Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad
2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande
Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund och uppdrag...3 2.1 Uppdrag och revisionsfråga...3 2.2 Avgränsning och metod...3 3 Granskningens resultat...4 3.1 Finns rutiner för hur elevernas kunskapsutveckling följs...4 3.1.1 Iakttagelser och bedömning...4 3.2 Finns verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen under grundskolans alla skolår...5 3.2.1 Iakttagelser och bedömning...6 3.3 Ges eleverna tydlig information om vilka mål de ska uppnå och får eleverna tydlig information om sin kunskapsutveckling i relation till de nationella målen...6 3.3.1 Iakttagelser och bedömning...7
1 Sammanfattande revisionell bedömning och rekommendationer På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Arboga kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden. Den revisionsfråga som bedömts är: Säkerställer nämnden att elevernas kunskapsutveckling och resultat kontinuerligt följs under hela grundskoletiden? Efter genomförd granskning är vår samlade bedömning att nämnden säkerställer att elevernas kunskapsutveckling och resultat följs kontinuerligt under hela grundskoletiden. Nämnden har tydliggjort att den vill att elevernas kunskapsutveckling ska följas och vilka uppföljningar som alla skolor ska genomföra. Resultaten från uppföljningarna redovisas också till Barn- och utbildningsnämnden genom skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar. Måluppfyllelse för andra ämnen än svenska, matematik och engelska redovisas dock inte för nämnden. Det finns inte heller någon rutin för att följa elevernas kunskapsutveckling systematiskt på individnivå från skolår 1 till 9 för att på så sätt kunna se elevers och grupper av elevers kunskapsutveckling under hela grundskoletiden. Skolorna har en gemensam mall för individuell utvecklingsplan (IUP) och har tillsammans diskuterat fram hur innehållet i IT-stödet Rexnet ska se ut. Detta medför att skolverksamheten upplevs som en helhet i kommunen. I Rexnet dokumenteras elevernas kunskapsutveckling, bedömningar och prov i alla ämnen. Systemet används av skolledare, lärare, elever och föräldrar på samtliga skolor i kommunen. Rexnet kräver tillgång till dator och föräldrar som inte har tillgång till dator får utskrifter från skolan inför utvecklingssamtal med mera. Vi bedömer att nämnden har ett fullgott verktyg för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling och att eleverna ges en tydlig information om både de mål de ska uppnå och hur deras kunskapsutveckling ser ut i förhållande till de nationella målen. 1
Rekommendationer Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att nämnden informeras om hur kunskapsutvecklingen ser ut för eleverna även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Nämnden bör även överväga att rutinmässigt följa elevernas kunskapsutveckling från skolår 1 till 9 på ett systematiskt sätt. På så sätt kan nämnden följa både elevers och elevgruppers kunskapsutveckling under hela grundskoletiden. 2
2 Bakgrund och uppdrag Utbildningen i grundskolan ska enligt skollagen syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. De nationella kunskapsmålen för grundskolan är att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen och att alla elever ska ha behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag krävs en tydlig fokusering på elevernas kunskapsutveckling, att skolorna stödjer eleverna i att komma till insikt om sin egen roll för det egna lärandet samt att kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av resultaten görs. 2.1 Uppdrag och revisionsfråga På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Arboga kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden. Den revisionsfråga som bedömts är: Säkerställer nämnden att elevernas kunskapsutveckling och resultat kontinuerligt följs under hela grundskoletiden? Inom ramen för revisionsfrågan har följande frågeställningar besvarats: Finns rutiner för hur elevernas kunskapsutveckling följs? Finns verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen under grundskolans alla skolår? Ges eleverna en tydlig information om vilka mål de ska uppnå? Får eleverna en tydlig information om sin kunskapsutveckling i relation till de nationella målen? 2.2 Avgränsning och metod Granskningen avser verksamheten i grundskolan. Granskningen har genomförts genom intervjuer med förvaltningsledningen, rektor på Stureskolan, en grupp elever på Stureskolan, rektor och biträdande rektor på Götlunda skola och en grupp elever på Götlunda skola samt genom studier av resultatsammanställningar, utformning av individuella utvecklingsplaner samt annan dokumentation. 3
Under arbetets gång har avstämning skett med av revisionen utsedd kontaktrevisor. 3 Granskningens resultat 3.1 Finns rutiner för hur elevernas kunskapsutveckling följs Vid intervjuerna framkommer att det finns följande rutiner för hur kunskapsutvecklingen ska följas: Diagnoser i svenska och matematik görs i skolår 2. Förvaltningen har utvecklat det material som används så att alla skolor använder samma tester. Screening av ordavkodning i skolår 4 Nationella prov i svenska, matematik och engelska i skolår 5 Nationella prov i svenska, matematik och engelska i skolår 9 I övrigt är det skolorna som lokalt bestämmer vilka tester och rutiner de vill använda för att följa elevernas kunskapsutveckling. En av de intervjuade skolorna redovisar att de gör små diagnoser kontinuerligt, den andra skolan att ge gör DLS 1 i skolår 7 samt att de därutöver har läxförhör och prov. Barn- och utbildningsnämnden har ingen rutin för att följa elevernas kunskapsutveckling på individnivå från skolår 1 till 9. Till Barn- och utbildningsnämnden redovisas kvalitetsredovisningarna, både muntligt och skriftligt. Kvalitetsredovisningarna innehåller resultaten diagnoser, screening och nationella prov enligt ovan samt betyg i svenska, matematik och engelska för skolår 9. Måluppfyllelsen i några andra ämnen än svenska, matematik och engelska redovisas dock inte för nämnden. Nämnden har också tagit del av öppna jämförelser. 3.1.1 Iakttagelser och bedömning Barn- och utbildningsnämnden har tydliggjort att elevernas kunskapsutveckling ska följas och vilka uppföljningar som alla skolor ska göra. De sistnämnda uppföljningarna omfattar ämnena svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska. Vi bedömer att nämnden har goda rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling. 1 Diagnostiskt läs- och skrivprov 4
Barn- och utbildningsnämnden bör dock även säkerställa att de informeras om hur elevernas kunskapsutveckling ser ut i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Nämnden bör även överväga att rutinmässigt följa elevernas kunskapsutveckling från skolår 1 till 9 på ett systematiskt sätt. Genom att införa en sådan uppföljning kan nämnden följa både enskilda elevers och elevgruppers kunskapsutveckling under hela deras skoltid. Denna uppföljning kan vara ett av flera underlag för att utvärdera verksamheten. 3.2 Finns verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen under grundskolans alla skolår Barn- och utbildningsförvaltningen använder IT-stödet Rexnet för grundskolan och gymnasiet. Rexnet kräver tillgång till dator. I Rexnet dokumenteras elevernas kunskapsutveckling genom provresultat, bedömningar samt individuell utvecklingsplan. Man kan se såväl de nationella som de lokala kursplanerna. Systemet används av skolledare, lärare, elever och föräldrar. Eleverna har virtuella klassrum i Rexnet där de kan se sitt schema, planerade prov, kalendarium med mera. Föräldrarna har också tillgång till Rexnet och kan där se sitt barns kunskapsutveckling, skicka meddelanden till lärare samt notera att de tagit del av information. Mentorerna kan se omdömen och individuell utvecklingsplan för sina elever och skolledarna kan se detta för samtliga elever på skolan. Det finns idag ingen funktion för att kunna se helheten för kommunen men de båda områdescheferna kan tillsammans få fram hur helheten i kommunen ser ut. När det blev ett statligt krav på individuella utvecklingsplaner (IUP) tog skolledarna fram ett gemensamt underlag till IUP. Man använde då en gemensam blankett. Nu finns IUP för skolår 1-9 i Rexnet och innehåller rubrikerna: jag är bra på, mål för min sociala utveckling och för min studieförmåga samt för kunskapsmål, övrigt och uppföljning. För respektive mål redovisas också tillvägagångssätt - hur man ska göra och vem som ska göra vad för att nå målet. IUP för de yngre åren omarbetas nu för att möta det nya statliga kravet på IUP med skriftliga omdömen. Enligt förvaltningen finns omdömen i alla ämnen för alla elever i år 6-9 och utvecklingsarbete pågår med omdömen i de tidigare åren. Rektorerna på Götlunda skola uppger att bedömningar hittills gjorts i svenska, matematik och engelska och att man i de övriga ämnena diskuterat vad eleven behöver förbättra i relation till de nationella målen i år 5. 5
I och med det statliga kravet på IUP med skriftliga omdömen håller en arbetsgrupp på att omarbeta den gemensamma IUP:n för kommunen, så att den ska innehålla omdömen för alla ämnen i relation till kunskapsmålen för år 3, 5 och 9. Förvaltningen leder detta arbete och samråder med företrädare för verksamheterna om vilka bedömningsnivåerna ska vara för de yngre skolåren. Omdömena säker, på god väg respektive osäker diskuteras. På Stureskolan redovisar rektorn att alla elever har en handlingsplan i respektive ämne som ligger till grund för den IUP som man tillsammans skriver. Inför utvecklingssamtalet finna bedömningar i alla ämnen i Rexnet. De föräldrar som inte har dator får bedömningarna hemskickade till sig. På Götlunda skola träffas lärare och elev ett par veckor före utvecklingssamtalet för att diskutera ett underlag till IUP. Då skrivs också ett förslag till IUP. Eleven berättar sedan om förslaget för sina föräldrar som antingen ser förslaget i Rexnet eller utskrivet på papper inför utvecklingssamtalet. Vid intervjun med Götlunda skola framkommer att de yngsta barnen har en annan variant på IUP som heter Jag kan. Rektorerna framför också att det i framtiden kanske blir en IUP-bas som är gemensam i kommunen men att skolorna sedan kan lägga till delar. 3.2.1 Iakttagelser och bedömning Skolorna har en gemensam mall för IUP samt har tillsammans kommit överens om hur innehållet i Rexnet ska se ut. Detta medför att skolverksamheten upplevs som en helhet i kommunen. Vi bedömer att nämnden genom IT-stödet Rexnet har ett fullgott verktyg för att följa alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen. 3.3 Ges eleverna tydlig information om vilka mål de ska uppnå och får eleverna tydlig information om sin kunskapsutveckling i relation till de nationella målen Rektorerna framför i sina intervjuer att det är pedagogernas uppdrag att se till att alla elever vet vilka mål de arbetar mot. På Götlunda skola tydliggörs målen i diskussioner och inför IUP. På Stureskolan går varje pedagog igenom den lokala kursplanen och kriterierna med eleverna. Vid intervjun med eleverna på Götlunda skola framkommer att målen ibland tydliggörs på väggen i klassrummet. Målen lyfts framförallt i IUP:n och vid utvecklingssamtalen samt i det förberedande samtalet inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtalen så tittar man på utvecklingsstegarna som finns i svenska, matematik och engelska. Stegarna består av olika delmoment och för varje delmoment noteras P (på gång), K (kan) eller O 6
(osäker). Av stegarna framgår också vilka moment eleven bör kunna i respektive skolår. På så sätt tydliggörs kunskapsutvecklingen för den enskilda eleven. Eleverna uppger att antalet mål i IUP:n varierar. Eleverna sätter egna mål utifrån vad de behöver bli bättre på, lärarna kan också tipsa om lämpliga mål. Eleverna på Stureskolan framför i sin intervju att lärarna pratar om målen då och då, mest i början av terminen. De uppger också att de får mer information i skolår 8 och 9 än i skolår 6 och 7. Eleverna tycker själva att de får tydlig information om målen. Eleverna tycker också att de i sina tidigare skolor inte pratade så mycket mål överhuvudtaget. Förvaltningen arbetar med att få ihop skolornas lokala kursplaner till en lokal kursplan för Arboga kommun. Man har börjat med ämnena matematik och svenska/svenska som andraspråk. Kursplanerna ska också innehålla kriterier så att det blir tydligt vad som krävs för att nå målen i skolår 3, 5 och 9 samt de olika betygsstegen i skolår 8 och 9. I Rexnet kan eleverna se sin IUP och bedömningar i olika ämnen. Från och med höstterminen i skolår 8 kan eleverna utöver bedömningarna i respektive ämne också se en betygsprognos för varje ämne. I Rexnet ser eleverna utöver bedömning om kunskapsnivån även bedömning av hur man arbetar på lektionerna och hur man fungerar socialt. 3.3.1 Iakttagelser och bedömning Vi bedömer att eleverna ges en tydlig information om både de mål de ska uppnå och hur deras kunskapsutveckling ser ut i förhållande till de nationella målen. 7