Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007

2

3 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Rapporten är framtagen av Lars Agréus Per M. Hellström Rolf Hultcrantz Ingvar Krakau Jesper Lagergren Anders Loohagen Jan-Eric Olsson ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet utförs av sakkunniga inom respektive område på uppdrag av Centrum för vårdutveckling, Forum och i samverkan med producenter, patientorganisationer och beställare. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättrings- och utvecklingsområden, samt beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården

5 Förord Dyspepsi - besvär från övre delen av buken - förekommer hos upp till 40 procent av befolkningen. Långt ifrån alla har en somatisk bakgrund till besvären. Kunskapsbaserade och ändamålsenliga riktlinjer är angelägna för att säkra ett effektivt omhändertagande och en effektiv och jämlik vård till behovsgruppen. Det regionala vårdprogrammet Övre gastrointestinala besvär avser att ge praktiska råd till allmänläkare, gastroenterologer och gastroskopister vid diagnostik och behandling av patienter som söker för övre gastrointestinala besvär. Vårdprogrammet är baserat på bästa tillgängliga evidens och har tagits fram i ett omfattande konsensusarbete mellan olika aktörer involverade i diagnostik och behandling av patienter med dyspepsi. Vi är övertygade att den samsyn om vad som är god vård vid övre gastrointestinala besvär kommer att göra omhändertagandet av patienter med dessa besvär säkrare och mer enhetligt i Stockholms län. Vårdprogrammet ger också goda förutsättningar för en ändamålsenlig planering och beställning av vård vid övre gastrointestinala besvär. Vi tackar arbetsgruppen för ett gediget arbete och förväntar oss nu att vårdprogrammet blir vägledande för hur patienter med övre gastrointestinala besvär tas om hand i Stockholms läns landsting. Stockholms Medicinska Råd har antagit vårdprogrammet juni Lars-Bertil Arvidsson Utvecklingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Göran Stiernstedt T.f. Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Anna-Stina Nordmark Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning - 3 -

6 Deltagare Rapporten är framtagen av: Docent Lars Agréus, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Professor, Per M. Hellström, gastroenterolog, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Professor Rolf Hultcrantz, gastroenterolog, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Docent Ingvar Krakau, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM). Professor Jesper Lagergren, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Anders Loohagen, specialist i allmänmedicin, Läkarhuset Odenplan. Jan-Eric Olsson, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och distriktsläkare på Axelsbergs vårdcentral. Projektansvarig har varit avdelningschef Magna Andreen Sachs, Centrum för vårdutveckling (CVU) och sammankallande Ingvar Krakau. Arbetssätt och förankring Gruppen har träffast under ca ett års tid, där första halvåret under faktaframtagning och konsensusdiskussioner hela gruppen deltog, medan mindre ämnesspecifika arbetsgrupper sedan haft redaktionella träffar. Slutprodukten har accepterats av ordföranden i LÄKSAK:s expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar, varifrån för övrigt två medlemmar även ingått i denna MPA arbetsgrupp. En av medlemmarna har representerat SPESAM (specialister i samverkan), Gastroenterologigruppen. Stockholms Medicinska Råd godkände vårdprogrammet juni Uppdatering av vårdprogrammet Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att granskas senast under år Eventuella förändringar avgör om nytryck av den tryckta versionen skall göras. Ansvarig för att uppdatering och revidering vårdprogrammet sker är ordförande i specialitetsrådet för Allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

7 Innehåll Förord...3 Deltagare...4 Arbetssätt och förankring...4 Uppdatering av vårdprogrammet...4 Sammanfattning...7 Målgrupp och syfte...8 Inledning...8 Dyspepsi...10 Huvudbudskap...10 Terminologi...10 Diagnostik...11 Fakta...11 Utredning...12 Sammanfattande rekommendation om utredning...17 Behandling av magsår och Helicobacter pylori...18 Gastroesofageal reflux - GERD...20 Huvudbudskap...20 Terminologi...20 Fakta...21 Rekommendationer...22 Gastroskopi rekommenderas vid följande tillstånd oavsett ålder...23 Remittering för ställningstagande till kirurgi...24 Verksamhets- och kvalitetsvariabler...25 Referenser

8 - 6 -

9 Sammanfattning Dyspepsi Var noga med anamnes och status är det dyspepsi? I dagens situation med god tillgänglighet till gastroskopi vill vi i första hand rekommendera gastroskopi som diagnostisk åtgärd, men med test and treat som fullgott alternativ i tillämpliga fall. Tänk på och förbered patienten på att i de flesta fall hittar vi ingen orsak och kan heller inte bota, men lita till ett fluktuerande förlopp. Undvik medicinering som enkel utväg. Om du behandlar måste du själv utvärdera effekten. Risken för placeboeffekt och slentrianförskrivning måste beaktas. När du anser utredning motiverad välj en strategi som du behärskar. För yngre utan alarmerande tecken i anamnes eller status finns flera vägar att gå. Gastroesofageal reflux Vid tydlig anamnes kan diagnosen ställas kliniskt. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. Inled eventuell behandling med PPI (protonpumpshämmare). Utvärdera noga. Trappa ner till lägsta effektiva dos, potens, behandlingsfrekvens och pris. Sväljningssvårigheter är en absolut indikation för skopi

10 Målgrupp och syfte Detta vårdprogram avser att ge praktiska råd och en övergripande orientering till läkare som primärt handlägger patienter med dyspepsi och gastroesofageal reflux, d.v.s. huvudsakligen allmänläkare, gastroenterologer och gastroskopister, inom Stockholms läns landsting utifrån aktuell forskning och nationella- och internationella konsensusrapporter. Även beställare har nytta av kunskaperna i vårdprogrammet som vägledning för planering och beställning av vård. Inledning Dyspepsi härstammar från ett grekiskt ord för dålig matsmältning. Om man med dyspepsi avser smärta eller obehag i övre delen buken, illamående, tidig eller obehaglig mättnadskänsla, samt uppkördhet i övre buken under minst två veckor, kan man anta att det tillsammans med symtom på gastroesofageal reflux (halsbränna, sura uppstötningar) kan förekomma hos upp till 40 procent av befolkningen. Hos majoriteten av patienterna är besvären fluktuerande och kan klaras med egenvård. Bara en mindre del kräver medicinsk utredning. Om man uteslutit organisk genes till dyspeptiska besvär använder man begreppet funktionell dyspepsi. Även om halsbränna och sura uppstötningar som dominerande symtom talar starkt för gastroesofageal reflux (GERD), går det inte alltid att skilja anamnestiskt från funktionell dyspepsi eller ventrikel/duodenalrelaterade symtom vid klinisk bedömning eftersom symtomen överlappar. Problemet är att skilja funktionell dyspepsi från organisk sjukdom och att fånga upp dem med alarmsymtom. Varningssignaler är gastrointestinal blödning, järnbristanemi, avmagring, palpabel resistens eller sväljningssvårigheter. Detta är viktigt för att kunna hitta så många som möjligt av de fåtal patienter som har malignitet i matstrupe eller magsäck, cirka 1400 fall per år i Sverige

11 Ventrikelcancer i behandlingsbar fas ger som regel inte upphov till dyspeptiska symptom. Vid cardiacancer och esofaguscancer ses ibland sväljningsbesvär tidigt i förloppet. Inom Stockholms läns landsting var kostnaderna för läkemedel vid dessa tillstånd miljoner eller 3 procent av den totala läkemedelskostnaden. PPI är dominerande. Enligt journalgenomgång från 13 vårdcentraler 2001 remitteras cirka 1/4 av patienter med övre gastrointestinala besvär vidare för gastroskopisk utredning vilket är den vanligaste undersökningsmetoden. Cirka gastroskopier genomförs årligen i SLL. Hos högst en tredjedel av gastroskopierna görs kliniskt relevanta makroskopiska fynd (men även en normal gastroskopi kan naturligtvis vara till gagn för handläggningen). De senaste åren har nya och effektivare test utvecklats för diagnostik av pågående Helicobacter pylori infektion som gör det möjligt att behandla direkt efter testning i utvalda fall. Helicobacter pylori infektion ger duodenal- eller ventrikelsår endast hos procent av de infekterade. Handläggningen av gastroesofageal reflux (GERD) och dyspepsi följer olika vägar som kommer att belysas närmare i rapporten som är avsedd att ge vägledning för läkare som konsulteras av patienter med övre gastrointestinala besvär

12 Dyspepsi Huvudbudskap Var noga med anamnes och status är det dyspepsi? I dagens situation med god tillgänglighet till gastroskopi vill vi i första hand rekommendera gastroskopi som diagnostisk åtgärd, men med test and treat som fullgott alternativ i tillämpliga fall. Tänk på och förbered patienten på att i de flesta fall hittar vi ingen orsak och kan heller inte bota, men lita till ett fluktuerande förlopp Undvik medicinering som enkel utväg. Om du behandlar måste du själv utvärdera effekten. Risken för placeboeffekt och slentrianförskrivning måste beaktas. När du anser utredning motiverad välj en strategi som du behärskar. För yngre utan alarmerande tecken i anamnes eller status finns flera vägar att gå. Terminologi Med dyspepsi menar vi två veckor eller mer av uttalade besvär av smärta eller obehag i övre delen av buken som förmodas komma från ventrikel eller duodenum. Med obehag avses en lägre grad av smärtförnimmelse av något slag, illamående, uppkördhetskänsla eller tidig eller obehaglig mättnadskänsla. Outredd ( uninvestigated ) dyspepsi betyder i praktiken att patienten vare sig är gastroskoperad eller har genomgått Helicobacter pylori test eller andra laboratorieundersökningar

13 Diagnostik Anamnesen är avgörande för den fortsatta handläggningen: Om halsbränna och sura uppstötningar är dominerande symtom har patienten sannolikt gastroesofageal reflux (GERD). Om patienten förutom buksmärtorna/obehagen har avföringsrubbningar som vid funktionella tarmbesvär (IBS, the Irritable Bowel Syndrome) och buksmärtorna/obehagen försvinner när avföringsrubbningarna normaliseras, har patienten IBS och inte dyspepsi. Fakta En gastroskoperad dyspeptiker kan ha antingen organisk sjukdom, vanligast magsår (5-10 procent) eller esofagit (< 15 procent) eller cancer (< 1 procent hos de > 50 års ålder). Vid esofagit kan symtombilden ibland domineras av epigastralgier. Vid avsaknad av patologiska fynd vid rutinundersökning, i praktiken oftast endast gastroskopi, kallas dyspepsin funktionell. Uppdelning av dyspepsi i ulcus-liknande (distinkt ont, nattsmärtor, matlindring) och dysmotilitetsliknande (illamående, uppkördhet, tidig mättnadskänsla) saknar klinisk relevans eftersom anamnesen inte kan separera magsårssjukdom från funktionell dyspepsi. Däremot är anamnes på gastroesofageal reflux kliniskt användbar, se detta avsnitt. Eftersom de flesta dyspeptikers symtom inte är syraberoende har merparten av dem ingen nytta av syrareducerande behandling. Långvarig onödig förskrivning kan eventuellt vara skadlig p.g.a. reboundeffekt. Man ska vara restriktiv med förskrivning ex juvantibus, som när det blir aktuellt, alltid måste ske under kontrollerade former med klinisk uppföljning inom 14 dagar hos samma läkare. Omedelbar effekt av syrasupprimerande behandling, i praktiken PPI, ökar möjligheten av en syrabetingad sjukdom. Observera att även här är placeboeffekten stor, och varje behandling måste noga utvärderas

14 Utredning A: Anamnes och status Kartlägg alarmerande symtom och statusfynd: sväljningsbesvär avmagring, icterus, bukresistens, blod i avföringen, anemitecken, samt intag av NSAID/ASA (även lågdos). Det senare sätts om möjligt ut, eller om det inte går, kompletteras med PPI-skydd, eventuellt efter gastroskopi. B: Laboratorieundersökning Hb, F-Hb, ev. leverstatus, i tillämpliga fall Helicobacter pylori diagnostik (se nedan). C: Gastroskopi Patienter med symtomdebut över 50 års ålder samt, oavsett ålder, med alarmerande symtom och statusfynd måste ovillkorligen gastroskoperas. Förväntad terapeutisk och därmed trygghetsskapande effekt hos orolig patient oavsett ålder är en annan viktig indikation för gastroskopi. Kommentar: Hos yngre dyspeptiker utan alarmsymtom, där utredning anses befogad, är gastroskopi, dit vi har korta väntetider i Stockholm, ofta det första (och enda) steget i utredningen. Strategin har vetenskapligt stöd vad gäller bot och symtomlindring, men anses hälsoekonomiskt mindre lämplig under 50 års ålder. Här kan andra metoder beskrivna nedan vara ett alternativ (1, 2). Gastroskopi betraktas som gold standard, men man måste ha i åtanke att ca 10 procent av magsårspatienterna får falskt negativt utfall vid en rutinmässigt utförd gastroskopi (3, 4). Biopsitagning är inte rutin i Sverige vid gastroskopi med fynd av normal makroskopisk slemhinna. D: Helicobakter pylori diagnostik Gäller som alternativ till gastroskopi endast hos yngre (< 50 års ålder) dyspeptiker utan NSAID/ASA konsumtion och absolut indikation för gastroskopi enligt ovan

15 Helicobakter pylori test utan gastroskopi kan användas för bedömning av risk för eventuell organisk sjukdom, eftersom man utan pågående Helicobacter pylori infektion (och medicinering med NSAID/ASA) i aktuella åldrar i praktiken saknar sådan risk. Det är viktigt att patienten är delaktig i ställningstagande till gastroskopi. Många väljer att avstå från gastroskopi om indikationen för sådan undersökning är svag. Helicobacter pylori prevalensen är ca 30 procent i aktuella åldersgrupper, i vissa invandrargrupper dock betydligt högre. Diagnostiken utan gastroskopi (s.k. indirekta test) kan utföras med olika metoder, som alla kan göras på egen mottagning och i förekommande fall skickas iväg för analys på centralt laboratorium. D 1: Test utan gastroskopi Blodbaserad test Helblodstester (snabbtest) respektive serologi påvisar förekomst av antikroppar mot Helicobacter pylori med ELISA teknik, d.v.s. de är positiva vid pågående eller genomgången (upp till några år) infektion. Helblodstestet ger snabbsvar på mottagningen, men serologin måste skickas på analys. Bägge testerna ger ca 30 procent falskt positiva svar, d.v.s. de ger svar på såväl pågående som genomgången infektion (jämför med IgG serologi!), och helblodstestet är något mindre pålitligt. Andelen falskt negativa är cirka 10 procent, även här är helblodstesterna mindre pålitliga. Ett positivt test kan således användas för selektion, antingen för att skicka till gastroskopi direkt, eller till ett utandningstest (UBT) eller avföringstest (F-Helicobacter pylori) enligt nedan för att konfirmera att infektionen är pågående. Blodtesterna är inte bra för att påvisa att en infektion läkt, och de ska inte i någon situation ensamma utgöra grund för Helicobacter pylori eradikering. Det gör ingenting om patienten äter PPI eller H2- receptorblockerare. Helblodstestet kostar under 100 SEK per test, serologin ca 350 SEK. Testerna, fr. a. serologin, kan således användas för att med kliniskt acceptabel säkerhet utesluta infektion, men är ändå kliniskt underlägsna de nyare metoderna med patientnära diagnostik av enbart pågående infektion. Vi avråder från snabbtesterna (helblodstesterna) trots logistiska fördelar

16 Utandningstest Andningstest påvisar förekomst av ureasspjälkande bakterier i ventrikeln, d.v.s. att kolonisation föreligger. Provet tas enkelt på vårdcentralen, men måste skickas iväg för analys. Om ev. blodtest kompletteras med andningstest kan patienter med aktiv Helicobacter pylori infektion bättre selekteras för gastroskopi eller primär Helicobacter pylori eradikering. UBT (uea utandningstest) ger en mycket god diagnostisk säkerhet (ca 95 procent för såväl positiv som negativ diagnos) för pågående infektion, förutsatt att patienten varit utan PPI i minst en, helst två, veckor före. Avföringstest Avföringstester med monoklonala antikroppar för detektion av aktuell Helicobacter pylori infektion baserade på ELISA, EIA eller snabb immun-okromatografisk teknik, har de senaste åren blivit ett bättre alternativ än de äldre polyklonala metoderna (5). Allt fler studier visar att de monoklonala metoderna har ungefär samma diagnostiska säkerhet som andningstesterna (i genomsnitt > 90 procent sensitivitet och specificitet före behandling). Snabbtest som kan analyseras direkt på mottagningen med svar på 15 minuter används nu i Sverige och ger obetydligt sämre resultat än de test som utförs på centralt kliniskt kemiskt laboratorium. Avföringsprovet kan tas i hemmet antingen för snabbtest på vårdcentralen eller skickas vidare till centralt kemikaliskt laboratorium för svar inom några dagar. De senaste metoderna med monoklonala antikroppar (EIA) fungerar även under pågående PPI-behandling och ger acceptabel känslighet även efter eradikering (6). Övre gastrointestinal blödning minskar dock säkerheten hos flera tester. UBT (urea utandningstest) kostar 450 SEK, och F-Helicobacter pylori ca 350 SEK. Sammanfattande rekommendation om Helocobacter pylori testning utan gastroskopi De blodbaserade testerna är mest lämpade för s.k. sekventiell testning d.v.s. i test & scope situationen, en strategi som vi inte förordar. Om blodtest används förordar vi den serologiska metoden före helblodstest trots den senares förenkling av patienthandläggningen

17 Den något enklare logistiken vid blodtestanvändande visavi UBT (urea utandningstest) och feces-tester uppvägs av de senares avsevärt bättre prestanda och numera endast marginellt högre kostnad. Vi rekommenderar därför att UBT eller F-Helicobacter pylori test införes som rutin och av logistiska skäl helst med kvalitetskontrollerad analys på vårdcentralsnivå. D 2: Test via gastroskop Vid gastroskopi kan Helicobacter pylori diagnostik ske med biopsering, med så kallat CLO-test (snabbtest på biopsi för påvisande av ureasspjälkande bakterier), med immunhistokemisk färgning för bakterien samt med odling på biopsimaterialet med resistensbestämning. E: Handläggningsalternativ till gastroskopi direkt E 1: Test & treat I avsaknad av absolut och relativ indikation för gastroskopi hos patienter som inte använder NSAID/ASA kan man i samråd med patienten välja att testa för pågående Helicobacter pylori infektion (se nedan). Strategien är att man letar efter och behandlar en riskfaktor för sjukdom (magsår) och inte efter själva sjukdomen.om testet för Helicobacter pylori utfaller positivt ges trippelbehandling en vecka med PPI och två antibiotika. Man kan räkna med att sådan eradikering lyckas i procent av fallen (7). Kommentar: Man behandlar således i dessa fall alla med infektionen utan att veta om de hör till de ca 20 procent som någon gång kommer att utveckla magsår. På så sätt blir patienterna, förutsatt att eradikeringen lyckas, av med en potentiell riskfaktor för magsår och möjligen även för ventrikelcancer. Man kan även lugna 7 av 10 patienter (de Helicobacter pylori negativa i aktuella åldrar) med att dom saknar infektionen som risk för magsår. Bakterien anses även orsaka ca 70 procent av all ventrikelcancer i Sverige, men det är ännu tveksamt om en eradikering hindrar utvecklingen. Nackdelen är risken för resistensutveckling mot klaritromycin. Observera dock att det mesta av sådan resistens orsakas av förskrivning av andra macrolider såsom erytromycin. Patienter som inte svarar symtomatiskt på eradikering bör testas för kvarvarande Helicobakter pylori infektion, se sid 19, Symtomrecidiv

18 Test & treat rekommenderas i samtliga internationella vårdprogram för patienter under ca 50 års ålder. Patienterna är lika eller näst intill lika nöjda, men den hälsoekonomiska vinsten är avsevärd (1, 2, 8). E 2: Test & scope Om man väljer metoden att skicka endast de Helicobacter pylori positiva till gastroskopi minskar man antalet omedelbara gastroskopier med ca 70 procent, och med ungefär hälften på ett år, eftersom en del blir skoperade i alla fall (8). Vid gastroskopi finner man då magsår hos procent av de Helicobacter pylori positiva. Vid fynd av magsår görs Helicobacter pylori eradikering, vilket ej görs när sår ej påvisats. Risken för överbehandling och onödig resistensutveckling minimeras. Kommentar: Patienttillfredsställelsen är ungefär densamma som vid behandling enligt test & treat och ter sig i förstone hälsoekonomiskt tilltalande. Det visar sig dock i flera studier, t.ex. (2) att man med test & scope testar många fler för Helicobacter pylori än man annars skulle skicka på gastroskopi, varför kostnadseffektiviteten blir lägre. Man måste även här väga in att man kan lugna 7 av 10 patienter (de Helicobacter pylori negativa) med att dom saknar förutsättningar för magsår och att de därför inte behöver undersökas med gastroskopi. Man kan nyttja denna strategi med både blodtest som verifierar pågående och tidigare infektion, och/eller test för endast pågående infektion (se nedan). E 3: PPI förskrivning När det saknas absolut indikation för gastroskopi skall vid rena dyspepsibesvär (d.v.s. utan inslag av refluxsymtom) även PPIförskrivning undvikas. Detta trots att detta rekommenderas i viss internationell litteratur (1). Kommentar: I praktiken sker provbehandling av dyspepsi med PPI ofta även i Sverige, men vi avråder således från detta. Provbehandlingen utnyttjar i de flesta fall endast en (dyr) placeboeffekt, samt försämrar utfallet av eventuell vidare utredning såväl med gastroskopi som viss noninvasiv diagnostik (se nedan)

19 F: Patientinformation I samtliga fall där man med endera strategin kommit fram till att patienten har funktionella besvär, vilket är den stora majoriteten av de yngre, måste man ta hand om patienten utan att egentligen ha någon medicin eller utsikt till slutgiltig bot att erbjuda. Några vetenskapligt grundade livsstilsråd, förutom råd om rökstopp framför allt vid magsår, finns inte. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndets karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig leva med besvären. Det gäller att få patienten att vara en trygg symtom-bärare och att undvika att gå runt hos olika läkare. Förslag på för-klaringsmodell ges nedan. Hela mag-tarmkanalen, från svalget till ändtarmen, är som en rörformig muskel. Denna muskel ska normalt arbeta på ett synkroniserat sätt och föra maten genom tarmarna. För vissa personer fungerar detta arbete mindre bra och man kan då få olika typer av symtom; kramper, smärta, uppkördhet, illamående, rapning, m.m. Dessa symtom är ofta besvärande, men de är helt ofarliga. Patienter med denna typ av känslig mage har ofta återkommande besvär. Medicinering är oftast verkningslös och som doktor har man inte mycket konkret hjälp att erbjuda. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndets karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig leva med besvären. Det gäller att får patienten att vara en trygg symtombärare och undvika doctor shopping. Förvärrande faktorer varierar mellan olika individer varför man själv måste lära känna sin mage och lära sig leva sams med just sin mage. Stressmoment (allt som stör harmonin i livet) förvärrar oftast symtomen och för en del kan även vissa födoämnen förvärra symtomen. Sammanfattande rekommendation om utredning I rådande situation i Stockholm rekommenderar vi att klinikern i första hand, när utredning bedöms befogad, i samråd med patienten väljer mellan de två raka strategierna att antingen leta direkt efter sjukdom med gastroskopi eller leta efter riskfaktor och eliminera denna ( test & treat ) enligt internationell konsensus (1, 2, 8). Test & scope varianten anser vi mest tillämpbar i en situation med dålig tillgång på gastroskopier

20 Behandling av magsår och Helicobacter pylori Indikationer Endoskopiverifierat ulcus duodeni. Endoskopiverifierat ulcus ventriculi med bekräftad infektion. Patient med tidigare känt ulcus duodeni eller ulcus ventriculi med bekräftad infektion, som av någon anledning inte behandlats. MALT lymfom. Pågående Helicobacter pylori infektion då man väljer test & treat. Helicobacter pylori positiva anhöriga till patienter med cancer ventriculi, som efterfrågar behandlingen. Terapival Primärt terapival, behandlingstid 1 vecka PPI (protonpumpshämmare) till exempel omeprazol 20 mg x 2. Clarithromycin 250 mg x 2 samt metronidazol 400 mg eller tinidazol 500 mg x 2. Kontroll av sårläkning Okomplicerad ulcussjukdom Vid terapisvikt hos patient som genomgått skopi görs ingen kontroll av Helicobacter pylori efter eradikering. Läkning av ulcus ventrikuli kontrolleras alltid endoskopiskt. Endoskopi efter ulcus duodeni kontrolleras endast vid eventuellt återfall av symtom. Komplicerad ulcussjukdom (livshotande blödning, perforation) Behandingskontroll av Helicobacter pylori efter eradikering utförs en månad efter avslutad behandling. Fortsatt behandling med syrahämmare kan bli aktuell som profylax hos vissa patienter

21 Symtomrecidiv Om symtom kvarstår efter försök med eradikering av Helicobacter pylori (diagnosticerat med eller utan gastroskopi enligt ovan), konfirmera i första hand att behandlingen lyckats genom ett UBT/ F-Helicobacter pylori. Om kvarstående infektion, behandla igen med samma antibiotikakombination. Om infektionen fortfarande kvarstår görs gastroskopi med resistensbestämning

22 Gastroesofageal reflux - GERD Huvudbudskap Vid tydlig anamnes kan diagnosen ställas kliniskt. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. Inled eventuell behandling med PPI. Utvärdera noga. Trappa ner till lägsta effektiva dos, potens, behandlingsfrekvens och pris. Sväljningssvårigheter är en absolut indikation för gastroskopi. Terminologi GERD gastro esophageal reflux disease : en samlingsbenämning på all syrarelaterad matstrupssjukdom. Med refluxsymtom menar vi symtom på gastroesofageal reflux, d.v.s. halsbränna/bröstbränna, sura uppstötningar eller smärta/obehag bakom nedre delen av bröstbenet eller i epigastriet som strålar uppåt bakom bröstbenet. Esofagit är en endoskopisk diagnos med synlig inflammation i matstrupen, främst i dess nedre del. Esofagit graderas enligt Los Angeles esofagitklassifikation (LA) grad A-D. LA grad A är lindrigast med korta erosioner på en eller några slemhinneveck, och LA grad D värst med erosion omfattande minst 75 % av matstrupens omkrets. Vissa personer med esofagit saknar refluxsymtom (9). Med icke erosiv refluxsjukdom eller NERD ( non erosive reflux disease ) menas refluxsymtom utan synlig esofagit vid gastroskopi. Barrett s esofagus avser en histologisk diagnos med fynd av intestinal metaplasi, och syns vid endoskopi som en omvandling av matstrupens normala skivepitel till cylinderepitel. Tillståndet orsakas av gastroesofageal

23 reflux och kan i vissa fall utvecklas till dysplasi och i enstaka fall adenocarcinom (10). Fakta Refluxsymtom är vanligt, procent av befolkningen rapporterar någon form av refluxsymtom minst en gång per vecka, medan cirka 5 procent har dagliga besvär (9, 11). Mindre än hälften av de personer som anger refluxsymtom och söker i primärvården har esofagit vid gastroskopi (12). Överensstämmelsen mellan refluxsymtom och 24-timmars ph-mätning är högre. Anamnesen har i praxis en acceptabel sensitivitet ( att hitta fall ) för GERD, bättre än gastroskopi och i paritet med 24-timmars ph-mätning (13, 14). Av de med esofagit har den stora majoriteten LA grad A-C. Symtomens svårighetsgrad är inte relaterad till förekomsten av eller graden av esofagit, förutom för grad LA D. Striktur kan vara ett långsiktigt problem i samband med esofagit, och är vanligast vid mer avancerad esofagit. I en grupp med esofagit som erhållit symtomatisk behandling var incidensen två procent under 10 år (15). Striktur kan behandlas med vidgning via endoskop, samt med protonpumpshämmare (PPI) som recidivprofylax. För det stora flertalet patienter kan behandlingen med fördel styras utan endoskopi. En strategi för praktisk handläggning redovisas nedan under rubriken rekommendationer. Den kliniska betydelsen av förändringar som vid Barrett s esofagus är inte klarlagd. Enligt gängse praxis rekommenderas remiss till specialist inom området vid fynd av dysplasier i biopsier hos patienter med Barrett s esofagus. Det saknas idag säker evidens för att generell screening med endoskopi vid refluxsymtom är kostnadseffektivt. Likaså saknas evidens för värdet av Helcobacter pylori-diagnostik vid handläggning av refluxsymtom (1). Förekomst av hiatusbråck ändrar inte handläggningen av refluxsymtom, men stora hiatusbråck kan kräva operativ behandling

24 PPI har i de flesta fall utmärkt effekt på refluxsymtom. Även H2-receptorblockerare samt antacida/motsvarande är tillfyllest för många. Dock upplever många patienter (i läkemedelsprövningar) god nytta redan med ospecifik (placebo) behandling. Det är inte visat att fler gastroskopier ger mindre PPI-förskrivning snarare tvärt om! Refluxsymtom är ofta ett kroniskt tillstånd. Efter cirka tio år är 1/3 förbättrade, 1/3 har oförändrade besvär och 1/3 anser sig försämrade (15, 16). Av de med esofagit får endast 1-2 procent utveckling av striktur efter mer än 10 år. Mindre än 5 procent av alla med esofagit utvecklar en Barrett s esofagus, och av personer med Barrett s esofagus får < 0,5 procent per år adenocarcinom. Det är ej visat att man kan förhindra tumörutveckling med profylaktisk behandling. Avseende icke farmakologisk behandling finns det vetenskapligt stöd främst för att viktreduktion bör uppmuntras (17). Dessutom finns det vissa belägg för att rekommendera rökstopp (18). Rekommendationer När anamnesen är tydlig kan diagnosen GERD sättas kliniskt. Det är rimligt att antaga att diagnosen GERD är riktig om patienten svarar prompt på potent syrareducerande behandling. Ett tveksamt svar talar för placeboeffekt. Gastroskopi tillför sällan kliniskt relevant kunskap. Endast vid frekventa besvär med påverkan på livskvaliteten bör receptförskriven behandling komma i fråga. För att minimera risk för slentrianförskrivning av syrareducerande medel vid GERD eller misstanke därom rekommenderar vi att den, kliniker eller skopist, som förskriver en förstagångsbehandling av sådan medicinering även noga utvärderar effekten av denna, eftersom placeboeffekten är stor. Skopisten bör således överlåta till remitterande att initiera eventuell behandling om inte skopisten p.g.a. tillståndets karaktär själv väljer att följa upp patienten. Syrareducerande behandling inleds med PPI i dos enligt FASS i två veckor. Efter utvärdering av terapisvar kan fortsatt behandling vara kontinuerlig, eller vid behovsmedicinering. Nedtrappning av medicinering till lägsta effektiva dos, lägsta effektiva medicineringsfrekvens (d.v.s. vid behovsmedicinering )

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Dyspepsi 4 Magsäckssymtom 6 Ulcussjukdom 7 Helicobacterinfektion 8 Remittering

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär Handläggning av dyspepsi Gastrovänner, Här kommer det utlovade underlaget till ett nationellt vårdprogram om dyspepsi. Detta är ett mycket kontroversiellt område litteraturen är förvirrande och i vissa

Läs mer

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige November 2005 För mer information Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm, tel 08-553

Läs mer

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Stockholms läns landsting 2009 Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer

Läs mer

Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom

Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Svensk Gastroenterologisk Förening Nationella riktlinjer 2009 Utarbetat av arbetsgrupp för Svensk Gastroenterologisk Förening;

Läs mer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi

16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi 16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi Få differentialdiagnoser hos unga patienter med outredd dyspepsi Hos unga patienter med dyspepsi är urvalet av förstahandsdiagnoser

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Minska användningen av PPI Ompröva alltid protonpumpshämmare vid receptförnyelse! Informera patienten

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska

Funktionell dyspepsi. Definition. Indelning. Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska Funktionell dyspepsi Författare: Greger Lindberg, Professor Överläkare gastroenterologi, Karolinska universitetssjukhuset. U ppdaterad: 10 septem ber 2010 Definition Funktionell dyspepsi definieras enligt

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

Dyspepsihandläggning i primärvården ur patientens perspektiv

Dyspepsihandläggning i primärvården ur patientens perspektiv Stockholms Läns Landsting Primärvård ST-projektarbete VESTA Höstprogrammet 2009 Dyspepsihandläggning i primärvården ur patientens perspektiv Författare Jelena Mossiaguine, leg.läk. ST-läk., Riksby VC.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm

Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Ändrad 2014-07-16, s 85. 2015-03-04, s 85 och s 90. 79 Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm Folke Johnsson, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund Lars Agréus, Centrum för allmänmedicin,

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat

Läs mer

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi

Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi Primärvårdsinriktat vårdprogram: Förbättrat omhändertagande av patienter med dyspepsi INTERVJU. BO LENNHOLM En arbetsgrupp med gastroenterologiskt intresserade allmänläkare från nio länder har lanserat

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7

Del 7. Totalt 12p. Sidan 1 av 7 Totalt 12p. Stina Svensson som är 52 år gammal, söker dig på akutmottagningen en söndagseftermiddag då hon sedan tre månader besvärats av trötthet, illamående och obehag i bukens övre del. Hennes arbete

Läs mer

2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral Rapport 2009:8

Läs mer

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Behandling av Helicobacter pylori-infektioner,

Behandling av Helicobacter pylori-infektioner, Behandling av Helicobacter pylori-infektioner, Läkemedelsverket genomförde 1993 en workshop om behandling av ulcus och refluxesofagit. Sedan dess har mycket kunskap tillkommit om Helicobacter pylori och

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Magbesvär utgör

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (11) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nycomed AB Box 27264 102 53 Stockholm Företrädare: Mats Mogard SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Protonpumpshämmare Klokt råd 2017 Våga sätt ut protonpumpshämmare om tydlig indikation saknas. Utsättning

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dm Ö 25-2009 2009-11-23 KLAGANDE Stockholms läns landsting Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är

Läs mer

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år Margareta 73 år Du har fått jobb som akutläkare på sjukhuset. En 73-årig kvinna kommer på akut besök. Hon har haft blindtarmen vid 26 års ålder. Hon hade två normala förlossningar vid 28 och 31 års ålder.

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Matsmältningsorgan Klokt råd 2014 Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont utan känd

Läs mer

Mag-tarmkanalens sjukdomar

Mag-tarmkanalens sjukdomar Mag-tarmkanalens sjukdomar Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 Alla behöver en Medicinsk ordbok!!! Kortfattad medicinsk

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irriterande för patient och doktor IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst

Läs mer

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi

2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi. Organisk dyspepsi 2. Vad är dyspepsi? Allmänt om dyspepsi Ordet dyspepsi kommer från grekiskan och betyder dålig (dys) matsmältning (pepsi). De besvär som sammanfattas i detta begrepp utgörs av smärtor eller obehag i övre

Läs mer

Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110

Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110 Utbildningsdag i pediatrisk gastroenterologi med fokus på förstoppning och reflux, Göteborg 111110 Suzanne Nilsson överläkare Barn- och ungdomsspecialistcentrum Angereds Närsjukhus Gastrit orsakad av Helicobacter

Läs mer

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter

TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter Distriktsläkaren Nr 4 2010 Svenska Distriktsläkarföreningen DLF TEMA: Gastroenterologi Sjukskrivning i fokus Konferensrapporter Ledare Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF) Styrelse: Ove Andersson (ordf

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag,

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL

BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL BILAGA II EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉ, MÄRKNING OCH BIPACKSEDEL 19 VETENSKAPLIGA SLUTSATSER ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING AV DEN VETENSKAPLIGA UTVÄRDERINGEN AV

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Del 5_9 sidor_13 poäng

Del 5_9 sidor_13 poäng _9 sidor_13 poäng Du är jour på kirurgakuten i Uppsala och ombeds ta hand om en magblödning på rum 3. Bakom denna sjukvårdsslang döljer sig Sture Johnsson, en 57-årig gift lantbrukare med två barn. När

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer