Energiverktygslådan. Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler

Transkript

1 Energiverktygslådan Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler Energi utgör en stor del av fastigheters driftbudget, men den går att påverka. Erfarenheter visar att en energibesparing på 20 procent inte är ovanlig bland de fastighetsorganisationer som verkligen satsar på att energieffektivisera verksamheten. Varje krona som offentliga lokaler kan spara genom effektivare energianvändning är en resurs som kan komma till nytta på andra sätt, exempelvis till att stärka de offentliga verksamheter som bedrivs i lokalerna. Dessutom leder effektiviseringen till betydande miljövinster. I skriften Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler får läsaren inspiration av hur andra fastighetsorganisationer arbetar med energieffektivisering. Praktiska exempel varvas med en mer långtgående modell för planering och styrning av energieffektiviseringsarbetet inom fastighetsorganisationer. Vår ambition är att bidra till att ert arbete med energieffektivisering ska kunna bedrivas på ett strukturerat och professionellt sätt, få högre prioritet på agendan och tillräckliga resurser för att frigöra den enorma potential som idag slösas bort genom onödig energianvändning. Varför ska offentliga fastighetsägare arbeta med energieffektivisering? Det finns flera anledningar till att arbeta med energieffektivisering i offentliga lokaler. Tidigare var motivet oftast rent ekonomiskt, men idag ser verkligheten annorlunda ut. Vetenskapliga larmrapporter och större klimatsvängningar leder till att miljö- och klimatrelaterade frågor lyfts högt upp på agendan i samarbetet mellan världens stater. Detta i kombination med det allmänpolitiska världsläget ger upphov till internationella samarbetsprojekt och åtaganden av nationella sparmål för att minska energianvändningen och styra energisystemet mot mera långsiktigt hållbara alternativ. Oavsett om de bakomliggande motiven är ekonomiska, miljömässiga eller kvalitetshöjande tjänar alla på att arbeta med energieffektivisering och därmed minska onödig resursanvändning. Hur ska fastighetsorganisationer energieffektivisera och samtidigt behålla ett gott inomhusklimat? Den största delen av energin i våra fastigheter används för att skapa en god inomhusmiljö för de människor och verksamheter som finns i lokalerna. Det som bidrar till ett gott in- 1

2 omhusklimat är bland annat det termiska klimatet, luftkvaliteten, ljudnivån och ljusförhållandena. När ni ska göra energisparåtgärder kommer det på ett eller annat sätt påverka koncentrationen av föroreningspartiklar i luften, den termiska komforten, buller- och ljudnivåer och/eller belysningsnivåerna inomhus. Eftersom det är dessa komponenter som bidrar till att skapa en sund inomhusmiljö är det ytterst viktigt att säkerställa att de energieffektiviseringsåtgärder som genomförs inte riskerar att påverka människors hälsa negativt. De får inte heller leda till att verksamheterna inomhus drabbas negativt eller till skador på byggnaden och dess tekniska system. Ogenomtänkta energisparåtgärder kan innebära att ni inte uppnår utlovad energibesparing, men kan också leda till att fastigheter blir sjuka. Sjuka hus innebär att personer som arbetar i fastigheten drabbas av en rad fysiska besvär som huvudvärk, torrhosta, yrsel och illamående till följd av den dåliga inomhusmiljön. Det i sin tur påverkar verksamheten genom fler sjukskrivningar, lägre produktivitet bland medarbetarna, ökat missnöje på arbetsplatsen och en högre personalomsättning. Det är därför viktigt att de energisparåtgärder som ni tänker göra är välplanerade och att energin som används tillgodoser att de som vistas i lokalerna har ett bra inomhusklimat och förutsättningar för att kunna bedriva sina verksamheter. Energieffektivisering handlar om förbättringsarbete i fråga om allt från små kontinuerliga förbättringar till stora resurskrävande insatser. Det kan också handla om mjuka åtgärder, som att bygga upp kompetensen, till hårda åtgärder som teknikintensiva systemförändringar. Dessa små och stora förbättringsinsatser är nödvändiga delar i ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete och behövs för att ge ett bra och varaktigt resultat. För att energispararbetet ska bli strukturerat och effektivt kan man arbeta med en energieffektiviseringsprocess. I Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler presenteras en sådan process och för varje del i processen redogörs utförligt. Den beskrivs utifrån ett fastighetsägarperspektiv med antagandet att byggnadsbeståndet är relativt stort. De faktorer som verkar styrande och kontrollerande på processen skiljer sig naturligtvis i antal och omfattning mellan olika fastighetsorganisationer, beroende på bland annat beståndets storlek samt på hur detta är förskaffat, spritt och använt. Modeller och beskrivningar bör därför anpassas, det vill säga förenklas eller kompletteras, beroende på vilken typ av fastighetsverksamhet man ska tillämpa innehållet på. Utgångspunkterna är dock de samma. För att en energieffektiviseringssatsning ska komma igång behövs någon eller något som initierar processen. Initiativet kan vara ett ledningsbeslut, en konstaterad avvikelse eller någon omvärldsfaktor, exempelvis ökande energipriser, nya finansieringsstöd eller ändrad lagstiftning. När denna process har initierats påbörjas arbetet med insamling av nödvändigt underlag. Att samla in underlag utgör den första delen i processen och är en förutsättning för allt kommande arbete. Det handlar om att skaffa sig information för det analys- och utredningsarbete som behövs. I samband med insamlingen av underlag stöter man oundvikligen på fel, brister och förbättringsmöjligheter. Dessa noteras för att utredas vidare och åtgärdas. Uppenbart enkla åtgärder genomförs omedelbart. Nästa steg är att analysera energiprestandan genom att utvärdera byggnader och system utifrån graden av energieffektivitet. Syftet med den delen i processen är att fånga upp avvikelser från någon form av referens- eller målvärde. Detta värde kan utgöras av referensuppgifter och jämförelsetal internt över tid, externt hämtade referensvärden eller ett beräknat börvärde. Analysen behandlar statistiska värden som uppmätt energianvändning, men också mer handfasta jämförelser som kontroll av driftinställningar och börvärden. Därefter följer arbetet med att identifiera åtgärder, vilket inleds med att ta fram de förslag som ska ligga till grund för beslut. Arbetet utgår från den outnyttjade potential eller de avvikelser som identifierats i tidigare arbetsmoment. Möjliga åtgärder för att komma tillrätta med dessa avvikelser letas fram. Resultatet blir en lista med åtgärder som syftar till att korrigera identifierade avvikelser. Åtgärdslistan är dock inte en färdig handlingsplan, utan 2

3 den beskriver vilka åtgärder som är möjliga att använda för att på ett eller annat sätt bidra till att reducera avvikelser. För att verkliga besparingar ska kunna uppnås behöver man ta fram en praktisk åtgärdsplan med de möjligheter och den outnyttjade potential som identifierats och som kan omsättas i praktiken. Här konkretiseras de åtgärder som ökar förvaltningsobjektens energiprestanda. Inom nästa process som kallas utreda åtgärder beskrivs olika scenarion och möjliga konsekvenser av föreslagna åtgärder. I utredningsarbetet ingår som en stor och viktig del att beskriva hur åtgärderna är tänkta att genomföras samt vilka kostnader, besparingar och risker som kan förknippas med åtgärderna. Beslut om initiering av åtgärd tas med utgångspunkt från det beslutsunderlag som blir resultatet av genomförd utredning. Enkla åtgärder kan man besluta om omedelbart, under löpande ekonomisk period. Mer avancerade och kostsamma åtgärder kan behöva budgeteras och beslutsprocessen omfattar då flera led. Efter ett positivt beslut blir nästa steg att utföra åtgärderna. I processchemat delas åtgärderna upp i två delar: uppgradera förvaltningsobjektet och driftoptimering. Att uppgradera förvaltningsobjekt innebär att en ny eller förbättrad funktion eller egenskap tillförs byggnaden genom förändringar av byggnaden och dess installationer. Sådana uppgraderingsåtgärder är lämpliga att genomföra i projektform. På så sätt säkerställs att åtgärderna får tillräckliga resurser och tillräcklig prioritet. Det är även lämpligt att en särskilt utsedd projektorganisation driver sådana projekt. Det kan också vara aktuellt att uppgradera förvaltningsobjektet inom andra delar av fastighetsförvaltningen. Detta är exempelvis fallet varje gång det genomförs renoveringar eller hyresgästanpassningar. Även vid sådana rena byggåtgärder är det viktigt att ta hänsyn till energifrågorna. Fastighetsägaren får vid sådana tillfällen en ypperlig chans att kombinera energieffektiviserande åtgärder med andra typer av förändringsåtgärder och därmed öka lönsamheten av gjorda investeringar Att driftoptimera innebär att eliminera all onödig energianvändning inom ett befintligt system, exempelvis genom att anpassa driftstider till hyresgästens verksamhet samt inte värma eller kyla lokaler mer än nödvändigt. Driftoptimering ska det inte behöva beslutas om, utan det ska vara en självklar del av det dagliga driftarbetet inom varje fastighetsförvaltande organisation. Många organisationer behandlar också driftoptimering som en kontinuerlig process inom fastighetsförvaltningen, ett arbete som genomförs varje dag. Ett sådant förhållningssätt fungerar bra i många organisationer, men det finns tillfällen då även driftoptimeringen kan behöva extra insatser, stöd och resurser. I sådana sammanhang kan ett beslut om driftoptimering vara startskottet för en extra kraftsamling. Vem ska genomföra energieffektiviseringarna? För att kunna genomföra beslutade energieffektiviseringsåtgärder måste det finnas personal som har kunskap, tid och resurser att ägna åt detta. Det handlar oftast om befintlig personal inom en rad funktioner såsom drift, administration, IT med mera. Eftersom dessa tjänster är anpassade till den löpande verksamheten, prioriteras oftast effektiviseringsfrågor bort till förmån för aktiviteter av mer akut karaktär. Men ska energieffektiviseringsarbetet bli framgångsrikt så krävs det att det finns nödvändiga resurser och kompetent personal inom flera olika områden och på olika nivåer. Arbete med energieffektivisering kräver dessutom även uthållighet. Arbetet kan verka lönlöst ibland och de önskade nedåtpekande trenderna kan låta vänta på sig under längre perioder, men genom långsiktigt och målinriktat arbete uppnås till slut resultat. Dessutom kräver arbetet ofta personliga kontakter med kunderna eller deras representanter, många gånger i samband med att kunden upplever problem, exempelvis med inomhusklimatet. I sådana sammanhang är kundens representanter inte alltid på gott humör, vilket naturligtvis ställer krav på social kompetens. Nöjda kunder är viktigare för fastighetsverksamhetens långsiktiga ekonomi än låga energital. Personalen behöver ha en mix av teknisk kompetens, engagemang, uthållighet och 3

4 struktur samt social kompetens. Den som är ansvarig för organiserandet av energieffektiviseringsarbetet bör se till att dessa egenskaper finns representerade inom den arbetsgrupp eller enhet som hanterar dessa frågor. För att tydliggöra vilken kompetens som behövs i energieffektiviseringsarbetet beskrivs nedan kompetensbehovet utifrån de olika arbetsmomenten inom energieffektiviseringsprocessen. Samla in underlag I samband med insamlingen av underlag behövs personal för insamling av mätdata, statistik och annat förvaltningsmässigt dataunderlag. Detta kan utföras av administrativ personal med kännedom om de berörda administrativa stödsystemen. Dessutom krävs teknisk kompetens för insamling av byggnadsrelaterad information genom inventering och mätning. Lämpliga profiler för dessa arbetsmoment är med andra ord en administratör/datasamordnare i kombination med en drifttekniker eller driftingenjör. För avancerade mätningar kan det behövas extern hjälp från specialistfirmor. Analysera prestanda Detta delmoment är mer avancerat till sin natur än det föregående. Här ställs högre krav på analytisk förmåga för att kunna göra bra nyckeltalsjämförelser. Dessutom krävs byggnadsteknisk och framförallt installationsteknisk kompetens och förståelse för vilka parametrar som påverkar byggnaders prestanda. Analys av prestanda utförs därför lämpligen av driftingenjör eller motsvarande. Identifiera och utreda åtgärder Att identifiera de rätta åtgärderna och att utreda dessa är komplicerade uppgifter för vilka det krävs både teoretiska kunskaper om olika möjliga åtgärder och förståelse för hur de påverkar byggnader, inomhusklimat och brukare. Man behöver också kunna bedöma vilka ekonomiska, energimässiga och miljömässiga konsekvenser en åtgärd kan få. Arbetsuppgifterna inom denna etapp är de mest komplexa inom hela energieffektiviseringsprocessen och därför ställs höga krav på teoretisk kompetens, såväl ekonomisk som teknisk. Organisatoriskt brukar uppgifterna hamna hos driftchef, teknisk chef eller annan stabsfunktion. Utföra åtgärder (uppgradera förvaltningsobjekt) Arbetet med att uppgradera förvaltningsobjekt bedrivs oftast som rena bygg- och installationsprojekt. I sådana projekt krävs projektledarkompetens samt beställarkompetens om projekten handlas upp externt. Om uppgraderingsarbetet sker helt eller delvis i egen regi krävs även specifik kompetens för de olika momenten (såsom projektering och utförande inom bygg, el, VVS och styr- och reglerteknik med mera). Det krävs också personal som kan fungera som arbetsledare, samordnare och resurser för de olika momenten. Utföra åtgärder (driftoptimera) För att genomföra driftoptimeringsarbeten krävs god kännedom om byggnadens tekniska system samt hur dessa samverkar och i värsta fall motverkar varandra. Detta ställer krav på minst en grundläggande teknisk utbildning eller motsvarande erfarenheter förvärvade i arbetet. Även i detta fall behövs personal som samordnar och leder arbetet. Lämpliga profiler är till exempel drifttekniker respektive driftingenjörer. Hur ska projektet genomföras? Oftast så leds energieffektiviseringsprojekt av fastighetsorganisationen och kan då bemannas med den egna personalen. En annan variant är att ta ett vidare grepp om frågan och samarbeta mellan fastighetsägare, driftorganisation, hyresgäst och brukare. Samarbete ökar möjligheterna att starta energieffektiviseringsprojekt och de blir oftast också mer 4

5 lönsamma. Den vanligaste formen av sådana samarbetsprojekt är mellan fastighetsägare, hyresgäst och brukare. Som fastighetsägare har man kontroll över en begränsad del av energianvändningen i den egna fastigheten. Fastighetsägaren kan helt enkelt inte kontrollera många av de energikrävande processer som finns inom hyresgästens/brukarens verksamhet. Detsamma gäller för hyresgästen: energianvändningen kan påverkas till viss grad, andra delar råder fastighetsägaren över. Denna bild gäller för hela den svenska fastighetsmarknaden, men är extra tydlig i de kommunala och landstingskontrollerade fastighetsorganisationerna. I offentlig fastighetsverksamhet är hyresgästerna till stor del offentliga verksamheter. Detta ger en unik situation där alla är vinnare. Eftersom både kärnverksamheten och fastighetsorganisationen ägs av skattebetalarna finns det en tydlig koncernnytta i att samverka i energieffektiviseringsprojekt. Genom att etablera nya samarbetsformer kan man gemensamt verka för minskad användning av energi och andra fastighetsmedier. I ett sådant samarbete är det viktigt att respektive part bidrar med det man kan och har möjlighet att påverka. Fastighetsägarens personal har i allmänhet goda byggnads-, installations- och energitekniska kunskaper. Dessa kunskaper kan naturligtvis även finnas hos hyresgästen, men normalt sett i begränsad omfattning. För hyresgästens del kan möjligheterna att påverka energianvändningen främst kopplas till hur man bedriver sin verksamhet i lokalerna, vilken utrustning man använder och hur man nyttjar lokalerna. I skärningspunkten mellan de olika parternas kompetenser och möjligheter till påverkan kan det finnas en stor energieffektiviseringspotential som inte kan tillvaratas utan samverkan. Genom att skapa en dialog mellan parterna om de egna verksamheterna med energieffektivisering som utgångspunkt kan många förslag till lämpliga åtgärder tas fram. Hyresgäster är ofta medvetna om att deras verksamheter kan bedrivas på ett mera energieffektivt sätt, men de åtgärder som krävs kan vara förknippade med investeringar eller med praktiska hinder, saker som hyresvärden många gånger kan hjälpa till med. Genom samarbete blir alltså resultatet större än parternas enskilda bidrag. Vilka åtgärder kan genomföras för att spara energi? Det finns givetvis en rad åtgärder man kan genomföra för att uppnå ett energieffektivare fastighetsägande. I Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler finns en bruttolista med tekniska och organisatoriska åtgärder som var och en kan medföra ökad energieffektivitet. Eftersom alla åtgärder inte är lämpliga i alla typer av byggnader kan den inledande innehållsförteckningen användas som vägledning för olika byggnadskategorier. Nedan finner du bruttolistan samt ett exempel på en av de åtgärder som beskrivs i rapporten. Vid varje åtgärdsförslag finns en markering (x) för vilka typer av lokaler som kan vara lämpliga att utföra åtgärden i. Åtgärderna har ingen inbördes prioritering. Skola Sjukhus Bostad Kontor 1. Byggnad och byggnadsskal Tilläggsisolering, fasad x x x x Tilläggsisolering, bjälklag/vind x x x x Byte/komplettering av fönster x x x x Åtgärda otätheter i byggnadsskalet x x x x Port- och dörrstängare x x x x Solavskärmning (x) x Översyn av klimatskal med termografi x x x x 2. Värmesystem Injustering av värmesystem x x x x Termostatventiler x x x x 5

6 Skola Sjukhus Bostad Kontor Pumpstoppsautomatik x x x x Optimera inomhustemperaturen x x x x Spillvattenvärmeväxlare (x) x (x) Varmvattenberedare sommartid x x x x Rökgasvärmeväxlare, rökgaskondensation x x x x Ökad effektivitet i värmeväxlare x x x x Dimensioneringskontrollera styrventiler x x x x Solenergi x x x (x) Energieffektiv snösmältningsanläggning/markvärme x x 3. Ventilationssystem Behovsanpassad drift x x x Värmeåtervinning x x x x Luftflödesinjustering x x x x Välj filter med låga tryckfall x x x x 4. El och belysning Belysningsautomatik x x (x) x Energieffektiva ljuskällor x x x x Eleffektiva motorer x x (x) x Varvtalsreglering genom frekvensstyrning x x x x Motorvärmaruttag med individuell styrmöjlighet (x) x x x Energieffektiv snösmältningsanläggning/takvärme x x x x Energieffektiva vitvaror x x x Energieffektiv torkrumsutrustning x x 5. Kylsystem Energieffektiv kylproduktion x x Frikyla x x Värmeåtervinning från kylmaskiner x x 6. Tappvattenssystem Installation av vattensnåla armaturer x x x (x) Självstängande spolarmaturer x Övriga system Hissar och transportanordningar x x x x Tryckluftssystem (x) x 7. Reglerstrategier Driftoptimering x x x x Nattsänkning/Helgsänkning x (x) (x) x Nattkyla x x Reglering med referensgivare x x x x Prognosstyrd reglering x x x x 6

7 8. Mjuka åtgärder Skola Sjukhus Bostad Kontor Skapa besparingsincitament x x x x 9. Synliggör energianvändningen Kvalitetssäkra energistatistiken x x x x Kompetensutveckla driftspersonalen x x x x Organisera för driftoptimering x x x x Energiinventering x x x x Nattvandra x x x x 10. Försörjningssystem Värmepumpar x x x x Biobränsle x x x x Fjärrvärme x x x x Fjärrkyla (x) x 11. Individuell mätning av energi Individuell mätning av värmeenergi x 12. Informationsteknik Datorisering av styr- och övervakningssystem x x x x I skriften presenteras också varje åtgärd med korta fakta samt där det är möjligt en prisindikation. Alla priser är uppskattningar och måste ses som relativt grova indikationer. De ser ut som exemplet nedan. Ventilationssystem Behovsanpassad drift Beskrivning: Anpassa ventilationsanläggningen så att drift enbart sker när lokalerna nyttjas. Styrning kan ske till exempel via tidur, koldioxidgivare, port-, belysnings-, närvaro- eller tryckknappsindikering. Reducerad drift kan ske vid tillfällen då mindre luftomsättning är tillräcklig, i vissa fall kan flödet reduceras vintertid. Styrning med hjälp av utetemperaturgivare förekommer. Nyttoeffekter: Minskad elenergianvändning och minskade värmeförluster via ventilationen. Kostnadsindikation: Låg kostnad för enkla varianter av behovsstyrning, hos lokalhyresgäster kan tryckknappar från cirka kr installeras. Framgångsfaktorer: Möjliggör för hyresgästerna att själva starta ventilationsanläggningen vid övertidsarbete, till exempel via tryckknapp. Att tänka på, risker: Drifttider och luftflöden måste vara sådana att hyresgäster inte upplever obehag eller byggnaden tar skada. Krav enligt Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) och andra förordningar måste givetvis uppfyllas. Behovsanpassad ventilation är ofta debatterad, det finns både förespråkare och motståndare (kritiker). Bilda dig din egen uppfattning. 7

8 Payoff: Kort Medel I skriften presenteras också flera praktiska exempel på hur fastighetsorganisationer har genomfört energieffektiviseringsåtgärder. Ett exempel som finns med i skriften och som, liksom exemplet ovan, handlar om behovsstyrd ventilation är från Sigtuna kommun. På en gymnasieskola i kommunen upplevde personal och elever att de mådde dåligt på grund av det dåliga inomhusklimatet. Hur de kom till rätta med detta genom behovsstyrd ventilation kan du läsa mer om nedan. Projektexempel Sigtuna kommun På Märsta gymnasium i Sigtuna kommun, nuvarande Kunskapens hus, upplevde personal och elever att inomhusklimatet var så dåligt att det medförde ohälsa. Utredningar visade att ventilationsflödet var lågt och att detta troligen medverkade till brukarnas problem. I samband med utredning av inomhusklimatet beslutades det att luftflödet måste ökas, från cirka 5 liter per sekund och person till cirka 14 liter. Sedan tidigare fanns ett generellt beslut om att ventilationsanläggningar inom skolan ska vara i drift dygnet runt. Höjningen av luftflödet i ventilationssystemet medförde en ökad förbrukning av både värme och el. Projektet För att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt upprätthålla en god energieffektivitet i driftsituationen utreddes alternativa lösningar. Att begränsa ventilationssystemets drifttider på nätter och helger var inte möjligt, beslutet att köra ventilationen dygnet runt året runt stod fast och gick inte att ändra. Arbetet fick istället inriktas på att göra driftläget så energieffektivt som möjligt, framförallt på tider utan verksamhet i lokalerna. Förvaltningen föreslog därför att alla ventilationssystem skulle förses med frekvensstyrning för att kunna köra systemen med lägre luftomsättning då lokalerna inte nyttjades. Åtgärderna genomfördes under år 2000, kostnaden uppgick till knappt kronor. Resultat Byggnader med en total area på kvadratmeter (BRA) omfattades av projektet. Utgångsläge: Värmeförbrukning 155 kwh/kvadratmeter och år. Elförbrukningen 117 kwh/kvadratmeter och år. Efter höjning av luftflöden: Värmeförbrukning 205 kwh/kvadratmeter och år. Elförbrukning 139 kwh/kvadratmeter och år. Efter installation av frekvensomformare: Värmeförbrukning 165 kwh/kvadratmeter och år. Elförbrukning 117 kwh/kvadratmeter och år. Ekonomisk besparing cirka kronor per år. Värmebesparingen stod för 2/3 av den totala besparingen. Mer information: För mer information, kontakta drifttekniker på fastighetsförvaltningen i Sigtuna kommun. Hur finansieras energieffektiviseringsprojekt? Energi utgör en stor kostnad för alla fastighetsorganisationer. Det talas om siffror mellan 30 och 60 procent av de löpande fastighetsrelaterade kostnaderna. Kostnaden är betydande, men den går att påverka. Att ändå inte fler realiserar energieffektiviseringsåtgärder beror bland annat på att de energirelaterade kostnaderna slussas vidare till kunden. Fastighetsägaren får täckning för sina kostnader från kunden och har därmed inget ekonomiskt incitament för att minska dessa (speciellt om energirelaterade kostnader specificeras). Kunden å sin sida har ofta inte tillräcklig kompetens, resurser eller engagemang för att driva på fastighetsägaren. Även om fastighetsägaren kommer med några initiativ, kan resultatet utebli på grund av kundens brist på intresse och engagemang. Om fastighetsägaren själv har ekonomiska incitament för att minska onödig energianvändning kan åtgärder ändå utebli på grund av bristen på investeringsutrymme. Det krävs ofta investeringar för att uppnå 8

9 besparingar. Det kan vara ett problem, inte minst för kommunala och landstingsägda fastighetsorganisationer som ofta lever under allmänna sparkrav och med begränsat investeringsutrymme. Det finns emellertid flera olika finansieringsformer för att genomföra energieffektiviseringsprojekt, vilket i förlängningen gynnar den egna ekonomin. Nedan presenteras översiktligt några alternativa förslag på finansiering. Energi som eget resultatområde Ett vanligt scenario är att energikostnaderna ingår som en del av förvaltarens resultatansvar vilket i allmänhet ligger på fastighetsnivå, områdesnivå eller liknande. Alternativt kan energikostnaderna brytas ut och ges en egen budget med ett eget resultatansvar. Därmed får energifrågorna stor tyngd inom förvaltningsarbetet och hantering av energi blir en verkligt strategisk fråga som kräver ett eget ledningssystem och för uppgiften avsedd personal. Med ett eget resultatansvar ansvarar energiavdelningen själv för att medel för effektiviseringsåtgärder finns avsatta inom den egna budgeten. Upprätta en central pott För större fastighetsorganisationer kan en lösning vara att upprätta en central pott med medel som enbart är avsatta för energieffektiviserande åtgärder. Lokala organisationer ansöker om medel ur potten för att genomföra energieffektiviserande projekt. Fördelen med en central pott är att man kan säkerställa att det kontinuerligt genomförs energieffektiviserande åtgärder. Ett problem med ett sådant upplägg kan vara att jämföra olika projektansökningar med varandra. Tydliga utvärderingskriterier är nödvändiga för att uppnå en rättvis fördelning av avsatta medel. Planera åtgärder och finansiera från löpande förvaltningsbudget Det kanske vanligaste sättet att finansiera energieffektiviserande åtgärder är att planera dessa inom ramen för den normala förvaltningsbudgeten. Energieffektiviseringsprojekten planeras med andra ord för kommande budgetperiod. De ekonomiska medel som avsätts för effektiviseringsprojekt ska då rymmas inom budgeten för det aktuella objektet. Resultatansvaret hamnar hos den part som ansvarar för den totala förvaltningsbudgeten. Finansiering genom medverkan av tredjepart Ett finansieringsalternativ att överväga om fastighetsorganisationen inte har eller vill avsätta några medel för att genomföra energieffektiviseringsprojekt, är finansiering genom en extern part. Genom att dela på besparingarna kan man genomföra ett energieffektiviseringsprogram under avtalsperioden. En utomstående leverantör tar då en del av eller hela investeringen i utbyte mot vinsterna av genomförda åtgärder. Metoden finns i många varianter och flera olika benämningar för denna samarbetsform förekommer. Som samlingsbegrepp internationellt används ofta Energy Performance Contracting (EPC eller EPEC). Statliga stöd för energieffektiviserande investeringar Aktiv energieffektivisering uppmuntras ofta av staten genom olika stimulansåtgärder. Genom ekonomiskt stöd kan fastighetsägare uppmuntras att genomföra åtgärder som annars inte skulle bli av. Det kan handla om att stödja investeringar som syftar till att minska byggnaders energibehov eller på andra sätt minska byggnaders totala miljöbelastning. Investeringsstöden är ofta begränsade till att gälla under en viss tidsperiod eller vissa byggnadskategorier. Det är därför viktigt att kontinuerligt bevaka vilka åtgärder som kan vara bidragsberättigade. De myndigheter som i första hand har hand om statliga investeringsstöd för åtgärder rörande energieffektivisering är Boverket ( Energimyndigheten ( och Naturvårdsverket ( Det kan även löna sig att söka investeringsbidrag ur olika EU-fonder, särskilt för projekt som har innovations- eller pilotkaraktär. 9

10 Oavsett hur fastighetsorganisationer väljer att finansiera sina energieffektiviseringsprojekt handlar det om egna ekonomiska medel som man måste satsa (gäller ej EPC/EPEC där en utomstående aktör tar hela investeringen). Det är därför särskilt viktigt att de medel som avsätts verkligen ger resultat. Syftet med energieffektiviseringar kan variera. Det vanligaste är att man vill reducera kostnaderna för energi och/eller minska miljöbelastningen. I de fall energieffektiviseringsprojekt primärt genomförs i syfte att minska kostnaderna för köpt energi, behöver man egentligen bara en enkel investeringsanalys för att konstatera om åtgärden ska genomföras eller inte. Om beslut fattas om genomförande av åtgärden är det viktigt att de bedömda besparingarna verkligen uppnås. Här har ledningen ett ansvar att se till att verkliga besparingar uppnås och att resultatuppföljning genomförs, något som tyvärr ofta hanteras slapphänt. För energieffektiviseringsprojekt kan man i budgetarbetet inkludera både investeringsmedel och bedömda besparingar. Därmed ställs krav på att energiprojektet verkligen får de effekter som angivits i investeringskalkylerna. Detta innebär skärpta krav på projektansvariga att upprätta väl underbyggda kalkyler med rimliga antaganden om energibesparingar. Då ökar möjligheterna till ett bra engagemang efter själva projektgenomförandet. Det är ju under driftskedet som besparingarna ska hämtas hem. Mer information Skriften Energisparguiden erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler kan du beställa på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats I vårt bibliotek finns ytterligare skrifter om energispararbete. 10