Mätning av höga ljudtrycksnivåer



Relevanta dokument
Mätning av höga ljudtrycksnivåer Mätmetod för diskotek, konserter och andra arrangemang med publik Del 1: Operativ tillsyn

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätning av bullerexponering

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997


Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller

Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar

Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun. Göteborg den 18 februari 2004

Vägledning för mätning av ljudnivå i rum med stöd av SS-EN ISO 10052/16032

LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN UNDER PORSLINSFESTIVALEN

Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg

Ljud på innergårdar från tekniska installationer

Ljud från installationer på innergårdar

Ljud från installationer på innergårdar Metod för mätning och kartläggning

MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD

Vägledning för mätning av ljudnivå i rum vid låga frekvenser - fältprovning

Leca installationsbjälklag, Alingsås

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Bestämning av insättningsdämpning

TR Trafikbullermätning på Värmdövägen 215 Nacka kommun

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Höga ljudnivåer i Stockholm

MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG KURORTEN SKÖVDE

BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN.

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1

Höga ljudnivåer Miljökontorets tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudmätning- Tallkrogsplan

BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN.

Bilaga A, Akustiska begrepp

TR

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:

RAPPORT. Uppdrag. Mätdatum. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn. använts. L s, w (db) Mätn. nr

Ljudmätning. Sammanfattning

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Köpings station - Hushagen 2:3, Köping

RAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad

Forum Nacka, Palatinen, Nacka

Torpa Kärra 7:2, Kärradal i Varbergs kommun Bullerutredning

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Tillsyn av verksamheter med höga ljudnivåer musik

Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg

Mätning av ljudnivå från matavfallskvarn

BARN I BULLERBYN. Bullermätning i förskolor

GC-väg utmed Fyrisån, Ärna flygfält, Uppsala FÖRHANDSKOPIA

Bullermätning och CEmärkning

Mätning av stomljud och komfortvibrationer från tunnelbanan i Kv. Trollhättan 33, Stockholm

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Norra Lagnö Tynningö, Värmdö

Bullermätning Handlägga buller på miljömyndigheten. Martin Almgren 27 april 2012

Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen 1, Lerum

Arrievägen 85, V Kärrstorp, Svedala kommun

LN Akustikmiljö AB RAPPORT ÖVER TRAFIKBULLER

MÄTNING AV LJUDEFFEKTNIVÅ FÖR VINDKRAFTVERKEN STENSÅSA 1-7, VETLANDA KOMMUN

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund

Industribullerutredning Fixfabriksområdet, Detaljplan för bostäder och verksamheter inom stadsdelen Majorna- Kungsladugård i Göteborg


Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 2001

Sten Sturegatan 36-44

Höga ljudnivåer från musik. Ett nationellt tillsynsprojekt

PM TRAFIKBULLER

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011

Trafikbullerutredning BRF Sykorgen 7 Snörmakarvägen 29 Bromma

Verifiering av ljudkrav under produktion

DEL AV KV YRKESSKOLAN

Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger

Brandholmens reningsverk. Mätning av industribuller. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Erik Timander Box LUND

Utredning externt industribuller

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Box Affärsenhetschef BARAB STOCKHOLM LN Akustikmiljö AB RAPPORT ÖVER TRAFIKBULLER

PM Absorptionsmätningar DOMO

DOM Stockholm

Kv Löjtnanten, Göteborgs kommun

Tanums-Gissleröd Anneberg

Kv Tygeln PM - Vibrationsmätning från spårtrafik - komfort och stomljud

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum Utgåva 2

Anvisningar för användande av CANTs formulär för provningsprotokoll för fastighetsnät för kabel-tv och av tillhörande bilageformulär.

Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar

BRF Novilla, Bålsta. Ljudnivåmätning verksamhetsbuller i lägenhet

Standarder, termer & begrepp

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning

Mätning av lågfrekvent buller i Gråbo

PM SADELMAKAREN 17 - TRAFIKBULLER

UTVECKLINGSMÄTNING I LABORATORIUM AV LJUDDÄMPANDE STOLSTASSAR AV TYPEN SILENT SOCKS

ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB

RAPPORT R Kv. Dalmasen 4, Blackeberg, Stockholm. Ljudmätningar trafikbuller. Antal sidor: 5

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

UPPDRAGSLEDARE. Grzegorz Czul UPPRÄTTAD AV. Johan Herzelius Perry Ohlsson Grzegorz Czul

PM TRAFIKBULLER Rev. 2,

Checklista för bullermätningar inomhus (FoHMFS 2014:13)

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Transkript:

Andreas Gustafson Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs SP INFO 2004:45 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

2 Innehåll 1 Inledning 7 2 Referenser 8 3 Ordförklaringar 8 4 Mätutrustning 9 4.1 Instrument 9 4.1.1 Val av instrument 9 4.1.2 Personburen mikrofon 9 4.2 Kalibrering 10 5 Mätprocedurer 11 5.1 Arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden (konserter e d) 11 5.1.1 Mätposition 11 5.1.2 Mätning 11 5.2 Arrangemang där besökaren rör sig omkring (nattklubb, dansbana e d) 12 5.2.1 Mätpositioner och tidpunkt 12 5.2.2 Mätning 12 6 Utvärdering 13 6.1 Korrektioner 13 6.1.1 Korrektion för personburen mikrofon, K 1 13 6.1.2 Korrektion för avkortad mättid, K 2 13 6.1.3 Korrektion för att motsvara en persons vistelse, K 3 14 6.1.4 Korrektion för mätosäkerhet, K 4 14 6.2 Redovisning av mätvärde 15 6.2.1 Mätning utförd enligt avsnitt 5.1 15 6.2.2 Mätning utförd enligt avsnitt 5.2 15 7 Mätosäkerhet 16 7.1 Mätosäkerhet, operativ tillsyn 16 7.2 Mätosäkerhet, egenkontroll 16 8 Redovisning av resultat 17

3 Bilaga A Mätprotokoll 18 Bilaga B Särskilda anvisningar för egenkontroll 19 B.1 Mätprocedurer vid egenkontroll 19 B.1.1 Arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden (konserter e d) 19 B.1.2 Arrangemang där besökaren rör sig omkring (nattklubb, dansbana e d) 19 B.2 Utvärdering vid egenkontroll 20 B.2.1 Korrektioner 20 B.2.2 Redovisning av mätvärde vid egenkontroll 21 Bilaga C Mätosäkerhet 23 Bilaga D Exempel på mätning och redovisning av arrangemang där besökaren rör sig omkring 24 D.1 Lokal med flera stora rum 24 D.2 Mindre lokal, ett enda rum 25

Förord 4 Metoden har utvecklats på uppdrag av Socialstyrelsen, projekt B1143. Jag vill passa på att tacka Bo Pettersson och Ingrid Hellman vid Socialstyrelsen, Björn Närlundh vid Miljöförvaltningen i Göteborg samt Hans Jonasson vid SP för värdefulla råd och diskussioner. Tack även till KoM Musik & Bar och Bubbles Nightclub i Göteborg för att de ställde upp och hjälpte mig med att samla in mätdata hos dem. Borås i december 2004 Andreas Gustafson

Sammanfattning 5 Denna mätmetod beskriver hur man bestämmer den A-vägda ekvivalenta och maximala ljudtrycksnivå som besökare av konserter, diskotek, träningslokaler etc utsätts för. Korta mättider och ofta bara en mikrofonposition gör den snabb och enkel att använda. Personburen mikrofon kan användas om så önskas.

Abstract 6 This method describes how to measure the A-weighted equivalent and maximum sound pressure level that visitors of concerts, discoteques, gyms etc are exposed to. Short measurement times and often only one microphone position makes it fast and easy to use. If wanted, a lapel or breast pocket microphone can be used.

7 1 Inledning Den mätmetod som redovisas här syftar till att ge underlag för bedömning huruvida Socialstyrelsens rekommendationer om höga ljudtrycksnivåer är uppfyllda eller ej. Den är i görligaste mån anpassad för att användas av miljöinspektörer vid operativ tillsyn samt av verksamhetsutövare vid egenkontroll. Målet är att de uppmätta värdena skall återspegla vad en besökare exponeras för. Av den anledningen är metoden uppdelad i två något olika anvisningar: 1. Mätning på nattklubb och liknande där besökaren rör sig mellan områden med olika hög ljudtrycksnivå. 2. Mätning på konsert där besökaren normalt befinner sig på samma plats hela tiden. Anvisningarna för delmomenten mätning och utvärdering är uppdelade i separata avsnitt för operativ tillsyn respektive egenkontroll. Textens övriga avsnitt är gemensamma. Vid operativ tillsyn presenteras mätresultatet med mätosäkerheten inräknad för att förenkla diskussionen med berörda parter. Mätresultat från egenkontroller redovisas istället med sitt mätosäkerhetsintervall utskrivet. Underlag från konserter, diskotek o d samlades in under Göteborgskalaset 2004 samt under september 2004. Korrektionerna för personburen mikrofon är uppmätta hos SP i oktober 2004.

2 Referenser 8 [1] SS-ISO 1999:1990 Akustik Bestämning av yrkesmässig bullerexponering och uppskattning av bullerorsakad hörselskada. [2] Socialstyrelsen 1996: "Allmänna Råd: Buller inomhus och höga ljudnivåer" SOSFS 1996:7 (M). [3] AFS 1992:10 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. 3 Ordförklaringar Ett ljuds styrka anges normalt som ljudtrycksnivå (L p, db). Ljudtrycksnivån, som är logaritmisk för att efterlikna hur vår hörsel fungerar, definieras som 2 ~ p L P = 10 log10 pref där referensljudtrycket p ref = 2. 10-5 Pa har valts så att 0 db ungefär svarar mot människans hörtröskel. ~ p är ljudtryckets effektivvärde. Dessutom frekvensväger man ofta ljudet vid mätning för att ytterligare anpassa mätvärdet mot örats upplevelse av ljudet. Vanligast är A-vägningen och mätresultatet kallas då A-vägd ljudtrycksnivå (L pa, db). Ekvivalentnivån 1 (L eq, db) är ett slags medelvärde över tiden som till skillnad från vanliga aritmetiska medelvärden tar betydligt större hänsyn till inslag av höga ljudtrycksnivåer. Ekvivalentnivån mäts med hjälp av en integrerande ljudnivåmätare. Om ljudtrycksnivån har olika värden L pi under olika tidsintervaller t i kan ekvivalentnivån L eq under den totala tiden T = t 1 + t 2 + t 3... beräknas ur 0,1 L p1 0,1 L p2 ( ) 1 L eq = 10 log10 t1 10 +t2 10 +... T Anm: L eq för den sammanlagda tidsperioden T = t 1 + t 2 + t 3 +... kan beräknas genom att låta L pi respektive t i i ekvationen ovan vara de uppmätta ekvivalentnivåerna L eq1, L eq2, L eq3,... vid tidsperioderna t 1, t 2, t 3,.... Maximalnivån (L max, db) är den högsta ljudtrycksnivån under en given tid. Maximalnivån påverkas ofta av vilken tidsvägning som ljudnivåmätaren är inställd på. I denna mätmetod används tidsvägning F (fast, integrationstid 0,125 s). 1 Med ekvivalentnivån menas egentligen den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån som är den ljudtrycksnivå som har samma energiinnehåll som den uppmätta signalen.

4 Mätutrustning 9 4.1 Instrument För att utföra mätningarna behövs en ljudnivåmätare och en akustisk kalibrator (ljudnivåkalibrator). 4.1.1 Val av instrument Ljudnivåmätaren skall minst uppfylla kraven för en klass 2 ljudnivåmätare enligt SS-EN 61672 och kalibratorn minst kraven för klass 2 akustiska kalibratorer enligt SS-EN 60942. Utöver de grundläggande kraven för en ljudnivåmätare skall instrumentet kunna mäta den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån (L Aeq ) under valfri mättid samt den maximala ljudtrycksnivån med tidsvägning F (L AFmax ) i enlighet med SS-EN 61672. Instrumentet skall klara av att registrera båda dessa mätstorheter samtidigt. Mikrofonen skall vara av frifältstyp. Om någon form av inspelning utförs för analys i efterhand (bandspelare, datormedium etc) skall även denna utrustning ingå i kalibreringkedjan och uppfylla kraven på linjäritet, dynamik och frekvensrespons. Anm: Handhavande av ljudnivåmätaren skall ske enligt tillverkarens anvisningar. Tänk särskilt på att kontrollera hur instrumentets och kalibratorns noggrannhet påverkas av temperaturen om de är tänkta att användas för utomhusarrangemang. Klass 2 ljudnivåmätare går inte att använda vid temperaturer under 0 C. Mikrofonen skall förses med anpassat vindskydd vid blåsigt väder. Vindskyddet får inte bli vått eftersom det då kan påverka mätvärdet. 4.1.2 Personburen mikrofon Mätinstrumentets mikrofon skall normalt antingen vara fastsatt på ljudnivåmätaren som hålles enligt tillverkarens anvisningar eller placeras på ett stabilt mikrofonstativ. Vid mätningar enligt föreliggande anvisningar är det därutöver tillåtet att ha personburen mikrofon. Mikrofonen skall i sådant fall antingen vara placerad vid mätteknikerns bröstficka alternativt vid dennes krage (se Figur 1). Mikrofonen får inte vara skyld av kläder e d eftersom detta oftast ger felaktiga mätresultat. Figur 1 Mikrofonplaceringar vid personburen mikrofon. Vänster: vid bröstficka, höger vid krage. Då personburen mikrofon används kommer reflektionerna från kroppen att påverka mätvärdet varför detta måste korrigeras i efterhand (se avsnitt 6.1.1). Mätosäkerheten blir större än då mikrofonen är fastsatt direkt på ljudnivåmätare eller placerad på stativ (se avsnitt 7).

4.2 Kalibrering 10 Hela mätkedjan (den utrustning som används för mätning, lagring och analys av mätsignalen) skall kalibreras vid minst en frekvens i området 200 Hz - 1 khz före och efter mätningarna. Om kalibreringen har ändrat sig mer än 0,5 db mellan kalibreringstillfällena uppfylles ej fordringarna för denna mätmetod. Ljudnivåmätaren skall trimmas in till korrekt visning före mätningarna. Om mätsignalen lagras skall kalibreringssignalen lagras på samma sätt som mätsignalen. Vid användning av fast installerad utrustning för kontinuerlig automatisk mätning 2 skall mätsystemet minst en gång per vecka kontrolleras mot akustisk kalibrator. Resultatet från kontrollen skall noteras. Ifall skillnaden mellan avläst ljudtrycksnivå och kalibratorns kalibrerade ljudtrycksnivå är större än ± 0,4 db skall avvikelsen noteras i protokollet och följas upp genom att ljudnivåmätaren kalibreras mot ytterligare en kalibrator, helst vid en annan frekvens. Anm: Såväl kalibratorn som ljudnivåmätaren kan vara orsaken till avvikelsen. Avvikelserna kan vara större vid andra frekvenser än den kalibrerade. Som exempel kan nämnas att en punktering av mikrofonens membran ofta bara ger ett fel om några tiondels db vid 1 khz samtidigt som felet vid lägre frekvenser kan vara avsevärt (i storleksordningen 10 db). Ljudnivåmätarens överensstämmelse med SS-EN 61672 skall verifieras minst en gång vartannat år. Den akustiska kalibratorn skall kalibreras minst en gång per år. Kalibreringarna skall utföras med spårbarhet till nationella eller internationella normaler. Kalibreringsvärde och giltigt temperaturområde bör noteras väl synligt på kalibratorn. 2 Kan vara aktuellt vid egenkontroll.

5 Mätprocedurer 11 Det finns två olika mätprocedurer. Den första är avsedd för arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden, exempelvis konserter. Den andra är avsedd för diskotek och liknande arrangemang där besökaren rör sig omkring mellan områden med olika hög ljudtrycksnivå. För alla mätningarna gäller att de endast skall göras på platser som är avsedda för besökare och att mätpositioner där publiken signifikant påverkar mätvärdet skall undvikas. Anvisningarna i avsnitt 5 är avsedda för operativ tillsyn. Särskilt anpassade mätanvisningar för egenkontroll återfinns i avsnitt B.1. 5.1 Arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden (konserter e d) 5.1.1 Mätposition Mätningen bör göras där den högsta ljudtrycksnivån finns. Om ljudet huvudsakligen förefaller komma från en riktning skall mikrofonen (alternativt kroppen om personburen mikrofon används) riktas åt detta håll. Icke personburen mikrofon skall hållas 1,5 m över marken. 5.1.2 Mätning A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå samt A-vägd maximal ljudtrycksnivå med tidsvägning F (fast) skall mätas samtidigt. Mättiden skall vara minst en timme. Undantag: Om konserten är kortare än en timme skall mättiden vara densamma som konsertens tidslängd. Ingen korrektion för avkortad mättid enligt avsnitt 5.1.2.1 skall göras så länge konserten mäts i sin helhet. 5.1.2.1 Avkortad mättid Om uppmätt ekvivalent ljudtrycksnivå redan innan hela mättiden (en timme) har passerat är så hög att det är oundvikligt att gällande riktvärde kommer att överskridas (även om ljudtrycksnivån under resten av timmen skulle vara låg) är det tillåtet att korta av mättiden. Mätvärdet skall i sådant fall korrigeras enligt avsnitt 6.1.2 och redovisas med större-än-tecken före den korrigerade ekvivalentnivån. Se avsnitt 6.1.2 för ett beräkningsexempel.

12 5.2 Arrangemang där besökaren rör sig omkring (nattklubb, dansbana e d) 5.2.1 Mätpositioner och tidpunkt Mätningen bör ske vid den tidpunkt då man kan förvänta sig att ljudtrycksnivån är som högst. Börja med att översiktligt kontrollera hur ljudtrycksnivån varierar på platsen. Mätposition 1 Mätning skall göras i området med den högsta ljudtrycksnivån (vanligen dansgolvet). Som mätposition 1 väljes en position inom detta område där ljudtrycksnivån är representativ 3 för hela området. Mätposition 2 Mätning skall också göras i det område som, om området vid mätposition 1 undantages, har högst ljudtrycksnivå. Välj en mätposition där ljudtrycksnivån är representativ för området. Mätposition 3 Mätposition 3 är den lokala position där den högsta ljudtrycksnivån finns. Se Bilaga D för exempel på hur mätpositioner kan väljas i två olika fall. Allmänt gäller för mätningarna att om ljudet förefaller komma i huvudsak från en riktning skall mikrofonen (alternativt kroppen om personburen mikrofon används) riktas åt detta håll. Icke personburen mikrofon skall hållas 1,5 m över marken.. 5.2.2 Mätning A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå skall mätas under minst 15 minuter i mätposition 1 samt i mätposition 2. A-vägd maximal ljudtrycksnivå med tidsvägning F (fast) skall mätas under minst 15 minuter i mätposition 3. 3 Undvik alltså positioner där ljudtrycksnivån lokalt avviker från områdets ljudtrycksnivå i stort.

6 Utvärdering 13 Utvärderingen består av två steg: 1. Korrektioner för den aktuella mätsituationen bestäms (avsnitt 6.1) 2. Uppmätt ljudtrycksnivå korrigeras med ovanstående korrektioner (avsnitt 6.2). Det korrigerade värdet avrundas till närmaste hela db innan det redovisas. Anvisningarna i avsnitt 6 är avsedda för operativ tillsyn. Särskilt anpassade anvisningar för utvärdering vid egenkontroll återfinns i avsnitt B.2. 6.1 Korrektioner 6.1.1 Korrektion för personburen mikrofon, K 1 Om personburen mikrofon 4 används (se avsnitt 4.1.2 för godkända mikrofonplaceringar på kroppen) kommer instrumentet att visa ett för högt värde. Därför skall mätvärdet korrigeras med K 1 = -2,5 db om ljudet till stor del kommer från en riktning 5 K 1 = -1,0 db i annat fall Både uppmätt ekvivalentnivå och maximalnivå skall korrigeras med K 1 db. 6.1.2 Korrektion för avkortad mättid, K 2 Om mättiden kortats av (från en timme) enligt villkor i avsnitt 5.1.2.1 skall uppmätt ekvivalentnivå korrigeras med K 2 db, där K 2 fås ur diagrammet i Figur 2. Korrektionen beräknas som om återstoden av mättiden varit tyst varför den korrigerade ekvivalentnivån skall redovisas med ett inledande större-än-tecken. Ex: Antag att mätningen (som utförs med handhållen ljudnivåmätare) avbryts efter 30 minuters mättid och att uppmätt A-vägd ekvivalentnivå då är 107 db. Ur diagrammet i Figur 2 får vi att K 2 = -3 db. Antag vidare att mätosäkerheten är 2,2 db. Korrektionen för mätosäkerhet blir K 4 = 0,8 2,2 = 1,8 db. Det värde som skall redovisas är därmed L Aeq > 102 db. För uppmätt maximalnivå är K 2 = 0. 4 Vid mätning med mikrofon som är fastsatt på ljudnivåmätaren eller sitter på ett mikrofonstativ är K 1 = 0 db. 5 som ofta blir fallet exempelvis vid konserter utomhus och i vissa fall inomhus där man har en högtalaranläggning vid scenen som skall förstärka ljudet för hela publiken.

14 Figur 2 Korrektion K 2 vid avkortad mättid. 6.1.3 Korrektion för att motsvara en persons vistelse, K 3 Uppmätta ekvivalentnivåer från mätningar utförda enligt avsnitt 5.2 (nattklubb och liknande) skall korrigeras för att motsvara den ekvivalentnivå en besökare utsätts för. Om skillnaden i ekvivalentnivå mellan mätposition 1 och mätposition 2 (här kallad L) är mindre än eller lika med 2 db skall ingen korrektion göras (K 3 = 0 db). För de fall då L är större än 2 db blir K 3 enligt Tabell 1. Tabell 1 Korrektion K 3 som funktion av skillnad i A-vägd ekvivalentnivå mellan mätposition 1 och mätposition 2. 2 db < L 4 db K 3 = -1,0 db 4 db < L 6 db K 3 = -1,5 db 6 db < L 9 db K 3 = -2,0 db 9 db < L 20 db K 3 = -2,5 db L > 20 db K 3 = -3,0 db För uppmätt maximalnivå är K 3 = 0. 6.1.4 Korrektion för mätosäkerhet, K 4 Korrektionen K 4 skall dras ifrån mätvärdet som säkerhetsmarginal för mätosäkerhet (MO). Värdet på K 4 är K 4 = 0,8 MO där MO skall beräknas enligt avsnitt 7.1. Faktorn 0,8 är med eftersom konfidensintervallet är enkelsidigt hos K 4 men dubbelsidigt hos MO. Både uppmätt ekvivalentnivå och maximalnivå skall korrigeras.

6.2 Redovisning av mätvärde Korrigera uppmätta (avlästa) ekvivalent- och maximalnivåer enligt nedan. Redovisa de korrigerade värdena avrundade till närmaste hela db. Redovisa även K 2 i förekommande fall. 6.2.1 Mätning utförd enligt avsnitt 5.1 Då korrektion görs för avkortad mättid skall den korrigerade ekvivalentnivån redovisas med ett inledande större-än-tecken. Om K 2 = 0 db: Korrigerat L Aeq = Avläst L Aeq + K 1 - K 4 Om K 2 < 0 db: Korrigerat L Aeq > Avläst L Aeq + K 1 + K 2 - K 4 15 Korrigerat L AFmax = Avläst L AFmax + K 1 - K 4 6.2.2 Mätning utförd enligt avsnitt 5.2 Korrigerat L Aeq = Avläst L Aeq,mätpunkt1 + K 1 + K 3 - K 4 Korrigerat L AFmax = Avläst L AFmax,mätpunkt3 + K 1 - K 4

7 Mätosäkerhet 16 I detta avsnitt presenteras hur aktuell mätosäkerhet (MO) kan beräknas för ett normalfall. Bakgrunden till nedanstående uttryck återfinns i Bilaga C som också ger vägledning för hur mätosäkerheten kan bestämmas i särskilda fall. 7.1 Mätosäkerhet, operativ tillsyn Mätosäkerheten kan beräknas som 2 b MO = 2 σ 1 + 1 + T där σ 1 kan utläsas ur Tabell 2, b = 0 vid mätning enligt avsnitt 5.1, b = 15 vid mätning enligt avsnitt 5.2 och T är mättiden i minuter. 7.2 Mätosäkerhet, egenkontroll Mätosäkerheten kan beräknas som 2 b K 5 eller 6 MO = 2 σ 1 + 1 + + T a där σ 1 kan utläsas ur Tabell 2, b = 0 vid mätning enligt avsnitt B.1.1, b = 15 vid mätning enligt avsnitt B.1.2, T är mättiden i minuter och a = 10 utomhus respektive a = 5 inomhus. Tabell 2 Värde på σ 1 för några olika typer av mätutrustning vid temperaturer kring rumstemperatur och i övrigt gynnsamma mätförhållanden 6. Ljudnivåmätare klass 1 Ljudnivåmätare klass 2 Ej personburen mikrofon 0,5 db 0,75 db Personburen mikrofon vid bröstficka Personburen mikrofon vid krage 1,2 db 1,3 db 1,5 db 1,6 db 6 Exempelvis kan ljudnivåmätarens större mätosäkerhet vid temperaturer som avviker mycket från rumstemperatur vara nödvändig att ta hänsyn till.

17 8 Redovisning av resultat Vid rapportering av resultat bör följande uppgifter finnas med: a) Mätande instans namn och adress. b) Identifikationsnummer på mätrapporten. c) Mätdatum. d) Mätteknikerns namn. e) Vilken mätmetod som använts ("Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs" från SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP INFO 2004:45). f) Namn och adress eller motsvarande på mätobjektet (konserten, nattklubben etc). g) Schematisk beskrivning av mätplatsen, exempelvis rumsform, inredning, högtalarplaceringar m m. Redovisa på vilken plats i lokalen/på området mätningen gjordes. h) Identifiering av mätutrustningen som använts. i) Om personburen mikrofon använts skall placeringen (bröstficka eller krage) redovisas. j) A-vägd ekvivalent och maximal ljudtrycksnivå skall korrigeras enligt avsnitt 6.2 respektive B.2.2 och avrundas till närmaste hela db. Vid egenkontroll skall aktuell mätosäkerhet redovisas i direkt anslutning till redovisat värde (t ex L Aeq = 92 db ± 3,0 db). Redovisa därtill mättidens 7 längd, klockslag för mätningens start och slut samt storleken hos korrektionerna K 2, K 3, K 5 respektive K 6 i förekommande fall. k) Temperatur vid mättillfället. l) Datum och underskrift. Resultat från verksamhetsutövares egenkontroller förs lämpligen in i en loggbok. 7 som ekvivalentnivån baseras på.

18 Bilaga A Mätprotokoll Mätobjekt (arrangemang, plats) Mätning av ljudtrycksnivå enligt SP-INFO 2004:45 Använd mätutrustning (instrument, märke, typbeteckning, serienummer) Mikrofonplacering Handhållen ljudnivåmätare eller stativ Personburen, vid bröstficka Personburen, vid krage Mätdatum Mättekniker Temperatur Mätningen startade kl: Mätningen slutade kl: Skiss över mätplatsen. Markera mätposition(er). Övrigt M ä t v ä r d e n Mätning nr Mättid (minuter) Avläst värde (dba) L Aeq L AFmax Korrektioner K 2 K 1 (db) K 3 K 4 K 5 K 6 MO Skala: meter Notera skillnad mellan kalibrator och ljudnivåmätare om större än +/- 0,4 db 1 2 3 4 5 6 7 8

19 Bilaga B Särskilda anvisningar för egenkontroll Anvisningarna för mätning och utvärdering är uppdelade i separata avsnitt för operativ tillsyn respektive egenkontroll. Bilaga B avser egenkontroll. Övriga avsnitt är gemensamma. B.1 Mätprocedurer vid egenkontroll B.1.1 Arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden (konserter e d) Välj mätposition enligt avsnitt 5.1.1. Ljudtekniker som från mixerplats vill kunna övervaka ljudtrycksnivån i den position som valts enligt avsnitt 5.1.1 kan göra detta genom att korrigera avlästa värden enligt avsnitt B.2.1.3 (korrektion K 5 ). Mät ljudtrycksnivå enligt avsnitt 5.1.2. Vid egenkontroll är det inte tillåtet att korta av mättiden enligt avsnitt 5.1.2.1. B.1.2 Arrangemang där besökaren rör sig omkring (nattklubb, dansbana e d) Egenkontroller kan med fördel utföras för hand med ljudnivåmätare enligt anvisningarna i avsnitt 5.2.1 och 5.2.2 men även med fast installerat, automatiskt mätsystem som registrerar ljudtrycksnivåerna i positionerna enligt avsnitt 5.2.1. B.1.2.1 Fast installerat mätsystem, mikrofon(er) ej i korrekt position. Om det av praktiska anledningar inte är lämpligt att permanent placera en mikrofon vid någon av mätpositionerna i avsnitt 5.2.1 skall mikrofonen istället placeras så nära denna plats som möjligt och det mätta värdet korrigeras enligt avsnitt B.2.1.4 (korrektion K 6 ). B.1.2.2 Fast installerat mätsystem med färre än tre mikrofoner Om ett fast installerat mätsystem används som bara har två mikrofoner skall dessa placeras i mätposition 1 respektive 3 enligt avsnitt 5.2.1. För fall då mätposition 1 och mätposition 3 sammanfaller skall den ena mikrofonen placeras i denna position och den andra mikrofonen i mätposition 2. Om det installerade mätsystemet endast har en mikrofon skall denna placeras på platsen med den högsta ljudtrycksnivån (mätposition 3 i avsnitt 5.2.1). Både ekvivalentnivå och maximalnivå skall då mätas i denna position (enligt avsnitt 5.2.2). Om ingen mätning gjorts i mätpositon 2 skall korrektion K 3 sättas till 0 db.

20 B.2 Utvärdering vid egenkontroll Utvärderingen består av två steg: 1. Korrektioner för den aktuella mätsituationen bestäms (avsnitt B.2.1) 2. Uppmätt ljudtrycksnivå korrigeras med ovanstående korrektioner (avsnitt B.2.2). Det korrigerade värdet avrundas till närmaste hela db innan det redovisas. B.2.1 Korrektioner B.2.1.1 Korrektion för personburen mikrofon, K 1 Om personburen mikrofon 8 används skall mätvärdet korrigeras med K 1 db, där storleken på K 1 återfinns i avsnitt 6.1.1. B.2.1.2 Korrektion för att motsvara en persons vistelse, K 3 Uppmätta ekvivalentnivåer från mätningar utförda enligt avsnitt B.1.2 (nattklubb och liknande) skall korrigeras för att motsvara den ekvivalentnivå en besökare utsätts för. Storleken på korrektionen K 3 bestäms enligt anvisningar i avsnitt 6.1.3. I de fall fast installerade mikrofoner används och K 6 för någon mikrofon ej är 0 skall mätvärdena korrigeras enligt fotnot 9 innan K 3 bestäms. För uppmätt maximalnivå är K 3 = 0. B.2.1.3 Avståndskorrektion för övervakning av ljudtrycksnivå från mixerplats, K 5 Korrektionen skall mätas upp med publik närvarande men innan konserten börjar. Spela upp ett urval representativa musikstycken och mät A-vägd ekvivalentnivå (L Aeq1 ) under 5 minuter (eller, om 5 minuter inte är tillräckligt, tills ett stabilt värde erhålls) på platsen med den högsta ljudtrycksnivån enligt avsnitt 5.1.1. Spela upp samma musikstycken igen och mät denna gång vid mixerplats (L Aeq2 ). Beräkna avståndskorrektionen K 5 = L Aeq1 - L Aeq2 och använd sedan denna för att övervaka på platsen med den högsta ljudtrycksnivån genom att mäta från mixerplats och korrigera mätt värde enligt L Aeq1 = L Aeq2 + K 5. Anm.: Observera att värdet på K 5 normalt blir högre med publik närvarande än utan publik. Om K 5 mäts upp innan publiken kommit och sedan används med publik närvarande är det risk att ljudtrycksnivån på den mest utsatta platsen blir för hög. 8 Vid mätning med mikrofon som är fastsatt på ljudnivåmätaren eller sitter på ett mikrofonstativ är K 1 = 0 db.

21 B.2.1.4 Korrektion för fast mikrofon ej i korrekt position, K 6 Vid egenkontroller enligt avsnitt B.1.2 där en fast installerad mikrofon ej gått att placera helt enligt anvisningarna i avsnitt 5.2.1 skall värden som blivit uppmätta med den mikrofonen korrigeras med K 6 db. Korrektionens storlek skall mätas upp vid ett tillfälle då förhållandena på platsen är representativa. K 6 får inte överstiga 5 db. B.2.1.4.1 Bestämning av K 6 Spela upp ett urval av representativa musikstycken och mät A-vägd ekvivalentnivå (L Aeq1 ) under 15 minuter (eller, om 15 minuter inte är tillräckligt, tills ett stabilt värde erhålls) i den mätposition enligt avsnitt 5.2.1 där mikrofonen egentligen skall vara placerad. Spela upp samma musikstycken igen och mät denna gång vid platsen för den permanent monterade mikrofonen (L Aeq2 ). Beräkna korrektionen K 6 = L Aeq1 - L Aeq2 K 6 påverkas av hur mycket folk som är närvarande varför korrektionen skall mätas upp med ett typiskt antal personer närvarande. Av samma fysikaliska anledning skall värdet på K 6 kontrolleras om inredningen i en lokal ändras mycket. B.2.2 Redovisning av mätvärde vid egenkontroll Korrigera uppmätta (avlästa) ekvivalent- och maximalnivåer enligt nedan. Redovisa korrigerade värden med sitt mätosäkerhetsintervall enligt L Aeq = Korrigerat L Aeq ± MO L AFmax = Korrigerat L AFmax ± MO med MO enligt avsnitt 7.2. Redovisa även K 3, K 5 och K 6 i förekommande fall. B.2.2.1 Mätning utförd enligt avsnitt B.1.1 Om mätning har gjorts på platsen med den högsta ljudtrycksnivån skall K 5 = 0 db. Korrigerat L Aeq = Avläst L Aeq + K 1 + K 5 Korrigerat L AFmax = Avläst L AFmax + K 1 + K 5 B.2.2.2 Mätning utförd enligt avsnitt B.1.2 B.2.2.2.1 Ej fast installerad mätutrustning För de fall manuell mätning utförs enligt avsnitt 5.2.1 och 5.2.2 skall uppmätta värden korrigeras enligt Korrigerat L Aeq = Avläst L Aeq + K 1 + K 3 Korrigerat L AFmax = Avläst L AFmax + K 1

B.2.2.2.2 Fast installerad mätutrustning Ljudtrycksnivåer som uppmätts med fast installerad mätutrustning enligt avsnitt B.2.1.4 skall korrigeras enligt Korrigerat L Aeq = Avläst 9 L Aeq + K 1 + K 3 Korrigerat L AFmax = Avläst 9 L AFmax + K 1 22 Har endast en mikrofon vid platsen med den högsta ljudtrycksnivån använts (och ingen mikrofon i representativ position för övriga platser) skall uppmätta värden korrigeras enligt Korrigerat L Aeq Avläst 9 L Aeq + K 1 Korrigerat L AFmax = Avläst 9 L AFmax + K 1 Notera att tecknet används för det korrigerade värdet på ekvivalentnivån. 9 Inklusive eventuell korrektion för att mikrofon ej varit placerad i korrekt position, K 6. K 6 används enligt: Avläst värde = värde som visas på mätinstrumentet + K 6.

23 Bilaga C Mätosäkerhet Det finns en rad faktorer som tillsammans bestämmer mätosäkerheten (MO) för de ljudtrycksnivåer som blivit uppmätta enligt denna mätmetod. Mätosäkerheten skall bestämmas i enlighet med enligt principerna i GUM 10, principiella anvisningar anges nedan. Mätosäkerhetens storlek, som baseras på en kombination av standardavvikelser multiplicerad med säkerhetsfaktorn 2 för att ge ett konfidensintervall på ca 95 %, beräknas enligt där 2 1 2 2 2 3 MO = 2 σ + σ + σ + σ σ 1 : Mätinstrumentets onoggrannhet, säkerhetsfaktor 1. Några exempel på dessa standardavvikelser finns i Tabell 2. 2 4 σ 2 : Standardavvikelse för repeterbarhet vid valet av mätpositioner. Om underlag för att bestämma storleken på σ 2 saknas kan σ 2 sättas till 1 db. σ 3 : Standardavvikelse till följd av att ljudtrycksnivåer skattas med mätningar gjorda under kortare tid än den totala varaktigheten av arrangemanget som skall undersökas 11. Exempelvis kan σ 3 vid mätning enligt avsnitt 5.2 skattas som 15 σ 3 = T där T är mättiden i minuter. σ 4 : Standardavvikelse för avståndskorrektion enligt avsnitt B.2.1.3 och B.2.1.4. Om bättre uppgifter saknas föreslås att σ 4 skattas som K 5 eller 6 σ = 4 a där a = 10 utomhus och a = 5 inomhus. Anm.: Skattningarna av σ 3 och σ 4 bygger på begränsade erfarenheter och kan komma att revideras. Tabell 3 Värde på σ 1 för några olika typer av mätutrustning vid temperaturer kring rumstemperatur och i övrigt gynnsamma mätförhållanden 12. Ljudnivåmätare klass 1 Ljudnivåmätare klass 2 Ej personburen mikrofon 0,5 db 0,75 db Personburen mikrofon vid bröstficka Personburen mikrofon vid krage 1,2 db 1,3 db 1,5 db 1,6 db 10 Guide to the Uncertainty in Measurements (ISO). 11 Exempelvis finns det en osäkerhet i den skattning av vilka ljudtrycksnivåer en besökare av en nattklubb exponeras för under hela sitt besök. Mättiden kan i detta fall vara så kort som 15 minuter. 12 Exempelvis kan ljudnivåmätarens större mätosäkerhet vid temperaturer som avviker mycket från rumstemperatur vara nödvändig att ta hänsyn till.

24 Bilaga D Exempel på mätning och redovisning av arrangemang där besökaren rör sig omkring D.1 Lokal med flera stora rum Mätposition 3 Mätposition 1 Mätposition 2 Figur 3 Bullernivåer på en större nattklubb utritade som bullerkonturer. Val av mätpunkter enligt avsnitt 5.2.1. I Figur 3 visas ett exempel på en större nattklubb med dansgolvet i ett separat rum där det också finns en scen med plats för ett dansband. I rummet med dansgolvet uppehåller sig enbart folk som dansar. I de andra rummen finns bord och stolar och där är också ljudtrycksnivån lägre. Mätning: Området med den högsta ljudtrycksnivån är i detta fall rummet med dansgolvet. Mätposition 1, där ljudtrycksnivån skall vara representativ för områdets ljudtrycksnivå, kan exempelvis väljas som indikerat. L Aeq mäts under 15 minuter med resultatet 93,2 dba. Om man undantar dansgolvet så är området med den högsta ljudtrycksnivån i det rum som angränsar till dansgolvet. Som mätposition 2 väljs en plats vars ljudtrycksnivå är representativ för detta område. L Aeq15min blir 83,1 dba. Den mer lokala positionen där den högsta ljudtrycksnivån uppträder är framför scenen som blir mätposition 3. L AFmax mäts under 15 minuter och resultatet blir 103,1 dba.

25 Korrektioner: Mätningen har gjorts med en handhållen ljudnivåmätare och därmed blir K 1 = 0 db. Enligt avsnitt 6.1.3 blir L = 93,2-83,1 = 10,1 db och ur Tabell 1 får vi då att K 3 = -2,5 db. Vår ljudnivåmätare är av klass 1. Från avsnitt 7.1 får vi att mätosäkerheten MO = 3,0 db och enligt avsnitt 6.1.4 blir då K 4 = 0,8 3,0 = 2,4 db. Redovisning: Från 6.2.2 får vi att korrigerat L Aeq = 93,2 + 0-2,5-2,4 = 88,3 dba och korrigerat L AFmax = 103,1 + 0-2,4 = 100,7 dba. Innan nivåerna redovisas avrundar vi till närmsta hela db vilket slutligen ger L Aeq = 88 dba och L AFmax = 101 dba. D.2 Mindre lokal, ett enda rum Mätposition 2 Mätposition 1 och 3 Figur 4 Bullernivåer på en mindre nattklubb utritade som bullerkonturer. Val av mätpunkter enligt avsnitt 5.2.1. I Figur 4 visas ett exempel på en mindre nattklubb där allt inryms i ett enda rum. Dansgolvet, där den kraftigaste ljudanläggningen finns, är centralt placerat och det finns kompletterande högtalare på flera platser i lokalen. Stolar och bord finns utplacerade i hela lokalen. Mätning: En klass 1 ljudnivåmätare med personburen mikrofon placerad vid kragen används. Området med den högsta ljudtrycksnivån är dansgolvet. Här är ljudtrycksnivån jämnt fördelad och vi kan därför välja mätposition 1 godtyckligt (inom dansgolvet). Eftersom ljudet inte kommer från någon tydlig riktning behöver vi inte bry oss om hur vi riktar kroppen. L Aeq mäts under 30 minuter med resultatet 99,7 dba.

26 Endast ett par meter utanför dansgolvet finns bord utplacerade. Dansgolvet undantaget är det här området med den högsta ljudtrycksnivån och en representativ plats väljs som mätposition 2. Inte heller här kommer ljudet från en tydlig riktning. L Aeq30min blir 97,3 dba. Då ingen särskild position där ljudtrycksnivån är lokalt högre än på andra platser kunnat hittas använder vi mätningen från mätposition 1 för att få ett värde på maximalnivån (vår ljudnivåmätare registrerar L Aeq och L AFmax samtidigt). L AFmax blir 108,4 dba. Korrektioner: Mätningen har gjorts med en personburen mikrofon placerad vid kragen. Ljudet kom inte från någon särskild riktning. K 1 blir därför -1,0 db. Enligt avsnitt 6.1.3 blir L = 99,7-97,3 = 2,4 db och Tabell 1 ger K 3 = -1,0 db. Vi har använt ett klass 1-instrument och enligt avsnitt 7.1 blir mätosäkerheten MO = 3,9 db vilket enligt 6.1.4 ger K 4 = 0,8 3,9 = 3,1 db. Redovisning: Från 6.2.2 får vi att korrigerat L Aeq = 99,7-1,0-1,0-3,1 = 94,6 dba och korrigerat L AFmax = 108,4-1,0-3,1 = 104,3 dba. Vi avrundar de korrigerade nivåerna till närmsta hela db och redovisar dem som L Aeq = 95 dba och L AFmax = 104 dba.

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Energiteknik Box 857, 501 15 BORÅS Telefon: 033-16 50 00, Telefax: 033-13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se SP INFO 2004:45 2005-01-21