Förarbete till Katrineholms Kommuns nya landsbygdsstrategi

Transkript

1 Förarbete till Katrineholms Kommuns nya landsbygdsstrategi Förarbetet har genomförts under våren 2013 i samarbete med:

2 Inledning Våren 2013 gick startskottet för en storsatsning på Katrineholms Kommuns arbete med landsbygdutveckling. Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen bestämde sig för att ta fram en ny, vass och aktuell landsbygdsstrategi. Målsättningen är att det nya styrdokumentet ska vara konkret och strukturera upp arbetet med ortsutveckling runt om i kommunen. Istället för att endast revidera det tidigare landsbygdsprogrammet bestämdes att ett nytt förarbete skulle genomföras för att den nya strategin ska bli så aktuell och relevant som möjligt. Grundbulten i förarbetet har varit att undersöka vad medborgarna på landsbygden efterfrågar och vad de önskar att kommunen prioriterar i sitt landsbygdsarbete. Undersökningen har gått till väga på så sätt att man har erbjudit föreningar som verkar i kommunens mindre tätorter att bjuda in personer från sin bygd att delta i en tankesmedja. Under kvällen för tankesmedjan diskuterade deltagarna sin bygds förutsättningar och möjligheter. Diskussionen ledde fram till en handlingsplan för hur man tillsammans i bygden kan engagera sig för att förbättra i område. Det diskuterades också hur man i det lokala området önskar att Katrineholms Kommun arbetar med landsbygdsfrågor. Allt som kom fram under dessa tankesmedjor har sammanställts och finns i rapporten Empiriskt Material. Med stöd i det insamlade materialet har i denna rapport förslag tagits fram för det fortsatta framtagandet av en väl underbygd och fungerande landsbygdsstrategi. Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Budskap från tankesmedjorna... 5 Analys av resultatet... 7 Förslag på fortsatt arbete

3 Bakgrund På Kommunfullmäktiges sammanträde den 21a mars 2011 ( 135) togs beslut om att styrdokumentet Program för landsbygdsutveckling i Katrineholms Kommun ska revideras och att anpassningen av dokumentet ska göras i enlighet med kommunens styrsystem. Det nuvarande landsbygdsprogrammet färdigställdes 2006 och är en omfattande kartläggning av förutsättningarna på Katrineholms landsbygd. I slutet av landsbygdsprogrammet finns åtgärdsförslag som inte har följts upp på de sätt som författarna hade tänkt sig. På grund av detta har inte programmet fungerat som det aktiva styrdokument som behövs för ett effektivt arbete med landsbygdsutveckling. Med dessa erfarenheter i åtanke är samhällsbyggnadsförvaltningens mål att revideringen av programmet blir utformad som en tydlig strategi som aktivt kan användas i kommunens dagliga arbete med landsbygdsutveckling. Vid framtagandet av den nya strategin önskade ansvariga tjänstemän att revideringen inte ska utgå från det nuvarande styrdokumentet utan ta avstamp i dagens aktuella landsbygdsverksamhet. Det bestämdes att ett förarbete som kartlägger vad kommunens landsbygdsboende anser vara mest aktuellt skulle genomföras. För att kartlägga landsbygdens prioriterade områden har Samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetat med representanter från landsbygdsföreningar, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Leader Gränslandet 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen har sedan två år ett samarbete med en klass agronomstudenter som studerar sitt andra år vid SLU. Det bestämdes att förarbetet skulle genomföras med hjälp av klassen som under våren 2013 går en kurs i ledarskap där de bland annat blir utbildade i processledning och olika metoder för att leda grupper framåt i utvecklingsarbete. 1. Orter där tankesmedjor hölls För att koordinera samarbetet mellan kommunen, landsbygdsföreningarna, SLU och Leader Gränslandet antogs också en praktikant från agronomprogrammets fjärde årskurs. Praktikanten har under åtta veckor arbetat med projektet på plats i Katrineholm. Förarbetet har lett fram till denna rapport samt en detaljerad sammanställning av alla tankesmedjor som presenteras i rapporten Empiriskt material. 1 Leader Gränslandet är en del av det nationella landsbygdsprogrammet och ska bidra till lokal utveckling på landsbygden. Landsbygdens ekonomi ska utvecklas, samtidigt som man tar stor hänsyn till miljön och de människor som bor på landsbygden. Initiativ från boende på landsbygden uppmuntras och utvecklingen ska bygga på de förutsättningar som finns i bygden. Leader gränslandet arbetar i delar av Södermanland, Närke och Östergötland. 3

4 Metod För att skapa en ny landsbygdstrategi behövs en så aktuell och tydlig bild som möjlig över dagens situation i kommunens landsbygdsorter samt information om vad medborgarna på landsbygden efterfrågar. För att undersöka detta bestämdes att metoden Landsbygd skulle användas. Denna metod går ut på att personer som bor i samma bygd vid ett tillfälle träffas och tillsammans diskuterar 9 frågor. I den första fasen diskuteras vad som är specifikt för deltagarnas bygd, vilka behov invånarna på orten har samt hur man kan engagera sig. Fortsättningsvis kretsar diskussionen kring vilka visioner som finns för den egna bygden och från det går deltagarna vidare till att göra upp en handlingsplan för något som de med existerande resurser i bygden kan genomföra. Landsbygd 2.0 är alltså en metod som fokuserar på vad engagerade personer kan åstadkomma lokalt. Under detta förarbete har vi valt att efter de nio frågorna i diskussionsmaterialet lägga till ytterligare en fråga. Den tionde frågan ger deltagarna möjlighet att uttrycka hur Katrineholms Kommun kan underlätta det dagliga livet tillsammans med människorna i bygden samt vilka insatser deltagarna tycker att kommunen bör fokusera på. Genom att kombinera Landsbygd 2.0 med den tionde frågan har mycket värdefull information samlats in. Dels har de lokala grupperna erbjudits processledning som varit till hjälp för att starta upp projekt med de resurser som finns i respektive bygd. Dels har kommunen fått information om vad som är prioriterat runt om i kommunens mindre samhällen. Diskussionstillfällena har under projektets gång kallats för tankesmedjor. Tankesmedjorna, som leddes av agronomstudenterna, arrangerades på 6 orter 3 i Katrineholms Kommun och även i 3 orter 4 i angränsande kommuner. 2. Processledare i Sköldinge 2 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar. Metoden är framtagen av riksförbundet Hela Sverige Ska Leva. 3 Björkvik, Valla, Sköldinge, Julita, Bie och Floda 4 Hampetorp, Baggetorp och Läppe 4

5 Budskap från tankesmedjorna Tankesmedjor hölls i Björkvik, Valla, Sköldinge, Bie, Julita och Floda. Detaljerade beskrivningar av vad som diskuterades på respektive tankesmedja hittas i bilaga Empiriskt material. Ett antal områden berördes i alla bygder och dessa kommer att belysas i det här avsnittet. De problemområden som beskrivits är på många vis sammanlänkade och viktiga för ortsutvecklingen som helhet. Det finns därför en stark önskan om att en helhetssyn ska genomsyra den framtida landsbygdsstrategin. Bredband & Telefoni Marknadsföring Kommunal representation Behov av HELHETSSYN Infrastruktur & Kollektivtrafik Bostäder Skola, Vård och Omsorg Skola, vård och omsorg Skolan är en grundbult för mindre samhällen då det är en viktig förutsättning för att behålla redan bosatta barnfamiljer samt för att göra det möjligt för yngre att flytta in. I flera utav orterna är befolkningen orolig för eventuell nedläggning av skolan. Det uttrycks också en oro över påståenden om att kvaliteten på undervisningen i landsbygdskolorna är lägre än den som skolorna på centralorten erbjuder. I Julita efterfrågas större resurser till skolan och då framför allt till barn med särskilda behov. Att det är problematiskt att ha stora avstånd till läkare, distriktssköterska och tandläkare togs upp på flera tankesmedjor. Många önskar att vårdorganisationen kunde vara mer decentraliserad och att ett vidare perspektiv en det ekonomiska kan få styra. Detta lyfts speciellt fram då det gäller vårdboenden för äldre. Det bästa för individen är oftast att få bo kvar på sin ort även som äldre där man känner sig hemma och har kvar sitt sociala kontaktnät med vänner och familj som enkelt kan hälsa på. Det efterfrågas också nytänkande inom hemtjänsten som kan stödja lokala verksamheter som exempelvis att matvaror handlas på den lokala butiken och att maten lagas på orten. Bredband & Telefoni Fibernätsutbyggnad är en förutsättning för ett modernt boende och företagande på landsbygden och är aktuellt i flera av kommunens mindre orter. Bredband är också en viktig komponent för att göra bostäder attraktiva för nya köpare. För att få projektering och grävnings kostnader subventionerade av länsstyrelsen krävs organisering i byalag. Det är en omfattande process som kräver en mobilisering i form av ekonomiska föreningar. Under förarbetets gång har det kommit fram att det efterfrågas information och rådgivning kring hur organisering av byalag går till och vad som krävs av föreningen. De som känner störst behov av en snabb bredbandsutbyggnad är exempelvis företagare som redan 5

6 har så pass mycket att göra att de inte har möjlighet att stå för organiseringen av byalag. Från många håll uttrycks ett behov av en informerande resurs som kan vara behjälplig vid mobiliseringen av sådana här föreningar. I Nyköping har kommunen i samarbete med länsstyrelsen genomfört underlättande åtgärder som reducerar kostnaderna för privatpersoner att ansluta sig till fibernätet. Detta kan vara en möjlig bredbandsstrategi för Katrineholm att ta efter. Telefoni är också en viktig och aktuell fråga på landsbygden. På vissa platser har det fasta nätet lagts ner och trots detta fungerar det mobila nätet dåligt. Ett fungerande mobilnät är viktigt ur säkerhetssynpunkt, speciellt viktigt är de t för lantbrukare och andra arbetsgrupper som ofta utför tungt ensamarbete. För dessa och andra grupper är det viktigt att veta att man kommer fram på det mobila nätet och det efterfrågas en påtryckande kraft för att säkerställa den mobila täckningen på landsbygden och då speciellt på de orter där det fasta nätet avvecklas. Bostäder I många utav kommunens mindre orter finns det ett behov av olika typer av nybyggda bostäder. I Björkvik, Valla och Julita efterfrågas nybyggnation av bostadsformer som passar unga vuxna och också seniorboenden efterfrågas. En variation av bostäder ses som en förutsättning för en diversifierad och växande befolkning på landsbygden. 3. Tankesmedja i Läppe. Infrastruktur & Kollektivtrafiken De mindre vägarna i kommunen uppfattas som dåligt underhållna både vad gäller långsiktiga förbättringsbyggnationer och vinterunderhåll så som plogning och sandning. En tydlig försämring av underhållet upplevs ha uppkommit efter vägverkets omorganisering. Ett talande exempel på hur detta drabbar landsbygdsbor är att lantbrukare i vintras var tvungna att hälla ut mjölk eftersom mjölkbilen inte kunde köra på de för dåligt röjda vägarna. Det efterfrågas att kommunen följer upp arbetet som görs av ansvariga företag (NCC) så att den upphandlade tjänsten levererar det den ska. På alla orter togs frågan om hur kollektivtrafiken fungerar upp och det råder idag ett stort missnöje över kollektivtrafiken på många små orter. Ny, mer flexibel, miljövänlig och effektiv planering av turer efterfrågas. Kontakt med kommunen & marknadsföring av landsbygden Något som har kommit fram under alla tankesmedjor är att deltagarna efterfrågar en regelbunden kontakt med kommunen. Personen som efterfrågas ska regelbundet besöka de mindre orterna och ha möjlighet att ta itu med de frågor som finns. Det har också framkommit ett missnöje med den marknadsföring av kommunens mindre orter som finns på hemsidan. Informationen om de olika orterna är inte uppdaterad och när nyinflyttade söker information om vart man kan bo så rekommenderas bara boende och tomter i centralorten Katrineholm. Hemsidan kan bli ett utmärkt verktyg för att marknadsföra de mindre orterna i kommunen och skapa inflyttning. 6

7 Analys av resultatet Det som är mest talande i det insamlande materialet från tankesmedjorna är att det genomgående är samma problemområden som lyfts i orterna. Majoriteten av dessa områden är knutna till den grundläggande kommunala servicen och är därför också mycket relevanta för kommunen att aktivt arbeta med. Eftersom landsbygdsborna runt om i kommunen är samstämda i vad som behöver förbättras blir förarbetet ett legitimt material för kommunen att grunda sitt fortsatta arbete på. En av de största vinsterna med metoden som har använts är att så många ideella röster har fått höras. Detta har väckt ett ökat engagemang för att aktivt vara med och påverka sin orts utveckling. Satsningar ger bäst resultat om de är efterfrågade, förankrade och utformade i samarbete med de som de riktas mot. Arbetsgruppen drar därför slutsatsen att kommunen bör satsa på att behålla en aktiv kontakt med de grupper som har deltagit i tankesmedjorna. De områden som landsbygdsbefolkningen önskar att kommunen prioriterar är omfattande och komplexa och berör flera förvaltningars ansvarsområden. I dagsläget ansvarar näringsliv och samhällsutvecklingsavdelningen för kommunens landsbygdsfrågor. De tidsmässiga resurserna som tillhandahålls upplevs som otillräckliga för att aktivt arbeta med de gränsöverskridande områden som beskrivs i resultatdelen. Med tanke på detta finns skäl att fundera över hur den framtida organisationen på detta område ska se ut. Arbetsgruppen och agronomstudenterna har diskuterat olika alternativ för hur den övergripande och ledande strukturen för den nya landsbygdsstrategin kan organiseras. Här presenteras fyra av idéerna: 1. För en kontinuerlig kontakt och helhetssyn: en kommunal landsbygdsutvecklare som i samarbete med en arbetsgrupp där alla aktuella förvaltningar finns representerade driver de olika områdesfrågorna parallellt. 2. En tjänsteman som arbetar med både stads och landsbygdsutveckling för att undvika att skapa en polarisering mellan centralorten och de mindre orterna. Detta kan vara en bra för att stärka kommunens sammanhållande identitet. 3. Aktivt utforma landsbygdsstrategin i samarbete med politiker och ideella krafter. Fokusera på att skapa en strategi för den kommande mandatperioden. 4. Utforma strategin så att tjänstemän på de olika förvaltningarna ansvarar för att landsbygdsperspektivet aktivt bevakas inom deras område. 7

8 Förslag på fortsatt arbete Detta förarbete har identifierat områden som är relevanta att arbeta med på Katrineholms Landsbygd. Det återstående arbetet är att utforma en strategi och arbetsstruktur för att uppnå förbättringar inom dessa områden. Målet är att landsbygdsprogrammet ska vara reviderat och att den nya strategin ska börja gälla från och med 1 januari I och med att metoden för förarbetet har inkluderat så många personer har Katrineholms Kommun gjort en god ansats mot att utforma ett väl förankrat styrdokument. Rekommendationen från förarbetets arbetsgrupp är att Kommunstyrelsen satsar på att, även i fortsättningen, bibehålla och förstärka den lokala förankring som nu har inletts. Vårt förslag är att ett uppföljningsarbete och vidareutveckling av förarbetet startar så snart som möjligt. För att tillsammans med de redan involverade lokala aktörerna diskutera igenom de områden som framkommit och hur dessa kan omformuleras till mål i strategin. För att uppnå detta föreslås följande tidplan: 1. Den 10 juni lämnas denna rapport till Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström 2. Senast den 30 juni presenterar kommunens politiska ledning direktiv för det fortsatta arbetet. 3. Under juli månad anställs en projektledare för det fortsatta arbetet med framtagande av en ny landsbygds strategi. Denna person ska under perioden juli-november: - Tillsammans med grupper i kommunens mindre orter sätta upp mål inom de prioriterade områdena och kontrollera deras genomförbarhet. Säkerställa att processen är väl förankrad hos engagerade personer på landsbygden - Anordna träffar på varje ort med lokala politiker. Samtal om hur politikerna kan representera de lokala åsikterna i KS och KF. - Revidera det nuvarande landsbygdsprogrammet som ska sammanfogas med den tidigare separata rapporten Företagande på landsbygden och skapa arbetsstrategin för att nå de uppsatta målen. - Den politiska ledningen kommer under hela projektperioden att informeras om projektets utveckling och de framtagna förslagen kommer under processens gång att skickas ut till aktuella instanser. 4. Den 10 oktober presenteras ett förslag som skickas till Kommunstyrelsens politiker för diskussion och beslut. 5. Den 5 november presenteras ett omarbetat förslag att ta beslut om i Kommunfullmäktige i slutet av november. Detta förslag stöds av förarbetets arbetsgrupp som består av följande personer: Emma Mattila, Student: Landsbygdsutvecklingsagronom, Sveriges Lantbruksuniversitet Leif Öskog, Näringslivsutvecklare, Katrineholms kommun Karina Veinhede, Verksamhetsledare, Leader Gränslandet Thomas Norrby, Stadskonsulent, Sveriges Lantbruksuniversitetet Elinor Carlbrand, Utbildningskoordinator, Sveriges Lantbruksuniversitet 8