Bilaga 4 Medborgardialog på Lindängen/Södra Fosie Som på landet men ändå i stan! Det behövs ett café! Fler nattvandrare! Det behövs människor som bryr sig! Lugnt område! Tryggheten måste förbättras! Jag går inte ut när det är mörkt! Stadsbyggnadskontoret / Planavdelningen 2007
Innehållsförteckning Varför medborgardialog?...3 Metod....4 Lindängen / södra Fosie...6 Medborgardialog på Lindängen/södra Fosie har sammanställts av Rebecka Knutman och Max Lindstrii på Stadsbyggnadskontorets planavdelning. Rapporten bygger i huvudsak på deras resultat av medborgardialogsarbete på Lindängen/södra Fosie hösten 2006 och våren 2007. Boende..7 Bostäder....8 Flygfoto över Lindängen......9 Medborgardialog.....10 Grönområden....10 Trafiksäkerhet...10 Trygghet....11 Lindängen centrum...12 Mötesplatser..13 Integration...19 Stadsförnyelse. 20 Möte med Lindängen..21 Trygghet genom tillväxt 21 Ekologiskt boende.......23 2
Varför medborgardialog? Stadsbyggnadskontoret har under 2006 och 2007 undersökt vad människorna i Lindängen / södra Fosie anser om sin del av staden Det har varit dialog med boende, fastighetsägare, stadsdelsförvaltning och andra intressenter. Syftet har varit att bredda och fördjupa kunskapen om området och att göra boende och lokalt verksamma delaktiga i förnyelseprocesser. I södra Fosieområdet ingår förutom Lindängen med sina ca 3000 lägenheter (cirka hälften bostadsrätter, cirka hälften hyresrätter) även områdena Almvik med bostadsrätter och äganderätter samt Kastanjegården, villaområde med äganderätt som enda upplåtelseform. Totalt finns i Lindängen / södra Fosie cirka 10 000 boende. Malmö har de senaste åren gått från stagnation till tillväxt men hela Malmö är inte med på framgångståget. I flera stadsdelar och delområdena är arbetslösheten fortfarande ganska hög, däribland Lindängen. En del Lindängenbor upplever ett utanförskap i förhållande till samhället. I senaste kommunalvalet avstod nästan varannan röstberättigad Lindängenbo från att delta. I våra kontakter med de boende och verksamma i stadsdelen beskrivs ofta att man känner sig otrygg och hyresrättsdelarna har stor omflyttning. Lindängens centrumdel är sliten och vandaliseringen stor. Ett led i arbetet med att bryta de känslor av utanförskap som finns i delar av Lindängen är att göra de boende delaktiga i förnyelseprocesser. För att motverka segregation krävs insatser som får fler att uppleva Lindängen som mer attraktivt. Förnyelse av ett bostadsområde berör särskilt de boende i det aktuella området men är en angelägenhet för hela stadsdelen, hela staden och hela samhället. 3
Metod Boendeintervjuer Steg 1 Intervjuer med boende och andra vi mötte på Lindängen i samband med dokumentation av områdets karaktär. I steg 1 ställdes öppna frågor som: Vad är det bästa med Lindängen? Vad är det sämsta med Lindängen? Steg 2 Intervjuer med de fyra hyresgästföreningarna Kantaten, Koralen, Motetten, Vårsången samt bostadsrättsföreningen Högaholm. Steg 3 Hembesöksintervjuer hos boende i Lindängens olika delområden samt i grannområdena Almvik och Kastanjegården. I steg 2 och 3 riktades frågorna mot de frågeområden intervjupersonerna i steg 1 valt att uppmärksamma. Dessa var: Grönområden Trafiksäkerhet Trygghet Lindängen centrum Mötesplatser Integration Andra Intervjuer Intervjuer med affärsinnehavare och företrädare för offentlig verksamhet i södra Fosie. Intervjuerna omfattar samtliga affärsinnehavare på Lindängen centrum och företrädare för skola, fritidsgård, apotek, bibliotek samt stadsdelsförvaltning. Enkäter Enkäterna omfattar boende, lärare, elever och affärsinnehavare. 4
Reportagefilm Intervjuer om trafiksäkerheten på Munkhättegatan. Inspelningsplats: Munkhättegatans södra del, där Munkhättegatan utgör gräns mellan Lindängeskolan och Lindängen centrum. Utställning Utställningen hölls på Lindängenbiblioteket och omfattade foton på olika delar av Lindängen, idéskisser om Lindängens framtid, flygfoto, där besökarna hade möjlighet att markera delar av Lindängen där de trivs och inte trivs samt loggbok där besökarna berättade om sin syn på Lindängen. Seminarier och liknande sammankomster Erfarenhetsutbyte med boende fastighetsägare, kommunaltjänstemän, forskare och studenter vid seminarier mm. om Lindängen och andra miljonprogramsområden. 5
Lindängen / södra Fosie Lindängen ingår i stadsdelen Fosie, en av Malmös sydliga stadsdelar. I södra Fosie finns bostadsområden, grönområden samt verksamhetsområden. Befolkningen är koncentrerad till bostadsområdena Lindängen, Almvik och Kastanjegården. pizzeria, restaurang, gatukök/thairestaurang, fruktaffär, konditori, kiosk, videobutik, två frisörer, presentbutik och ett apotek Lindängen centrum är inåtvänt och kantat av slutna tegelbyggnader. Lindängen är ett miljonprogramsområde. Området började byggas i slutet av 1960 - talet och stod färdigt i början av 1970-talet. Lindängen domineras av flerfamiljshus, mestadels tre- och åttavåningshus som formar ett rätvinkligt nordsydligt mönster. Området är helt trafikseparerat. Bilarna leds in i området via säckgator. Munkhättegatan, fyrfilig gata, går som en barriär genom hela Lindängen och avgränsar Lindängen från de kringliggande områdena Almvik och Kastanjegården. Lindängen centrum, beläget vid södra delen av Munkhättegatan, har stadsdelscentrumfunktioner, Lindängen är markerat med röd ring för hela södra Fosie. Här finns bl.a. stadsdelsbiblioteket och en fritidsgård I Lindängen centrum finns två livsmedelsbutiker, ett charkuteri, en Lindängen centrum annonserar sig otydligt mot förbipasserande på Munkhättegatan 6
Boende Streckmarkerat : Fosie stadsdel I Södra Fosie dvs Lindängen Almvik Kastanjegården bor cirka 10000 personer, varav drygt 6000 på Lindängen. Områdena söder om Inre Ringvägen Ett nordsydligt stråk av bostadsområden med likartade socioekonomiska förhållanden och gemensamma intressanta utvecklingsmöjligheter, bl.a. fördelaktigt geografiskt läge med närhet till det kommande stora utvecklingsområdet kring Hyllies citytunnelstation sträcker sig från Augustenborg i norr vidare till Almhög, Nydala, Hermodsdal och Lindängen. Lindängen har något lägre förvärvsfrekvens och högre försörjningsstödsberoende än genomsnittet för Malmöområden. Kastanjegården är ett ekonomiskt välmående område med hög förvärvsfrekvens. Almvik är ett genomsnittligt Malmöområde avseende förvärvsfrekvens och inkomster. Lindängen, Almvik och Kastanjegården har högre andel invånare med utländsk bakgrund än genomsnittet för Malmö. Ungefär 55% av invånarna på Lindängen har utländsk bakgrund, kan jämföras med 34 % för Malmö som helhet. Många Lindängenbor kommer från Polen, Balkan, Irak, Danmark och Iran. Många Lindängenbor har bott i området sedan det byggdes. 7
Bostäder NHL- stråket, gång och cykelstråk, som sammanbinder södra Fosie med norra Fosie och fortsätter in mot centrala Malmö utgör östvästligt på Lindängen gräns mellan en bostadsrättsdel och en hyresrättsdel. Andelen bostadsrätter uppgår till 43% av det totala bostadsbeståndet på Lindängen. Motsvarande siffra för hela Malmö är 34 %. Almvik är ett utpräglat bostadsrättsområde. På Kastanjegården, ett småhusområde, är äganderätt enda upplåtelseformen. En stor andel av bostäderna på Lindängen, 42%, består av tre rum och kök. Motsvarande siffra för hela Malmö är 29%. På Kastanjegården är 94 % av bostäderna större än tre rum och kök. Bostäder i den storleken är en ovanlighet på Lindängen och Almvik. 8
Röd ring markerar hyresrättsområde Det finns 1658 stycken hyresrätter och 1259 bostadsrätter. Blå ring markerar bostadsrättsområde I området finns 3-våningshus och 8-våningshus och ett 16-våningshus. 9
Medborgardialog Många trivs ganska bra på Kastanjegården, Almvik och i Lindängens bostadsrättsdelar. De boende har aktivt sökt sig till dessa områden p.g.a. kvaliteter som läget och grönområdena. Läget och grönområdena har också lockat många boende i hyresrättsdelarna till Lindängen men bosättning på Lindängen verkar inte alltid vara ett resultat av ett särskilt aktivt val. Från hyresrättsdelarna finns svar som att man bor på Lindängen därför att man fått tag på lägenhet där (ett liknande svar finns från Almvik Det bara blev så ). Grönområden Grönområdena är omtyckta och innehåller bl.a. mötesplatser som den uppskattade amfiteatern och Lindängenbadet. Samtidigt upplevs grönområdena av många som en otrygg barriär. Täta buskage och dålig belysning förstärker otrygghetskänslan. Röster från boende Som att bo på landet men ändå i stan Fler bänkar behövs Mindre buskage och bättre belysning Trafiksäkerhet Stora delar av Lindängen är bilfria något särskilt många barnfamiljer uppskattar. Det upplevs samtidigt som en otrygghetsfaktor att gång och cykelvägarna går genom grönområden där man inte är så synlig. Många Lindängenbor har synpunkter på trafiksäkerheten på Munkhättegatan och efterlyser en avsmalning av denna fyrfiliga gata som bl.a. avgränsar Lindängen centrum från Lindängeskolan. Hastigheterna oroar och gång och cykeltunnlarna under gatan upplevs som otrygga, även på dagtid. Röster från boende Sänk hastigheten vid Lindängeskolan till 30 km/h Fler övergångställen på Munkhättegatan Mopedister kör för snabbt och ofta på gång och cykelvägar 10
Trygghet Positivt Lindängen upplevs som en trygg hemmaplan av många boende. Såväl bland Lindängenbor som bott länge i området som bland Lindängenbor som tillkommit på senare år är det vanligt att ha släkt och vänner i området. Starka sociala nätverk verkar finnas. Mediabild Många boende menar att det i media sprids en obefogat negativ bild av Lindängen visst finns här trygghetsproblem men var gör det inte det. Negativt Många Lindängenbor, särskilt äldre, vågar inte gå ut när det blivit mörkt av rädsla för att bli överfallna av ungdomsgäng. Även ungdomar uttrycker rädsla för gängen. Sammantaget framstår insatser mot otrygg utemiljö som den viktigaste stadsmiljöfrågan för många Lindängenbor. En väg är att öka och bredda utbudet av attraktiva allmänna platser, stråk och verksamheter. Den vägen stimulerar till ökad närvaro i det offentliga rummet. Tryggheten ökar! Röster från boende Rör mig mycket på dagarna och har aldrig råkat ut för någonting Om man känner många känns det tryggt Här är otryggt. Polisen bryr sig inte. Vi läser hela tiden om inbrott. Säkerheten är sämst Går aldrig ut efter 17.00. Rädd för 13 och 15-åringar Här är väldigt tryggt Fler nattvandrare med olika nationaliteter Vägrar vara rädd men är ändå lite försiktig Borde finnas mer för ungdomar Hunden ger trygghet Barnen äger området på natten Jag saknar trygghet på Lindängen Mer lampor som lyser upp området 11
Lindängen centrum Många Lindängenbor veckohandlar på större köpcentran och kompletteringshandlar på Lindängen centrum. Lindängenbor som bott länge i området framhåller att såväl Ica som Konsum länge var representerade på Lindängen centrum och saknar dem. Lindängen centrum Boende önskar Café med möjlighet att sitta ner Fler och trevligare sittplatser på torget En uppsnyggning av torget Bättre belysning Post och bankservice Fri parkering Röster från boende Centrat ser tråkigt ut Otryggt på grund av ungdomsgäng Vågar inte gå till Minuten, inte ens på dagtid Apoteket är bra Dansar på Lindgården Finns inget ställe att sitta och fika på Affärsinnehavare Många affärsinnehavare trivs på Lindängen centrum och har en ganska god lönsamhet. Några har planer på att utvidga verksamheten men oklarhet i frågan om det skall bli ombyggnation av centrat och vilka delar som i så fall berörs begränsar investeringsviljan. Röster från affärsinnehavarna Centrum idag saknar flera tjänster som tex bank, svensk kassaservice m.m. Därför blir besökarna färre och färre Dåliga parkeringsmöjligheter Städa upp centrat Bättre bevakning Centrumet behöver rustas upp 12
Mötesplatser Lindängen har en utemiljö många boende uppskattar. Samtidigt är en utbredd åsikt bland de boende att den behöver göras tryggare för att stimulera till umgänge. Många upplever också att Lindängen har ett utbud av fritidsaktiviteter som är alltför ensidigt inriktat på friluftsliv. Boende önskar Caféverksamhet med möjlighet att sitta ner och ta en fika för en billig peng Fler mötesplatser för Lindängenbor i olika åldrar Ett rymligare bibliotek Ett medborgarkontor Ett kulturhus Mer utrymme för tjejerna och deras aktiviteter Större fritidsgård med förlängda öppettider och fler aktiviteter Röster från boende Det behövs en fritidsgård för tjejer Något saknas. Oroligt i centrum. Ungdomarna behöver mötesplatser Saknar ett café Amfiteatern är bra Det behövs bänkar. Man har ingenstans att sätta sig En stor hundrastplats hade varit bra Ett badhus Amfiteatern på Lindängen 13
Mötesplatser Föreningslivet skapar kontaktytor mellan människor från olika delar av Malmö - Det känns mer relevant att tala om föreningslivet i Fosie än föreningslivet på Lindängen. Det är ingen ovanlighet att vara bosatt i ett delområde och engagerad i en förening med lokal i ett annat delområde, säger Eva Larsson Lindfors från föreningen Internationella Kvinnor i Fosie. Internationella Kvinnor i Fosie har medlemmar i många av stadsdelens delområden och också i andra delar av staden. Eva är inte bosatt i Fosie men sedan 2001 verksam i stadsdelen. Hela tiden som aktiv i föreningar med lokal på Lindängen. Eva har mycket positivt att säga om Lindängen. Hon uppskattar bl.a. grönområdena samt Lindängen centrum. -Lindängen centrum har, med hänsyn till att det är centrum i ett ytterområde, ett bra utbud av varor och tjänster. Eva upplever Lindängen som ett tryggt område men har synpunkter på trafiksäkerheten. Höga hastigheter på Munkhättegatan, Lindängevägen och Agnesfridsvägen samt dålig sikt vid rondellen Lindängevägen/ Agnesfridsvägen oroar. Internationella kvinnor i Fosie har sin föreningslokal på Kantatgatan 88, souterrängplan. Lokalen omfattar 50 60 kvm. I omedelbar anslutning finns oanvända rum som föreningen tidigare disponerade. - Lokalen omfattade då sammantaget cirka 230 kvm. Vi disponerade den kostnadsfritt men sedan fastigheten bytt ägare sliter hyran, redan för 50-60 kvm, hårt på föreningens ekonomi, berättar Eva. Verksamheten består i att förmedla kunskaper i svenska, om svenska samhällsförhållanden och om likheter och skillnader mellan seder och bruk i olika kulturer. Föreningen samarbetar bl.a. med Stadsbiblioteket, projekten Barnboksambassadörer och Får man grilla här. I studiecirkelform bedrivs syverksamhet i samarbete med ABF. Grundtanken med föreningen är att bredda kontaktytorna mellan kvinnor från olika sociala och kulturella miljöer samt att från denna utgångspunkt bidra till att fler känner sig delaktiga i samhällslivet. Föreningen bildades 2001. Initialt drev svenska kvinnor verksamheten med kvinnor från etniska minoriteter som målgrupp. Målgruppens delaktighet i föreningsarbetet har sedan dess ökat markant. Idag är samtliga styrelseledamöter rekryterade från målgruppen. Tjejkväll på Nydala fritidsgård, Fosie. Skolorna och fritidsgårdarna är andra mångkulturella mötesplatser. Stads- 14
byggnadskontoret har inför planerad förnyelse av Lindängen fört dialog med elever på Lindängeskolan. Elever i årskurs 6-9 har på lektionstid givit oss sin bild av Lindängen genom att besvara en enkät. Många efterlyser fler mötesplatser för ungdomar. Här följer några förnyelseförslag från eleverna: Fritidgård för tjejer Badhus Större centrum Sporthall Alternativa saker att göra Bio Caféer Bänkar Fler fritidslokaler Lindängeskolan är en uppskattad arbetsplats. Flertalet av lärarna har tjänstgjort på skolan i många år. De trivs i området men känner oro för de sociala förhållandena. Skolans rektor Jeanette Ranelycke beskriver stora delar av Lindängen som präglade av socioekonomisk misär och ser detta tillsammans med att många Lindängenbor kommer från länder med mycket begränsade demokratiska traditioner som sannolik förklaring till det låga valdeltagandet i området. Skolan bedriver värdegrundsarbete, aktivt deltagande i samhällslivet uppmuntras. Värdegrundsarbetet bedrivs bl.a. genom undervisning i ämnet livskunskap vars syfte är utveckling av elevernas sociala och emotionella förmåga. Jeanette Ranelycke upplever fritidsutbudet på Lindängen som ensidigt, - Det består huvudsakligen av idrottsklubbar. Jeanette Ranelycke efterlyser Ungdomshus till Lindängen. Det behövs i relationen Lindängenbor-icke Lindängenbor ökad ömsesidighet i resandeströmmarna till och från Lindängen. Elever på väg till Lindängeskolan Lindängen behöver en besöksmagnet som drar till sig människor från andra delar av staden. Samhörighetskänslan i staden behöver stärkas. År 2001 startade Sabhi Hemissi Lindängen gym som blev en omtyckt mötesplats för många ungdomar och vuxna. Fastighetsägaren Stena ställde upp med lokal till subventionerad hyra och det blev också samarbete med Stadsdelsförvaltningen. 15
Sabhi drev tidigare TV-affär på Lindängen och kom under den tiden att reagera på situationen för områdets ungdomar. - Många hade ingenstans att ta vägen. En del drev runt i området och hittade på dumheter. De behövde mötesplatser och mer kontakter med vuxna som kunde fungera som förebilder. -Styrketräning var en del av verksamheten men det var inte bara ett gym. Framförallt var det en mötesplats som hjälpte ungdomar att hitta rätt i livet. Information om utbildningar och arbetsmarknad var viktiga inslag i verksamheten. Vi höll också informationsmöten med representanter för polis och socialtjänst. Till gymmet kom människor i olika åldrar och av båda könen men tjejerna blev inte så starkt representerade. -Vi startade därför verksamhet för tjejer, Gymhouse, i en separat lokal. Arbetet utvidgades 2006 till grannområdet Hermodsdal. Där driver Sabhi sedan dess Sabhi i sitt gym gym med verksamhet liknande den Lindängen gym länge kunde erbjuda. Stadsdelen satsar på Hermodsdal. Sabhi har kvar Lindängen gyms lokaler men verksamheten ligger sedan några månader nere. -Ekonomisk resursbrist är orsaken. Man kan inte sätta medlemsavgiften så högt och vara så noga med att den är betald. Då stänger man ute så många. Det behövs externa finansiärer för att driva en verksamhet som gymmet på ett bra sätt. Samhället borde ställa upp mer för den typen av verksamhet. Det lönar sig i längden, inte bara för ungdomarna utan för hela samhället. Sabhi beskriver Lindängen som ett otryggt område. Den främsta otrygghetsfaktorn är arbetslösheten. Den ger en känsla av hopplöshet och utanförskap. -Ofta är det så att får man jobb så flyttar man. Det måste tydliggöras att Lindängen är en del av Malmö. Mycket behöver göras för att höja områdets attraktivitet. Sabhi ser många stadsmiljöbrister på Lindängen, exempelvis otrygga rörelsestråk och magert utbud av mötesplatser. - Lindängens friluftsbad omfattar ett stort område som står tomt större delen av året. Det skulle man kunna göra något av. Gärna satsa på en blandning av verksamheter som kan attrahera människor med olika intressen och göra Lindängen till en mötesplats för hela Malmö. Kanske är det mest angelägna att rusta upp Lindängen centrum och att komma till rätta med den dåliga trafiksäkerheten på Munkhättegatan. Centrat är otrivsamt och utbudet av varor och tjänster har krympt ihop under senare år men många ungdomar från Lindängeskolan söker sig dit på lunchrasterna. De undviker gångtunnlarna och springer raka vägen över Munkhättegatan. 16
Motettens Folkets Hus är en lokalt uppskattad mötesplats på Lindängen som också drar besökare från andra delar av staden. - Vi hyr ut till föreningslivet och bedriver verksamhet för barn och ungdomar i samarbete med Fritidsgården och Unga örnar, berättar Bosse Nilsson, ansvarig för Motettens Folkets Hus. Bosse är själv bosatt på Lindängen och mycket engagerad i frågor gällande boendets villkor, såväl på Lindängen som mer allmänt. Bland uppdragen finns ordförandeposten i Hyresgästföreningen region södra skåne. - Uppdelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter är för strikt i stora delar av miljonprogrambebyggelsen, det gäller bl.a. Lindängen som i hyresrättsdelarna dessutom har ett för ensartat lägenhetsutbud, trerumslägenheter i trevåningshusen och nästan bara ettor, tvåor och fyror i åttavåningshusen. Det behövs ett mer blandat bostadsbestånd såväl avseende lägenhetsstorlekar som upplåtelseformer. Variation gör boendemiljön trivsammare. Bosse ser många stadsmiljöbrister på Lindängen. - Trafiksäkerheten på Munkhättegatan behöver förbättras. Det rör sig om en överdimmensionerad genomfartsled som gärna får avsmalnas, berättar Bosse som också har synpunkter på serviceutbudet i södra Fosie. - Bank, försäkringskassa och mycket annan service har på senare år lämnat Lindängen centrum. Nu har också stadsdelsförvaltningen lämnat Lindängen, ja kontoret alltså. Stadsdelspolitiker och stadsdelstjänstemän håller ofta möten här på Folkets Hus. Motettens Folkets Hus, Lindängen. En del beskriver Lindängen som en otrygg del av Malmö. - Det går lite i vågor, kommenterar Bosse och fortsätter: -Bra samarbete mellan stadsdelen och polisen har fått det att lugna ner sig sedan i fjol (2006) då det var lite stimmigt. Bosse upplever att Lindängen är en miljö med stora kvaliteter - På Amfiteatern genomför vi 20-25 arrangemang per sommar. Det rör sig om musik och teaterverksamhet som sammantaget brukar besökas av cirka 10000 personer. Lindängenbadet är en annan välbesökt mötesplats sommartid. - Parken mellan Amfiteatern och badet präglas då av liv och rörelse. Utemiljöns kvaliteter kan bidra till att bredda kontaktytorna mellan människor från olika miljöer. Verksamheten i Motettens Folkets Hus handlar i huvudsak om uthyrningsverksamhet. Det ger Bosse ett arbetsliv som gör kontakt med människor från olika befolkningsgrupper till en självklarhet. -En annan sida av saken är att många jag träffar genom mitt arbete upplever förhållandet mellan olika befolkningsgrupper på Lindängen som segregerat. Det är ju inte alla föreningar och nätverk som har stor bredd i medlemssammansättningen. 17
Lindgården Fritidsgården Lindängsbadet Amfiteatern 4H-gård Folkets hus Idrottsplatser Biblioteket Koloniområde Koloniområde Katrinetorp 18
Integration Lindängen blir ett allt mer mångkulturellt område. Synpunkterna på hur kontakterna fungerar mellan olika etniska grupper är mycket varierande. En del talar om berikande möten, andra om kulturkrockar. Många beskriver förhållandet som vänligt distanserat. Utbildningssystemet får en allt viktigare roll i arbetet med att motverka utanförskap. Utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska satsningar som öppnar arbetsmarknaden för fler är grundläggande för integrationen. Malmö är sedan gammalt en socioekonomiskt segregerad stad. Under senare decennier har segregationen fått ett allt starkare etniskt inslag. Det ger språkliga barriärer som ökar isoleringen. Ett boendeförslag är att arbetssökande Lindängenbor skall erbjudas möjlighet att arbeta med utveckling av stadsmiljön på Lindängen som ett steg på väg mot den öppna arbetsmarknaden. Högre förvärvsfrekvens är det främsta redskapet mot segregation. Det behövs även mötesplatser som attraherar människor från olika miljöer. Boende föreslår Kulturhus till Lindängen Att Lindängen friluftsbad byggs ut med inomhusbad och håller öppet året om. Kultur Kulturhus och äventyrsbad på Lindängen? 19
Stadsförnyelse Stadsbyggnadskontoret har länge riktat kritik mot stadsmiljöbrister på Lindängen. Kritiken avser bl.a. överdimensionerad genomfartsled samt inåtvänt centrum. Fastighetsbolaget Keops A/S som nyligen förvärvat Lindängen centrum vill utveckla centrat genom moderniserande ombyggnation. Söder om Munkhättegatan planerar fastighetsbolaget Kungssundet AB uppförande av nya bostadsfastigheter samt utveckling av det befintliga bostadsbeståndet i kvarteret Vårsången. Stadsbyggnadskontoret ser en möjlighet till koordinerad stadsmiljöutveckling och utarbetar tillsammans med bl.a. Gatukontoret planprogram för Lindängen. Förnyelseförslagen från de boende är många. De handlar i mycket hög utsträckning om personsäkerhet och möjligheter till umgänge. Samsyntheten är stor. Lindängen behöver bli en tryggare del av Malmö med ökat och breddat utbud av attraktiva allmänna platser, stråk och verksamheter. Trygghet Nya boendeformer? Gemenskap Delaktighet 20
Möte med Lindängen Trygghet genom tillväxt Skulle jag vilja bo på Lindängen?, frågade jag mig då medborgardialogsarbetet tog sin början för drygt ett år sedan. Grönområdena gav ett anslående intryck och Lindängen centrum med sina många småbutiker kändes trivsamt. Svaret blev ändå att jag gärna ville fortsätta att bo i centrala Malmö där jag sedan många år är bosatt. Kanske saken kommit i annat läge om jag hade haft familj. Lindängen är i mycket stor utsträckning bilfritt, en klar fördel om man har barn. Samtidigt hade jag med mig en lite tråkig bild av Lindängen förmedlad av media. Av reportagen att döma var Lindängen inte precis världens tryggaste område. Här verkade våldet vara på frammarsch om man fick tro media men skulle man göra det? Under året som gått har jag haft tillfälle att skaffa mig en bild av tryggheten på Lindängen genom närvaro i området, en närvaro som ägnats åt samtal med boende, affärsinnehavare, föreningsaktiva och andra lokala krafter. Ganska sammansatt har bilden blivit. Själv har jag inte råkat ut för några obehagligheter men för många Lindängenbor och andra med fast anknytning till området verkar tryggare utemiljö vara en central stadsmiljöfråga. Kan det åstadkommas under former som sammanfaller med stadens intressen sett i ett större perspektiv? Kanske det, Lindängen gränsar i söder till obebyggda marker. De ligger nära det expansiva Hyllievång och har ett bra läge för förbindelser över Öresund. Personligen ser jag gärna att de används till bostadsbyggnation. Det kan minska trycket på Malmös bostadsmarknad och ge södra Fosie ett trygghetsskapande befolkningstillskott. Befolkningstillväxt i södra Fosie förbättrar förutsättningarna för Lindängen centrum att locka till sig några av de lite större dragplåstren inom livsmedelshandeln. Fler människor i rörelse på gator och torg stärker den sociala kontrollen över det offentliga rummet. Tryggheten ökar. Fler boende i södra Fosie ger också större underlag för ökat och breddat utbud av lite mer stadsmässiga mötesplatser, exempelvis ett kulturhus. Skulle jag vilja bo på Lindängen? Kanske blir det så en dag. Max Lindstrii 21
22 Visionsbild Lindängelund.
Ekologiskt byggande och boende i Lindängelund De närmaste åren börjar gatukontoret ställa i ordning det sedan länge planerade rekreationsområdet Lindängelund. Mot norr är det angeläget att åstadkomma bra sammanhang och kopplingar mot Lindängen och resten av staden så att parkområdet blir en tillgång för de boende i staden. Olika innehåll diskuteras. Bl.a. har kommunstyrelsen beslutat att förlägga en botanisk trädgård samt den biologiska delen av ett miljöekologiskt centrum i området. Mitt i området kommer en liten sjö med våtmarker att anläggas. Diskussioner pågår även om att i delar av området samt i de stora gräsytorna i det övriga Lindängen lägga små grupper med kolonistugor. Dessa skulle i så fall erbjudas de boende i Lindängen. Orsaken är dels att stimulera odlingsintresset i ett sammanhang med Katrinetorp och den botaniska trädgården, dels att få människor att vistas mer i de stora områdena. Under 2008 väntas ett gestaltningsprogram för hela rekreationsområdet vara framtaget. I Lindängelund skulle man kunna skapa ett temaområde med ekologiska små hus. Utifrån ett ekologiskt perspektiv kan de boende själva vara med i processen att utforma och bygga sitt boende. Husen får då olika stilar och karaktärer men bildar tillsammans en levande helhet. Ur miljöhänseende är små hus lättare att värma upp, utgör inte lika stort ingrepp i den omgivande miljön och förbrukar mindre byggmaterial. Husen blir då billigare att uppföra och att bo i. Genom att placera husen i små klungor kring en gemensam yta eller invid en liten byväg underlättar man den sociala samhörigheten. Det kan även finnas hus som de boende disponerar tillsammans där man kan träffas och kanske äta ihop. För att göra området levande och öka trygghetskänslan är det viktigt att husen är gjorda för permanentboende. Rebecka Knutman 23
Trädgård på Kantatgatan. 24
25
26
27