Dnr 478/Ks-041 ÅRSPLAN Utblick

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr 478/Ks-041 ÅRSPLAN 2016. Utblick 2017-2018"

Transkript

1 Dnr 478/Ks-041 ÅRSPLAN 2016 Utblick

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av årsplan Styrning för ett hållbart Västerås... 5 Arbete mot hållbar utveckling... 5 Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer Skatter och kostnader i jämförelser med andra kommuner Planeringsförutsättningar Ekonomiska förutsättningar 2016 för Västerås stad Årsplan 2016 för styrelser och nämnder Förskolenämnden Grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Nämnden för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjenämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Mälardalens brand- och räddningsförbund Miljö- och konsumentnämnden Fastighetsnämnden Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Skultuna kommundelsnämnd Styrelsen för proaros Teknisk produktionsstyrelse Styrelsen för Konsult och service Investeringar Uppdrag till styrelser och nämnder Resultatbudget Nämndernas budgetramar

3 Inledning Årsplan 2016 är Västerås stads planeringsdokument för 2016, med en utblick mot Årsplanen innehåller en beskrivning av stadens styrsystem och planeringsförutsättningar för de kommande åren. I årsplanen finns budget för 2016 och en utblick för åren 2017 och Under har en översyn gjorts av stadens styrsystem. Kommunstyrelsen har beslutat om inriktningen för en utveckling av nuvarande styrsystem och i dokumentet beskrivs grundpelarna. Implementering sker under Sammanfattning av årsplan 2016 Det finns många frågor som utvecklats positivt för Västerås men också många utmaningar och risker när vi blickar framåt. En växande stad ställer stora krav på utbyggnaden av infrastrukturen. Det gäller både bostäder, skolor och annan grundläggande infrastruktur. Idag kan staden inte erbjuda bostäder som motsvarar behoven och det märks tydligast för unga som söker sin första bostad och för resurssvaga grupper. En väl fungerande bostadsmarknad är en av nyckelfrågorna för att motverka utanförskap och segregation. Det är också en viktig fråga för att möta kostnadsutvecklingen inom de sociala verksamheterna. En annan utmaning är att möta det utanförskap som uppstår på grund av bristande kunskaper och samtidigt lösa personalbehovet inom flera av våra verksamheter. Alltför många elever lämnar grundskolan och gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Ökade kostnader inom vård- och behandling handlar mycket om utanförskap; unga som kommer från svåra förhållanden och som tidigt misslyckas i skolan. Resultaten i skolan måste förbättras om vi ska säkra människors möjligheter till egen försörjning och även klara behovet av arbetskraft inom olika sektorer. Det växande antalet äldre kommer att ställa krav på ökade resurser. Förutom ekonomiska resurser, kommer det att krävas mer personal. Ett sätt att möta utvecklingen är att införa ny teknik och på så vis begränsa behovet personella insatser. Om vi kan införa ny teknik med rätt metodik, skapar vi också större möjligheter till ett självständigt liv. Den stora ekonomiska utmaningen för kommunen blir att finansiera utbyggnaden av infrastrukturen. Förväntningarna ökar på frågor som ska finansieras av det kommunala skattekollektivet. Det handlar inte enbart om de prioriterade verksamheterna skola, vård och omsorg. En stor del av stadens övriga investeringar ligger inom idrott och fritid samt inom infrastrukturen för alla fyra transportslagen. Här gäller det att prioritera och att göra rätt investeringar vid rätt tidpunkt. Det handlar också om att årligen skapa tillräckliga resultat i stadens driftbudget som möjliggör dessa investeringar. Västerås stads budgetplanering inför kommande planeringsperiod präglas av befolkningsförändringar som ställer krav på ökade resurser samt den växande stadens behov av investeringar i infrastrukturen. Planeringsarbetet har också präglats av en begynnande obalans i stadens driftbudget. De finansiella målen klarades inte under 2014 och prognoserna för 2015 pekar mot fortsatt obalans, bortsett från tillfälliga engångsposter under Det budgeterade resultatet för 2016 kommer därför inte att nå upp till det finansiella målet på 2 procent. 3

4 Driftbudgeten innehåller förstärkningar som kompenserar nämnderna för pris- och löneökningar samt kompensation för demografiska förändringar (fler elever och fler äldre). Ytterligare utökningar i nämndernas driftbudgetar, är begränsade. Samtliga nämnder har blivit ålagda alla planera för besparingar motsvarande 1 procent av budget Nya tillskott för kvalitetssatsningar kommer ändå att genomföras med hjälp av utökade riktade statsbidrag som regeringen utlovat i vårpropositionen. För Västerås del beräknas att de riktade statsbidrag utökas med 68 Mnkr jämfört med Eventuellt tillkommer därutöver riktade statsbidrag för lärarlöner. Västerås stads satsningar för kommande planeringsperiod avser främst investeringar. Investeringsplanen för perioden uppgår till närmare 3,5 miljarder inklusive medfinansiering. Investeringsnivån är betydligt högre än de nivåer som vi uppnått tidigare år. Orsaken är bland annat ökat antal barn och elever som medför behov av nya förskolor och grundskolor. Inom de sociala nämnderna ökar också behovet av olika former av boenden. Investeringar i stadens infrastruktur (gator, vägar, resecentrum och hamnanläggning), tar i anspråk ungefär hälften av planerade investeringar under perioden. Olika typer av underhållsinvesteringar, inklusive investeringar inom ramen för klimatprogrammet, uppgår till ca 350 Mnkr, varav 210 Mnkr avser fastigheter. Utbyggnad av nya gator, vägar och fastigheter kräver också framtida underhåll. I budgetförslaget höjer vi ambitionsnivån för underhåll av gatunätet i samband med att underhållet nu ska budgeteras som investeringar. Detta leder till framtida behov av resurser i driftbudgeten då ränta och avskrivning ska betalas. Bland de enskilt största investeringarna under 2016 kan följande satsningar uppmärksammas: Objekt (Mnkr) Budget 2016 Summa Förskola Ängen, 8 avdelningar 60,0 60,0 Modernisering Irstaskolan 50,0 160,0 Nybyggnad Lögarängsbadet 88,0 350,0 Utveckling hamnen 88,0 507,0 Utökat underhåll stadshuset 21,3 21,3 Energi- o klimatinvesteringar 26,0 144,0 Väg- och brounderhåll 35,0 140,0 Stadsledningskontorets budgetförslag förutsätter att nämnderna kommer tillrätta med de obalanser som redovisas i årets första delårsrapport. Inför budgetavstämningen i november, måste även förslaget till investeringsplan ses över och anpassas till aktuell bedömning av ekonomiskt utrymme. 4

5 Styrning för ett hållbart Västerås Arbete mot hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden. I ett hållbart samhälle finns förutsättningar för ett bra vardagsliv, för trygghet och social samvaro och möjligheter att påverka livsmiljön i alla livets faser. Att skapa hållbar utveckling på både kort och lång sikt för Västerås och västeråsarna är kommunskoncernens viktigaste uppgift. Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun som genererar smart och hållbar tillväxt för alla. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga-, materiella och naturresurser på lång sikt. Kulturell hållbarhet handlar om att respektera och ta tillvara kulturarvet och kulturmiljön med dess identitet och skönhet. Västerås strategiska utvecklingsområden samt koncernövergripande planer och program syftar till att på både övergripande och detaljnivå styra kommunkoncernen mot en hållbar utveckling men verksamheternas prioriteringar är avgörande för möjligheten att nå en positiv utveckling i alla delar. Uppdrag till nämnder och styrelser: Hållbar utveckling på både kort och lång sikt för Västerås och västeråsarna är kommunskoncernens viktigaste uppgift. Det är därför av stor vikt att samtliga verksamheters planering utgår från detta. Att beskriva hur nämndens/styrelsens prioritering och planering bidrar till hållbar utveckling för Västerås och västeråsarna på kort eller lång sikt. Jämställdhetsintegrering En viktig förutsättning för ett hållbart samhälle är att det är jämställt. I enlighet med den jämställdhetspolicy som antogs av kommunfullmäktige i december 2013 ska jämställdhetsaspekter integreras vid planering, uppföljning och utvärdering och konsekvenser utifrån kön ska analyseras inför beslut då det bedöms relevant. Jämställdhet ska vara integrerat i stadens styrsystem och all statistik ska vara könsuppdelat. Jämställdhetsintegrering handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna och visa hur stadens resurser fördelas mellan könen samt hur resurserna möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov. Vem får vad, på vilka villkor och varför. Det är en fråga om resurseffektivisering. Stadens nämnder och styrelser har kommit olika långt i sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Dock har nästan alla nämnder och förvaltningar jobbat med jämställdhet på något sätt under året och har i sitt underlag till årsplanen tagit upp olika exempel på detta. Som exempel kan lyftas förskole-och grundskolenämnden där man kontinuerligt följer upp könsuppdelad statistik samt att 5

6 man i dessa nämnder redan nu ser över arbetet framåt; exempelvis möjligheten att driva avgränsade pilotprojekt inom förskola och skola. Könsfördelning i personalkostnader är ett annat mått som flera nämnder följer upp. Exempelvis Miljö- och konsumentnämnden strävar efter att ha så jämn könsfördelning gällande personalkostnader som möjligt och proaros som tar upp frågan om önskad tjänstgöringsgrad som en viktig fråga inom området jämställdhetsintegrering. Uppdrag till nämnder och styrelser: Att beskriva hur nämnden hittills har arbetat med statistik och uppföljning i verksamhetsplaneringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Styrsystemet i koncernen Västerås stad I kommunallagen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Styrsystemet i koncernen Västerås stad består av ett antal styrprinciper och styrmodeller som syftar till att påverka koncernens agerande på alla nivåer i önskad riktning och ska säkerställa att de politiska målen och uppdragen får genomslagskraft i organisationen. Man kan säga att styrsystemet är ramen för styrningen och det ska bidra till att visioner och mål nås samtidigt som det genererar en god ekonomisk hushållning. Det övergripande syftet är att uppnå bästa möjliga nytta för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Långsiktighet och uthållighet ska vara ledstjärnor och varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. Stadens långsiktiga målbild är Vision staden utan gränser. Visionen beskriver ett framtida, önskvärt, scenario. I syfte att nå visionen finns planer, program, policys och andra styrande dokument med målsättningar på olika lång sikt, med olika detaljeringsgrad och som berör hela organisationen eller endast en del. Kommunfullmäktige kan ge uppdrag till styrelser och nämnder för att ytterligare styra verksamheten i önskad riktning. Kommunfullmäktige fastställer också reglementen för nämnder och styrelser, kommunövergripande mål och ekonomiska ramar. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av stadens angelägenheter och har uppsikt över nämnders och styrelsers verksamhet med särskilt fokus på frågor som kan inverka på stadens utveckling och ekonomiska ställning. Förutom detta styrs våra verksamheter även av gällande lagar, förordningar, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Planering och uppföljning av nämnder och styrelser är centralt i styrningen. Genom uppföljningen analyserar vi och drar lärdomar av resultaten, vilket ligger som underlag för kommande planering. Planerings-och uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden arbetet sker. De centrala händelserna i årshjulet är två beslutstillfällen för nästkommande årsplan (juni och december) och tre uppföljningar av årsplanen (per 30 april, 31 augusti och 31 december). 6

7 Bild. Årshjulet i Västerås stad Nyheter i stadens styrsystem För att skapa en mer tydlig och sammanhållen styrning har en översyn av koncernens styrsystem gjorts vilket resulterat i några förändrade styrprinciper, bland annat att: styrningen ska präglas av resultatstyrning med fokus på vad som åstadkoms i våra verksamheter mål ska sättas på rätt nivå styrningen ska vara balanserad och täcka flera perspektiv Konkret innebär de förändrade styrprinciperna följande förändringar i dagens styrsystem: Planering och uppföljning ersätter dagens begrepp budget och uppföljning för att tydliggöra att planering inte endast avser ekonomi utan även mål och verksamhet. Som en konsekvens byter detta dokument därför namn från budget till årsplan och kommande planerings- och uppföljningsdokument kommer att namnändaras för att anpassas till de nya begreppen i styrsystemet. Strategisk plan utvecklas till strategiska utvecklingsområden. De nya strategiska utvecklingsområdena kommer att hanteras i särskilda uppdrag och därigenom nå ut till respektive nämnd och verksamhet och inte som idag genom planerings- och uppföljningsprocessen. Mer om de strategiska utvecklingsområdena på sid 12. Styrdokumentens styreffekt stärks genom skärpt utformning, tydligt ansvar för uppföljning och revidering och beslut om vilka styrdokument som är grundläggande och därmed vägledande i planerings- och uppföljningsprocessen. Mer om de grundläggande styrdokumenten på sid 10. Balanserad styrning införs med styrkort som verktyg. Detta är den största förändringen i och med översynen. Balanserad styrning innebär att vi, förutom de mer strategiska mål som kommunfullmäktige beslutat, även sätter mål och följer upp våra processer och de resurser vi har för att nå högsta nytta för de vi är till för - invånarna. Mer om balanserad styrning på sid 11. 7

8 Uppföljningen förstärks. Detta hänger samman med den balanserade styrningen. Eftersom styrning sker på det som är kritiskt viktigt för att nå de övergripande målen måste övriga mått och nyckeltal, som visar hur verksamheterna utvecklas över tid, följas av respektive nämnd och styrelse samt kommunfullmäktige på ett samlat och systematiskt sätt i årshjulet. Gemensamma mallar och strukturer för planerings- och uppföljningsdokument införs. Detta kommer att synas i anvisningar kopplade till respektive inlämningstillfälle i årshjulet. Principerna för kommunfullmäktiges styrning förtydligas. Kommunfullmäktige utövar styrning av nämnder och styrelser främst genom att ge uppdrag, att sätta övergripande mål och att besluta om nya program, policys och andra styrande dokument. Det är principerna för detta som har tydliggjorts. Om mål och uppdrag avser specifik nämnd eller styrelse ges styrsignalen direkt dit. När de gäller hela Västerås stad eller är av mer strategisk karaktär ges mål och uppdrag till kommunstyrelsen för vidare hantering i stadsledningskontoret. Kommunstyrelsens lednings- och samordningsroll förtydligas. Detta hänger samman med principerna för kommunfullmäktiges styrning. Strukturerad och systematisk dialog som ett led i förbättrad analys av verksamheten för att säkerställa styrningen kommer att föras in i årshjulet. Begrepp och definitioner ses över och fastställs för ett gemensamt språkbruk i organisationen. Det gör vi löpande i takt med att det nya styrsystemet implementeras. God ekonomisk hushållning I lagstiftningen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Våra långsiktiga åtaganden Konsumtionen av offentliga resurser är till stor del kopplade till antalet barn och elever i skolan samt antalet äldre. Kommunerna är nu på väg in i en period då volymerna ökar inom alla åldersgrupper där kommunerna lägger huvuddelen av sina insatser. Inom äldreomsorgen väntas den stora ökningen i början av 2020-talet men vi kan redan nu se kraftiga kostnadsökningar. En växande stad behöver också bygga ut infrastrukturen inom flera sektorer. Investeringsbehoven de närmaste åren ligger på en betydligt högre nivå än de nivåer som vi upplevt de senaste åren. Finansieringen av kommande behov blir en svår utmaning som kommer att ställa större krav på kommunernas budgetplanering. Enligt kommunallagen ska den ekonomiska planeringen präglas av långsiktighet, vilket bland annat innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. Utifrån ovanstående finns behov att utveckla stadens finansiella mål. 8

9 Nya finansiella mål 1. Stadens soliditet ska vara oförändrad eller öka utifrån 2014 års nivå. Stadens har en förhållandevis hög soliditet, vilket innebär att andelen eget kapital är hög i förhållande till stadens totala tillgångar uppgick soliditeten till 70,4 procent. I beräkningen exkluderas stadens upplåning åt bolagen. Soliditeten har dock minskat de tre senaste åren. Långsiktigt är detta en trend som måste brytas. 2. Stadens resultatmål i driftbudgeten övertiden, exklusive realisationsvinster, ska uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella bidrag samt fastighetsavgift. Enligt förarbetena till kommunallagen ska resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Det innebär att resultatet ska ligga på en nivå som inte urholkar kommunens eget kapital eller genererar en för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Det tidigare målet på 2 procent behöver höjas till 2,5 procent för att säkra finansiering av investeringar. Höjningen ska ske successivt under planeringsperioden. 3. Stadens upplåning för egen räkning ska inte överstiga 1 miljard kronor. Staden kommer att behöva finansiera en del av kommande investeringar med upplåning. Finansieringen fördelas därmed över en längre tidsperiod. Detta innebär samtidigt att viss del av det årliga utrymmet tas i anspråk för ränteutgifter. För att begränsa detta sätts ett tak för stadens upplåning för egen räkning. Strategier för långsiktig ekonomisk planering Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunens budgeterade intäkter överstiga budgeterade kostnader. Vid underskott ska kommunen vidta åtgärder och återställa underskottet inom 3 år. I Västerås stad finns en s.k. balansfond, som innebär att staden öronmärkt en del av eget kapital som en buffert mot tillfälliga förluster. Resultatet 2014 medförde att staden tog 12 Mnkr i anspråk ur balansfonden, som därefter uppgår till 240 Mnkr. Västerås stad har därutöver inrättat en investeringsbuffert och från och med 2013 även en social resursfond. Syftet med ovanstående öronmärkningar är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering och att staden kan tillåta avvikelser från resultatmålet enskilda år. Vid tillfälliga inkomstförstärkningar kan kommunen välja mellan tillfälliga insatser eller att förstärka eget kapital och därmed underlätta finansiering av kommande investeringar. För att klara stadens långsiktiga åtaganden måste verksamheten kontinuerligt arbeta med kvalitetsutveckling och effektiviseringar. Nya ambitioner måste vägas mot underhåll av befintlig verksamhet och stadens långsiktiga åtaganden. Stadens grundläggande styrdokument Styrdokumenten är en viktig utgångspunkt för all planering. I Västerås stad finns styrdokument som är antagna av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som anger hur verksamheten ska utvecklas. Många av dessa dokument riktar sig mot särskilda sakområden och där ansvaret vilar på specifika nämnder och styrelser eller funktioner inom organisationen. Här är ansvaret tydligt fördelat. 9

10 Vid sidan av dessa finns styrdokument som riktar sig till hela den kommunala koncernen och som sammanfattar vårt ställningstagande och vår viljeinriktning för vårt eget arbete och för stadens och ortens utveckling. Följande styrdokument ska utgöra ett underlag för planeringen av verksamheten och dess utförande: Västerås Staden utan gränser Översiktsplan Ledarpolicy Medarbetarpolicy Miljöprogram Jämställdhetspolicy Näringslivsprogram Policy för det internationella arbetet Program för personer med funktionsnedsättning Inköps- och upphandlingspolicy Uppdrag till nämnder och styrelser: Att beskriva hur nämnden/styrelsen tagit hänsyn till styrdokumenten i sin planering Balanserad styrning - övergripande mål Från och med 2016 införs balanserad styrning som ny styrprincip i Västerås stad. Balanserad styrning är en metod för att knyta organisationens långsiktiga och övergripande mål till det dagliga arbetet så att det blir mer påtagligt för organisationen att alla, efter egna förutsättningar, bidrar till samma övergripande mål. Balanserat styrkort är ett verktyg för den balanserade styrningen och med det försöker man nå målet genom att se på organisationen ur olika perspektiv, vilka för Västerås stad är kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Att våra kunder är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. Med kund menar vi invånare, elever, boenden eller brukare, med andra ord de vi är till för. Det krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst vad vi förväntat oss samtidigt som vi har en ekonomi i balans och kunniga och engagerade medarbetare. Detta summeras i de övergripande målen för de fyra perspektiven i stadens styrkort. Perspektiv Kund Kvalitet Ekonomi Medarbetare Övergripande mål Vi har nöjda kunder och invånare Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Vi har ekonomi i balans Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Uppdrag till nämnder och styrelser Att återkomma till kommunfullmäktige med nämndens/styrelsens beslutade styrkort och där visa hur de bidrar till att de övergripande målen nås. 10

11 Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från fullmäktiges sida för att uppnå strategiska mål för stadens utveckling under en mandatperiod. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i staden. Detta innebär att den dagliga verksamheten och det grundläggande uppdraget kvarstår för nämnder och styrelser, men att den gemensamma kraften riktas för att nå de mål som satts upp. Fullmäktige beslutar om övergripande inriktning i samband med beslut om budgetramar och ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på konkreta mål, organisation, aktiviteter och eventuell finansiering efter dialog med berörda nämnder och styrelser och att återrapportera detta till fullmäktige i budgetavstämningen. Uppföljningen sker under 2016 via kommunstyrelsen i delårsbokslutet per 31 augusti och därefter i årsredovisningen. För att kunna skapa tillräckligt fokus och kraft i arbetet behöver antalet utvecklingsområden vara begränsat till ett fåtal. Strategiska utvecklingsområden är: Politiskt valda insatsområden som har stor betydelse för ortens utveckling Insatsområden där flera delar av koncernen behöver involveras Områden där det krävs samverkan med externa krafter för att nå målen Samordning som bidrar till ökad effektivitet Uppdrag till kommunstyrelsen Fullmäktige ger mot denna bakgrund i uppdrag till kommunstyrelsen att utarbeta fyra strategiska utvecklingsområden. I uppdraget ingår att konkritisera mål och arbetsformer. 1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Staden har många verksamheter som vid sidan av de stora välfärdsuppdragen som vård, skola och omsorg bidrar till att skapa trygghet, delaktighet i samhället och meningsfullhet. Här återfinns mötesplatser, rådgivning, stöd, vägledning, förebyggande verksamheter, vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser mm. I sampel med frivilligorganisationer, nätverk, eldsjälar mm kan vi bygga ett ännu starkare Västerås. Verksamheten ska särskilt fokuseras på att alla ska kunna inkluderas i ett socialt hållbart Västerås och för att stärka arbetsmarknadspolitiken, dvs att öka sysselsättning, minska arbetslöshet och påverka arbetsmarknaden. Arbetet ska ske stadsdelsnära och i samverkan över yrkesgränser. 2. En sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Ett strategiskt utvecklingsområde är att nå våra mål för bostadsförsörjningen enligt kommunala bostadsprogrammet (KBP) för perioden , som antogs av kommunfullmäktige i september Mål och indikatorer är formulerade för att ge förutsättningar för Västerås att växa med personer per år fram till 2050, då vi kommer att vara invånare. Den mest konkreta indikatorn är att bostadsmarknaden i Västerås behöver tillföras i snitt 1000 nya lägenheter per år. I programmet finns härutöver många viktiga delmål, bland annat att alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas, att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten. För att nå våra mycket högt ställda bostadspolitiska mål krävs en 11

12 aktiv och fokuserad samverkan över förvaltnings- och bolagsgränser som griper in över i stort sett samtliga kommunala verksamhetsområden. 3. Höja kunskaps- och kompetensnivån i Västerås Kunskap och kompetens skapas på många olika sätt. I traditionell utbildning, kompetensutveckling, praktik och på många andra sätt. Västerås behöver fortsätta att höja kunskaps- och kompetensnivån för att säkerställa fortsatt attraktivitet för orten, en expansiv arbetsmarknad och en levande stad. För att åstadkomma detta krävs en ökning av den generella kunskaps- och kompetensnivån, där vi bland annat behöver fokusera på att fler ungdomar och elever ska vara behöriga till högre utbildning. Det innebär även en breddning av målgrupper, bland annat genom att få fler icketraditionella utbildningsval, genom en ökad medvetenhet om arbetslivets behov och förutsättningar. Slutligen behöver vi hitta vägar att säkra spetskompetens genom samverkan med näringsliv och högskola. 4. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Enligt stadens klimatprogram som antogs av kommunfullmäktige 2012 ska Västerås bidra till att tvågradersmålet uppfylls genom att utsläppen av växthusgaser år 2050 ska understiga ett ton per invånare. Utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med år Västerås stad som kommunal organisation ska år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser orsakade av Västerås stad ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent jämfört med år Stadens klimatmål är programenligt under 2015 föremål för revidering för att säkerställa att målen för 2020 nås och för att nya operativa mål för 2030 behöver formuleras. Minskad klimatpåverkan handlar inte bara om energi, fastigheter och transporter ur ett produktionsperspektiv. Klimatsmarta konsumtionsmönster, levnadsvanor och beteenden behöver underlättas och medvetandegöras. Sammantaget berör klimatfrågan alla invånare och alla verksamheter i Västerås Stad. 12

13 Översyn av ekonomistyrningen Inom ramen för översynen av stadens styrsystem pågår också en översyn av delar av ekonomistyrningen. De delar som ingår är; Utveckling av principerna för resultathantering för att tydliggöra hur bokslutsresultaten kan överföras till nästkommande år. Det gäller både principerna för överföring från kommunfullmäktige till nämnd och resultathantering på enhetsnivå. Servicepartners finansiering. Analys om det är effektivt att fortsätta med internt köp och sälj inom alla delar där det tillämpas idag eller om det är mer effektivt att anslagsfinansiera delar av tjänsterna. Här är konkurrensneutraliteten en viktig aspekt. En granskning av de interna debiteringsrutinerna ingår också. Omfattningen av och motiven för interna fördelningar av olika typer av overheadkostnader inom förvaltningarna. Behovet av utvecklade resursfördelningsmodeller i förhållandet mellan kommunfullmäktige och äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning, tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och konsumentnämnden. Tydliggöra principerna för ramstyrningen och vilken frihet nämnderna har att inom sitt uppdrag fritt förfoga över sin budgetram. Inom ramen ekonomistyrningen ska också tydliggöra reglerna för komponentavskrivning och huvudprinciperna i stadens internhyresmodell. 13

14 Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer är mått och nyckeltal vi använder för att följa kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller och de är uppdelade enligt styrkortets perspektiv. De flesta måtten och resultaten är hämtade från 2014 års undersökning Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Jämförelse med andra kommuner visar hur väl Västerås resultat står sig i förhållande till de 220 kommuner som är med i KKIK. Mörkgrönt (1) visar att Västerås tillhör den bästa gruppen av kommuner, ljusgrönt (2) den näst bästa, gult (3) den näst sämsta och rött (4) den sämsta gruppen. Jämförelse Kund Trend med andra kommuner Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med staden 1 Hur trygga invånarna i Västerås känner sig 3 Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över stadens verksamheter 1 Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking 1 Hur väl invånarna upplever att Västerås är en attraktiv plats att leva och bo i 2 Elevernas syn på skolan och undervisningen i åk 8 2 Brukarnas bedömning av särskilt boende inom äldreomsorgen 3 Brukarnas bedömning av hemtjänsten inom äldreomsorgen 3 Jämförelse Kvalitet Trend med andra kommuner Andel som får svar på e-post inom två dagar 2 Andel som tar kontakt med staden via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga inom en minut 1 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 3 Handläggningstid för att få försörjningsstöd 1 Elever i åk 6 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik 4 Elever i åk 3 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik 3 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram 2 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år 3 Andel ungdomar (13-20 år) som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats 4 Jämförelse Ekonomi Trend med andra kommuner Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 3 Soliditet kommun, (%) * Andel förvärvsarbetande invånare år 2 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 4 * Jämförelse endast med ett mindre antal kommuner och då ligger vi något högre än snittet för jämförelsegruppen Jämförelse Medarbetare Trend med andra kommuner Medarbetarengagemang, totalt Västerås stad 4 Andel nöjda medarbetare i.u Andelen medarbetare som har önskad arbetstid i.u Andel medarbetare som får relevant kompetensutveckling i sitt arbete i.u 14

15 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Skatter och kostnader i jämförelser med andra kommuner I Västerås är skattesatsen 31,24 procent, varav 20,36 för kommunen och 10,88 för landstinget. Kommunalskatten har varit oförändrad sen I tabellen nedan redovisas en jämförelse av skattesatser mellan några av landets större kommuner. Skattesats kommun ,08 22,26 21,34 20,20 21,25 20,84 20,36 20,85 Skattesats landsting ,77 11,51 11,26 10,70 10,70 11,16 10,88 11,55 Skattesats totalt ,85 33,77 32,60 30,90 31,95 32,00 31,24 32,40 Skatteväxling hemsjukvård 0,20 0,22 0,34 0,25 0,25 0,29 0,16 0,54 Skatteväxling kollektivtrafik ingen -0,26-0,47-0,42-0,42-0,49-0,04-0,34 Andel av rikets medelskattekraft ,6 97,5 96,6 98,7 92,1 102,5 102,0 93,9 Tabell. Skattesats, skatteväxling och skattekraft Skattesatserna varierar mellan kommunerna. En faktor är politiska övervägande över hur mycket som ska satsas på kvalitet i verksamheterna och hur mycket medborgarna själva ska få behålla av sin inkomst. En annan faktor kan vara effektiviten i verksamheterna. I jämförelse med de andra kommunerna har Västerås har låg skattesats både vad avser den totala skatten och skatten till kommunen. I båda kategorierna har staden näst lägst skatt i jämförelsegruppen. Vad gäller den kommunala skatten så har Linköping lägre skatt än Västerås men då måste man beakta att en betydligt större del av kollektivtrafiken i Östergötland bekostas av landtingsskatten än i Västmanland. Skulle de båda länen ha skatteväxlat kollektivtrafiken för motsvarande lika stora belopp skulle Västerås ha haft den lägsta kommunalskatten i gruppen. Skillnaden mellan Västerås och Gävle som har högst skatt till kommunen i gruppen är 1,90 procentenheter. Om Västerås skulle höja skatten till Gävles nivå skulle det innebära ca 600 mnkr i högre intäkter för staden. Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget per invånare i kommunen som andel av rikets medelskattekraft, det vill säga den genomsnittligt beskattningsbara inkomsten per invånare i riket. Inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan den garanterade skattekraften på 115 procent och kommunens egen skattekraft. Om den egna skattekraften ligger under 115 procent erhåller kommunen medel i inkomstskatteutjämningen. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner, som kommunerna inte själva kan påverka, såsom åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Syftet är att utjämna skillnader mellan kommunerna för att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service. De kommuner som relativt sett har ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag, medan de kommuner som har gynnsamma förhållanden erlägger en utjämningsavgift. Bidraget/avgiften beräknas i kronor per invånare och motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket. I jämförelse med åtta större kommuner ser skillnaden mellan de redovisade kostnaderna och genomsnittet, eller standardkostnaden, ut enligt tabellen nedan. 15

16 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Medel åtta kommuner Medel alla kommuner Värde 2013, andel (%) Förskola och skolbarnomsorg -1,0 6,2 10,9 3,0-2,3-4,8 2,0-4,6 1,2 2,5 Grundskola -5,9-3,1-1,5-0,0-7,2-2,6-8,9-4,3-4,2 2,9 Gymnasieskola -9,6-1,6-6,4-5, ,9 0,9-12,1-4,1 2,4 Individ- och familjeomsorg 19,3 6,8 18,2 9,8 15,4 13,6 5,9 11,3 12,5 4,6 Äldreomsorg -4,6 1,9 6,5-23,9-5,9 10,6-5,7 6,5-1,8 1,4 Tabell. Avvikelse redovisad kostnad mot standardkostnad I jämförelse med de övriga kommunernas avvikelser från strukturkostnaden är Västerås kostnadsnivå: Grundskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Förskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola Lägst kostnad Lägst kostnad Låg kostnad Medelhög kostnad Hög kostnad 16

17 Planeringsförutsättningar 2016 Tillväxten växlar upp i omvärlden och i Sverige Källa: SKL Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur, vilket bland annat märks i en dämpad pris- och löneutveckling. Efter raset i produktionen i slutet av 2008 skedde en viss återhämtning under de två följande åren, men därefter tappade återhämtningen i Sverige fart och BNP-tillväxten backade något under 2012, och ökade endast måttligt under var den dock 2,3 procent (kalenderkorrigerat) och SKL räknar med att BNP kommer öka med 3,2 procent respektive 3,3 procent under 2015 och Under fjolåret fick vår omvärld en skjuts i tillväxten och exportvägd BNP ökade med 1,7 procent under Detta ligger dock klart under det historiska genomsnittet. Denna svaga utveckling på våra främsta exportmarknader påverkade även svensk export som utvecklades dåligt under 2012 och Under 2014 ökade dock både exporten och den inhemska efterfrågan, men trots detta är genomsnittet för de tre åren ganska magert ur ett historiskt perspektiv. Vi kan konstatera att den ekonomiska utvecklingen ser mycket olika ut för olika delar av världen. USA, Storbritannien och Tyskland har alla fått en reducerad arbetslöshet. Tyskland visar dock inte på samma tillväxt i produktion som de andra nämnda länderna. I stora delar av euroområdet ser vi fortsatt väldigt hög arbetslöshet, men i år förväntas den ekonomiska utvecklingen i euroområdet förstärkas. Överlag så förväntas tillväxten bli starkare i år jämfört med i år. Dessvärre visar våra nordiska grannländer på sämre siffror, vilket kommer kunna vara negativt för den svenska exporten. Norge plågas av nedgången i oljepriset och den finska ekonomin brottas med stora strukturproblem vilket håller tillbaka deras tillväxt. Sammantaget förväntas svensk export mot de mest betydelsefulla motparterna växa med 2,0 procent i år och 2,2 procent nästa år. Räntorna i Europa och Nordamerika är för närvarande extremt låga, och bland annat Sverige har till och med en negativ styrränta. De i stort sett obefintliga obligationsräntorna indikerar att marknaden förväntar sig att detta lågränteläge kommer hålla i sig, och att vi kommer ha en fortsatt mycket expansiv finanspolitik. SKL bedömer också att räntorna i närtid kommer att förbli låga men att en vändning är att vänta i samband med att den internationella konjunkturen stärks. Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt. Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt, och förutsättningarna finns för en fortsatt stark inhemsk tillväxt även i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga, och med en ökad framtidstro bör både investeringar och konsumtion öka. Detta är dock avhängigt att den svenska exporten kommer igång och att den internationella konjunkturen förstärks ytterligare. Även på den svenska arbetsmarknaden finns förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning. Dock har arbetskraftsdeltagandet ökat markant sedan 2009, vilket är en förklaring till varför arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt trots en sysselsättningsökning. Arbetslösheten var 7,9 procent 2014 och förväntas av SKL bli 7,5 procent under Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen så ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Även realt sett, där hänsyn tagits till kommunernas och landstingens pris- och löneökningar, ökar skatteunderlaget snabbt med drygt 2 procent per år i år och nästa år. 17

18 Ekonomiska förutsättningar 2016 för Västerås stad Relativt goda skatteintäktsprognoser Prognosen för skatteintäkterna är relativt goda inför Skatteintäkterna jämfört med budget året innan beräknas öka i en takt som kan betraktas som ett normalår. Konjunkturen växer stabilt. Årets ökning av skatteintäkterna beräknas bli 271 Mnkr. BNP-tillväxten i Sverige beräknas bli 3,2 procent 2015 och en liknande ökning förväntas nästa år. Konjunkturåterhämtningen leder till en bättre utveckling av arbetade timmar och högre löneökningar vilket ger en stabil utveckling av skatteunderlaget. Oförändrad skattesats Budgeten bygger på en oförändrad skattesats 2016 på 20,36 procent. Västerås skattesats är lägre än snittet i riket och lägst i länet. Stora ekonomiska obalanser 2015 i den löpande verksamheten Samtliga nämnder inom skola, vård och omsorg är på väg mot budgetunderskott Det samlade underskottet inom dessa områden beräknas till mer än Mnkr. Hemtjänsten och institutionsvården inom individ- och familjeomsorgen redovisade stora budgetunderskott redan i bokslutet För att säkerhetsställa god vård och omsorg för de äldre och de mest utsatta samt att ge de nytillträdda nämnderna förutsättningar att klara en budget i balans beslutade kommunfullmäktige att äldrenämndens och individ- och familjenämndens budgetramar 2015 skulle utökas motsvarande det prognostiserade underskotten Ett tillskott på 86 Mnkr. Kommunfullmäktige förutsatte att nämndernas åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen få effekt och att kostnaderna skulle rymmas inom de tilldelade budgetramarna Antalet beviljade hemtjänsttimmar fortsätter dock att öka och i första delårsbokslutet 2015 visar äldrenämnden en prognos för helår på - 46 Mnkr. Inom skolan är främsta orsaken att vissa kommunala grundskolor visar på stora elevtapp. Eleverna väljer andra skolor utanför det egna upptagningsområdet. Obalanserna kommer att påverka ekonomin även 2016 och omedelbara krafttag krävs från berörda nämnder om inte konsekvenser ska bli alltför påtagliga. För att till en del möta obalanserna finns det i budget 2016 en budgetreserv på 45 Mnkr. Avgifter i kostnadsutjämningssystemen Stadens ökade skatteintäkter har de senaste inte fått full effekt beroende på att stadens avgifter i utjämningssystemen mellan kommunerna ökat. Under perioden ökar avgifterna med nästan 100 Mkr. En omfattande förändring av kostnadsutjämningssystemet genomfördes Västerås avgift i kostnadsutjämningssystemet 2016 är 67 Mkr högre än den avgift som gällde innan förändringen. Det är främst för delverksamheterna förskola och individ- och familjeomsorg som Västerås avgift ökat. I den särskilda LSS-utjämningen ökar avgiften från 65 Mkr till 95 Mkr under 2015 och Ökningen av antalet personer som får hjälp genom LSS-insatser är lägre i Västerås än genomsnittet i riket. Högre löne- och prisökningar I samband med att konjunkturen förbättras förväntas också löner och priser stiga de kommande åren. För 2016 beräknas löneökningarna bli 3,2 procent och prisökningarna 1,4 procent. Internhyrorna antas bli oförändrade eftersom inflationen inte förväntas överstiga 2 procent-. För 2017 och 2018 prognostiseras löneökningstakten till 3,4 respektive 3,5 procent. Hur löneökningarna utvecklas är dock osäkert. Flera av de stora förbunden inom kommunens avtalsområden har sifferlösa avtal för På intäktssidan bygger skatteintäktsprognoserna också på att timlönerna ska öka med drygt 3 procent. 18

19 De beräknade löne- och prisökningarna kompenseras fullt ut i nämndernas budgetramar. Totalt tillförs budgetramarna 156 Mnkr i löne- och priskompensation. Av lönekompensationen fördelas 3,0 procent direkt till nämndernas budgetramar och 0,2 procent (8 Mnkr) sätts av till en central lönepott för riktade lönesatsningar på prioriterade yrkesgrupper. Stor ökning av barnantalet i förskola och grundskolan Befolkningsprognosen visar på en ökning av befolkningen på personer per år de kommande fem åren. Befolkningsökningen får direkta konsekvenser över antalet barn och elever i skola och förskola. För förskolan är prognosen en ökning med ca 150 barn under Ökningen förväntas bli över 100 barn per år också 2017 och I grundskolan beräknas elevökningen bli hela 638 elever under 2016 i förhållande till budgeterat elevantal. Den ovanligt stora ökningen förklaras till del av elevantalet i budget 2015 är för lågt. För 2017 och 2018 prognostiseras en ökning med drygt 400 elever per år. I gymnasieskolan har elevantalet sjunkit under många år men minskningen har successivt trappats av och under 2016 är det minskade elevantalet blygsamt. Till 2017 börjar antalet gymnasieelever att öka igen. För att möta det ökade barn- och elevantalet i förskolan och grundskola behöver 64 Mnkr sättas av i budget Sparkrav på 1 procent med strukturella grepp De ökade skatteintäkterna räcker inte för att möta ökade löner och priser, volymökningar och dessutom åtgärda obalanser. För att balansera ekonomin måste ett besparingskrav sättas på verksamheterna även i budget Sparkravet är generellt beräknat till 1,0 procent av budgetramarna, vilket ger kostnadsbesparingar på 59 Mnkr. Försörjningsstöd och vårdkostnader inom individ- och familjenämndens verksamhetsområde samt kollektivtrafiken ingår inte i beräkningsunderlaget för sparkraven. För att bevara nivån på habiliteringsersättningen för LSS och personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning har besparingskravet för nämnden för personer med funktionsnedsättning sänkts till 0,2 procent av budgetramen. För de pedagogiska nämnderna har en omfördelning gjorts mellan nämnderna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Förskolenämnden åläggs ett högre sparkrav medan grundskolenämnden undantas. Motivet är att i jämförelse med andra kommuner så har gymnasieskolan och förskolan resurser som ligger i mitten av den jämförda kommungruppen medan resursfördelningen till grundskolan är låg. I kommunstyrelsens budgetinriktning fick nämnderna i uppdrag att lämna förslag på olika typer av strukturella grepp för att möta sparkravet. Nämnderna har redovisat ett stort antal möjliga besparingsåtgärder som sammanlagt uppgår till 188 Mnkr, varav ca 30 Mnkr bedöms avse förebyggande verksamheter. Till höstens budgetavstämning får nämnderna i uppgift att konkretisera vilka åtgärder som man avser att jobba vidare med. Det är av yttersta vikt att nämnderna så snart som möjligt påbörjar arbetet med att genomföra åtgärderna och inte väntar till efter budgetavstämningen. 19

20 Kommunstyrelsens strukturella åtgärder I budgetinriktningen fick kommunstyrelsen/stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra strukturella åtgärder som minskar de totala kostnaderna med 0,5 procent = 33 Mkr. Fyra åtgärdsområden har identifierats mot vilka det fortsatta arbetet kommer att inriktas: Inrättande av bolagskoncern för koncernen Västerås stad under Ekonomiska effekter uppnås under Översyn av administrativa processer. Exempel på åtgärder som föreslås: - Fortsatta effektiviseringar inom inköpsprocessen - Effektivisering av postrutiner - Digitala utskick till kfm och fler nämnder - Införa riktlinje för telefoni med basmodell för budgettelefon och abonnemang med baskrav - Se över kostnadseffektiviteten i licenser använda billigare licenser för vissa användare Översyn av kommunstyrelsens bidrag till olika organisationer och samarbetsorgan Samordning av förebyggande insatser inom ramen för organisationsöversynen BUM2 - De förebyggande verksamheterna beräknas idag omsluta ca 300 mnkr och är organiserat under ett stort antal nämnder. Det kan mot den bakgrunden finnas möjligheter att hitta effektivare lokallösningar och nya samverkansformer, samordna OH samt öka samverkan med krafter utanför den kommunala organisationen. Målvärde 10 Mkr 12 Mkr 5 Mkr 6 Mkr Det av vikt att poängtera att endast en begränsad del av de summor som anges som målvärden kommer att få effekt under Effekterna förväntas komma under 2017 och De åtgärder som genomförs kommer att innebära besparingar för alla nämnder och inte enbart påverka kommunstyrelsens egen budgetram. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med höstens budgetavstämning redovisa strukturella åtgärder omfattande minst 30 mnkr varav minst 10 mnkr i skarpa åtgärder att tillämpa Budgeterat resultat Det budgeterade resultatet för 2016 kommer inte upp till det finansiella målet på 2 procent av skatteintäkter mm. I budget 2015 är det budgeterade resultatet 70 Mnkr (1 procent). Täckande av obalanser i ekonomin 2015 och ökade volymer i skola och äldreomsorg samtidigt som löneökningarna beräknas bli relativt höga innebär att det budgeterade resultatet inte i ett steg kan lyftas till 2-procentsnivån utan årets budgeterade resultat är 1,5 procent (111 Mnkr). Om resultatet skulle läggas på 2-procentsmålet bedöms det sparkrav som i så fall krävs i de befintliga verksamheterna bli för stort. 20

21 Förändringar jämfört budget 2015 Finansiering Mnkr Kostnadsökningar Mnkr Ökade skatteintäkter Ökad budgetreserv -Täckande av -20 obalanser i befintlig verksamhet Vårpropositionen statsbidrag 35 Löne- och prisökningar 2016 (inkl -164 särskild lönesatsning) Tillfälliga satsningar Ökade budgetramar Rationaliseringskrav 1 procent 59 Förbättrat budgeterat resultat -41 Totalt 380 Totalt -380 Mycket begränsat utrymme nya satsningar 2016 De kärva ekonomiska förutsättningarna innebär att utrymmet för nya satsningar i budget 2016 är ytterst begränsat. De satsningar som påbörjas i budget 2015 kommer dock att fullföljas. Det gäller exempelvis utökning av kollektivtrafikens servicelinjer, Gilltuna truckstop och driftkonsekvenser av 2015 års investeringar. Flera styrelser och nämnder har i vårens budgetunderlag redovisat behov av utökningar i verksamheten och tillskott till budgetramarna. Dessa behov måste finansieras inom befintliga budgetramar. Verksamhets- och kostnadsökningar ska mötas av omprioriteringar inom andra delar av respektive nämnds verksamhetsområde. I budget föreslår kommunstyrelsen särskilda satsningar motsvarande 16 mnkr. Det gäller exempelvis ökad driftersättning till grundskolans högstadium, teknik för bättre äldreomsorg, utökad turtäthet för stadsbussarnas linje 3 och ökat föreningsstöd. Nya redovisningsregler för avskrivningar och underhåll Förändrade redovisningsregler är under införande i kommuner, landsting och företag. Redovisningsreglerna kallas K3 och innehåller bland annat komponentavskrivning. Det innebär att olika delar av en fastighet eller annan anläggning kommer att få varierande avskrivningstider. Men det som bedöms få de största konsekvenserna på kommunernas redovisning är att delar av det som idag bokförs som planerat underhåll i driftbudgeten istället ska klassificeras som investering. Det gäller exempelvis fastighetsunderhållet och gatuunderhållet. I redovisningen blir konsekvenserna på kort sikt att kostnaderna i driftbudgeten sjunker, eftersom underhållskostnaderna blir lägre. På längre sikt blir kostnadsnivån oförändrad jämfört med dagens redovisningsregler när avskrivning och ränta tillkommer på det underhåll som bokförts som investering. I Västerås stad infördes de nya redovisningsprinciperna för teknisk verksamhet 2015och för fastighetsförvaltningen kommer regeländringen I de kommunala bolagen infördes K3-reglerna redan I budget 2015 omklassificerades 7 Mnkr av gatuunderhållet från driftkostnad till investering samtidigt som underhållsbudgeten i investeringsplanen utökades till 20 Mnkr. I investeringsbudgeten 2016 ökas investeringsunderhållet på gator, broar och vägar till sammanlagt 35 Mnkr. Av fastighetsunderhållet klassas 4,6 Mnkr av nuvarande underhåll om från drift till investering Därutöver tillkommer en omklassificering av 4,9 Mnkr av underhållet i hamnen. Fastighetsnämndens planerade underhåll av skollokaler utökas temporärt under 2016 med 9 Mnkr i investeringsbudgeten. 21

ÅRSPLAN 2016. Utblick 2017-2018. Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-17

ÅRSPLAN 2016. Utblick 2017-2018. Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-17 ÅRSPLAN 2016 Utblick 2017-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-17 Innehåll Inledning... 3 Stadsledningskontorets sammanfattning... 3 Styrning för ett hållbart Västerås... 5 Arbete mot hållbar utveckling...

Läs mer

årsplan 2016 med utblick Västerås stad

årsplan 2016 med utblick Västerås stad årsplan 2016 med utblick 2017-2019 Västerås stad Kommunfullmäktiges beslut 17 juni 2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Styrning för ett hållbart Västerås 4 Planeringsförutsättningar 2016 11 Årsplan 2016

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

BUDGET 2016. Kraftsamling för att nå resultat. Höjd budgetreserv. Investeringsbudget 2016-2019. Pris- och lönekompensation

BUDGET 2016. Kraftsamling för att nå resultat. Höjd budgetreserv. Investeringsbudget 2016-2019. Pris- och lönekompensation BUDGET 2016 Västerås är en bra kommun att leva och bo i. Det finns mycket att vara stolt över. Och det ska vi också vara. Vi blir allt fler invånare i Västerås kommun vilket innebär att vi måste bygga

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till budgetavstämning för Västerås stad år 2010 Satsa på barn och unga

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till budgetavstämning för Västerås stad år 2010 Satsa på barn och unga Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till budgetavstämning för Västerås stad år 2010 Satsa på barn och unga Förslag till beslut Vi föreslår att kommunstyrelsen tar initiativ till att sammankalla

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet KF 13:1 KF 13:2 KF 13:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 13:4 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:208-042 2015-04-02 1/3 Åtgärdsplan för återställning av 2014

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Styrningslogiker ÄGARE BESTÄLLARE UTFÖRARE BOLAG. KoS KDN

Styrningslogiker ÄGARE BESTÄLLARE UTFÖRARE BOLAG. KoS KDN Styrningslogiker ÄGARE BOLAG KoS KDN BESTÄLLARE UTFÖRARE Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse Valberedning Stadsdirektör Kommunfullmäktige Valnämnd Stadsledningskontor Krisledningsnämnden Överförmyndarnämnden

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Stora satsningar på skolan och det sociala området

Stora satsningar på skolan och det sociala området PRESSMEDDELANDE Umeå 2011-05-24 Stora satsningar på skolan och det sociala området Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag till budget för 2012 Det budgetförslag som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Avstämning budget 2015

Avstämning budget 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-20 Dnr: 2015/53-IFN-041 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Avstämning budget 2015

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer