Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger"

Transkript

1 Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B Uppsala

2 Inledning Syftet med detta studiebrev är att uppdatera läkare inom primärvården om diagnos och behandling av de vanligaste åkommorna i övre delen av mag-tarmkanalen. Det sker bäst genom att diskutera egna erfarenheter av patientkontakter med kolleger på sin arbetsplats eller i sin FQ-grupp. Därför är denna skrift utformad mer som en inspirationskälla för diskussion än som faktaunderlag. Vi har med en del patientfall som kan användas men det kan vara bättre att gruppen i mån av tid, tar fram egna patientfall. Studiebrevet har författats av allmänläkarna Ture Ålander och Claes Ehinger och faktagranskats av Professor Lars Agréus. Alla är medlemmar i SFAM's nätverk Gastroprima. En avgränsad, interaktiv del av studiebrevet kommer att publiceras på SBU s hemsida. Studiebrevet är producerat av SFAM med ekonomiskt stöd från SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. Texten, som innehåller kliniska tolkningar av SBU:s evidens, har dock inte genomgått någon granskning av SBU och ansvaret för innehållet i detta studiebrev vilar helt på författarna och SFAM. Målsättning Medlemmarna i FQ-gruppen skall ha tagit fram statistik över förekomst av dyspepsi och refluxbesvär hos sina patienter genom att söka i datajournalen eller genom att göra en audit. gemensamt gått igenom några patientfall, egna och/eller de som presenteras i studiebrevet. diskuterat egen och övriga medlemmars nuvarande praxis i omhändertagandet. känna till diagnos-, behandlings- och remissmöjligheter. fått en större säkerhet i omhändertagandet av patienter med övre magbesvär. Måluppfyllelsen kan utvärderas genom att gruppledaren ställer frågor till gruppmedlemmarna när studiebrevet avslutats. Anvisning Detta studiebrev används lämpligen under två påföljande gruppmöten men kan också användas under endast ett möte om alla gruppmedlemmar läst igenom studiebrevet och förberett sig innan med att ta fram statistik och patientfall. Ett förslag på arbetsgång är att gruppen först diskuterar förekomsten av dyspepsi/reflux på sin mottagning, sedan patientfall och slutar med att formulera en lämplig lokal praxis. Faktadelen Faktadelen i slutet av detta studiebrev bör tittas igenom av gruppmedlemmarna innan mötet och kan användas vid diskussionen. Innehållet i faktadelen kommer från följande källor: Dyspepsi och reflux en systematisk litteraturöversikt, SBU-rapport nr 185,

3 Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, monografier och artikelserier Läkemedelsboken, , Apoteket AB Medicinskt programarbete: Regionalt Vårdprogram, övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting Förekomst Ett datauttag ur datajournalen (A) eller en audit (B). A. Använd inbyggda rapporter eller annan statistikdel i journalprogrammet och gör ett datauttag av patienter som under senaste året fått diagnoserna dyspepsi och refluxbesvär. Diskutera antalet besök och antalet diagnoser (komorbiditet) som noterats under året i journalen för dessa patienter och jämför med genomsnittliga antalet besök och diagnoser per patient på mottagningen. Diskutera skillnader mellan läkarna. B. Alternativt till datauttag från journalen kan läkarna göra en audit veckan innan gruppmötet konsekutiva patienter, oberoende av besöksorsak, tillfrågas om dyspepsi/refluxbesvär de senaste 3 månaderna. Resultatet förs in i ett protokoll vid patientbesöket, med kryss i tillämpliga rutor, och tas med till gruppmötet. Diskutera förekomsten av dyspepsi/reflux bland patienter som söker respektive inte söker för magbesvär. Diskutera magbesvärens påverkan på vardagen, psykosocial påverkan och skillnader mellan läkarnas behandlingar. Ett förslag på auditprotokoll finns som bilaga. 3

4 Patientfall Diskutera handläggningen av egna fall eller de tre tagna från en allmänläkarmottagning, och presenterade nedan. Fall nr 1 30-årig kvinna Inledande dialog: D: Hej! Vi pratades ju vid per telefonen där Du berättade att Du har så stora besvär med halsbränna och sura uppstötningar. Blev Du bättre av Pepcid som jag rekommenderade? P: Ja den var bra men det hjälpte ju inte för hela dagen. D: Har Du märkt något som försämrar? P: Kaffe och rökt mat och värst är det om jag varit borta på kalas. Och under graviditeten för två år sen var det hemskt. Jag fick äta Link, Camalox och Novaluzid i mängder. I övrigt får du veta följande: Har haft lite besvär med hemorrojder. Viss ärftlighet för liknande besvär. Stressigt arbete och det är hon som hämtar på dagis och handlar. Äter bra och regelbundet. Ingen tobak och låg alkoholkonsumtion. Äter inga läkemedel utom p-piller och ovanstående. Inga alarmsymtom. Status Hjärta, lungor, blodtryck: Helt normala fynd, Buken mjuk, möjligen lätt öm i epigastriet. Inga resistenser. Proktoskopi med lätt irriterade inre hemorrojder. Rektoskopi ej gjord. Undersökningar Hb, SR normal. EKG normalt. Du föreslår gastroskopi men patienten har hört skräckhistorier om det. Därför säger hon nej till det. Hur skulle Du handlägga detta? Fall nr 1, kommentarer Denna patient har alltså ganska typiska refluxbesvär. Eftersom hon inte vill vara med på gastroskopi så kan åtgärden bli att göra diagnostisk behandling med Omeprazol 20 mg x 2 i en vecka. Uppföljning skall ske med besök alternativt telefon. Om hon då blir besvärsfri kan syrasekretionshämmare (PPI kontinuerligt eller vid behov, alternativt H2RA) eller antacida ges enligt Step down - principen. Eftersom vi inte vet om hon skulle ha en esofagit, så skulle behandlingen kunna vara längre än den diagnostiska veckan, även om hon blir besvärsfri. Olika diagnosförslag 1. Gastroesophageal refluxsjukdom, GERD (I övrigt: se ovan) 2. Esofagit. (Din bedömning kan vara riktig. I övrigt: se ovan ) 3. Ulcus. (Din bedömning är inte korrekt. Symtomen som hon beskriver är ju enbart refluxliknande. I och för sig kan ett ulcus ha refluxliknande besvär, men det är osannolikt att det inte finns andra ulcussymtom också om det skulle vara ett ulcus.) 4

5 Behandling Av livsstilsförändringar har endast viktreducering vetenskapligt stöd. Syrareducerande läkemedel vid behov beroende på hur stora besvär Du och Din patient bedömer det vara: PPI, H2RA eller antacida i lägsta effektiva dos. Börja med hög dos enligt FASS och minska ( Step down ). 5

6 Fall nr 2 62-årig man som har kranskärlsopererats och nu hänvisats till Dig för fortsatt uppföljning. Du känner honom lite eftersom hustrun går hos Dig. Inledande dialog: D: Hej - Hur står det till med Dig då? P: Tack det är ganska bra. Inga som helst besvär från hjärtat efter operationen. D: Det måste ju kännas bra. Inga besvär från vattenkastning eller avföring? P: Nej D: Illamående, kräkts? P: Nej. D: Något ytterligare Du vill tillägga? P: Ja - jag måste få nytt recept på Zantac I övrigt får du veta följande: Hade ett sår i tolvfingertarmen för ca 10 år sedan. Det upptäcktes vid gastroskopi och vill nu alltså ha nytt recept på Zantac för det måste han ta mer eller mindre regelbundet. Ingen halsbränna/bröstbränna. Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom men inte magbesvär. Chef och å veckopendlar till arbetet. Äter regelbundet, för annars får han besvär från magen. Ingen tobak och tar ett par glas vin till helgen. Tar inte värktabletter för då får han besvär från magen. Förnekar uttalad smärta i magen, sväljningssvårigheter, viktnedgång, blodkräkning, blod i/på avföringen och svart avföring. Status Hjärta, lungor, blodtryck helt normala Buken mjuk möjligen lätt öm i epigastriet. Inga resistenser. Proktoskopi, rektoskopi inte utförda Undersökningar Hb, SR normala, Helicobacter Pylori snabbtest på helblod är positivt. EKG normalt. Vid efterforskning får Du veta att gastroskopin gjordes för 10 år sen och visade klöverbladformig förändring talande för tidigare ulcus. Du lyckas inte reda ut om det satt i ventrikel eller duodenum. Gastroskopin gjord efter en tids behandling med H2RA. Hur skulle Du handlägga detta? Fall nr 2, kommentarer Tidigare gastroskopi- eller röntgenverifierat ulcus i tolvfingertarmen räcker för att påbörja eradikeringsbehandling även utan test av Helicobacter pylori, men har det gått hela 10 år kan det ändå vara lämpligt. Helicobacter snabbtest på helblod är inte tillräckligt bra utan man behöver göra ett andningstest (UBT), avföringsprov (F-Hp) eller skicka till laboratoriet för serologi med ELISA-metoden. Serologi med ELISA visar även en det sista året överstånden Hp-infektion, men i ett fall som detta skulle man kunna nöja sig med det testet om patienten inte fått antibiotikakur för något annat sista året. Denna patient fick eradikationsbehandling av Helicobacter Pylori. Om hans besvär i stort sett försvinner på denna behandling finns ingen 6

7 indikation för förnyad utredning. Om däremot besvären kvarstår bör man ta ställning till ny utredning. Den här patienten behövde därefter inga mediciner alls eftersom besvären försvann helt och hållet, och kunde äta mycket av det som han tidigare måste undvika. Han står på Trombyl som profylax efter sin kranskärlsoperation, men denna medicinering tycks inte ge honom några besvär. Magbesvären blev inte mer uttalade när han ursprungligen började med Trombyl. Olika diagnosförslag 1.Gastroesophageal refluxsjukdom, GERD. (Din bedömning är inte korrekt. Han har förnekat refluxsymtom såsom halsbränna/bröstbränna) 2.Esofagit. (Din bedömning är inte korrekt. Han har förnekat esofagussymtom såsom halsbränna/bröstbränna och bröstsmärta) 3.Ulcus. (Din bedömning är korrekt. Huruvida han har ett just nu pågående ulcus eller ej går ju bara att avgöra med hjälp av gastroskopi.) 4.Ventrikelcancer. (Din bedömning är inte korrekt. De besvär patienten har är desamma som han haft sen länge, vilket talar emot malignitet.) 5.Hjärt- kärlsjukdom. (Din bedömning är delvis korrekt. Han har ju opererats för kranskärlssjukdom, men han har också magsårssjukdom.) 6.Läkemedelinducerad sjukdom i mag- tarmkanalen. (Din bedömning är inte korrekt. Han står på ASA som profylax efter sin kranskärlsoperation, men hade magbesvären innan han började sådan medicinering.) Behandling Eradikering, dvs. Omeprazol 20 mg x 2 tillsammans med två antibiotika under en vecka. Livsstilsråd som sluta med tobak och att gå ner i vikt. Det har ansetts att en del patienter som haft ulcusbesvär ibland får refluxbesvär när man eradikerat Helicobacter pylori. Detta kan möjligen bero på att den reflux de haft inte lett till besvär därför att man behandlat ulcusbesvären, eller att man efter en eradikering ibland får en normaliserad (dvs. höjd) syrasekretion då atrofin minskar, och därmed bildas mer syrabildande parietalceller att få reflux av. Med syrasekretionshämmande ulcusbehandling tar man förstås också bort eventuella refluxsymtom. 7

8 Fall nr 3 25-årig kvinna Inledande dialog: D: Hej! Vad söker Du för? P: Jag har ont i magen. Det sitter mitt i övre delen av magen. Det blir bättre när jag äter men efter ett tag kan det bli uttalad smärta. Det har hänt att jag vaknat på natten av att det gör ont. Jag är ofta hungrig. D: Har Du mått illa och kräkts? P: Jag är ofta illamående men jag tror inte att jag kräkts någon gång. D: Hur är det med avföring och vattenkastning? P: Vattenkastningen är det inget problem med och inte avföringen heller. Men jag har ofta mycket gaser. I övrigt får du veta följande: Morfar och morbror har dålig mage. Patienten har nog haft lite besvär av och till sen 7-8 år. Halsbränna/bröstbränna någon enstaka gång. Hon jobbar på dagis och har för många barn där, så det känns ansvarsfullt att hinna med alla. Hon är också politiskt engagerad. Äter regelbundet för annars får hon besvär från magen. Något glas vin vid festliga tillfällen. Inga värktabletter utöver Alvedon någon enstaka gång för huvudvärk. Använder p-piller. Ingen uttalad smärta. Inte sväljningssvårigheter, viktnedgång (snarare gått upp lite då hon så ofta är hungrig), blodkräkning, blod i/på avföringen eller svart avföring. Status Hjärta, lungor, blodtryck med helt normala fynd. Buken mjuk möjligen lätt öm i epigastriet. Inga resistenser. Proktoskopi, rektoskopi inte utförda. Undersökningar Hb, SR normal, F-Hb negativt. EKG, gastroskopi eller röntgen inte gjorda. Hur skulle Du handlägga detta? Fall nr 3, kommentarer Denna patient har outredd dyspepsi. Hon skulle kunna ha ett magsår. Det är inte troligt att det rör sig om malignitet eftersom hon är så ung (< 50 år). Om hon skulle ha Helicobacter-orsakat magsår, så skulle man kunna bota henne med eradikationsbehandling, dvs. att besvären inte skulle komma tillbaka. Är det i stället funktionell dyspepsi så blir Din insats att lindra hennes symtom. Här blir alltså valet mellan: A - Avstå från gastroskopi eftersom besvären inte är nytillkomna och det inte finns några alarmsymptom, och betrakta besvären som funktionell dyspepsi orsakade enligt den bio-psykosociala modellen, B - göra Helicobacter test UBT/F-Hp och eradikera Hp om positivt test ( Test and treat ), C - Starta med ett UBT eller F-Hp test, och om det är positivt sända henne för gastroskopi ( Test and gastroscopy ) eller D - göra 8

9 gastroskopi ( Gastroscopy and treat ) och behandla eventuella fynd. Helicobacter snabbtest på helblod är för otillförlitliga för att använda för närvarande. Eftersom gallvägssjukdom kan ge dyspeptiska besvär bör man ta ställning till detta också. Denna patient hade negativt Helicobacter-test och ingen gallvägssjukdom. Olika diagnosförslag 1.Gastroesophageal refluxsjukdom, GERD. (Din bedömning är inte korrekt. Hon har visserligen angivit att halsbränna/bröstbränna kan förekomma, men sällan). 2.Ulcus. (Din bedömning kan vara korrekt. Men man kan inte utifrån patientens besvär avgöra om det är fråga om ulcus eller funktionell dyspepsi). 3.Funktionell dyspepsi. (Din bedömning kan vara korrekt. Men man kan inte utifrån patientens besvär avgöra om det är fråga om ulcus eller funktionell dyspepsi). 4.Kolon irritabile, IBS (Din bedömning är med denna anamnes inte korrekt). 5.Gallvägs-/pankreassjukdom (Din bedömning skulle kunna vara korrekt. Gallsjukdom kan ge dyspeptiska besvär. Se även kommentaren om patientens diagnos). Behandling H2RA eller protonpumpshämmare har inte indikation vid funktionell dyspepsi utan bara vid gastroesophageal refluxsjukdom (GERD) och konstaterat magsår. De används dock ofta men enligt SBU-rapporten Dyspepsi och reflux publicerad 2007 finns ingen evidens för att de har effekt vid funktionell dyspepsi om inte refluxsymtomen är framträdande. Om Hp testet (UBT eller F-Hp) är positivt så ger eradikationsbehandling mot Helicobacter Pylori ( Test and treat ) samma symtomlindring och patienttillfredställelse som gastroskopi och bara eradikationsbehandling av de med konstaterat sår ( Test and gastroscopy ). Livsstilsråd vid återkommande funktionell dyspepsi går ut på att göra patienten trygg för att kunna leva med sina besvär. Patienten informeras om att perioder med dyspeptiska besvär kan ersättas av kolon irritabilebesvär. 9

10 Faktadel Alarmsymptom Sväljningsbesvär, smärta vid måltidsintag, avmagring, icterus, palpabel bukresistens, blod i avföringen, anemitecken, samt intag av NSAID/ASA (även lågdos). Det senare sätts om möjligt ut, eller om det inte går, kompletteras med PPI-skydd, eventuellt efter gastroskopi. Hög ålder eller alarmsymptom medför en ökad risk för elakartad tumör (ES 3). En stor andel av patienterna med tumörsjukdom saknar dock alarmsymptom vid första läkarbesöket (ES 3). Barretts esofagus Omvandling av slemhinnan i matstrupen från skivepitel till körtelepitel med intestinal metaplasi. Anses bero på kronisk gastroesophageal reflux. Mindre än 5 procent av alla med esofagit utvecklar en Barrett s esofagus, och av personer med Barrett s esofagus får < 0,5 procent per år adenocarcinom. Det är inte visat att man kan förhindra tumörutveckling med profylaktisk behandling med syrahämmare eller antirefluxkirurgi. Den kliniska betydelsen av förändringar som vid Barrett s esofagus är inte klarlagd. Enligt gängse praxis rekommenderas remiss till specialist i gastroenterologi vid fynd av dysplasi i biopsi. Gastroenterologen håller sedan i uppföljningen. Bio-psykosocial modell Genetiska faktorer, psyke och omgivningens inverkan anses påverka tarmens funktion via limbiska systemet, autonoma nervsystemet och det enteriska nervsystemet samt genom hypothalamus hypofysen-binjurar ( brain-gut connection ). Funktionell dyspepsi och kolon irritabile har samband med kön, ångest, personlighet och tidigare och nuvarande stress t.ex. misshandel. Det är viktigt att tänka på detta för patienter med återkommande funktionell dyspepsi och diagnosticera/ behandla eventuell psykiatrisk åkomma. Diagnoskoder ICD-10 har koderna för refluxbesvär K21-K22, magsår K25-K28, dyspepsi K30, psykogen dyspepsi F45.3, buksmärtor R10, illamående R11, halsbränna R12, sväljningssvårigheter R13. Dyspepsi Två veckor eller mer av uttalade besvär av smärta eller obehag i övre delen av buken som förmodas komma från ventrikel eller duodenum. Med obehag avses en lägre grad av smärtförnimmelse av något slag, illamående, uppkördhetskänsla eller tidig eller obehaglig mättnadskänsla. Halsbränna och sura uppstötningar (reflux) ingår inte längre i begreppet dyspepsi. Esofagit Av de patienter med refluxsymtom som söker i primärvården så har 30-40% esofagit men de mår inte sämre än de som har refluxsymtom utan esofagit. En endoskopisk diagnos med synlig inflammation i matstrupen, främst i dess nedre del. Esofagit graderas enligt Los Angeles esofagitklassifikation (LA) grad A-D. LA grad A är lindrigast med korta erosioner på en eller några slemhinneveck, och LA grad D värst med erosion omfattande minst 75 % av matstrupens omkrets. Av de med esofagit har den stora majoriteten LA grad A-C. Symtomens 10

11 svårighetsgrad är inte relaterad till förekomsten av eller graden av esofagit, förutom för grad LA D. Vissa personer med esofagit saknar helt refluxsymtom. Evidensstyrkan (ES) uttrycker det sammanlagda vetenskapliga underlaget för en slutsats, dvs. hur många högkvalitativa studier som stöder slutsatsen. Evidensstyrka 1 Starkt vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 1 stöds av en god systematisk litteraturöversikt med metaanalys eller minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 2 stöds av en systematisk litteraturöversikt med metaanalys som i något avseende inte uppfyller kraven för god systematisk översikt eller av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 3 Begränsat vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 3 stöds av en systematisk litteraturöversikt med metaanalys som i flera avseenden inte uppfyller kraven för god systematisk översikt eller av minst två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan det vetenskapliga underlaget anses som otillräckligt eller motsägande. Funktionell dyspepsi Vid avsaknad av patologiska fynd vid rutinundersökning, i praktiken oftast endast gastroskopi, kallas dyspepsin funktionell. Funktionell halsbränna (NERD) Halsbränna utan påvisbar relation till gastroesophageal reflux (normala fynd vid gastroskopi och ph-mätning samt utebliven effekt av syrahämmande läkemedel). Mindre än hälften av patienter med refluxbesvär i primärvården har esofagit vid gastroskopi. Gastroesofagal refluxsjukdom (GERD) - Diagnostik: Syrarelaterade matstrupsbesvär, såväl organiskt påvisbar refluxsjukdom (erosiv esofagit) som de utan organiskt påvisbara förändringar (endoskopinegativ refluxsjukdom). Patienter med alarmsymtom ska snarast gastroskoperas. Anamnesen med refluxbesvär kombinerat med ett PPI test med prompt svar har i praxis en acceptabel sensitivitet ( att hitta fall ) för GERD, bättre än gastroskopi och i paritet med 24-timmars ph-mätning. Det saknas idag säker evidens för att generell screening med endoskopi vid refluxsymtom är kostnadseffektivt. Likaså saknas evidens för värdet av Helicobacter pylori-diagnostik vid handläggning av refluxsymtom. 24-timmars phmätning kan i utvalda fall användas vid utredning i primärvården om ökad diagnostisk precision önskas. - Behandling: Vid milda symtom utan påverkan på livskvaliteten bör endast förklaringar och livsstilsrekommendationer ges, och om så behövs, receptfri medicinering t.ex. antacida. PPI har i de flesta fall utmärkt effekt på refluxsymtom. Man börjar då i hög dos t.ex. Omeprazol 40mg x1 i 1-2 veckor som sedan reduceras till lägsta effektiva dos kallat Step down vilket kan vara PPI vid behov ( On demand ). H2RA samt antacida/motsvarande är kan ibland räcka. 11

12 - Remiss till kirurg vid: A - Tidig debut av refluxsymtom med stort och kontinuerligt PPI-behov hos patienter som själva önskar undvika medicinering. B - Patienter med aspiration till följd av reflux där medicinsk behandling inte är tillfyllest. C- Patienter med stora eller paraesofageala bråck med atypisk symtombild. Gastroskopi Patienten skall inte använda PPI eller H2RA under minst 2 veckor innan gastroskopin. Indikationer Outredd dyspepsi: Patienter med symtomdebut över 50 års ålder samt, oavsett ålder, med alarmsymptom måste alltid gastroskoperas. Cirka 10 % av magsåren missas vid gastroskopi. Gastroskopin kan visa magsår (5-10 procent), esofagit (< 15 procent) eller cancer (< 1 procent hos de > 50 års ålder). Samtidig tunntarmsbiopsi kan påvisa villusatrofi vid Celiaki. Helicobacter pylori diagnostik kan ske med biopsering, med så kallat CLO-test (snabbtest på biopsi för påvisande av ureasspjälkande bakterier), med immunhistokemisk färgning för bakterien eller med odling på biopsimaterialet med resistensbestämning. GERD: Patienter med alarmsymtom ska snarast gastroskoperas. Dessutom remitteras för gastroskopi vid tveksam effekt av PPI behandling trots till synes klassiska symptom och vid refluxsymtom med kontinuerligt PPI-behov över den dos som rekommenderas i FASS. Strategier Följande strategier kan användas. Strategierna är likvärdiga vad gäller symtomlindring och patienttillfredställelse. Skillnaderna mellan dem är dels hur besvärliga de är för patienten och dels hälsoekonomisk. Personer som är mycket oroliga över sina symptom bör man vara frikostig med att gastroskopera. o Gastroscopy and treat Majoriteten av patienterna med dyspepsi kommer ändå förr eller senare att genomgå en endoskopisk undersökning. Det är därför rimligt att göra en gastroskopi innan man tar ställning till eventuell behandling. Gastroskopi har också ett terapeutiskt värde möjligheten att försäkra patienten att ingen farlig sjukdom eller magsår föreligger, och på så sätt undvika medicinering. o Test and gastroscopy Inom områden med långa (> 2 veckor) väntetider för endoskopi är det rimligt att selektera patienter för gastroskopi. Då minskar man antalet gastroskopier med ungefär hälften på ett år. Vid gastroskopi finner man då magsår hos procent av de Helicobacter pylori positiva. Vid fynd av magsår görs Helicobacter pylori eradikering. Risken för överbehandling och onödig resistensutveckling minimeras. Å andra sidan har det visat sig att man primärt testar fler för Helicobacter pylori än om man primärt skulle ha gastroskoperat, så det blir inte så stor hälsoekonomisk vinst. o Test and treat Om gastroskopimöjlighet saknas eller i avsaknad av indikation för gastroskopi hos patienter som inte använder NSAID/ASA kan man i samråd med patienten välja att testa för pågående Helicobacter pylori infektion (se nedan). Strategien är att man letar efter och behandlar en riskfaktor för sjukdom (magsår) och inte efter själva sjukdomen. Om testet för Helicobacter pylori utfaller positivt ges trippelbehandling; en vecka med PPI och två antibiotika. Test & treat rekommenderas som förstahandsalternativ i alla internationella vårdprogram. Gaviscon För symtomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura uppstötningar och halsbränna. Alginsyra, är en högmolekylär kolloid ur havsalger, jämte små mängder av natriumvätekarbonat, kalciumkarbonat och aluminiumhydroxid. Den i ventrikeln bildade alginsyre-gelen utgör ett nästan neutralt skikt som ligger kvar mer än 2 timmar i kardiaområdet. Vid måttliga abdominella 12

13 tryckändringar förhindrar gelen reflux av ventrikelinnehåll till esofagus. Den kolloidala lätta gelen kompletterar sålunda den pluggningseffekt i hiatus, som tillsammans med nedre esofagusfinktern utgör kroppens skydd mot reflux. Om en reflux trots allt skulle äga rum, blir det gelen som först trycks upp i esofagus. Då gelen har ett ph av ca 5, kommer den då att skydda den känsliga esofagus-slemhinnan mot den starkt sura magsaften (ph 1-2). H2RA H2-receptorantagonister, cimetidin introducerades Ranitidin, famotidin, cimetidin. Flera av H2-antagonisterna finns också att köpa utan recept på apotek i mindre förpackningar för behandling av lindrigare och kortvariga besvär. Majoriteten av användningen är dock förskrivning via recept. Helicobacter pylori Syrafast bakterie i magsäcken som kan ge en kronisk inflammation och i 20 % upphov till magsår. Ökar risken för magcancer. Helicobacter pylori diagnostik Alternativ till gastroskopi endast hos yngre (< 50 års ålder) dyspeptiker, utan NSAID/ASA konsumtion eller alarmsymptom, för bedömning av risk för magsår/magcancer. o Serologi och helblodstest (mindre tillförlitligt): Påvisar förekomst av antikroppar mot Helicobacter pylori med ELISA teknik. Det gör ingenting om patienten äter PPI eller H2RA. Bägge testerna ger ca 30 procent falskt positiva svar, och andelen falskt negativa är cirka 10 procent. Serologin, kan användas för att med kliniskt acceptabel säkerhet utesluta Hp-infektion men helblodstest är för dåligt för att användas alls. Serologi är inte bra för att påvisa om en Hp infektion är läkt, och ska inte ensamt utgöra grund för eradikering av Helicobacter pylori. o Utandningstest: Påvisar förekomst av ureasspjälkande Hp bakterier i ventrikeln. Provet tas enkelt på vårdcentralen, men måste skickas iväg för analys. Ger en mycket god diagnostisk säkerhet,(ca 95 procent för såväl positiv som negativ diagnos, för pågående Hp infektion, förutsatt att patienten varit utan PPI i minst en, helst två, veckor före. o Avföringstest: För detektion av aktuell Hp infektion baserade på monoklonala antikroppar med ELISA, EIA eller snabb immunokromatografisk teknik. Har ungefär samma diagnostiska säkerhet som utandningstesterna. Avföringsprovet kan tas i hemmet antingen för snabbtest på vårdcentralen eller skickas vidare till centralt kemikaliskt laboratorium för svar inom några dagar. Fungerar även under pågående PPI-behandling och ger acceptabel känslighet även efter eradikering. Övre gastrointestinal blödning minskar dock säkerheten. Helicobacter pylori eradikering Indikationer: Endoskopiverifierat ulcus duodeni, endoskopiverifierat ulcus ventriculi med bekräftad infektion, patient med tidigare känt ulcus duodeni eller ulcus ventriculi med bekräftad infektion (som av någon anledning inte behandlats), MALT lymfom, pågående Helicobacter pylori infektion då man väljer test & treat, Helicobacter pylori positiva anhöriga till patienter med cancer ventriculi (som efterfrågar behandlingen). o Primärt terapival, behandlingstid 1 vecka, trippelbehandling med PPI (protonpumpshämmare) till exempel omeprazol 20 mg x 2, clarithromycin 250 mg x 2 13

14 o o samt metronidazol 400 mg eller tinidazol 500 mg x 2. Efterföljande syrahämmande behandling behövs inte (ES 3). Kvarstående symptom efter försök med eradikering av Helicobacter pylori (diagnosticerat med eller utan gastroskopi enligt ovan), så konfirmera i första hand att behandlingen lyckats genom ett UBT/F-Helicobacter pylori. Om kvarstående infektion, behandla igen med samma antibiotikakombination. Om infektionen fortfarande kvarstår görs gastroskopi med resistensbestämning. Kolon irritabile (IBS) Smärtor och obehag i buken som är relaterade till ändrade avföringsvanor eller lindras av tarmtömning, är inte dyspepsi, utan symtom på kolon irritabile. Personer med funktionell dyspepsi har ofta alternerande perioder med kolon irritabile. Handläggningen av kolon irritabile tas inte upp i detta studiebrev. Laboratorieundersökning Outredd dyspepsi: Hb, F-Hb x3-6, ev. leverstatus och coeliaciserologi, i tillämpliga fall Helicobacter pylori diagnostik. Läkemedel Dyspepsi: Behandling mot Helicobacter pylori minskar betydligt risken för återfall av sår i tolvfingertarmen och magsäcken (ES 1). Syrahämmande medel och behandling mot Helicobacter pylori ger en viss symptomlindring vid funktionell dyspepsi (ES 3). Men eftersom de flesta dyspeptikers symtom inte är syraberoende har merparten av dem ingen nytta av syrareducerande behandling. Långvarig onödig förskrivning kan eventuellt vara skadlig p.g.a. reboundeffekt och ge eventuell reduktion av B-12 och järnabsorbtionen. Man ska vara restriktiv med förskrivning ex juvantibus, som när det blir aktuellt, alltid måste ske under kontrollerade former med klinisk uppföljning inom två veckor hos samma läkare. Reflux: Protonpumpshämmare (PPI) och histamin-2-receptorantagonister (H2RA) har jämfört med placebo en bra effekt (ES 1), men PPI ger bättre symptomlindring än H2RA (ES 1). Patienter med outredd reflux kan behandlas med PPI vid behov eller kontinuerlig H2RA (ES 3). Organisk dyspepsi Avser symtom hos patienter där man vid undersökning hittat en organisk sjukdom som förklaring till symtomen. Vanligast är sår i magsäcken eller i tolvfingertarmen, matstrupsinflammation med atypisk symtomlokalisation till epigastriet, celiaki och cancer i magsäck och pankreas. I klinisk praxis avses med undersökning vanligen endast gastroskopi och tillämpliga klinisk kemiska laboratorieundersökningar. Outredd dyspepsi Avser dyspepsi hos patienter (eller t ex personer som svarat på symtomfrågeformulär) som inte genomgått några diagnostiska undersökningar. Vid handläggning av outredd dyspepsi har man inte funnit någon skillnad i symptomlindring mellan handläggningen Test and treat jämfört med Endoscopy and treat (ES 2). Outredda refluxbesvär Omfattar patienter med refluxbesvär som inte genomgått några diagnostiska undersökningar. Patientinformation 14

15 Dyspepsi: Vid funktionella besvär, vilket är den stora majoriteten av de yngre, måste man ta hand om patienten utan att egentligen ha någon medicin eller utsikt till slutgiltig bot att erbjuda. Några vetenskapligt grundade livsstilsråd, förutom råd om rökstopp framför allt vid magsår, finns inte. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndets karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig leva med besvären och bli en trygg symptombärare. Förvärrande faktorer varierar mellan olika individer varför man själv måste lära känna sin mage. Olika former av stress och vissa födoämnen kan förvärra symptomen. GERD: Viktreduktion bör uppmuntras. Dessutom finns det vissa belägg för att rekommendera rökstopp. PPI (Protonpumpshämmare), omeprazol introducerades Esomeprazol, lansoprazol, omeprazol, pantoprazol, rabeprazol. De hämmar syrasekretionen i magtarm kanalen genom att binda till den s.k. protonpumpen, dvs. det enzym som är ansvarigt för produktion av syra i magsäcken. Det är relativt små effektmässiga skillnader mellan de fem substanserna. Biverkningar på kort sikt samt långtidssäkerheten förefaller med dagens kunskapsläge vara likartade för samtliga protonpumpshämmare. Provbehandling med PPI Outredd dyspepsi: Avrådes. Provbehandlingen utnyttjar i de flesta fall endast en (dyr) placeboeffekt, samt försämrar utfallet av eventuell vidare utredning med gastroskopi. GERD: PPI i hög dos enligt FASS (t.ex. Omeprazol 20mg x2 i två veckor) är diagnostisk. Efter utvärdering av terapisvar kan fortsatt behandling vara kontinuerlig, eller vid behovsmedicinering. Nedtrappning ( Step down ) av medicinering görs till lägsta effektiva dos, lägsta effektiva medicineringsfrekvens (d.v.s. vid behovsmedicinering ). Pröva även H2RA och antacida. Esofagit: Behandling med PPI är mer effektivt än behandling med H2RA vid esofagit (ES 1). Kontinuerlig behandling är mer effektiv än behandling vid behov (Es 1). Långtidsbehandling med PPI är motiverad även för unga patienter eftersom behandlingen är säker (ES 1) och har likvärdig effekt som kirurgi (ES 2). Refluxsymtom Halsbränna/bröstbränna, sura uppstötningar eller smärta/obehag bakom nedre delen av bröstbenet eller i epigastriet som strålar uppåt bakom bröstbenet. Refluxbesvär Symtom som antas bero på att syra eller annat innehåll i magsäcken kommer upp i matstrupen. De symtom som ingår är halsbränna, sura uppstötningar och brännande smärta bakom bröstbenet ofta utgående från epigastriet. Refluxsymtom är vanligt, procent av befolkningen rapporterar någon form av refluxsymtom minst en gång per vecka, medan cirka 5 procent har dagliga besvär. Refluxsymtom är ofta ett kroniskt tillstånd. Efter cirka tio år är 1/3 förbättrade, 1/3 har oförändrade besvär och 1/3 anser sig försämrade. Samarin Naturläkemedel. Under 1997 har flera olika beredningsformer av Samarin, som innehåller olika salter, godkänts i Sverige för indikationen "traditionellt använt vid halsbränna och sura uppstötningar". Samarin är kontraindicerat vid nedsatt njurfunktion och patienter som behandlas med natriumfri eller natriumfattig kost varnas för att använda medlet. Samarin interagerar med 15

16 tetracykliner, ketokonazoltabletter samt gabapentintabletter. Kontinuerligt bruk av stora doser Samarin kan leda till alkalos och innehållet av tartrat kan i sällsynta fall verka milt laxerande. Striktur Ibland ett långsiktigt problem i samband med esofagit, och är vanligast vid avancerad esofagit. I en grupp med esofagit som erhållit symtomatisk behandling var incidensen två procent under 10 år. Striktur kan behandlas med vidgning via gastroskop, samt med protonpumpshämmare (PPI) som recidivprofylax. Ulcus-liknande dyspepsi (distinkt ont, nattsmärtor, matlindring) och dysmotilitetsliknande (illamående, uppkördhet, tidig mättnadskänsla) saknar klinisk relevans eftersom den anamnesen inte kan separera magsårssjukdom från funktionell dyspepsi. 16

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala

Läs mer

2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär Handläggning av dyspepsi Gastrovänner, Här kommer det utlovade underlaget till ett nationellt vårdprogram om dyspepsi. Detta är ett mycket kontroversiellt område litteraturen är förvirrande och i vissa

Läs mer

Kan de sjuka själva välja rätt metod?

Kan de sjuka själva välja rätt metod? nr 3 4/2008 NYA RAPPORTER Screening för artärbråck 4 Kväveoxid vid astma 14 Kan de sjuka själva välja rätt metod? Patientens inflytande över sin behandling är en självklar, lagstadgad rättighet. Men när

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Dyspepsi 4 Magsäckssymtom 6 Ulcussjukdom 7 Helicobacterinfektion 8 Remittering

Läs mer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet

Läs mer

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige November 2005 För mer information Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm, tel 08-553

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL

BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL 19 VETENSKAPLIGA SLUTSATSER ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING AV DEN VETENSKAPLIGA UTVÄRDERINGEN AV

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi 16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi Få differentialdiagnoser hos unga patienter med outredd dyspepsi Hos unga patienter med dyspepsi är urvalet av förstahandsdiagnoser

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär

Läs mer

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi Primärvårdsinriktat vårdprogram: Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi INTERVJU. BO LENNHOLM En arbetsgrupp med gastroenterologiskt intresserade allmänläkare från nio länder har lanserat

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Magbesvär utgör

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK 3. Historik Under hela 1900-talet har smärtor och diffusa känslor av ont i magen varit vanliga symtom hos patienter i västvärlden. Uppkomsten av dessa symtom och deras samband med påvisbara förändringar

Läs mer

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Ändrad 2014-07-16, s 85. 2015-03-04, s 85 och s 90. 79 Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Folke Johnsson, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Lars Agréus, Centrum för allmänmedicin,

Läs mer

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral Rapport 2009:8

Läs mer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7 Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete

Läs mer

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Stockholms läns landsting 2009 Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Del 5_9 sidor_13 poäng

Del 5_9 sidor_13 poäng _9 sidor_13 poäng Du är jour på kirurgakuten i Uppsala och ombeds ta hand om en magblödning på rum 3. Bakom denna sjukvårdsslang döljer sig Sture Johnsson, en 57-årig gift lantbrukare med två barn. När

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Minska användningen av PPI Ompröva alltid protonpumpshämmare vid receptförnyelse! Informera patienten

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat

Läs mer

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år Margareta 73 år Du har fått jobb som akutläkare på sjukhuset. En 73-årig kvinna kommer på akut besök. Hon har haft blindtarmen vid 26 års ålder. Hon hade två normala förlossningar vid 28 och 31 års ålder.

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska Funktionell dyspepsi Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska universitetssjukhuset. U ppdaterad: 10 septem ber 2010 Definition Funktionell dyspepsi definieras enligt

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t.

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Tony Larsson 8p Nils Nyhlin 9p Peter Engfeldt 6p Torbjörn Noren 17p Magnus Johansson 8p Katarina Palm 8p

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (11) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nycomed AB Box 27264 102 53 Stockholm Företrädare: Mats Mogard SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av

Läs mer

Mag-tarmkanalens sjukdomar

Mag-tarmkanalens sjukdomar Mag-tarmkanalens sjukdomar Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 Alla behöver en Medicinsk ordbok!!! Kortfattad medicinsk

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn).

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Galieve Peppermint tuggtablett 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tuggtablett innehåller: Natriumalginat Natriumvätekarbonat Kalciumkarbonat 250 mg 133,5 mg

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter.

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller 13 C-urea 50 mg, anrikad stabil isotop. För fullständig förteckning över

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt Svarta kräkningar Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp

Läs mer

Terapiråd Gastroenterologi

Terapiråd Gastroenterologi Maj 2010 Innehåll Gastrointestinala alarmsymtom 1 Dyspepsi 1 Terapiråd Gastroenterologi Ulcus - Helicobacter pylori 3 Refluxsjukdom 4 Diarréutredning 7 Förstoppning 7 Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD 9

Läs mer

Undersökning om obalans i magen

Undersökning om obalans i magen Undersökning om obalans i magen Kontakt: Åsa Asplund, Apoteket Datum: 2016-09-21 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

RENNIE ORANGE (kalciumkarbonat + magnesiumsubkarbonat) Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen Versio 1.4, 24.7.2015

RENNIE ORANGE (kalciumkarbonat + magnesiumsubkarbonat) Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen Versio 1.4, 24.7.2015 1 RENNIE ORANGE (kalciumkarbonat + magnesiumsubkarbonat) Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen Versio 1.4, 24.7.2015 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx

Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx Matsmältningsorgan matsmältningsorgan l Dyspepsi Mg+Al-hydroxid Novaluzid l Gastroesofagal refluxsjukdom Vid lättare besvär alginsyra Gaviscon ranitidin 1) Ranitidin* ) Vid svårare besvär omeprazol 1)

Läs mer