Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007

2

3 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Rapporten är framtagen av Lars Agréus Per M. Hellström Rolf Hultcrantz Ingvar Krakau Jesper Lagergren Anders Loohagen Jan-Eric Olsson ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet utförs av sakkunniga inom respektive område på uppdrag av Centrum för vårdutveckling, Forum och i samverkan med producenter, patientorganisationer och beställare. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättrings- och utvecklingsområden, samt beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården

5 Förord Dyspepsi - besvär från övre delen av buken - förekommer hos upp till 40 procent av befolkningen. Långt ifrån alla har en somatisk bakgrund till besvären. Kunskapsbaserade och ändamålsenliga riktlinjer är angelägna för att säkra ett effektivt omhändertagande och en effektiv och jämlik vård till behovsgruppen. Det regionala vårdprogrammet Övre gastrointestinala besvär avser att ge praktiska råd till allmänläkare, gastroenterologer och gastroskopister vid diagnostik och behandling av patienter som söker för övre gastrointestinala besvär. Vårdprogrammet är baserat på bästa tillgängliga evidens och har tagits fram i ett omfattande konsensusarbete mellan olika aktörer involverade i diagnostik och behandling av patienter med dyspepsi. Vi är övertygade att den samsyn om vad som är god vård vid övre gastrointestinala besvär kommer att göra omhändertagandet av patienter med dessa besvär säkrare och mer enhetligt i Stockholms län. Vårdprogrammet ger också goda förutsättningar för en ändamålsenlig planering och beställning av vård vid övre gastrointestinala besvär. Vi tackar arbetsgruppen för ett gediget arbete och förväntar oss nu att vårdprogrammet blir vägledande för hur patienter med övre gastrointestinala besvär tas om hand i Stockholms läns landsting. Stockholms Medicinska Råd har antagit vårdprogrammet juni Lars-Bertil Arvidsson Utvecklingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Göran Stiernstedt T.f. Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Anna-Stina Nordmark Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning - 3 -

6 Deltagare Rapporten är framtagen av: Docent Lars Agréus, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Professor, Per M. Hellström, gastroenterolog, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Professor Rolf Hultcrantz, gastroenterolog, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Docent Ingvar Krakau, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Professor Jesper Lagergren, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Anders Loohagen, specialist i allmänmedicin, Läkarhuset Odenplan. Jan-Eric Olsson, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och distriktsläkare på Axelsbergs vårdcentral. Projektansvarig har varit avdelningschef Magna Andreen Sachs, Centrum för vårdutveckling (CVU) och sammankallande Ingvar Krakau. Arbetssätt och förankring Gruppen har träffast under ca ett års tid, där första halvåret under faktaframtagning och konsensusdiskussioner hela gruppen deltog, medan mindre ämnesspecifika arbetsgrupper sedan haft redaktionella träffar. Slutprodukten har accepterats av ordföranden i LÄKSAK:s expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar, varifrån för övrigt två medlemmar även ingått i denna MPA arbetsgrupp. En av medlemmarna har representerat SPESAM (specialister i samverkan), Gastroenterologigruppen. Stockholms Medicinska Råd godkände vårdprogrammet juni Uppdatering av vårdprogrammet Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att granskas senast under år Eventuella förändringar avgör om nytryck av den tryckta versionen skall göras. Ansvarig för att uppdatering och revidering vårdprogrammet sker är ordförande i specialitetsrådet för Allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

7 Innehåll Förord...3 Deltagare...4 Arbetssätt och förankring...4 Uppdatering av vårdprogrammet...4 Sammanfattning...7 Målgrupp och syfte...8 Inledning...8 Dyspepsi...10 Huvudbudskap...10 Terminologi...10 Diagnostik...11 Fakta...11 Utredning...12 Sammanfattande rekommendation om utredning...17 Behandling av magsår och Helicobacter pylori...18 Gastroesofageal reflux - GERD...20 Huvudbudskap...20 Terminologi...20 Fakta...21 Rekommendationer...22 Gastroskopi rekommenderas vid följande tillstånd oavsett ålder...23 Remittering för ställningstagande till kirurgi...24 Verksamhets- och kvalitetsvariabler...25 Referenser

8 - 6 -

9 Sammanfattning Dyspepsi Var noga med anamnes och status är det dyspepsi? I dagens situation med god tillgänglighet till gastroskopi vill vi i första hand rekommendera gastroskopi som diagnostisk åtgärd, men med test and treat som fullgott alternativ i tillämpliga fall. Tänk på och förbered patienten på att i de flesta fall hittar vi ingen orsak och kan heller inte bota, men lita till ett fluktuerande förlopp. Undvik medicinering som enkel utväg. Om du behandlar måste du själv utvärdera effekten. Risken för placeboeffekt och slentrianförskrivning måste beaktas. När du anser utredning motiverad välj en strategi som du behärskar. För yngre utan alarmerande tecken i anamnes eller status finns flera vägar att gå. Gastroesofageal reflux Vid tydlig anamnes kan diagnosen ställas kliniskt. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. Inled eventuell behandling med PPI (protonpumpshämmare). Utvärdera noga. Trappa ner till lägsta effektiva dos, potens, behandlingsfrekvens och pris. Sväljningssvårigheter är en absolut indikation för skopi

10 Målgrupp och syfte Detta vårdprogram avser att ge praktiska råd och en övergripande orientering till läkare som primärt handlägger patienter med dyspepsi och gastroesofageal reflux, d.v.s. huvudsakligen allmänläkare, gastroenterologer och gastroskopister, inom Stockholms läns landsting utifrån aktuell forskning och nationella- och internationella konsensusrapporter. Även beställare har nytta av kunskaperna i vårdprogrammet som vägledning för planering och beställning av vård. Inledning Dyspepsi härstammar från ett grekiskt ord för dålig matsmältning. Om man med dyspepsi avser smärta eller obehag i övre delen buken, illamående, tidig eller obehaglig mättnadskänsla, samt uppkördhet i övre buken under minst två veckor, kan man anta att det tillsammans med symtom på gastroesofageal reflux (halsbränna, sura uppstötningar) kan förekomma hos upp till 40 procent av befolkningen. Hos majoriteten av patienterna är besvären fluktuerande och kan klaras med egenvård. Bara en mindre del kräver medicinsk utredning. Om man uteslutit organisk genes till dyspeptiska besvär använder man begreppet funktionell dyspepsi. Även om halsbränna och sura uppstötningar som dominerande symtom talar starkt för gastroesofageal reflux (GERD), går det inte alltid att skilja anamnestiskt från funktionell dyspepsi eller ventrikel/duodenalrelaterade symtom vid klinisk bedömning eftersom symtomen överlappar. Problemet är att skilja funktionell dyspepsi från organisk sjukdom och att fånga upp dem med alarmsymtom. Varningssignaler är gastrointestinal blödning, järnbristanemi, avmagring, palpabel resistens eller sväljningssvårigheter. Detta är viktigt för att kunna hitta så många som möjligt av de fåtal patienter som har malignitet i matstrupe eller magsäck, cirka 1400 fall per år i Sverige

11 Ventrikelcancer i behandlingsbar fas ger som regel inte upphov till dyspeptiska symptom. Vid cardiacancer och esofaguscancer ses ibland sväljningsbesvär tidigt i förloppet. Inom Stockholms läns landsting var kostnaderna för läkemedel vid dessa tillstånd miljoner eller 3 procent av den totala läkemedelskostnaden. PPI är dominerande. Enligt journalgenomgång från 13 vårdcentraler 2001 remitteras cirka 1/4 av patienter med övre gastrointestinala besvär vidare för gastroskopisk utredning vilket är den vanligaste undersökningsmetoden. Cirka gastroskopier genomförs årligen i SLL. Hos högst en tredjedel av gastroskopierna görs kliniskt relevanta makroskopiska fynd (men även en normal gastroskopi kan naturligtvis vara till gagn för handläggningen). De senaste åren har nya och effektivare test utvecklats för diagnostik av pågående Helicobacter pylori infektion som gör det möjligt att behandla direkt efter testning i utvalda fall. Helicobacter pylori infektion ger duodenal- eller ventrikelsår endast hos procent av de infekterade. Handläggningen av gastroesofageal reflux (GERD) och dyspepsi följer olika vägar som kommer att belysas närmare i rapporten som är avsedd att ge vägledning för läkare som konsulteras av patienter med övre gastrointestinala besvär

12 Dyspepsi Huvudbudskap Var noga med anamnes och status är det dyspepsi? I dagens situation med god tillgänglighet till gastroskopi vill vi i första hand rekommendera gastroskopi som diagnostisk åtgärd, men med test and treat som fullgott alternativ i tillämpliga fall. Tänk på och förbered patienten på att i de flesta fall hittar vi ingen orsak och kan heller inte bota, men lita till ett fluktuerande förlopp Undvik medicinering som enkel utväg. Om du behandlar måste du själv utvärdera effekten. Risken för placeboeffekt och slentrianförskrivning måste beaktas. När du anser utredning motiverad välj en strategi som du behärskar. För yngre utan alarmerande tecken i anamnes eller status finns flera vägar att gå. Terminologi Med dyspepsi menar vi två veckor eller mer av uttalade besvär av smärta eller obehag i övre delen av buken som förmodas komma från ventrikel eller duodenum. Med obehag avses en lägre grad av smärtförnimmelse av något slag, illamående, uppkördhetskänsla eller tidig eller obehaglig mättnadskänsla. Outredd ( uninvestigated ) dyspepsi betyder i praktiken att patienten vare sig är gastroskoperad eller har genomgått Helicobacter pylori test eller andra laboratorieundersökningar

13 Diagnostik Anamnesen är avgörande för den fortsatta handläggningen: Om halsbränna och sura uppstötningar är dominerande symtom har patienten sannolikt gastroesofageal reflux (GERD). Om patienten förutom buksmärtorna/obehagen har avföringsrubbningar som vid funktionella tarmbesvär (IBS, the Irritable Bowel Syndrome) och buksmärtorna/obehagen försvinner när avföringsrubbningarna normaliseras, har patienten IBS och inte dyspepsi. Fakta En gastroskoperad dyspeptiker kan ha antingen organisk sjukdom, vanligast magsår (5-10 procent) eller esofagit (< 15 procent) eller cancer (< 1 procent hos de > 50 års ålder). Vid esofagit kan symtombilden ibland domineras av epigastralgier. Vid avsaknad av patologiska fynd vid rutinundersökning, i praktiken oftast endast gastroskopi, kallas dyspepsin funktionell. Uppdelning av dyspepsi i ulcus-liknande (distinkt ont, nattsmärtor, matlindring) och dysmotilitetsliknande (illamående, uppkördhet, tidig mättnadskänsla) saknar klinisk relevans eftersom anamnesen inte kan separera magsårssjukdom från funktionell dyspepsi. Däremot är anamnes på gastroesofageal reflux kliniskt användbar, se detta avsnitt. Eftersom de flesta dyspeptikers symtom inte är syraberoende har merparten av dem ingen nytta av syrareducerande behandling. Långvarig onödig förskrivning kan eventuellt vara skadlig p.g.a. reboundeffekt. Man ska vara restriktiv med förskrivning ex juvantibus, som när det blir aktuellt, alltid måste ske under kontrollerade former med klinisk uppföljning inom 14 dagar hos samma läkare. Omedelbar effekt av syrasupprimerande behandling, i praktiken PPI, ökar möjligheten av en syrabetingad sjukdom. Observera att även här är placeboeffekten stor, och varje behandling måste noga utvärderas

14 Utredning A: Anamnes och status Kartlägg alarmerande symtom och statusfynd: sväljningsbesvär avmagring, icterus, bukresistens, blod i avföringen, anemitecken, samt intag av NSAID/ASA (även lågdos). Det senare sätts om möjligt ut, eller om det inte går, kompletteras med PPI-skydd, eventuellt efter gastroskopi. B: Laboratorieundersökning Hb, F-Hb, ev. leverstatus, i tillämpliga fall Helicobacter pylori diagnostik (se nedan). C: Gastroskopi Patienter med symtomdebut över 50 års ålder samt, oavsett ålder, med alarmerande symtom och statusfynd måste ovillkorligen gastroskoperas. Förväntad terapeutisk och därmed trygghetsskapande effekt hos orolig patient oavsett ålder är en annan viktig indikation för gastroskopi. Kommentar: Hos yngre dyspeptiker utan alarmsymtom, där utredning anses befogad, är gastroskopi, dit vi har korta väntetider i Stockholm, ofta det första (och enda) steget i utredningen. Strategin har vetenskapligt stöd vad gäller bot och symtomlindring, men anses hälsoekonomiskt mindre lämplig under 50 års ålder. Här kan andra metoder beskrivna nedan vara ett alternativ (1, 2). Gastroskopi betraktas som gold standard, men man måste ha i åtanke att ca 10 procent av magsårspatienterna får falskt negativt utfall vid en rutinmässigt utförd gastroskopi (3, 4). Biopsitagning är inte rutin i Sverige vid gastroskopi med fynd av normal makroskopisk slemhinna. D: Helicobakter pylori diagnostik Gäller som alternativ till gastroskopi endast hos yngre (< 50 års ålder) dyspeptiker utan NSAID/ASA konsumtion och absolut indikation för gastroskopi enligt ovan

15 Helicobakter pylori test utan gastroskopi kan användas för bedömning av risk för eventuell organisk sjukdom, eftersom man utan pågående Helicobacter pylori infektion (och medicinering med NSAID/ASA) i aktuella åldrar i praktiken saknar sådan risk. Det är viktigt att patienten är delaktig i ställningstagande till gastroskopi. Många väljer att avstå från gastroskopi om indikationen för sådan undersökning är svag. Helicobacter pylori prevalensen är ca 30 procent i aktuella åldersgrupper, i vissa invandrargrupper dock betydligt högre. Diagnostiken utan gastroskopi (s.k. indirekta test) kan utföras med olika metoder, som alla kan göras på egen mottagning och i förekommande fall skickas iväg för analys på centralt laboratorium. D 1: Test utan gastroskopi Blodbaserad test Helblodstester (snabbtest) respektive serologi påvisar förekomst av antikroppar mot Helicobacter pylori med ELISA teknik, d.v.s. de är positiva vid pågående eller genomgången (upp till några år) infektion. Helblodstestet ger snabbsvar på mottagningen, men serologin måste skickas på analys. Bägge testerna ger ca 30 procent falskt positiva svar, d.v.s. de ger svar på såväl pågående som genomgången infektion (jämför med IgG serologi!), och helblodstestet är något mindre pålitligt. Andelen falskt negativa är cirka 10 procent, även här är helblodstesterna mindre pålitliga. Ett positivt test kan således användas för selektion, antingen för att skicka till gastroskopi direkt, eller till ett utandningstest (UBT) eller avföringstest (F-Helicobacter pylori) enligt nedan för att konfirmera att infektionen är pågående. Blodtesterna är inte bra för att påvisa att en infektion läkt, och de ska inte i någon situation ensamma utgöra grund för Helicobacter pylori eradikering. Det gör ingenting om patienten äter PPI eller H2- receptorblockerare. Helblodstestet kostar under 100 SEK per test, serologin ca 350 SEK. Testerna, fr. a. serologin, kan således användas för att med kliniskt acceptabel säkerhet utesluta infektion, men är ändå kliniskt underlägsna de nyare metoderna med patientnära diagnostik av enbart pågående infektion. Vi avråder från snabbtesterna (helblodstesterna) trots logistiska fördelar

16 Utandningstest Andningstest påvisar förekomst av ureasspjälkande bakterier i ventrikeln, d.v.s. att kolonisation föreligger. Provet tas enkelt på vårdcentralen, men måste skickas iväg för analys. Om ev. blodtest kompletteras med andningstest kan patienter med aktiv Helicobacter pylori infektion bättre selekteras för gastroskopi eller primär Helicobacter pylori eradikering. UBT (uea utandningstest) ger en mycket god diagnostisk säkerhet (ca 95 procent för såväl positiv som negativ diagnos) för pågående infektion, förutsatt att patienten varit utan PPI i minst en, helst två, veckor före. Avföringstest Avföringstester med monoklonala antikroppar för detektion av aktuell Helicobacter pylori infektion baserade på ELISA, EIA eller snabb immun-okromatografisk teknik, har de senaste åren blivit ett bättre alternativ än de äldre polyklonala metoderna (5). Allt fler studier visar att de monoklonala metoderna har ungefär samma diagnostiska säkerhet som andningstesterna (i genomsnitt > 90 procent sensitivitet och specificitet före behandling). Snabbtest som kan analyseras direkt på mottagningen med svar på 15 minuter används nu i Sverige och ger obetydligt sämre resultat än de test som utförs på centralt kliniskt kemiskt laboratorium. Avföringsprovet kan tas i hemmet antingen för snabbtest på vårdcentralen eller skickas vidare till centralt kemikaliskt laboratorium för svar inom några dagar. De senaste metoderna med monoklonala antikroppar (EIA) fungerar även under pågående PPI-behandling och ger acceptabel känslighet även efter eradikering (6). Övre gastrointestinal blödning minskar dock säkerheten hos flera tester. UBT (urea utandningstest) kostar 450 SEK, och F-Helicobacter pylori ca 350 SEK. Sammanfattande rekommendation om Helocobacter pylori testning utan gastroskopi De blodbaserade testerna är mest lämpade för s.k. sekventiell testning d.v.s. i test & scope situationen, en strategi som vi inte förordar. Om blodtest används förordar vi den serologiska metoden före helblodstest trots den senares förenkling av patienthandläggningen

17 Den något enklare logistiken vid blodtestanvändande visavi UBT (urea utandningstest) och feces-tester uppvägs av de senares avsevärt bättre prestanda och numera endast marginellt högre kostnad. Vi rekommenderar därför att UBT eller F-Helicobacter pylori test införes som rutin och av logistiska skäl helst med kvalitetskontrollerad analys på vårdcentralsnivå. D 2: Test via gastroskop Vid gastroskopi kan Helicobacter pylori diagnostik ske med biopsering, med så kallat CLO-test (snabbtest på biopsi för påvisande av ureasspjälkande bakterier), med immunhistokemisk färgning för bakterien samt med odling på biopsimaterialet med resistensbestämning. E: Handläggningsalternativ till gastroskopi direkt E 1: Test & treat I avsaknad av absolut och relativ indikation för gastroskopi hos patienter som inte använder NSAID/ASA kan man i samråd med patienten välja att testa för pågående Helicobacter pylori infektion (se nedan). Strategien är att man letar efter och behandlar en riskfaktor för sjukdom (magsår) och inte efter själva sjukdomen.om testet för Helicobacter pylori utfaller positivt ges trippelbehandling en vecka med PPI och två antibiotika. Man kan räkna med att sådan eradikering lyckas i procent av fallen (7). Kommentar: Man behandlar således i dessa fall alla med infektionen utan att veta om de hör till de ca 20 procent som någon gång kommer att utveckla magsår. På så sätt blir patienterna, förutsatt att eradikeringen lyckas, av med en potentiell riskfaktor för magsår och möjligen även för ventrikelcancer. Man kan även lugna 7 av 10 patienter (de Helicobacter pylori negativa i aktuella åldrar) med att dom saknar infektionen som risk för magsår. Bakterien anses även orsaka ca 70 procent av all ventrikelcancer i Sverige, men det är ännu tveksamt om en eradikering hindrar utvecklingen. Nackdelen är risken för resistensutveckling mot klaritromycin. Observera dock att det mesta av sådan resistens orsakas av förskrivning av andra macrolider såsom erytromycin. Patienter som inte svarar symtomatiskt på eradikering bör testas för kvarvarande Helicobakter pylori infektion, se sid 19, Symtomrecidiv

18 Test & treat rekommenderas i samtliga internationella vårdprogram för patienter under ca 50 års ålder. Patienterna är lika eller näst intill lika nöjda, men den hälsoekonomiska vinsten är avsevärd (1, 2, 8). E 2: Test & scope Om man väljer metoden att skicka endast de Helicobacter pylori positiva till gastroskopi minskar man antalet omedelbara gastroskopier med ca 70 procent, och med ungefär hälften på ett år, eftersom en del blir skoperade i alla fall (8). Vid gastroskopi finner man då magsår hos procent av de Helicobacter pylori positiva. Vid fynd av magsår görs Helicobacter pylori eradikering, vilket ej görs när sår ej påvisats. Risken för överbehandling och onödig resistensutveckling minimeras. Kommentar: Patienttillfredsställelsen är ungefär densamma som vid behandling enligt test & treat och ter sig i förstone hälsoekonomiskt tilltalande. Det visar sig dock i flera studier, t.ex. (2) att man med test & scope testar många fler för Helicobacter pylori än man annars skulle skicka på gastroskopi, varför kostnadseffektiviteten blir lägre. Man måste även här väga in att man kan lugna 7 av 10 patienter (de Helicobacter pylori negativa) med att dom saknar förutsättningar för magsår och att de därför inte behöver undersökas med gastroskopi. Man kan nyttja denna strategi med både blodtest som verifierar pågående och tidigare infektion, och/eller test för endast pågående infektion (se nedan). E 3: PPI förskrivning När det saknas absolut indikation för gastroskopi skall vid rena dyspepsibesvär (d.v.s. utan inslag av refluxsymtom) även PPIförskrivning undvikas. Detta trots att detta rekommenderas i viss internationell litteratur (1). Kommentar: I praktiken sker provbehandling av dyspepsi med PPI ofta även i Sverige, men vi avråder således från detta. Provbehandlingen utnyttjar i de flesta fall endast en (dyr) placeboeffekt, samt försämrar utfallet av eventuell vidare utredning såväl med gastroskopi som viss noninvasiv diagnostik (se nedan)

19 F: Patientinformation I samtliga fall där man med endera strategin kommit fram till att patienten har funktionella besvär, vilket är den stora majoriteten av de yngre, måste man ta hand om patienten utan att egentligen ha någon medicin eller utsikt till slutgiltig bot att erbjuda. Några vetenskapligt grundade livsstilsråd, förutom råd om rökstopp framför allt vid magsår, finns inte. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndets karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig leva med besvären. Det gäller att få patienten att vara en trygg symtom-bärare och att undvika att gå runt hos olika läkare. Förslag på för-klaringsmodell ges nedan. Hela mag-tarmkanalen, från svalget till ändtarmen, är som en rörformig muskel. Denna muskel ska normalt arbeta på ett synkroniserat sätt och föra maten genom tarmarna. För vissa personer fungerar detta arbete mindre bra och man kan då få olika typer av symtom; kramper, smärta, uppkördhet, illamående, rapning, m.m. Dessa symtom är ofta besvärande, men de är helt ofarliga. Patienter med denna typ av känslig mage har ofta återkommande besvär. Medicinering är oftast verkningslös och som doktor har man inte mycket konkret hjälp att erbjuda. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndets karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig leva med besvären. Det gäller att får patienten att vara en trygg symtombärare och undvika doctor shopping. Förvärrande faktorer varierar mellan olika individer varför man själv måste lära känna sin mage och lära sig leva sams med just sin mage. Stressmoment (allt som stör harmonin i livet) förvärrar oftast symtomen och för en del kan även vissa födoämnen förvärra symtomen. Sammanfattande rekommendation om utredning I rådande situation i Stockholm rekommenderar vi att klinikern i första hand, när utredning bedöms befogad, i samråd med patienten väljer mellan de två raka strategierna att antingen leta direkt efter sjukdom med gastroskopi eller leta efter riskfaktor och eliminera denna ( test & treat ) enligt internationell konsensus (1, 2, 8). Test & scope varianten anser vi mest tillämpbar i en situation med dålig tillgång på gastroskopier

20 Behandling av magsår och Helicobacter pylori Indikationer Endoskopiverifierat ulcus duodeni. Endoskopiverifierat ulcus ventriculi med bekräftad infektion. Patient med tidigare känt ulcus duodeni eller ulcus ventriculi med bekräftad infektion, som av någon anledning inte behandlats. MALT lymfom. Pågående Helicobacter pylori infektion då man väljer test & treat. Helicobacter pylori positiva anhöriga till patienter med cancer ventriculi, som efterfrågar behandlingen. Terapival Primärt terapival, behandlingstid 1 vecka PPI (protonpumpshämmare) till exempel omeprazol 20 mg x 2. Clarithromycin 250 mg x 2 samt metronidazol 400 mg eller tinidazol 500 mg x 2. Kontroll av sårläkning Okomplicerad ulcussjukdom Vid terapisvikt hos patient som genomgått skopi görs ingen kontroll av Helicobacter pylori efter eradikering. Läkning av ulcus ventrikuli kontrolleras alltid endoskopiskt. Endoskopi efter ulcus duodeni kontrolleras endast vid eventuellt återfall av symtom. Komplicerad ulcussjukdom (livshotande blödning, perforation) Behandingskontroll av Helicobacter pylori efter eradikering utförs en månad efter avslutad behandling. Fortsatt behandling med syrahämmare kan bli aktuell som profylax hos vissa patienter

21 Symtomrecidiv Om symtom kvarstår efter försök med eradikering av Helicobacter pylori (diagnosticerat med eller utan gastroskopi enligt ovan), konfirmera i första hand att behandlingen lyckats genom ett UBT/ F-Helicobacter pylori. Om kvarstående infektion, behandla igen med samma antibiotikakombination. Om infektionen fortfarande kvarstår görs gastroskopi med resistensbestämning

22 Gastroesofageal reflux - GERD Huvudbudskap Vid tydlig anamnes kan diagnosen ställas kliniskt. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. Inled eventuell behandling med PPI. Utvärdera noga. Trappa ner till lägsta effektiva dos, potens, behandlingsfrekvens och pris. Sväljningssvårigheter är en absolut indikation för gastroskopi. Terminologi GERD gastro esophageal reflux disease : en samlingsbenämning på all syrarelaterad matstrupssjukdom. Med refluxsymtom menar vi symtom på gastroesofageal reflux, d.v.s. halsbränna/bröstbränna, sura uppstötningar eller smärta/obehag bakom nedre delen av bröstbenet eller i epigastriet som strålar uppåt bakom bröstbenet. Esofagit är en endoskopisk diagnos med synlig inflammation i matstrupen, främst i dess nedre del. Esofagit graderas enligt Los Angeles esofagitklassifikation (LA) grad A-D. LA grad A är lindrigast med korta erosioner på en eller några slemhinneveck, och LA grad D värst med erosion omfattande minst 75 % av matstrupens omkrets. Vissa personer med esofagit saknar refluxsymtom (9). Med icke erosiv refluxsjukdom eller NERD ( non erosive reflux disease ) menas refluxsymtom utan synlig esofagit vid gastroskopi. Barrett s esofagus avser en histologisk diagnos med fynd av intestinal metaplasi, och syns vid endoskopi som en omvandling av matstrupens normala skivepitel till cylinderepitel. Tillståndet orsakas av gastroesofageal

23 reflux och kan i vissa fall utvecklas till dysplasi och i enstaka fall adenocarcinom (10). Fakta Refluxsymtom är vanligt, procent av befolkningen rapporterar någon form av refluxsymtom minst en gång per vecka, medan cirka 5 procent har dagliga besvär (9, 11). Mindre än hälften av de personer som anger refluxsymtom och söker i primärvården har esofagit vid gastroskopi (12). Överensstämmelsen mellan refluxsymtom och 24-timmars ph-mätning är högre. Anamnesen har i praxis en acceptabel sensitivitet ( att hitta fall ) för GERD, bättre än gastroskopi och i paritet med 24-timmars ph-mätning (13, 14). Av de med esofagit har den stora majoriteten LA grad A-C. Symtomens svårighetsgrad är inte relaterad till förekomsten av eller graden av esofagit, förutom för grad LA D. Striktur kan vara ett långsiktigt problem i samband med esofagit, och är vanligast vid mer avancerad esofagit. I en grupp med esofagit som erhållit symtomatisk behandling var incidensen två procent under 10 år (15). Striktur kan behandlas med vidgning via endoskop, samt med protonpumpshämmare (PPI) som recidivprofylax. För det stora flertalet patienter kan behandlingen med fördel styras utan endoskopi. En strategi för praktisk handläggning redovisas nedan under rubriken rekommendationer. Den kliniska betydelsen av förändringar som vid Barrett s esofagus är inte klarlagd. Enligt gängse praxis rekommenderas remiss till specialist inom området vid fynd av dysplasier i biopsier hos patienter med Barrett s esofagus. Det saknas idag säker evidens för att generell screening med endoskopi vid refluxsymtom är kostnadseffektivt. Likaså saknas evidens för värdet av Helcobacter pylori-diagnostik vid handläggning av refluxsymtom (1). Förekomst av hiatusbråck ändrar inte handläggningen av refluxsymtom, men stora hiatusbråck kan kräva operativ behandling

24 PPI har i de flesta fall utmärkt effekt på refluxsymtom. Även H2-receptorblockerare samt antacida/motsvarande är tillfyllest för många. Dock upplever många patienter (i läkemedelsprövningar) god nytta redan med ospecifik (placebo) behandling. Det är inte visat att fler gastroskopier ger mindre PPI-förskrivning snarare tvärt om! Refluxsymtom är ofta ett kroniskt tillstånd. Efter cirka tio år är 1/3 förbättrade, 1/3 har oförändrade besvär och 1/3 anser sig försämrade (15, 16). Av de med esofagit får endast 1-2 procent utveckling av striktur efter mer än 10 år. Mindre än 5 procent av alla med esofagit utvecklar en Barrett s esofagus, och av personer med Barrett s esofagus får < 0,5 procent per år adenocarcinom. Det är ej visat att man kan förhindra tumörutveckling med profylaktisk behandling. Avseende icke farmakologisk behandling finns det vetenskapligt stöd främst för att viktreduktion bör uppmuntras (17). Dessutom finns det vissa belägg för att rekommendera rökstopp (18). Rekommendationer När anamnesen är tydlig kan diagnosen GERD sättas kliniskt. Det är rimligt att antaga att diagnosen GERD är riktig om patienten svarar prompt på potent syrareducerande behandling. Ett tveksamt svar talar för placeboeffekt. Gastroskopi tillför sällan kliniskt relevant kunskap. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. För att minimera risk för slentrianförskrivning av syrareducerande medel vid GERD eller misstanke därom rekommenderar vi att den, kliniker eller skopist, som förskriver en förstagångsbehandling av sådan medicinering även noga utvärderar effekten av denna, eftersom placeboeffekten är stor. Skopisten bör således överlåta till remitterande att initiera eventuell behandling om inte skopisten p.g.a. tillståndets karaktär själv väljer att följa upp patienten. Syrareducerande behandling inleds med PPI i dos enligt FASS i två veckor. Efter utvärdering av terapisvar kan fortsatt behandling vara kontinuerlig, eller vid behovsmedicinering. Nedtrappning av medicinering till lägsta effektiva dos, lägsta effektiva medicineringsfrekvens (d.v.s. vid behovsmedicinering )

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral Rapport 2009:8

Läs mer

9 Praktik Doktor i Nordnorge Kristian Svenberg Allan sjukvård på gott eller ont Robert Svartholm

9 Praktik Doktor i Nordnorge Kristian Svenberg Allan sjukvård på gott eller ont Robert Svartholm Innehåll 2 2008 Skriv i AllmänMedicin! Många känner sig kallade och fler välkomnas. Allmänmedicin är ett brett område och det finns mycket att skriva om. Läs våra författaranvisningar på SFAMs hemsida:

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irriterande för patient och doktor IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst

Läs mer

TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter

TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter Distriktsläkaren Nr 4 2010 Svenska Distriktsläkarföreningen DLF TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter Ledare Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF) Styrelse: Ove Andersson (ordf

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Dyspepsi - tarmbesvär

Dyspepsi - tarmbesvär Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi 2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi Ordet dyspepsi kommer från grekiskan och betyder dålig (dys) matsmältning (pepsi). De besvär som sammanfattas i detta begrepp utgörs av smärtor eller obehag i övre

Läs mer

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Terapiråd Gastroenterologi

Terapiråd Gastroenterologi Maj 2010 Innehåll Gastrointestinala alarmsymtom 1 Dyspepsi 1 Terapiråd Gastroenterologi Ulcus - Helicobacter pylori 3 Refluxsjukdom 4 Diarréutredning 7 Förstoppning 7 Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD 9

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kan de sjuka själva välja rätt metod?

Kan de sjuka själva välja rätt metod? nr 3 4/2008 NYA RAPPORTER Screening för artärbråck 4 Kväveoxid vid astma 14 Kan de sjuka själva välja rätt metod? Patientens inflytande över sin behandling är en självklar, lagstadgad rättighet. Men när

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge KENIEDELSINFOKMATION -- Stockholm den 28 augusti 2006 Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge. =-, Ärende 75212005 Lakemedelssakkunniga i Stockholms

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos?

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos? FALL 1 73-årig kvinna, gift, 2 vuxna barn. Icke rökare. Sparsam alkoholkonsumtion. Appendectomerad vid 17 åå, SÖS. Op ovarialcysta vid 23 åå, DS. Åderbråcksop vid 63 åå, DS. Sökte husläkare för 2 år sedan

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Utredning och behandling av irritable bowel syndrome (IBS)

Utredning och behandling av irritable bowel syndrome (IBS) Utredning och behandling av irritable bowel syndrome (IBS) Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Internmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Gastrointestinalkanalensinnervering Högre hjärncentra

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Magtarmsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar.

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för Gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Förändringar 2012: Questran upptas under den nya rubriken koleretisk diarré. CitraFleet ersätter Phosphoral

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer?

Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer? Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer? Föredragshållare: Mogens Bove, ÖNH kliniken NÄL Henrik Bergquist, ÖNH kliniken SU/S Magnus Ruth, AstraZeneca Sammanfattande och reflekterande

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

25 Konferens WONCA Europe Istanbul 4 7 september 2008 Overcoming the Distances Eva de Fine Licht

25 Konferens WONCA Europe Istanbul 4 7 september 2008 Overcoming the Distances Eva de Fine Licht Innehåll 5 2008 Skriv i AllmänMedicin! Många känner sig kallade och fler välkomnas. Allmänmedicin är ett brett område och det finns mycket att skriva om. Läs våra författaranvisningar på SFAMs hemsida:

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning SGF Nationella Riktlinjer 2013 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning 2013-03-25 Arbetsgruppens sammansättning:

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer