Papperslös dröm blir informationslogistik

Transkript

1 Nr 2 juni 2012 Ett magasin från Combitech AB Papperslös dröm blir informationslogistik Spelet om informationen 20 miljoner unika kunderbjudanden Vilken rutt ska fartyget ta?

2 Nr 2 juni 2012 Redaktionen Ansvarig utgivare Marie Bredberg Redaktionsråd Nr Charlotte Magnusson Göran Carlzon, Erichs Communications Göran Ekberg Johan Gunnarsson Redaktör Stina Svensson Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på Ett magasin från Combitech AB Papperslös dröm blir informationslogistik Spelet om informationen 20 miljoner unika kunderbjudanden Vilken rutt ska fartyget ta? OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. Combitech Linköping Box Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) Växjö Ljungadalsgatan Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Karlstad, Kista, Kristianstad, Linköping, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Växjö, Skövde, Sundbyberg, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Östersund, Oslo, Stavanger. E-post info@combitech.se Temaintro: Från dröm om papperslöst samhälle till informationslogistik 3 Metso: Digitala manualer och utbildning på plats ersätter tryckta manualer 5 Varför måste jag släpa på den här femkilosboken? 6 ICA: 20 miljoner unika kunderbjudanden 7 SJ: Bättre dokumenthantering för leverantörerna ger fler tåg ute på spåren 9 Origami konsten att omvandla papper till skulpturer 11 SMHI: Vilken rutt ska fartyget ta? 12 Spelet om informationen 14 Bahco: Lättare att bli sågbladssäljare med ipad-app 16 Nyheter från Combitech 18 Hemsida Produktion Erichs Communications AB, Linköping Text där annat ej anges: Elin Jansson, Jessica Hallqvist och Kent Olofsson. Grafisk design Capo Marknadskommunikation AB Tryck Larsson Offsettryck AB Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal orter i Sverige och Europa. Vi är runt 1200 medarbetare och ingår i Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.

3 Temaintro Från dröm om papperslöst samhälle till informationslogistik Det papperslösa kontoret, eller för den delen det papperslösa samhället i stort, var den rådande visionen redan för 30 år sedan. Då hade jag fångats av den digitala tekniken och författade min uppsats för första gången med hjälp av en dator, en ABC 80. Mitt alster kom sedan ut på randigt papper med perforeringar i kanterna, utskrivna på en matrisskrivare. Inte var det snyggt men det var framtiden som vi alla vet gick utvecklingen snabbt och datorerna blev alltmer kompetenta på mycket och framför allt på att producera papper! Idén om det papperslösa kontoret stötte på patrull, eftersom enkelheten i att producera snygga dokument gjorde det mycket mera praktiskt och bekvämt att läsa texter på papper när datorskärmarna inte kunde hänga med i samma utveckling. Därför blev tillvaron snarare pappersrik än papperslös. Filtrera information en nödvändighet Men i grunden handlade det inte bara om papper. Enkelheten att författa ett dokument i ett modernt ordbehandlingsprogram gjorde det möjligt att för alla att skapa dokument på egen hand. Därför har också dokumentskrivandet blivit en självklarhet i mångas vardag. Allt fler dokument som sprids till allt fler. Vissa dokument läses, andra arkiveras, och om vi ska vara ärliga så finns det nog också exempel på dokument som bara blivit hyllvärmare. Mängden dokument som vi har tillgång till idag via exempelvis sökmotorer ger oss ett överflöd av information som tvingar oss att filtrera. Vi behöver snarast välja bort information för att kunna hålla oss informerade. Man kan konstatera att begreppet dokument i sig är starkt förknippat med att slutmålet är pappersark. Det grundläggande syftet är dock att en författare vill förmedla information till en läsare som ska bli informerad på ett så effektivt sätt som möjligt. Att detta ska göras via ett dokument kanske inte är det enda eller ens det lämpligaste alternativet. Men vi är alla vana vid att tänka i dokument. Vi ska i detta nummer av OnTime belysa de trender som finns idag, med ett ökat informationsbehov som inte nödvändigtvis tillgodoses av papper. Närmare koppling till mottagarens problem Att kunna informera på rätt sätt kring sina produkter och erbjudanden är numera en kritisk del av en affärsverksamhet. Ett exempel är ICA, som i ett led att marknadsföra sina produkter nyttjar data över dina tidigare inköp, för att du endast ska få erbjudanden som är intressanta. Detta är ett aptitretande exempel på hur kunskap om ett kundbeteende kan tas tillvara och omvandlas. Resultatet blir att kundinformationen kan formas och effektiviseras för att bättre nå sitt syfte. Ett annat exempel är SMHI. Väderleksrapporter har blivit alltmer tillgängliga och att kunna profilera prognostjänster på marknaden är en allt större utmaning. SMHI har lyckats kombinera sin grundprodukt av avancerade väderprognoser med att automatiskt tolka vilka konsekvenser vädret ger kring en specifik affärsnytta, exempelvis att minska fartygens bränsleåtgång. Här ser vi hur informationen kan göras mer relevant och komma närmare mottagarens eget problemområde. Större behov av tillgång till informationen För produkter som i sin användning behöver service, underhåll och support så krävs mycket information för att Johan Gunnarsson nyligen insläppt i Combitechs lokaler. Ansvarar som CTO för systemprodukterna UpTime och RODON som ingår i Combitechs nya division för Technical Information Solutions. Han var tidigare CTO på Sörman Information och har doktorerat inom reglerteknik på Linköpings universitet samt är grundare av ett antal företag inom systemstöd för modellering och simulering. dessa tjänster ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Ett typiskt exempel på denna eftermarknad kan hämtas från personbilsmarknaden. All den verksamhet som finns på plats för att kunna ge service, felsökning och tillbehörsförsäljning är beroende av att det också finns information på plats, som instruerar exempelvis servicepersonalen hur en specifik bil bäst ska hanteras. Det är till och med så att bilköparens upplevelse av sin bil till stor del är beroende av hur välinformerade stödfunk-

4 tionerna framstår vara gentemot kunden. Ju mer informerad bilägaren blir när denne behöver information och ju mer initierad serviceorganisationen är, desto nöjdare och trognare blir kunden. Detta är ett fundamentalt exempel där välinformerat agerande ger affärsnytta. Vill väl, men uppnår motsatt effekt Tyvärr har det alltid varit ett komplext problem att förse en serviceorganisation med rätt och tillräcklig information. Det klassiska sättet har varit att jobba med stora mängder dokument. En servicetekniker ska då inte bara vara kompetent i att utföra sina arbetsuppgifter, utan måste dessutom vara kompetent i att hitta rätt information. Inom detta område har ny teknik gjort stor nytta i att effektivisera informationsspridningen till eftermarknadens aktörer, så att rätt information presenteras i rätt tid, för rätt typ av aktivitet anpassad till mottagarens kompetensnivå. På detta sätt blir arbetet effektivare, reparationer mer korrekta och i slutändan uppnås en mer positiv kundrelation. Se informationen som pusselbitar Nyckelkonceptet för att lyckas med detta är återigen att lämna dokumentet som paradigm. Istället kan man se informationen som pusselbitar, som visar det som behöver visas och enbart det. För att detta pussel ska kunna hanteras effektivt behövs systemstöd i form av Content Management Systems (CMS) där Combitechs egna UpTime är ett av flera exempel. Vi kommer i denna tidning få se exempel på hur olika företag, bland annat Metso Paper, hanterar informationsbehovet för sina serviceorganisationer. Även för ett företag som tillverkar pappersmaskiner så finns det en vinst i att hantera sin information papperslöst. Sammanfattningsvis kan man konstatera att om målet tidigare var att minska pappersanvändningen så är målet nu istället att informera på rätt sätt, i rätt tid och med rätt relevans. Häri ligger stora affärsmöjligheter. o Informationslogistik okänt område med stor betydelse för företagen Rätt information i rätt tid till rätt person. Så låter den kortfattade beskrivningen av begreppet informationslogistik, ett område som har en rätt kort historia. Kurt Sandkuhl professor i informationsteknik vid Tekniska högskolan i Jönköping, visar hur informationslogistik kan spara pengar åt företag och vilka de största utmaningarna är. Professorn tipsar också om en klok genväg. Läs hela intervjun på Johan Gunnarsson, PhD CTO Techical Information Solutions 4 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

5 Vi levererar maskiner, inte papper Digitala manualer och utbildning på plats ersätter Metsos tryckta manualer Istället för att som tidigare skicka med tryckta användarmanualer eller instruktionsböcker till sina kunder, satsar Metso Paper nu på en kombination av digitala instruktioner för sina papperstillverkningsmaskiner och utbildning på plats hos användaren. det papperslösa samhället som det talats mycket om, har av olika anledningar inte riktigt infunnit sig. Men flera initiativ tas löpande för att minska förbrukningen, så även inom pappersbranschen. Ta Metso Paper i Karlstad till exempel som tillverkar pappersmaskiner. De har tidigare alltid skickat med omfattande pappersdokumentation till kunden, såsom användarmanualer och instruktionsböcker, för att säkerställa att maskinen körs på rätt sätt. Sedan en tid har detta rationaliserats bort och allt material erbjuds nu istället i digitalt format. I takt med att efterfrågan på våra maskiner ökade, blev leveranserna av pappersmanualer också mer omfattande. Detta blev mycket kostsamt för oss och i början av 2011 beslutade vi att sluta ta fram det i papper och att kunden istället ska få all dokumentation elektroniskt. Vi levererar maskiner - inte papper, säger Thomas Lindquist, Manager Product Information. Främst av kostnadsskäl Lägger man ihop alla typer av dokumentation blir det en hel del papper; operatörsmanualer, användarmanualer, servicemanualer, montageinstruktioner, utbildningsmaterial och reservdelskataloger för att nämna några exempel. Största anledningen till att ha digitala manualer är förstås att minska våra kostnader, men det finns även andra fördelar. Det får en positiv effekt för miljön, det går snabbare och är enklare att göra uppdateringar och kunden kan vara säker på att alltid ha aktuellt underlag för en så säker och effektiv maskindrift som möjligt, säger Thomas Lindquist. Förändringen har dock inte enbart mottagits positivt. Thomas berättar att maskintillverkningsindustrin är en traditionell bransch där man är van att ha all dokumentation på papper ofta insatta i pärmar som ibland fyller hela rum. Allt fler väljer att leverera manualer elektroniskt och vi upplever en stor acceptans och förståelse bland våra kunder. Men samtidigt är det en väldigt konservativ bransch och visst har det förekommit en del knorrande, särskilt bland de amerikanska kunderna, säger Thomas. o Thomas Lindquist. Så gjorde de i praktiken Metso Paper har introducerat en eftermarknadsportal på Internet. Där samlas de digitala manualerna och all dokumentation. Portalen bygger på UpTime, ett system för informationshantering, som effektiviserar och automatiserar hanteringen av den tekniska informationen. Eftermarknadsportalen kan hantera ett stort antal tjänster, från teknisk information för en specifik maskin och servicebulletiner till e-learning och allmänna nyheter. Idag ligger fokus på funktionalitet som underlättar för kunderna att begära offert och möjlighet att enkelt beställa reservdelar. Tekniken bakom portalen bygger på återanvändning av information genom import av befintlig produktstruktur från ett PDM-system (Product Data Management) till UpTime. Till produktstrukturen i UpTime knyts all teknisk information, som därefter extraheras ur systemet med önskat utseende beroende på syfte, målgrupp eller åtgärd. Informationen är direkt tillgänglig och publiceras på den Online-web som i detta fall utgörs av eftermarknadsportalen. Kunderna får där tillgång till information kopplad till just deras maskin. Metso Paper har därmed fått en effektiv kanal för att fånga kundernas behov vid exempelvis förbättringar och utveckling av maskinerna, något som visat sig leda till ökad försäljning av reservdelar. Pappersmaskinföretaget har också förhoppningar om att i framtiden öka volymerna för andra serviceprodukter, tillbehör och kompletterande utrustning. OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 5

6 Vägen till det papperslösa samhället är inte nya medier eller lagringsmöjligheter, utan något helt annat Varför måste jag släpa på den här femkilosboken? Text: Göran Ekberg Papper kommer bort. Papper måste släpas runt. Man skär sig på papper! Papper tillverkas av träd! Att ha data lagrad i papper leder till en orgie i logistiska problem i stil med»var la jag mitt papper«,»varför måste jag släpa på den här femkilosboken?«,»vilket anteckningsblock skrev jag nu i«,»på vilket av de här 30 pappren finns mina anteckningar«och så vidare. Enligt Oriental är tillverkningskostnaden ungefär 80 öre per toarulle och vid regelbundet kontorsanvändande kan White Goat spara upp till 60 träd per år. Göran Ekberg, systemsäkerhetsanalytiker på Combitech, letar efter det papperslösa samhället. det papperslösa kontoret/samhället som var ett hett begrepp för en massa år sen har inte helt infriats, eller blev det bara lite försenat? Det går att hitta både papper och pärmar på kontoren idag, kanske till och med stämplar om man letar riktigt noga. Så den som hoppats på tomma bokhyllor och pärmar i drivor på soptippen har anledning att vara besviken. Men om vi funderar på saken kanske vi har uppnått något annat istället. Även om vi inte blivit papperslösa har vi utvecklat otroliga möjligheter att samla in och lagra stora mängder information elektroniskt. Från början i stationära datorer i hemmet och på kontoret, idag antingen lagrad i det stora molnet eller rent av i fickan hos var och en av oss. Den största nyheten på länge Den kanske största nyheten vi fått uppleva på länge är möjligheten att koppla samman olika medier. I våra smarta telefoner och läsplattor läser vi tidningen, lyssnar på radio och ser på tv. Och inte minst förmedlar information mellan varandra. Både i form av klassiska dokument och via finurliga appar. Så kanske vi nu börjar se ett papperslöst samhälle bli verklighet, då läsplattan och mobiltelefonen ersätter papper i stor utsträckning och förser oss med både radio- och tv-sändningar, när vi själva vill. Att trycka en broschyr kommer snart att uppfattas som ett omodernt och miljö-ovänligt alternativ. Nyckeln till det papperslösa samhället kanske inte låg i nya medier eller ens nya sätt att lagra information, som vi trodde i så många år, utan i förmågan att koppla samman medierna och presentera informationen på ett sätt som är mer anpassat till mottagaren. Ta med samma tidning till toaletten två gånger Skulle det dock visa sig att det papperslösa samhället bara var en utopi trots allt, kan det åtminstone vara bra att utnyttja papperet så mycket som möjligt. Det japanska företaget Oriental har konstruerat White Goat, en maskin som tar pappersåtervinning till ett annat plan. Stoppa in gamla utskrifter, tidningar och andra gamla papper i hålet uppe till vänster. Maskinen tillsätter vatten och strimlar pappret till pappersmassa. 30 minuter senare ramlar det fram en rulle toapapper i luckan nere till höger. o Läs hela artikeln och mer om toapappersmaskinen på 6 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

7 ICA använder köpstatistik för bättre träffsäkerhet 20 miljoner unika kunderbjudanden Genom att använda information om vad kunderna brukar handla för varor, skapar ICA personliga erbjudanden från butiken riktade till varje enskild kund. ICA kallar det Mina varor och de positiva effekterna syns tydligt i både ökad kundnöjdhet och ökad försäljning. ett exempel på hur dagens teknik för att samla in och bearbeta information kan ge nya affärsmöjligheter, är detaljhandelsföretaget ICA och det de kallar Mina varor. Mina varor går helt enkelt ut på att kunden får rabatt på varor de brukar handla, säger Henrik Patek, chef för CRM och ICA media. Han fortsätter: Via ICA Kortet kan vi se varje kunds köpvanor och utifrån det tar vi fram anpassade erbjudanden som skickas hem till kunden tillsammans med vår tidning Buffé. Det är oftast rabatter men kan även vara andra erbjudanden och förmåner. Inget utskick är det andra likt och idag tar vi fram totalt omkring 20 miljoner unika kunderbjudanden varje månad. Kunden kan även se sina aktuella erbjudanden via sitt ICA Kort, via mobilen eller genom att logga in på vår hemsida. Tekniken en utmaning När ICA år 2008 lanserade Mina varor var man bland de första inom detaljhandeln att jobba med kundanpassade erbjudanden på det här sättet. För oss har tekniken varit den största utmaningen. Att koppla samman information från alla olika system, att koppla på något helt nytt till det befintliga affärssystemet, det var vår akilleshäl. Det får ju inte bli fel. Och förutom själva tekniken krävs resurser i form av både tid och humankapital. Det är komplexa processer som tar tid att utveckla och det gäller att ha folk som kan detta. För oss tog det ungefär ett och ett halvt år från idé till lansering och ett hundratal personer deltog i utvecklingsarbetet, säger Henrik. Ökad kundnöjdhet och ökad försäljning När idén om att premiera trogna kunder på det här sättet väl tagit form, var den Detta är ICA ICA-koncernen är ett av norra Europas ledande detaljhandelsföretag med cirka egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. Omsättning: MSEK Anställda: Mina varor är ett exempel på hur ICA valt att nyttja data om kundens köpvanor som finns tillgänglig via ICA Kortet. Kunden får erbjudanden på de varor de handlat. OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 7

8 Största fördelen med Mina varor är att det ger bättre träffsäkerhet i erbjudandena. Något som gynnar både kunden och butiken. Henrik Patek, chef för CRM och digital media på ICA. interna införsäljningen enkel enligt Henrik. Största fördelen med Mina varor är att det ger bättre träffsäkerhet i erbjudandena. Något som gynnar både kunden och butiken. När jag presenterade det internt tyckte alla att det var en jättebra idé. För att tydliggöra vad det gick ut på såg jag till att varje handlare fick ett personligt brev med egna erbjudanden och det mottogs väldigt väl. Man insåg att det fanns stora affärsmöjligheter och kundfördelar. Denna lansering är det mest jubelartade jag gjort under mina 20 år här på ICA. Att de personliga erbjudandena uppskattas av kunderna syns inte bara i form av ökad försäljning, utan även i de kundmätningar som ICA gör. Vi har fått nöjdare och lojalare kunder. De ser positivt på att få personliga erbjudanden eftersom de är relevanta och intressanta. Vad gäller integritetsfrågan har den förekommit i omgångar. Det är ju inte alla som vill att butiken ska se vad man handlar. Men faktum är att de kunder som har valt att avstå från denna möjlighet att få erbjudanden utifrån sina köpvanor, har ångrat sig och kommit tillbaka. Fokus på digitala medier Henrik berättar att det finns många tankar inom ICA kring hur detta kan utvecklas. Bara fantasin sätter gränserna. Exakt vad nästa steg blir vill han av förståeliga skäl inte avslöja. Generellt kan man ju konstatera att allt fler kunder söker lösningar där digitala medier kan bidra och här tror jag att ICA kan utvecklas ytterligare. Samhället går mot att ge mer och mer relevant information, sådant som man själv är intresserad av. o Bara för att något är möjligt är det inte säkert att det ska genomföras Mina varor är ett lyckat exempel på möjligheterna som ges av att samla in och bearbeta information. ICA jobbar dock ständigt med att utveckla nya affärer och idéer, allt från vardagsförbättringar till större innovationer. Men hur går det till? Vad avgör om ett projekt ska stoppas eller får gå vidare? OnTime har pratat med Mats Munther som är chef för affärsutveckling på ICA i Sverige. Läs intervjun på 8 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

9 Jan Österlund på SJ ger värdefulla råd och berättar om hur: Bättre dokumenthantering för leverantörerna ger fler tåg ute på spåren För ett företag som SJ är det mycket viktigt att ha ordning och reda på sin tekniska information. Svårigheter att få fram rätt information till rätt person i rätt tid kan innebära att fordon och vagnar blir stående på verkstad längre än nödvändigt och det kostar förstås pengar och kan leda till att det blir brist på tåg ute på spåren. i mitten av 2000-talet märkte man inom SJ att det existerande dokumenthanteringssystemet började falla för åldersstrecket. Framförallt system som hanterade teknisk information om fordonen. Dessutom fanns runt ritningar på fordonen bara som bildkort. Detta gjorde det omständligt för de leverantörer som sköter underhållet åt SJ att få fram den information de behövde. Om en leverantör behövde en ritning så fick de först ringa till vårt ritarkiv som sedan fick leta fram rätt ritning, konvertera den till en fil och skicka iväg. Det tog normalt en arbetsdag för leverantören att få ritningen och det ville vi snabba upp, säger Jan Österlund, dokumentationschef på SJ. All teknisk information skulle digitaliseras Slutsatsen blev att SJ behövde ett modernare dokumenthanteringssystem och att all teknisk information skulle digitaliseras så den kunde hanteras i systemet var SJ färdigt med utvärderingen av systemen och valet föll på informationshanteringssystemet UpTime som hade de funktioner SJ behövde, bland annat möjligheten att hantera information som XML-dokument. Fördelen med XML är att vi kan objektifiera informationen. Har man skrivit text för ett objekt kan det sedan återanvändas på alla ställen där informationen är relevant. Behöver man ändra i ett objekt räcker det att göra det på ett enda ställe så ändras informationen automatiskt på alla ställen som det objektet finns, säger Jan Österlund. UpTime används nu för att skriva och hantera all teknisk information, vilket ger mycket bättre ordning och reda på den information som produceras. Informationen publiceras sedan på webbplatsen SJ Fordonsinformation där underhållsleverantörerna kan gå in och snabbt hitta den information de behöver. Omedelbar information slipper vänta en hel dag Den främsta målgruppen för UpTime är som sagt underhållsleverantörerna som SJ anlitar och för dem är det nu mycket enklare att få fram relevant information. Ett exempel på det är ritningarna vi nämnde som nu ligger i PDF-format i systemet. Istället för att behöva ringa till ritarkivet och vänta en dag på leveransen går det nu att gå in på webbplatsen, söka efter ritningen och få upp den omedelbart. En annan fördel med det nya systemet är att informationen nu är behovsstyrd så att användarna bara får tillgång till just den information de behöver i sitt arbete och inget annat. All versionshantering sker också automatiskt så det finns ingen risk att olika versioner av samma dokument flyter omkring i organisationen och orsakar förvirring. Nyhet ska underlätta tillvaron SJ ska precis också köra igång med en funktion som ska underlätta tillvaron ytterligare för underhållsleverantörerna. SJ har en underhållsplan för varje fordonsslag. Det är en lista med åtgärder som ska genomföras med jämna intervall. I listan finns referenser till dokument som ger mer detaljerad information om hur åtgärden ska utföras. Tidigare var teknikerna tvungna att hämta en pärm där dokumentet satt, men nu ska det skötas direkt i UpTime. OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 9

10 Varje åtgärd finns nu som en post i systemet och den är kopplad till all information som beskriver hur åtgärden ska utföras. Allt man behöver göra nu är att klicka på en länk så kommer all relevant information upp direkt på skärmen och det tror vi ska bli en väldig hjälp för underhållsleverantörerna, säger Jan Österlund. Ju effektivare leverantörerna kan jobba desto snabbare får SJ ut sina fordon och vagnar från underhållet. Det gör att fordonen kan vara ute på spåret och dra in pengar istället för att stå på verkstaden och kosta pengar. Svår utmaning med ritningarna UpTime har gett SJ bättre ordning och reda på sin tekniska information och effektiviserat arbetet, men vägen dit har inte alltid varit en dans på rosor. Migreringen av den information som låg i det gamla systemet gick utan större problem, men att få in ritningarna var en större utmaning. Själva digitaliseringen lade SJ ut på ett externt företag, men informationen om vad ritningen egentligen visade var SJ tvungna att lägga in själva. Något som inte var så enkelt alla gånger. Det man får ut blir aldrig bättre än det man lägger in och det visade sig att det saknades metadata till många av ritningarna. Vi har till exempel något som kallas littera som berättar om användningsområdet för fordonet eller vagnen. Ibland saknades den informationen och då vet man inte vilken struktur den ska placeras in i, säger Jan Österlund. Fokus på metadata inledningsvis sparar bekymmer Strukturerna visar mer detaljerat vilken typ av information det är och vilken fordonstyp den hör till. Finns inte det med i metadata så hamnar informationen i den översta, allmänna, strukturen. Saknas det Jan Österlund. mycket metadata så finns risken att den strukturen blir väldigt stor och att det blir krångligare att hitta rätt information eftersom man inte kan gå direkt till den struktur där den borde finnas. Den erfarenheten gör att Jan Österlund gärna vill ge ett tips till dem som funderar på att genomföra liknande projekt. Börja med att gå igenom era metadata och se till att ni har ordning på dem innan ni börjar. Det kommer att bespara er mycket besvär längre fram i projektet, säger han. o 10 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

11 Pappersviknings-konsten origami tillhör den traditionella japanska kulturen. Syftet med konstformen är att vika och forma en skulptur av papper. Det finns verk av origami som innehåller 1000 vikningar. Däremot finns det endast ett fåtal verkliga mästare som fått hederstiteln Senior Origami Master of Nippon Origami Association. Norio Torimoto är den ende av dessa som bor utanför Japan. Han bor i Sverige och har bland annat föreläst för matematiklärare på Linköpings universitet. OnTime får vingar! Var ska vi göra av alla gamla papper när det papperslösa samhället knackar på dörren? Origami konsten att omvandla papper till skulpturer Norio Torimoto, tolkar Dalahästen med hjälp av gula sidorna. Hästen Pegasus. I pappersvikningskonsten origami har vissa modeller 1000 vikningar. Namn: Norio Torimoto född 1948 i Fukui, Japan. Känd för: Världspatent och mattepedagogiska innovationer. Origamiprojekt och utställningar runt om i världen. Universitetsföreläsningar inom det matematiska området bland annat Origami Geometric solution as a visual tactile perception. Vek en trana i Kungsträdgården från ett 6 x 6m stort pappersark år Boken Origami form och fantasi utgiven av Norstedts. Norio uppskattar Selma Lagerlöfs Nils Holgersson som han vikt ett femtiotal modeller av. En av de finaste tillhör nobelpristagaren Kenzaburo Oe från Japan. Familj: Sambo med Ingrid som spelar koto, ett japanskt stränginstrument. Bor i Sollentuna. Välkomnar: Origamins möjligheter att förmedla ett mer obegränsat sätt att tänka. Kontakt: Norio Torimoto / Oritek Text: Anna Sundberg, Foto: Helena Karlsson Bildbehandling: Brian Reed, therighteye@mac.com Senior Origami Master of Nippin Origami: Norio Torimoto / Torimoto Oritek, 11 Läs mer och se fler bilder på

12 Bättre beslutsunderlag när informationskällor kan kombineras Vilken rutt ska fartyget ta? Med SMHI:s tjänst Fleetweb får kaptenen på ett fartyg all nödvändig information för att kunna välja den optimala rutten som minimerar bränsleförbrukningen och bäst håller den planerade ankomsttiden. bränslet står idag för hela 80 procent av ett fartygs driftskostnad. Att minimera bränsleförbrukningen är därför av största intresse för rederierna. Detta är en av de saker som SMHI:s digitala verktyg Fleetweb kan hjälpa till med. Tjänsten har funnits på marknaden några år, men är ännu relativt okänd utanför rederibranschen. Rent praktiskt så sammanställer Fleetweb uppgifter som fartygen löpande rapporterar in om sin position, Lennart Cederberg är glad över att kunna bidra till sänkta koldioxidutsläpp. hastighet, kurs och beräknad ankomsttid. Detta kombineras sedan med aktuellt väderläge och prognoser som kan påverka hastigheten de närmaste 14 dagarna, såsom vind, våghöjd och strömmar. Resultatet blir en rekommendation från SMHI direkt till fartyget om vilken rutt som är den mest optimala. Inte bara ekonomiska fördelar Förutom den ekonomiska vinningen som rederierna kan göra med minskad bränsleförbrukning, har det också betydelse för miljön. Mindre förbrukning innebär mindre utsläpp av koldioxid. Det är också en fråga om vilken rutt som är bäst med tanke på säkerheten för fartyg, last och manskap. Vår roll är att hjälpa fartyget, att ge goda råd och förse kaptenen med bästa möjliga beslutsunderlag i syfte att spara liv, bränsle, tid och pengar, säger Lennart Cederberg produktchef för SMHI:s sjöfartsavdelning. Värdefull visualisering Med Fleetweb visualiseras beräkningarna både av vad som har hänt och vad som kommer att hända på ett lättförståeligt sätt även för landpersonalen. Ship s operators och fleet managers som befinner sig på land, får en tydlig grafisk presentation och en total överblick av alla fartyg. De får en ökad förståelse och bättre kontroll över fartygens situation och kan säkerställa att flottan används på bästa sätt, säger Lennart Cederberg och ger ett exempel: Säg att fartyget behöver ta en annan rutt än den planerade för att undvika höga vågor som kan skada känslig last. Med Fleetweb kan landpersonalen direkt se hur mycket det kommer att försena fartyget. Och att i förväg kunna säga att ett fartyg inte kommer fram i tid är givetvis en stor fördel för hela logistikkedjan, eftersom man då kan lägga om planeringen i god tid. Så växte idén fram SMHI har lång erfarenhet av väderprognoser och att rekommendera fartyg vilken rutt de ska ta. Men att i ett och samma system ge noggrann övervakning, tillgång till SMHI:s prognoser och observationer samt de uppgifter fartygen själva rapporterar in, är unikt. Lennart berättar hur det blev möjligt. Det var flera saker som spelade in. Bland annat var vi med i ett EU-projekt som hette MarNIS och gick ut på att hitta smarta sätt att optimera sjöfarts- 12 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

13 Om Fleetweb En webbtjänst från SMHI som ger överblick av hela flottan och säkerställer att fartyg går optimalt. I det visualiserade gränssnittet kan man analysera vad som har hänt och beräkna vad som kommer att hända. trafiken och underlätta transparensen så att alla parter såg samma sak. Där föddes väldigt många idéer. Vi har också samarbetat med Linköpings och Norrköpings universitet som är experter på visualisering. Det blev en lyckad kombination av unga smarta hjärnor och SMHI:s erfarenhet. Ofta räcker inte den egna kompetensen till utan det gäller att samarbeta med en partner som höjer värdet på produkten. Pirater och fler detaljer i framtida versioner Enligt Lennart är Fleetweb en världsledande produkt som SMHI är väldigt stolta över att kunna erbjuda. Inga gratisappar kan ge den här typen av service, analys och råd om vad som är smartast att göra framåt när det gäller sjöfartstrafiken. Produkten utvecklas kontinuerligt och uppdateringar släpps ett par gånger i månaden. Den senaste tiden har man mest jobbat med utveckling av visualiseringstekniken. Framöver kommer vi att införa en ökad detaljrikedom, främst när det gäller uppgifter om bränsleförbrukningen. För att kunna optimera rutten ytterligare kommer vi även att integrera sjökort, alltså navigation, i tjänsten. Och för att öka säkerheten lägger vi inom kort in varningar där det tidigare förekommit piratincidenter. o Fartygens avvikande hastighet och bränsleförbrukning satt i relation till det kontrakterade. Fartygens förväntade och rapporterade ankomsttider i relation till SMHI:s beräkningar, baserade på uppgifter från fartygens kaptener. Beräkningar av eventuellt förlorad seglingstid samt överkonsumtion av bränsle. OVA; Ongoing Voyage Analysis. Information om fartyget och dess pågående rutt. Här är även all kommunikation mellan SMHI och fartyget tillgänglig. Showroom - ger dig en snabb överblick över hela flottan, ständigt uppdaterad. Med andra ord en win win-situation. Genom att samla in, bearbeta och presentera informationen på ett nytt sätt har SMHI skapat en affärsmöjlighet som samtidigt är till stor nytta för kunderna. OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 13

14 Från meningslösa vd-appar till affärsnytta B2B Spelet om informationen Text: Johan Gunnarsson När Steve Jobs presenterade iphone för första gången fokuserade han på att denna nya produkt kombinerade tre saker i en. En telefon med musikspelare och en web-browser. Detta var det nya och fantastiska. Att iphone också introducerade möjligheten för utvecklare att bygga appar, och att det fanns ett smidigt sätt att distribuera och tjäna pengar på dessa, var snarare en bisak i sammanhanget. sedan dess vet vi hur det gick. Apparna som från början inte fick så mycket uppmärksamhet knep snart huvudrollen och är numera etablerade. Man kan till och med säga att de utgör grunden i det paradigmskifte som har skett kring smartphone-användningen. Vari består framgången med appar? Det finns flera svar på den frågan. En anledning är att Apple löste problemet med hur man utformar ett användargränssnitt som gör det bekvämt att hantera interaktiv information i en liten mobiltelefon. Dessutom kunde man nu, konstant uppkopplad till Internet, i en app förena information och interaktion med att ha tillgång till mobiltelefonens sensorer såsom GPS och kamera. Att alla dessa faktorer kunde kombineras i en enhet som var så liten att den fick plats i fickan, gjorde det möjligt för apparnas intåg i vår vardag. Hur många onödiga vd-appar har skapats? Genast skapades en hype som innebar att det gällde för företagen att tillhandahålla en egen app, bara för att hänga med. Detta gjorde man ofta snabbt och utan att lägga så mycket tanke på hur en app egentligen skulle se ut och fungera. Vi fick helt enkelt vad man kan kalla för vd-appar. Det vill säga tämligen meningslösa appar som bara tillkommit för att vd eller någon annan vill ha något att visa upp. Ofta med informationen kopierad från företagets websida utan att tillföra något nytt. I dessa fall skapas ofta badwill. Användare av appar visar sig vara mindre förlåtande för dåligt utformade appar jämfört med dåligt utformade websidor. Informationsstrategin för en app behöver vara skild från informationsstrategin en webbsida. Återigen ser vi att dokumenttänket, som även finns på många websidor, inte fungerar för apparna. Det vill säga att man presenterar sin information i form av dokumentliknande texter eller som kataloger i pdfformat. För att få informationen i en app att fungera måste den hanteras som data och inte som dokument. Detta innebär till exempel att det inte är någon poäng med att ta fram publikationer såsom tillbehörskataloger. Att tänka annorlunda kan istället innebära en förenkling och rationalisering av informationsprocessen med lägre kostnader som följd. En förväntan om att få informationen direkt Intåget av apparna har haft effekten med sig att man idag har en förväntan om att bli informerad via en app och att man får rätt information direkt. Appen ska i högre grad automatiskt veta vad jag är intresserad av, så att jag inte behöver ägna mig åt komplicerade sökningar för att få fram informationen. Detta åstadkoms genom att man utnyttjar sensorer i mobilen, där man exempelvis kan presentera informationen tydligare tack vare att systemet vet var man befinner sig. Men det finns också andra exempel där man nyttjar sin lokala adressbok, förmågan att ta bilder för dokumentation eller streckkodsavläsning. På detta sätt kommer appen att presentera informationen på ett effektivare, och därmed mer attraktivt, sätt. Informationen om produkten lika viktig som produkten i sig Trenden går mot att informationen om produkten är lika viktig som produkten själv. Ett annat sätt att uttrycka det är att produkt och information integreras till en enhet. I framtiden kommer det vara självklart att man får en personlig informationslösning när man exempelvis köper en bil. Man kan tänka sig att man får en app som gör det möjligt att få specifik information om sitt fordon och även att kommunicera med det. I detta fall sker en förskjutning av användningen av bilen så att den också sker via ett informationsverktyg. Olika användare har olika syften med att använda produkten men principen Operations Sales Diagnostics Parts Your Product Accessories Journal Maintenance 14 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

15 är ändå att man går via ett gemensamt informationssystem i form av en app för att jobba med produkten. Slutsatsen är därför tydlig: att informationspaketet blir en allt viktigare del av att använda produkten. I framtiden kommer du som bilköpare att påverkas av hur appen till bilen fungerar. Om du inte är nöjd med appen så kommer du säkert se dig om efter en annan bil. Alltså kommer informationssamhällets integration i vår vardag att styra våra val. Som vi har sett är appen ett effektivare sätt att blir informerad jämfört med klassiska dokument och tvingar oss samtidigt att tänka i andra banor än dokument. Det är därför som appen kommer att göra livet mera papperslöst. Därför ligger B2B-lösningar efter Apparnas utveckling har drivits av framför allt Apple och Android som de stora plattformarna. Hittills är det till största delen konsumentmarknaden som dessa telefoner och appar har riktat sig till. Därför ligger business to business-lösningar B2B inte i framkant när det gäller app-utvecklingen. Här finns framtidens utmaningar. Behovet av effektiva informationslösningar för B2B är stort. Generellt så har Microsoft en stark dominans i företagens IT-miljöer, då operativsystemet Windows och Office-programvarorna är de facto-standarder i många fall. Men när det gäller mobila enheter så har Apple och Android alltså tagit för sig medan Microsoft inte har lyckats. Ännu, åtminstone. Tidigare riktade sig mycket av datorsystemens innovationskraft mot företagsvärlden och konsumentmarknaden släpade efter. Det som skett nu tack vare Apples introduktion av iphone är att konsumentmarknaden har tagit ledningen i utvecklingen. Ett typiskt fall där detta blir tydligt är att de mest moderna telefonerna oftast ägs privat och inte sällan av våra barn, medan vi vuxna på jobbet inte har det alls lika förspänt med moderniteterna. Detta speglar också varför Microsoft inte har lyckats ännu på mobilmarknaden. Frågan är om de allt större behoven av effektiva informationslösningar inom företagsvärlden kommer att ge den marknadsöppning som Microsoft behöver. Där har Microsoft sin styrka Microsoft lanserar nu Windows 8 som ska vara ett gemensamt operativsystem för både PC och mobiler så att program ska kunna användas i båda miljöerna. Det är där Microsoft har sin styrka. Att som programvaruutvecklare kunna utveckla ett system som fungerar inom kontorsvärlden både på PC och i mobilerna. Därtill ska man också nämna det ekosystem som Microsoft har i företagsvärlden, med integrerade system för Office, mail, dokumenthantering i Sharepoint och affärslogik och integrationsmotorer. Att låta hela detta ekosystem bli tillgängligt i en mobil enhet tar bort de hinder som finns idag. Vilka är då hindren? I Apples fall så är det i praktiken inte möjligt att distribuera appar på annat sätt än via Apples AppStore. Detta medför att man inte har tillräcklig flexibilitet i att anpassa affärs- och distributionsmodeller för företagens behov. För Androids del finns det stor frihet och flexibilitet, men här saknas ett ekosystem som naturligt knyter an mot företagens IT-system. Man har ju i Android inte kontroll på hårdvaran på samma sätt. Hurvida ett ekosystem behöver äga hela kedjan från hårdvara till affärskritiska applikationer är dock en debatt som kommer att fortsätta länge än. o OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 15

16 Beräkningsmotor för datorer användes som grund Lättare att bli sågbladssäljare med Bahcos ipad-app Att sälja sågblad till bandsågar låter kanske inte så avancerat, men det är faktiskt riktigt komplicerat och det krävs stor erfarenhet för att bli en bra sågbladssäljare. vi har ett tiotal produkter i sortimentet vilka väljs utifrån kundens materialmix, men alla passar inte i alla maskiner. Sedan finns det olika tandtäthet på bladen och olika tätheter passar olika bra för olika storlek och form på de arbetsstycken man sågar i. Dessutom måste man ta hänsyn till vilken bandhastighet och vilken matningshastighet man behöver. I slutänden betyder det att det finns många möjliga kombinationer som säljarna måste kunna räkna fram och det kräver stor erfarenhet, säger Tomas Ivner, produktutvecklare på Bahco. Utöver de tekniska detaljerna för produkterna är säljarna tvungna att veta mycket om kunderna också. Vad har de för maskiner? Vilka material sågar de i? Vad har de prövat göra i maskinerna tidigare? För att hålla reda på allt måste säljarna ta med sig massor med papper när de är ute på sina rundor till kunderna. Vi har exempel på säljare som åkt omkring med stora kartonger med hängmappar i bilen, säger Tomas Ivner. Beräkningsmotor fanns för vanliga datorer För att underlätta för säljarna började Bahco ta fram en Ipad-app i fjol. Den byggde på en beräkningsmotor som redan fanns för vanliga datorer och där det gick att räkna fram vilken produkt som passade bäst ihop med en viss maskin och för en viss typ av material. Utöver det skulle appen innehålla funktioner som lät säljarna lagra all kundinformation. Från början var tanken att göra en Iphone-app, men det fungerade inte i praktiken. Vi gjorde en förstudie som visade att det var svårt att åstadkomma det vi ville göra på en mobildisplay. En stor utmaning var att få fram ett gränssnitt som gjorde det möjligt att hantera alla parametrar på ett överskådligt sätt och för det krävdes det ett större format, som en Ipad, säger Tomas Ivner. Appen är precis klar att lanseras bland säljarna så det går inte att säga så mycket vad säljare, företag och kunder kommer att tjäna på appen, men de säljare som betatestat appen har varit nöjda och tycker att den underlättar arbetet. En extra bonus är att en egenutvecklad Ipad-app visar kunderna att Bahco är ett företag som ligger i den tekniska framkanten. Mer än att bara ersätta papper Förhoppningen är nu att appen inte bara ska ersätta en massa papper utan även hjälpa säljarna att sälja bättre. Bland annat eftersom appen ger möjlighet att få fram information som vore svårt eller omöjligt om allt låg på papper. Med den här appen kan en säljare stå vid en maskin ute hos kunden och visa direkt på skärmen vilka faktiska kostnader de får med en viss produkt. Säg att kunden kan välja mellan ett dyrare och ett något billigare blad, då väljer kunden förmodligen det billigare. Men om säljaren kan köra en beräkning på Ipaden och visa kunden att det går att såga snabbare med det dyrare sågbladet och att totalkostnaden för varje sågad bit därmed minskar drastiskt så kommer saken i ett annat läge, säger Tomas Ivner. Gör att fler kan sälja En annan förhoppning är att appen ska göra att fler säljare kan börja jobba med sågbladsprodukter. Vi säljer ju både handverktyg och sågblad och det är stor skillnad i hur man säljer dem. Sågblad är ju en förbrukningsvara och de många möjliga kombinationerna gör att man måste ha stor erfarenhet för att sälja dem. Man kommer fortfarande att behöva erfarenhet för att bli en bra sågbladssäljare, men med den här appen blir insteget inte så stort längre och det gör att vi hoppas att fler kommer att sälja sågblad, säger Tomas Ivner. o 16 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik

17 OnTime nr 2/12 Papperslös dröm blir informationslogistik 17

18 nyheter från på bilderna. Torbjörn Ryman, projektledare Rakel, Region Värmland (färg) och Robert Östgård, projektledare Combitech (svartvit). fotograf. Øyvind Lund Combitech växer i Dalarna Borlänge är ett ny- tillskott på listan över Combitechkontor runt om i Sverige. Kontoret äretablerat i Teknikdalen och ambitionen är att växa i regionen inom industri och myndigheter. Intelligenta transportsystem är ett av profilområdena. Mikael Tarander och Mats L indström är ansvariga förverksamheten i Dalarna. Ny chef för CtI Daniel Kilbo blir ny chefför Combitech Training Institute (CTI). Daniel hör hemma på Combitechs Västeråskontor. Kolla inkursutbudet påcombitech.se/utbildning. Handslaget inspirerar ungdomar Combitech i Göteborg har inlett ett samarbete med IT-Gymnasiet och Västsvenska Handelskammaren för att stödja den yngre generationen. Projektet går undernamnet Handslaget och förhoppningen är att eleverna ska närma sig näringslivet under tydliga och långsiktiga former. Combitech kommer att följa en klass under tre år ochtillföra nya idéer och insikter till den ordinarie verksam heten. Kundprojekt: Region Värmland Värmland rustat för Rakel Region Värmland är redo för att ansluta länets samtliga kommuner till det nationella kommunikations systemet Rakel. Specialister från Combitech har varit ett stöd i arbetet. I september 2009 tog Region Värmland de första stegen för ett gemensamt Rakelinförande inom regionens räddningstjänster och 16 kommuner. Arbetet finansierades med kompetenspengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resan framåt I september 2011 hade samtliga kommuner en lednings- och sambandsanalys och ett Rakel-fakta: Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för ledning och samverkan. Det är tillgängligt för de verksamheter som verkar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är idag operatör för Rakel. Combitechs experter - ett stöd i arbetet För att kunna ansluta sig till lednings- och samverkanssystemet Rakel behöver varje verksamhet ta fram en lednings- och sambandsanalys (L&S) och ett programmeringsunderlag. En upphandling utlystes där Combitech fick uppdraget att vara ettstöd i utrednings arbetet och ansvara för införandet. Arbetet delades upp i tre steg; blåljusorganisationer, kommunal verksamhet och test/övning. - Vi har hjälpt samtliga räddningstjänster med införandeprocessen, därefter har vi gått igenomkommunernas tekniska och sociala förvaltningar. En del kommuner har även fått andra förvaltningaroch bolag analyserade. Det har varit spännande att få sätta sig in i de lokala förutsättningarna och tahänsyn till det, berättar Robert Östgård, ansvarigprojektledare på Combitech. programmeringsunderlag. Arbetet gick då vidaremed att planera för och inleda en provverksamhet i Torsby kommun. - Tillsammans med personalen som arbetar i hemtjänsten och nattpatrullen testar vi om Rakel fungerar bättre än mobiler i en kommun där det finnsflera höjdskillnader. Likaså tittar vi på om s ys temetunderlättar samverkan mellan olika a k törer, berät t a r Torbjörn Ryman, projektledare Rakel, Region Värmland. Samarbetet med Combitech Både Torbjörn och Robert tycker att samarbetetmellan kommunerna och Combitech har varit berikande. - Combitech har en gedigen kunskap och erfarenhet inom området. Samarbetet har varit nära ochpå ett otvunget sätt. I Värmland har vi mer att görainom Rakel, nu inväntar vi resultaten från Torsbykommun för att se vad nästa steg blir, säger Torbjörn Ryman. - Region Värmland och kommunerna har varit mycket engagerade. Nu hoppas jag att kommunerna ansluter sig, så att systemet kan komma till sin rätt, avslutar Robert Östgård. fotograf. Per Eriksson

19 Fartfyllt Combitech i racingsamarbete Nyligen startade tta - den nya elitserien i racing där förarnas skicklighet, hightech och miljötänk står i fokus. Combitech medverkar som partner till ett av teamen. Inför racingsäsongen 2012 skapas ett helt nytt svenskt racingmästerskap på elitnivå, TTA. Den nya serien har lockat många namnkunniga team och förare och är en stark utmanare till STCC. Ett av teamen, PWR RACINg TeAM, stöttas av Combitech. I den nya serien är det fokus på sportslig rättvisa och förarnas skicklighet. Miljötänket har också tagits ett steg längre då alla bilar körs på Aspen miljöbränsle och bilarna har V6-motorer med hybridsystem. - Det här är ett helt nytt grepp och är framtiden för svensk motorsport. Den här serien är gjord av racers för racers och det är förarnas skicklighet som avgör, säger Daniel Haglöf, en av förarna i teamet. TTA har totalt fem klasser som tävlar över åtta helger på Anderstorp, Falkenberg, Göteborg, Karlskoga och Tierp. Premiären gick 12:e maj på Karlskoga Motorstadion i Värmland och finalen på Göteborg City Race Arena den 29:e september. IT-säkerhet Nytt krisövningscenter för It-avbrott En kris behöver inte bli en katastrof om man övar regelbundet. Nyligen invigdes krisövningscentret dart i Karlstad av It-minister Anna-Karin Hatt. många gånger är kännedomen bland företag och organisationer alldeles för låg om hur man ska hantera ett eventuellt avbrott i IT-driften. Regelbundna krisövningar kan vara en del av lösningen för att inte verksamheten ska bli onödigt lidande. DART står för Disaster and Recovery Testcentre. Det en del av Compare Testlab i Karlstad och drivs av Combitechs partner Coromatic. Här kan företag och organisationer öva och pröva sina planer i syfte att minska sårbarheten vid avbrott i IT-driften och få en extern bedömning av hur verksamheten klarar att återhämta sig efter ett driftsavbrott. Combitech har stor erfarenhet kring IT, krishantering och att leda krisövningar och Coromatic är experter på IT-kontinuitet och drift av datacenter. DART är unikt i Sverige och här kan företag och organisationer öva sin krisberedskap och simulera avbrott i IT-driften avskilt från den egna verksamhetens system. På så sätt tar man bort risken att den egna IT-miljön utsätts för oönskade störningar vid krisövningar, säger Jerker Löf, affärsområdeschef för informationssäkerhet på Combitech. på bilden. IT-minister Anna-Karin Hatt (i mitten) invigde DART. Här i sällskap med Combitechs vd Marie Bredberg och Maths Waxin, vd Coromatic Läsarundersökning Som en del av er minns gjorde vi en läsarundersökning under hösten 2011 för att få reda på vad ni läsare tycker om OnTime. Där framkom att merparten av er som svarade tyckte att tidningen framförallt är trovärdig, aktuell, läsvärd och snyggt form given, vilket vi i redaktionen är glada för. Vi fick in en hel del tips på ämnen att bevaka och har även fått positiv respons på införandet av»combitech-sidorna«. Vinnare i utlottningen av en kurs från Combitech Training Institute blev Tomas Lindgren på Siemens i Finspång. Grattis! Ramavtal med lfv Combitech har blivit utvalda av LFV som enda ramavtalsleverantör inom kompetens området»teknikkonsultation inom flygledartjänsten«. Ramavtalet är treårigt med möjlighet till två års förlängning. Workshop om Rodon 30 augusti planerar vi en workshop kring vår produkt RODON och mer specifikt om hur tillförlitlighet och säkerhetsanalys kan effektivisera system utvecklingen av kritiska system. Bland annat kommer användare från Tyskland berätta om hur de radikalt förbättrat sina processer för tillförlitlighetsanalys.

20 Avsändare Combitech ab Box Linköping Porto Betalt Combitech Training Institute: Aktuella kurser Tänk i Java 4-5 & 18 sep Usability-vägen till användbara system 4-5 sep Effektiv kravhantering 6 & 19 sep Problemlösning med C & 25 sep Förbränningsmotorteknik, grundkurs 11 sep Förbränningsmotorteknik, avancerad kurs Linköping Stockholm Linköping Göteborg Södertälje sep Södertälje Testdriven utveckling.net 12 sep Linköping Effektiv granskning 20 sep Linköping combitech.se/utbildning»logistiken måste stödja din viktigaste konkurrensfördel«tre frågor & tre svar Anpassa logistiken efter hur du konkurrerar på marknaden och gör förändringar i små steg. Det menar Mattias Hallgren, doktor inom produktions ekonomi och expert på logistik- och produktions utveckling på Combitech. du med pris är det kostnader du ska fokusera på. Är flexibilitet och kundanpassning din främsta konkurrensfördel ska det vara centralt även i verksamheten och synas i dina logistiklösningar. Involvera verksamheten och se till helheten! Ta gärna hjälp av någon utomstående, Vad är logistikutveckling? men arbetet bör drivas av verksamheten För producerande företag handlar det om i linjen och ledningen måste stå bakom att utveckla och effektivisera hela flödet från utvecklingsarbetet. Starta i tvärfunktionella inköp till levererad produkt. Det handlar om projektgrupper för att komma igång men det såväl fysiska flöden som informationsflöden. måste vara tydligt att det är linjen som har det Genom att göra detta kan företagen förstås löpande ansvaret för utveckling och resultat. spara pengar, men också få nöjdare kunder Ta saker i små steg! Greppa inte över som får sina produkter på kortare tid och till för mycket på en gång utan gör många små ett lägre pris. Målet är att uppnå en»effekförändringar istället. Kontinuitet är nyckeln. tiv enstycksproduktion«för att kunna följa En organisation som hela tiden utmanar, efterfrågan så tätt som möjligt det vill säga utvecklar och klarar av att förändra arbetsatt snabbt kunna producera och leverera vad sätt och metoder har större chans att vara som efterfrågas, när det efterfrågas. Lyckas långsiktigt framgångsrik. man innehåller flödet ett minimum av lager Vilka trender finns det inom logistikutveckling? och flexibiliteten blir maximal. Om jag ska nämna något så är tid ett Vilka råd kan du ge till dem som vill område många fokuserar på. Att korta ledtider effektivisera sina flöden? Framför allt, se till att logistiken stöder din viktigaste konkurrensfördel. Konkurrerar Nästa nummer ute 12 oktober (cirka) Detta och äldre nummer hittar du som pdf-filer på vår webbplats. Agila metoder lockar allt fler, men som med alla arbetssätt finns det fallgropar. Nästa OnTime blir därför ett tema nummer om agil utveckling. Hur undviker man fällorna? Vilka knep finns för att maximera nyttan? Vad måste man som beställare tänka på? Dessa och många andra frågor försöker vi ge svar på i vårt temanummer. ger positiva effekter på såväl flexibilitet som kostnader. Sedan blir det allt vanligare att kunder i många branscher efterfrågar mer unika och kundanpassade produkter, vilket logistiken måste kunna svara upp emot. Men rent generellt skulle jag säga att trenden är att det inte finns några egentliga trender. Många företag har insett att det inte finns någon allenarådande mirakelmetod, utan att det handlar om att ta till sig de verktyg och principer som finns och anpassa dem till den egna verksamheten. De företag som kan vara flexibla, förändringsbenägna och snabbt kan anpassa sig efter förändringar i omvärlden är de som vinner i längden. Läs mer på combitech.se/logistik gl ad somm ar! combitech.se/ontime