dyspepsi. Utredning av besvären sker oftast i primärvården, där diagnostiken baseras på noggrann anamnes samt om skäl finns, gastroskopisk undersökning och laboratorieutredning. Olika behandlingsstrategier finns beroende på orsaken till de dyspeptiska besvären. Mest effektivt är PPI (proton pump inhibitor), men detta preparat är ej indicerat vid alla diagnoserna. Andra preparatgrupper är histaminreceptorantagonister och antacida. År 1997 gjordes en kartläggning av förskrivningsorsak samt utredningsgrad hos patienter som förskrivits PPI vid Billingens vårdcentral i Skövde. Sedan denna kartläggning har förskrivningen av PPI ökat kraftigt i riket. Denna studie är en 10-års-uppföljning av den studie som utfördes Syfte Att kartlägga patienter som har fått PPI förskrivet vid Billingens vårdcentral i Skövde under 2007 och att jämföra med dem som fick förskrivning av PPI under Studiepopulation och metod Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en samlad databas för samtliga 24 vårdcentraler i Skaraborg. De patientbesök som registreras i journal systemet ProfDoc, samlas i denna journaldatabas som omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnos, laboratorier analyser samt journalanteckningar. Ur SPCD extraherades information om individer tillhörande Billingens vårdcentral med förskrivning av PPI under För ett slumpvis urval av dessa individer utfördes därefter en retrospektiv genomgång av patienternas journaler (n = 145). Informationen ur journalerna noterades i pappers protokoll i avidentifierad form. Jämförelse av förskrivningsorsak samt utredningsgrad gjordes mellan åren 1997 och Resultat Antal patienter som fick PPI på recept vid Billingen Vårdcentral ökade från 251 patienter år 1997 till 597 patienter år I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män (K 68%, M 32%). Patientfördelningen per diagnosgrupp var år 1997: dyspepsi 87 (35%) patienter, reflux 128 (51%) patienter och ulcus 36 (14%) patienter. År 2007 var motsvarande siffror: funktionell dyspepsi hos 58 (50%) patienter, reflux hos 51 (43%) patienter samt ulcus hos 8 (7%) patienter. Ökningen av antalet patienter från 1997 till 2007 utgjordes av patienter med funktionell dyspepsidiagnos, medan förskrivning av PPI vid reflux hade minskat och förskrivningen av PPI vid ulcus hade halverats.

4 Andelen patienter med förskrivning av PPI utredda med gastroskopi var år % och år %. I ulcusgruppen utreddes över 87% av patienterna med gastroskopi. Andelen helicobactertestade bland alla med förskrivning av PPI var år % och 14% år I ulcusgruppen hade 64% patienterna år 1997 och 38% år 2007, helicobactertest som grund i sin diagnos. Slutsats Mellan 1997 och 2007 har förskrivningen av PPI ökat vid Billingens Vårdcentral. Förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling har tillkommit som ny indikation sedan 1997, vilket kan förklara en del av den kraftiga ökningen. Trots att behandling med PPI inte är indicerad vid funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som fått PPI förskrivet. Utredningen av patienterna får betecknas som acceptabel, med en relativt hög frekvens av gastroskopiundersökningar och en god uppmärksamhet på helicobacterförkomst, framför allt för ulcuspatienterna. Nyckelord Dyspepsi, gastroskopi, Helicobacter Pylori, PPI.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Dyspepsi... 1 Orsaker till dyspepsi... 1 GERD... 2 Ulcus... 2 Funktionell dyspepsi... 2 Behandling av dyspepsi... 2 SYFTE... 4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 DESIGN... 4 STUDIEPOPULATION OCH METOD... 4 VARIABLER... 5 STATISTISK ANALYS... 5 ETIK... 5 RESULTAT... 6 Förskrivning av protonpumpshämmare... 6 Diagnos grupper för behandling med PPI... 6 Utredningsgrad för behandling med PPI... 8 DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion SLUTSATS REFERENSER Bilaga 1: Formulär för journalgenomgång

6 BAKGRUND Dyspepsi En fjärdedel av Sveriges befolkning har periodvisa eller konstanta dyspepsiska besvär från övre mag- och tarmkanalen. Symtomet dyspepsi kommer från grekiskans dålig matsmältning och definieras som kronisk eller återkommande smärta och obehag belägen i övre delen av buken (1). Patientens smärta och obehag är av varierande intensitet och varaktighet och förekommer ofta i anslutning till måltid. Uppspändhetsoch fyllnadskänsla eller illamående är andra besvär som ingår i dyspepsibegreppet (2). Endast en mindre del av individer med dyspepsi söker läkare för sina besvär, trots detta är gruppen patienter som söker primärvården stor. Utredning, behandling och uppföljning av besvären bör i första hand ske i primärvården eftersom de flesta patienter ej har komplicerade symptom. Symptomen är ofta ospecifika, varför primärdiagnostiken måste baseras på en helhetsbedömning av patienten, omfattande noggrann anamnes, med hänsyn tagen till psykosociala faktorer, ålder och eventuella alarmsymtom så som viktnedgång, kräkningar, anemi (blodbrist), hematemes (när patienten kastar upp blod), dysfagi (sväljningssvårigheter), melena (svart eller kraftigt mörkfärgad avföring). Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar, till exempel gastroskopiundersökning (3,4). I många fall är besvären återkommande och botande terapi saknas. Behandlingen baseras på att utesluta behandlingskrävande sjukdomar, förklara besvärens funktionella natur och manifestationer för patienten samt ge råd om eventuella förändringar i livsstil och kost, efter individuell bedömning, ordinera terapi (3,5). Orsaker till dyspepsi I 20-25% av dyspepsifallen är orsaken GERD (gastroesofageal refluxdisease). Omkring 20% av fallen beror på ulcus (magsår) och i under 1% av fallen beror besvären på malignitet. Resten, ca 50%, utgörs av det tillstånd som går under namnet funktionell dyspepsi (6). Det går inte alltid att utifrån anamnesen att skilja patienter med funktionella besvär från de med organiska tillstånd. Utredning i form av gastroskopiundersökning kan vara indicerat hos: alla med alarmsymtom eller blod i avföring, om ulcusmisstanke framkommer anamnestiskt, hos patienter med stor oro för allvarlig sjukdom (7,8,9), vid behandling med NSAID (Non Steroid Anti Inflammatory Drugs) samt hos patienter äldre 45 år med nydebuterade symtom då en viktig diskrimineringsfaktor för malignitet är patientens ålder. Cancer är ovanlig före 45 års ålder och hos äldre patienter med dyspepsi ska man därför vara frikostig med gastroskopiundersökning (2). 1

7 GERD Med GERD avses symptom som domineras av återkommande besvär med halsbränna/sveda bakom bröstbenet samt sura uppstötningar av magsyra. Refluxen kan vara symtomatisk (sura uppstötningar utan sår i matstrupen) eller erosiv (sura uppstötningar med sår i matstrupen). Anamnesen är det viktigaste primärdiagnostiska instrumentet och kan vara den enda utredning som behövs. Gastroskopi behöver inte göras för att verifiera diagnosen vid typiska refluxbesvär. Indikation för gastroskopi vid GERD är sväljningsbesvär, fall med oklar diagnos och bristfälligt terapeutiskt svar samt patienter aktuella för långtidsbehandling med syrahämmarande preparat (10). Ulcus Ulcus innebär magsår som befinner sig i antingen själva magsäcken (ventrikelulcus) eller i tolvfingertarmen (duodenalulcus). Sjukdomen är ganska vanlig, ungefär 10% av alla människor har magsår i något skede av sitt liv. För en del går sjukdomen över på några veckor för att aldrig återkomma, medan sjukdomen för andra upprepas flera gånger eller blir kronisk. Sår i tolvfingertarmen är vanligast bland människor i åldersgruppen år och dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor (6). Sår i magsäcken är vanligare bland äldre och lika fördelade mellan könen (11). År 1983 i Australien upptäcktes Helicobacter pylori-bakterien (Hp) av två läkare (Robin Warren och Barry J Marshall). De konstaterade att bakterien ökar utsöndringen av saltsyra och minskar slemhinnans motståndskraft och båda dessa faktorer ökar risken för magsår (12,13). År 2005 fick de Nobelpriset för denna upptäckt (11). Det har konstaterats att 95% av duodenalulcus och ca 75% av ventrikelulcus är Hp-positiva (7,14) och med en kombination av två eller tre läkemedel får man oftast bort bakterien, och då minskar risken för att sjukdomen skall återkomma avsevärt (15,16). Funktionell dyspepsi Funktionell dyspepsi är ett samlingsbegrepp för smärta eller obehag lokaliserade centralt i övre delen av buken med normal gastroskopi utan samtidiga refluxbesvär. Funktionell dyspepsi är vanligt framförallt bland unga. En av tre personer anger dyspepsibesvär någon gång under de senaste tre månaderna (7). Behandling av dyspepsi Behandlingen av dyspeptiska besvär ser olika ut beroende på orsak till besvären. På talet kunde man visa att såren var syrarelaterade och man använde sig av mjölk och grädde som syreneutraliserare. På talet upptäckte man att magbesvären var relaterade till psykosomatisk sjukdom därför blev psykoterapin populär som behandlingsform. Under 1950-talet tillkom antacida, vilket neutraliserar magsyran. På 1960-talet prövades en rad olika ämnen, så som sukralfater (alkaliskt aluminiumsackarossulfat med en lokalt slemhinneskyddande effekt) och antikolinergika (hämmar rörelseförmåga i mag-tarm kanalen samt hämmar sekretion av magsaft). Antikolinerga biverkningar som förstoppning, problem med urinering samt muntorrhet var besvärande för många patienter och därför används detta inte längre mot dyspepsi. Under talet började man kunna hämma saltsyrautsöndringen mycket effektivare med de nya 2

8 histamin-2 (H2)-receptorantagonister än med den tidigare terapeutiska arsenalen, H2- receptorantagonister blockerar histaminets verkan på H 2 -receptorer i magslemhinnan. Därvid hämmas basal och stimulerad magsaftsekretion, såväl till volym som till halt av saltsyra. År 1988 introducerades det första PPI (proton-pump inhibitor)preparatet omeprazol. PPI hämmar magsyrautsöndringen effektivare än övriga preparat. PPI har en direkt dosberoende hämmande effekt på enzymet H+, K+-ATPas som reglerar magsyrasekretionen i magsäcken. Användningen av PPI-preparat har sedan dess introduktion ökat kraftigt och vi står nu i en brytningsperiod där flera PPI av olika struktur har lanserats. I dagsläget kan behandlingen av dyspespi delas in i PPI, H2-receptorantagonister och övriga inom vilket antacida-preparat ingår. Vid funktionell dyspepsi kan symtomen behandlas med antacida eller H2-receptorantagonister. Behandling med PPI är inte indicerat vid funktionell dyspepsi. För många patienter med funktionell dyspepsi är behandling med PPI på försök inget bra alternativ eftersom effekten av behandling med placebo ger lika god effekt och det finns risk för att patienten fastnar i långtidsbehandling (6). GERD med sår i matstrupen behandlas genom intensiv behandling med PPI tills såren läkts, annars behandlas besvären med PPI vid behov eller med H2-receptorantagonister. Ulcus där HP konstaterats behandlas med PPI och antibiotika för behandling av infektionen. PPI är även godkänt som profylax vid samtidig behandling med NSAID. År 1997 vid Billingens Vårdcentral i Skövde gjordes en kartläggning av patienter som behandlades med PPI (17). I kartläggningen beskrevs hur noga patienterna utreddes samt om förskrivningsmönstret av PPI förändrats mellan 1995 och Studien visade att patienter med reflux genererade den största förskrivningen av PPI och att förskrivning vid funktionell dyspepsi var vanligt. Utredningen av patienterna betecknades som acceptabel, med en relativt hög frekvens gastroskopiundersökningar och god uppmärksamhet på helicobacterförekomst, framför allt för ulcuspatienterna. Förskrivning av PPI på vårdcentralen ökade över tid. Sedan denna kartläggning utfördes har försäljningen i Sverige av PPI mer än fördubblats enligt Apotekets statistik (18). Den totala kostnaden för förskrivning av PPI uppgår nu till en halv miljard kronor om året. Det är därför av intresse att utreda ifall förskrivningsmönstret samt utredningsgraden förändrats vid Billingens vårdcentral. Denna studie är en uppföljning av den kartläggning som utfördes år

9 SYFTE Att kartlägga patienter som har fått PPI förskrivet vid Billingens Vårdcentral under 2007 och att jämföra med dem som fick förskrivning av PPI under FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Förändrades förskrivningen av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral i Skövde förändrats mellan 1997 och 2007? 2. Vilka patienter behandlade med PPI vid Billingens vårdcentral i Skövde, 1997 och 2007? 3. Hur utredde patienter med dyspepsibesvär vid Billingens vårdcentral i Skövde, 1997 och 2007? DESIGN Studien är en retrospektiv observationsstudie. STUDIEPOPULATION OCH METOD Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en samlad databas för samtliga 24 vårdcentraler i Skaraborg. De patientbesök som registreras i journalsystemet ProfDoc, samlas i denna journaldatabas som omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnos, laboratorieanalyser och journalanteckningar. Ur SPCD extraherades information om individer tillhörande Billingens vårdcentral med förskrivning av PPI under Aktuella preparat samt ATC-kod (Anatomic Therapeutic Classification) var: Omeprazol (ATC A02B C01), Pantoloc (A02B C02), Lanzo (A02B C03), Pariet (A02B C04) och Nexium(A02B C05) (19). För ett slumpvis urval av dessa individer utfördes därefter en retrospektiv genomgång av patienternas journaler (n = 145). Informationen ur journalerna noterades i pappersprotokoll i avidentifierad form. Formulär för journalgenomgång återfinns i Bilaga 1. Patienterna delades in i fem grupper utifrån den kliniskt satta diagnosen, registrerad diagnos eller enligt journaltext; funktionell dyspepsi, reflux, ulcus, NSAID-behandlade (magskydd) och oklar grupp. I funktionell dyspepsigruppen inkluderades alla patienter med epigastralgi, gastrit och symtom talande för funktionell dyspepsi (diffust lokaliserad epigastralgi, variabel smärta dag till dag, illamående, tidig mättnadskänsla, uppkördhet och känsla av uppspändhet i övre delen av buken). 4

10 I refluxgruppen inkluderades alla patienter med refluxsymtom, esofagit (inflammation i matstrupen) eller hiatusherrnia (mellangärdesbråck). Ulcusgruppen omfattar både duodenalulcus och ventrikelulcus. Andelen patienter som genomgått gastroskopiundersökning respektive utretts för helicobacterförekomst användes som mått på hur patienterna utreds. När det gäller gastroskopiundersökning skulle diagnosen vara grundad på en undersökning gjord de senaste 10 åren. Uppgifter om behandlingen initierats i primärvård, länssjukvård eller om detta var oklart, noterades. Jämförelse gjordes mellan diagnosgrupperna 1997 och Två jämförelser gjordes. Förskrivning vid NSAID-behandling har tillkommit som indikation sedan kartläggningen 1997 och i den första jämförelsen (Figur 2 i resultatdelen) exkluderades NSAIDgruppen och de med oklar diagnos kategoriserades i dyspepsigruppen. Detta utfördes för att efterlikna grupperingen vid kartläggningen år 1997 och därmed få en mer jämbördig jämförelse med diagnosgrupperna detta år. Det totala antalet patienter för år 2007 blev därmed 117 i den första jämförelsen. I den andra jämförelsen (Figur 3 i resultatdelen) var alla diagnosgrupper enligt grupperingen år 2007 inkluderade (funktionell dyspepsi, reflux, ulcus, NSAID och oklar grupp). VARIABLER 1. Kön 2. Diagnos 3. Antal gastroskoperade 4. År för gastroskopiutredning 5. HP testade 6. Behandling initierad STATISTISK ANALYS Uppgifterna registrerades manuellt i statistikprogrammet EpiInfo. För analysen användes Statistical Packages for Social Sciences (SPSS version 14.0 för PC). Resultatet presenteras med deskriptiv statistik. ETIK Projektet är upplagt som en ren journalstudie och betraktas som verksamhetsuppföljning. Patienter kontaktades ej eller ombads komma på extra kontroller. Möjligt är dock att patienter och även läkarkollegor kan ha känt obehag av att en utomstående läkare granskat deras journal. 5

11 RESULTAT Förskrivning av protonpumpshämmare Antal patienter som fick PPI på recept vid Vårdcentralen Billingen ökade från 251 patienter år 1997 till 597 patienter år Som framgår av Figur 1 var det flesta patienterna i åldrarna år och ett fåtal patienter var yngre än 40 år både 1997 och Antal patienter år år år år år år år år år Figur 1. Åldersfördelning av patienter med förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral 1997 och Diagnosgrupper för behandling med PPI I den första jämförelsen, där förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling exkluderats samt oklara kategoriserats i dyspepsigruppen fördelade sig diagnosgrupperna enligt följande; år 1997 var funktionell dyspepsi orsaken till förskrivning hos 87 (35%) patienter, reflux 128 (51%) patienter och ulcus 36 (14%) patienter och år 2007 hade 58 patienter (50%) funktionell dyspepsi, reflux fanns hos 51 (43%) patienter samt ulcus hos 8 (7%) patienter. Förskrivning vid funktionell dyspepsi utgjorde en ökad andel av förskrivningarna av PPI år 2007 jämfört med 1997, medan förskrivning av PPI vid reflux har minskat och förskrivningen av PPI vid ulcus hade halverats (Figur 2). 6

12 % 51% 43% Andel (%) % 20 14% 10 7% 0 Funktionell dyspepsi Reflux Ulcus 1997 (n=251) 2007 (n=117) Figur 2. Behandlingsgrupper för förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral år 1997 och NSAID-gruppen exkluderad samt oklara i dyspepsigruppen. I den andra jämförelsen, där alla diagnosgrupper enligt kategoriseringen 2007 inkluderats, förändrades fördelningen av diagnosgrupperna enligt Figur 3. Förskrivning vid funktionell dyspepsi år 2007 utgjorde då 33% av PPI-förskrivningarna (n = 48), reflux utgjorde 35% (n = 51) samt förskrivning vid ulcus 6% (n = 8). År 2007 hade 28 (19%) patienter fått PPI i samband med NSAID-behandling samt orsaken till förskrivningen var oklar hos 10 (7%) patienter. 7

13 % Andel (%) % 33% 35% 20 14% 19% 10 6% 7% 0 Funktionell dyspepsi Reflux Ulcus NSAID Oklart 1997 (n=251) 2007 (n=145) Figur 3. Behandlingsgrupper för förskrivning av protonpumpshämmare vid Billingens vårdcentral år 1997 och 2007 Utredningsgrad för behandling med PPI I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män (K 68%, M 32%). I gruppen med ulcuspatienter var fördelningen den omvända (K 37%, M 63%) (Tabell 1, hänvisning A). Andelen gastroskoperade patienter var % och %. Andelen var störst i ulcusgruppen där över 87% av patienterna hade en gastroskopi till grund för sin diagnos. Patienterna med funktionell dyspepsi utreddes med en gastroskopifrekvens på 37%, både 1997 och Andelen helicobactertestade var 31% år 1997 och 14% år 2007, andelen var störst i ulcusgruppen. Helicobactertestade patienter i ulcusgruppen var 64% år 1997 och 38% år 2007 (Tabell 1, hänvisning B). Behandling initierades i primärvård hos 69% av patienterna medan 12% av patienterna hade fått sitt första recept av sjukhusspecialist och resterande 19% av patienterna saknade information i journalen (Tabell 1, hänvisning C). 8

14 Tabell 1. Förskrivning av PPI och utredning av patienter med PPI vid Billingen vårdcentral år 1997 och ALLA n (%) Funktionell dyspepsi n (%) Reflux n (%) Ulcus n (%) ALLA n (%) Funktionell dyspepsi n (%) Reflux n (%) Ulcus n (%) NSAID n (%) Oklart n (%) ALLA (35) 128 (51) 36 (14) (33) 51 (35) 8 (6) 28 (19) 10 (7) A. Kön Man 83 (33) 26 (30) 38 (30) 19 (53) 46 (32) 12 (25) 19 (37) 5 (63) 6 (21) 4 (40) Kvinna 168 (67) 61 (70) 90 (70) 17 (47) 99 (68) 36 (75) 32 (63) 3 (37) 22 (79) 6 (60) B. Antal gastroskoperade 151 (60) 32 (37) 89 (70) 30 (83) 70 (48) 18 (38) 38 (75) 7 (88) 7 (25) 0 HP testade 77 (31) 27 (31) 27 (21) 23 (64) 20 (14) 6 (13) 9 (18) 3 (38) 2 (7) 0 Positiv 37 (48) 10 (37) 11 (41) 16 (70) 5 (25) 2 (33) 3 (33) Negativ 40 (52) 17 (63) 16 (59) 7 (30) 15 (75) 4 (67) 6 (67) 3 (100) 2 (100) 0 C. Behandling Initierad Primärvården 130 (52) 59 (68) 62 (49) 9 (25) 101 (69) 39 (81) 32 (63) 4 (50) 24 (86) 2 (20) Länssjukhus 86 (34) 16 (18) 49 (38) 21 (58) 17 (12) 2 (4) 12 (23) 2 (25) 1 (3) 0 Oklart 35 (14) 12 (14) 17 (13) 6 (17) 27 (19) 7 (15) 7 (14) 2 (25) 3 (11) 8 (80)

15 DISKUSSION Resultatdiskussion Denna studie visar att förskrivningen av PPI vid Billingens vårdcentral ökade mellan år 1997 och Trots att behandling med PPI inte är indicerat för funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som får PPI förskrivet. Förskrivning vid NSAID-behandling har sedan 1997 tillkommit som indikation för PPI-behandling och utgör en dryg femtedel av förskrivningarna vid Billingen vårdcentral år Gastroskopi vid ulcus utförs i hög grad både 1997 och 2007 och HP-test vid ulcus har minskat sedan Utredning med gastroskopi eller helicobactertest har totalt sett, hos alla som förskrivs PPI, minskat år 2007 jämfört med I hela materialet var det cirka dubbelt så många kvinnor som män, och i studien som gjordes 1997 var det detsamma. Endast i gruppen med ulcuspatienter var fördelningen dubbelt så många män som kvinnor. Detta resultat är överensstämmande med andra liknande studier (6,7). Studien som gjordes 1997 var fördelningen jämn mellan könen. Tidigare studier har ej påvisat någon skillnad i mellan män och kvinnor med reflux, men när det gäller funktionell dyspepsi visar tidigare studier att detta verkar vara vanligare bland unga kvinnor än bland män och äldre kvinnor (5,6,7). Antalet patienter med gastroskopiundersökning och HP-test har minskat i den här studien jämfört med år 1997 men ändå är antalet undersökningar acceptabla eftersom gastroskopi och test för helicobacterförekomst är indicerat framförallt vid ulcus (6,7) och där har man gjort undersökningar på de flesta patienter. I den här studien och studien 1997 gjordes det gastroskopi-undersökningar på 37% av patienterna med funktionell dyspepsi. Enligt andra studier har man utfört gastroskopi-undersökningar på 10% av patienterna (13). Antalet patienter som testades för helicobacterförekomst hade minskat 2007 i jämförelse med studien som gjordes Då antalet patienter i denna diagnosgrupp var relativt få (n = 8), så är materialet för litet för att uttala sig om detta är en faktisk minskning eller om den observerade minskningen beror av slumpen. En annan orsak till den lägre andelen helicobactertestade skulle kunna vara att patienten hade konstaterad duodenal ulcus, vilket i 95% av fallen är helicobacterpositiva (6,7). De flesta patienter som har fått PPI-förskrivning hade fått sin behandling initierad i primärvården, vilket var förväntat då utredning, behandling och uppföljning av dyspepsibesvären i första hand bör ske i primärvården. Patienter med dyspepsibesvär är idag en mycket vanlig patientgrupp inom primärvård (3,5,18,20). Vid svårt bedömda fynd, stor oro hos patienten och/eller oförmåga hos patienter att hantera information, kan remiss till sjukhus övervägas. 10

16 Antalet PPI-behandlade dyspepsipatienter hade ökat under perioden och behandling vid funktionell dyspepsi utgjorde en stor andel av denna ökning i förskrivning. En ytterligare orsak till ökningen är troligen att förskrivning av PPI som förebyggande av magsår vid behandling av NSAID har tillkommit som indikation (3,7,9,10,14,18). En annan bidragande förklaring är prisfallet för PPI, framförallt Omeprazol. Sedan år 2000 finns PPI även som receptfritt preparat i små förpackningar. Då någon information om antal försålda receptfria PPI ej gick att få tag i, så finns dessa preparat ej med i jämförelsen, dock är den receptfria användningen liten jämfört med den som förskrivs på recept (18). Metoddiskussion Antalet listade patienter på Billingens vårdcentral för år 1997 gick ej att få tag i. Däremot antalet listade patienter från år 2003, som var patienter och 2007 var patienter. Detta innebär att ökningen av patienter med PPI-förskrivning troligen ej beror på att den totala patientpopulationen vid Billingen har ökat så mycket utan att det faktiskt beror på att förskrivningen av PPI har ökat. Gruppen var av olika storlek både år 1997 och 2007 och därför gjordes ingen jämförelse av antal patienter i respektive diagnosgrupper. Jämförelser gjordes istället av andel patienter. Några statistiska tester utfördes ej heller av samma orsak. Vissa uppgifter saknas i studien, bland annat antalet patienter, utredningar, behandlingar och diagnoser med dyspepsi besvär som inte har fått PPI, dessutom saknas uppgifter på de patienter som har behandlats med PPI avseende effekten samt behandlingstiden. Det saknas uppgifter om hur det gick för de patienter som hade fått helicobactereradikerings kur. Därför vore det intressant att i en vidare studie kartlägga de saknade uppgifterna. SLUTSATS Mellan 1997 och 2007 har förskrivningen av PPI ökat vid Billingens Vårdcentral. Förskrivning av PPI vid samtidig NSAID-behandling har tillkommit som ny indikation sedan 1997, vilket kan förklara en del av den kraftiga ökningen. Trots att behandlingen med PPI inte är indicerat vid funktionell dyspepsi så utgör denna behandlingsgrupp totalt sett drygt 1/3 av alla patienter som fått PPI förskrivet. Utredningen av patienterna får betecknas som acceptabel, med en relativt hög frekvens av gastroskopiundersökningar och en god uppmärksamhet på helicobacterförkomst framför allt för ulcuspatienterna. 11

17 REFERENSER 1. Bolling-Sternevald E, Lauritsen K, Talley NT et al. Is it possible to predict treatment response to a proton pump inhibitor i functional dyspepsia? Alimentry Pharmacology &Therapeutics 2003; 18: Vad är dyspepsi? Magskolan. Astrazeneca. datum ). 3. Dyspepsi, gastroesofageal reflux sjukdom, ulcussjukdom och Helicobakterpylori, Vårdprogram i landstinget i Uppsala. (Besök datum ). 4. Talley N J.Meineche-Schmidt V, Duckworth P Pare M et al, Efficacy of Omeprazole in functional dyspepsia. Alimentry Pharmacology &Therapeutics 1998; 12: Wallander MA, Johansson S, Ruigomez A et al. Dyspepsia i general practice: incidence, risk factors, comorbidity and mortality. Family Practice 2007; 24: SBU:s sammanfattning och slutsatser, rapport 150 Ont i magen sid Stockholm, Helicobacter Pylori, ulcus sjukdom, gastroesofageal refluxsjukdom. (Besök datum ). 8. Duggan AE. The management of upper gastrointestinal symptom: Is endoskopy indicated? MJA 2007; 186: Ont i magen 2004, Vårdprogram för landstinget Sörmland (Besök datum ). 10. SBU rapport, Ont i magen. Ny rapport Ont i magen Oklara magbesvär: stöd saknas för syrahämmare och antibiotika (Besök datum ). 11. Farmaceutiska Specialiteter Sveriges Läkemedelsindustiförening. datum ). 12. Helicobacter Pylori in Swedish från Gastrolab. (Besök datum ). 13. Colin W. Howden, MD; Steven W. Blume et al. Practice pattern for managing Helicobacter Pylori infection. AMJ Manag Care 2007; 13: Rupal Shah. Dyspepsia and Helicobacter Pylori. BMJ 2007; 334: Lee, Breslin, Hyde et al, Treatment option for Helicobacter Pylori infection when proton pump inhibitor- based triple therapy fail in clinical practice. Alimentry Pharmacology & Therapeutics 1999; 13:

18 16. Cameron Ewen A B, Powell Katharine U, Baldwin Lynette et al, Helicobacter Pylori: antibiotic resistance and eradication rates in Suffolk, UK. J.Med Microbial 2004; 53: Wennås, H and Lindblad U. Förnuft eller Känsla? En studie om Protonpumpshämmare i Primärvården Skaraborg, Läkemedelsstatistik, Läkemedel centrum Stockholm landsting. (Besök datum ). 19. Guidelines for ATC classification and DDD assignment Oslo, Norway. WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology, (Besökt ). 20. Helicobacter pylori - bakterien bakom magsår och magcancer (4 september 2003) (Besök datum ). 13

19 BILAGA 1 Formulär för journalgenomgång ID (Identitet nummer): Födelseår: Kön: 1 = man 2 = Kvinna Diagnos: 1 = Dyspepsi 4 = NSAID 7 = Refluxtext 2 = Reflux 5 = Oklart 8 = Ulcustext 3 = Ulcus 6 = Dyspepsi text B. Gastroskopi: 1 = Ja 2 = Nej C. Gastroskopi år: 1 = = = = = = = = = 90 talet Helicobacter pylori: 1 = Ja 2 = Nej 3 = Ej testat Behandling: 1 = PPI 2 = H2-block 3 = annat Behandling initieras: 1 = PV (Primärvård) 2 = Länssjukvård 3 = Oklart Patientstatus: 1 = Ny 2 = Gammal

20 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige November 2005 För mer information Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm, tel 08-553

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG AstraZeneca AB 151 85 Södertälje Företrädare: Johan Brun SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Magbesvär utgör

Läs mer

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Dyspepsi 4 Magsäckssymtom 6 Ulcussjukdom 7 Helicobacterinfektion 8 Remittering

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (11) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nycomed AB Box 27264 102 53 Stockholm Företrädare: Mats Mogard SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av

Läs mer

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK 3. Historik Under hela 1900-talet har smärtor och diffusa känslor av ont i magen varit vanliga symtom hos patienter i västvärlden. Uppkomsten av dessa symtom och deras samband med påvisbara förändringar

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Stockholms läns landsting 2009 Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär Handläggning av dyspepsi Gastrovänner, Här kommer det utlovade underlaget till ett nationellt vårdprogram om dyspepsi. Detta är ett mycket kontroversiellt område litteraturen är förvirrande och i vissa

Läs mer

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Minska användningen av PPI Ompröva alltid protonpumpshämmare vid receptförnyelse! Informera patienten

Läs mer

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi Primärvårdsinriktat vårdprogram: Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi INTERVJU. BO LENNHOLM En arbetsgrupp med gastroenterologiskt intresserade allmänläkare från nio länder har lanserat

Läs mer

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Matsmältningsorgan Klokt råd 2014 Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont utan känd

Läs mer

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare

Läs mer

OBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.

OBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på. Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Anna Ekwall Tentamen, SJSE15 Omtentamen I Datum: 2014-04-05 Tid: kl. 09.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: Häftet med

Läs mer

Funktionella magbesvär och samsjuklighet

Funktionella magbesvär och samsjuklighet Funktionella magbesvär och samsjuklighet Samsjuklighet och vårdnyttjande hos patienter med funktionella mag-tarmbesvär på Ture Ålanders läkarpraktik i Uppsala. Karl Eklund ST-läkare i allmänmedicin - Samariterhemmets

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi 16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi Få differentialdiagnoser hos unga patienter med outredd dyspepsi Hos unga patienter med dyspepsi är urvalet av förstahandsdiagnoser

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7 Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Metoder mot halsbränna, dyspepsi, sura uppstötningar och magkatarr

Metoder mot halsbränna, dyspepsi, sura uppstötningar och magkatarr Metoder mot halsbränna, dyspepsi, sura uppstötningar och magkatarr Eftersom det finns flera olika typer av magbesvär som på vissa punkter skiljer sig i både orsak och behandling så är det omöjligt att

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-19

BESLUT. Datum 2010-10-19 BESLUT 1 (8) Datum 2010-10-19 Vår beteckning FÖRETAG AstraZeneca AB/ AstraZeneca Sverige 151 85 Södertälje SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånen BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna

Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna SBU-rapport om ont i magen Dyspepsi samlingsbegrepp för en av de vanligaste folksjukdomarna Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har utkommit med en rapport,»ont i magen», i vilken dagens

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté IBS (Irritable Bowel Syndrome) Förstoppning som dominerande avföringsrubbning (IBS-C) I första hand även

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35 Datum: Namn:.. FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR (18 frågor) Läs detta först: Undersökningen innehåller frågor om hur du mår och hur du haft det den senaste veckan. Markera med ett X det alternativ som bäst passar

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska Funktionell dyspepsi Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska universitetssjukhuset. U ppdaterad: 10 septem ber 2010 Definition Funktionell dyspepsi definieras enligt

Läs mer

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar

Läs mer

Mag-tarmkanalens sjukdomar

Mag-tarmkanalens sjukdomar Mag-tarmkanalens sjukdomar Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 Alla behöver en Medicinsk ordbok!!! Kortfattad medicinsk

Läs mer

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen

Läs mer

Del 5_9 sidor_13 poäng

Del 5_9 sidor_13 poäng _9 sidor_13 poäng Du är jour på kirurgakuten i Uppsala och ombeds ta hand om en magblödning på rum 3. Bakom denna sjukvårdsslang döljer sig Sture Johnsson, en 57-årig gift lantbrukare med två barn. När

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Ändrad 2014-07-16, s 85. 2015-03-04, s 85 och s 90. 79 Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Folke Johnsson, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Lars Agréus, Centrum för allmänmedicin,

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Losec MUPS Losec MUPS

Losec MUPS Losec MUPS Frågor & Svar Losec MUPS är ett mycket skonsamt och effektivt läkemedel vid tillfällig halsbränna och sura uppstötningar. Mer än 900 miljoner behandlingar i mer än 100 länder har genomförts med Losec,

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom

Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Svensk Gastroenterologisk Förening Nationella riktlinjer 2009 Utarbetat av arbetsgrupp för Svensk Gastroenterologisk Förening;

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t.

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Tony Larsson 8p Nils Nyhlin 9p Peter Engfeldt 6p Torbjörn Noren 17p Magnus Johansson 8p Katarina Palm 8p

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Protonpumpshämmare Klokt råd 2017 Våga sätt ut protonpumpshämmare om tydlig indikation saknas. Utsättning

Läs mer