Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.



Relevanta dokument
Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Varför kastar de sten?

Ingen strävar mot att göra fel, vi behöver arbeta mer för att göra lika

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

Våld mot räddningstjänsten i Sverige. Erfarenheter från Räddningstjänsten Syd

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

! I Upploppet följer vi kompisgänget infria drömmen.! ! men till vilket pris?

Städers omvandling och sociala risker

Det är inte stenarna som gör ont

Metodhandbok för samverkan mot social oro

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Våga se! Våga höra! Våga agera! Marie Louise Arendt Säkerhetschef Vellinge kommun

Medborgarmöte Vårberg

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Att ta avsked - handledning

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017

Människan i staden - hur fungerar vi?

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

Barn idag och föräldrarollen

Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

ETT FYRTORN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Block 1 Den sociala dimensionen

LUPP om Trygghet och hälsa

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

TILLITENS VILLKOR tappar vi de unga? Linda Hiltunen Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Bildningsförvaltningen Fågelstigens förskola Okt -14

Likabehandlingsplanen i kortversion

Självständigt arbete på grundnivå del 1

PROBLEM OCH LÖSNINGAR

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bristen på underhåll är påtaglig. Köket i en hyreslägenhet på Herrgården är bara ett av många som har dokumenterats av Hyresgästföreningen i Malmö.

Islamisk kultur center i Rinkeby

Skadegörelse i vardagen

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Det sociala trygghetskapitalet

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

Att blansera mellan kontroll och kontakt Lokala polisers arbete med ungdomar

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Kort med frågor kopplade till filmen

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Pressguide - mötet med pressen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Vandrande skolbussar Uppföljning

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare.

Det nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (halvdagsupplägg) p.1(6)

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

kortversion Tuböleskolan

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsplan - turkiska.

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Transkript:

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se

Presentationen behandlar: 1. Projektets syfte, frågeställningar och organisation? 2. Presentation av närstudien på Herrgården, Rosengård 3. Kort presentation av studien i Fosie 4. Resultat från projektet; form och innehåll

Projektets syfte: Analysera bakomliggande orsaker till konflikterna Analysera föreställningar & bilder Utveckla och prova olika former för dialog

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger Varför uppstår konflikter och motsättningar mellan polis, räddningstjänst och ungdomar? Varför får de uttryck i form av anlagda bränder och stenkastning? På vilka sätt kan man arbeta med ungdomar för att vända en negativ utveckling och ta tillvara deras potentialer?

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger Fokus Rosengård: Per Olof Hallin, prof. kulturgeografi Alban Jashari, forskningsassistent Carina Listerborn, lektor stadsbyggnad Margareta Popoola, lektor IMER Fokus Fosie: Martin Grander, forskningsassistent Carolina Hamma, forskningsassistent Johanna Sixtensson, forskningsassistent Mikael Stigendal, lektor sociologi

Röster från Rosengård Herrgården: - Deltagande observation i området vid konflikter - Deltagande observation på högstadiet; samtal med ungdomar - Besöka på olika verksamheter för boende samtal med vuxna boende och tjänstemän - Fokusgruppsintervjuer på SFI-undervisning/Komvux; kvinnogrupper och mansgrupper - Dialogmöten med Räddningstjänsten, Polis och tjänstemän från stadsdelsförvaltningen - Samtal med forskare vid andra lärosäten

Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se Problembilden: Brand i byggnad

Annan brand Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se

Reclaim Rosengård Några viktiga händelser Knivmord Stenkastning mot brandmän startar Oroligheter på Herrgården Raketer mot brandmän Många anlagda bränder Källarmoskén Nya oroligheter Moskébranden 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stenkastning mot bussar

Rosengård Herrgården

Rosengård och Herrgården

Bakgrundsdata Herrgården och Rosengård Tabell: Jämförande nyckelfaktorer för Herrgården och Rosengård stadsdel relaterat till Malmö som helhet Herrgården Rosengård Malmö std Folkmängd (antal) 4 878 21 904 280 801 Hushåll (antal) 1 360 7 607 138 152 Disponibel medelinkomst kr 161 829 180 061 226 140 Hushåll med bidrag (antal) 1 128 2 617 13 294 Förvärvsarb. (20-64år) % 16 39 64 Under eller 18 år (%) 47 33 20 Gymnasium (%) 27 31 41 Eftergymnasial utbildn. (%) 15 40 40 Deltag. kommunval 06 (%) 53 56,2 73,5 Utländsk bakgrund (%) 96 86 37

Herrgården Ägarbyten Landsfiskalen 1 och 2 1991: Åhmans fastigheter/ Handelsbolaget Styrmannen 8 1992: Handelsbolaget Styrmannen 8 1993: Tvångsförvaltning (Formator) 1994: HSB 1996: NorSwe 2002: Landsfiskalen Holding AB 2006: MKB Fastighets AB

Aktiva och medagerande Direkt aktiva (ett hundratal): En grupp unga pojkar (upp till 13 år) En grupp tonåringar En grupp yngre män (20 år och äldre) På senare tid mer organiserade grupper Ett fåtal vuxna män som understödjare En mindre grupp som kommer utifrån Andra närvarande: Många från området En del utanför området

Varför kastar man sten? Hatar polisen Har inget att göra Det är spännande och roligt Vad står detta för egentligen?

Förstå våldet i ett samhälleligt sammanhang som ett relationellt begrepp: Subjektivt våld: - det spektakulära, fysiska våldet som ådrar sig medial uppmärksamhet Symboliskt våld: - hur Rosengård och unga män med invandrarbakgrund omtalas; begreppslig och språklig inramning Systemiskt våld: - diskriminerande och exkluderande situation (ekonomisk och etnifierad)

Polisen som symbol för staten Kolla, så här är det. Polis, brandmän, ambulans, alla de jobbar för staten. Vi hatar staten. För att staten drar oss alla över en kam. Så länge de drar oss alla över en kam så kommer vi dra alla som jobbar för staten över en kam. En annan kille berättade att staten skiter i det här området eftersom man har samlat alla blattar i en och samma plats. Sen pratade han om hur det fanns kackerlackor i lägenheterna på Herrgården. Om det skulle hänt i Limhamn skulle de gjort nåt direkt. Men inte här, sa han.

De komplexa stenkastarna Karaktäristika - De flesta inte vuxna - Många födda i Sverige pratar bra svenska - Interkulturell kompetens - Lojalitet mot kamrater - Initiativ- och organisationsförmåga - Mediemedvetenhet Meningssammanhang - Orättvisa - Vi och domtänkande i förhållande till det utanför Rosengård - Små möjligheter - negativ självbild - Plats, identitet, territorialitet, gränser - Gangstaromantik och kriminalitet som möjlig livsstil Känslor Aggressioner mot polisen Utåtagerande Tar sig uttryck som maskulinistisk stil, hårt språk, våld som respekt

Konflikt- och mediaspiral Sysslolöshet/ spänning Vill hämnas mot polis Anlägger bränder Aggressioner mot polis Konfliktarena Känner sig illa behandlade Grips av polis Sten- och äggkastning mot räddningstjänst och polis Provokationer mot polis Media rapporterar Rosengård som Kriminalitet symbol och stigma Deltar i sociala nätverk Sociala oroligheter i området Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se

4. Konflikt- och mediaspiraler: Stereotyper och konflikter på mikronivå Hur blir mötet? Förväntar sig aggressivitet Osäkra på vad som kan hända Förväntar sig att bli illa behandlade POLIS: Bild av att ungdomar från förorterna är mer laddade med aggressivitet. RÄDDNINGSTJÄNST: Otrygghet i mötet med ungdomar. När kan man bli attackerad? UNGDOMAR: Bild av att polisen behandlar ungdomar från förorterna illa och trakasserar dem.

Vuxna om stenkastningen: Det är inte riktat mot brandmän i första hand, utan polisen som kommer först vid alarm Ungdomarna faller för grupptryck Bristande föräldraansvar eller föräldrar som tappat greppet För många barn i området För lite sysselsättning för större ungdomar Media ger aldrig bakgrund till konflikterna

Vuxna om relationen till polisen Man förstår att de slänger på polismän för att många har blivit utsatta av slag och massa andra skit från polisen. Här är en del men sen så är det mycket yngre poliser som har kommit ny också. De kommer hit här och ska liksom visa sig, du vet. / /Det är ungdomar. Det är ungdomar som har hamnat lite snett som behöver hjälp att komma rätt och så. Men det var en polis som var väldigt trevlig som var här. - Men han slutade. - Han gick hela tiden och var jättetrevlig mot alla ungdomar. Hälsade på alla och han var jättetrevlig. - Men han slutade. Alla trevliga slutar.

5. En sammanfattande analysmodell Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Social -tjänst Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola AIC Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Oklara sociala kontrakt Andra aktörer Kortsiktig investering Fastighetsägare Föreningsliv Myndighetssektor Formell ordningsmakt

5. Några centrala frågor Grannskap och boende Informell ordningsmakt Hur stödja lokala grannskap? -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Social -tjänst Fastighetsägare Föreningsliv Stor grupp ungdomar RTJ Skola AIC Hur skapa utvecklingsmöjligheter för alla? Hur utveckla nya erkännandeordningar? Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Myndighetssektor Formell ordningsmakt Andra aktörer Kortsiktig förvaltning Hur utveckla ansvarsfullt förvaltande? Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Ur Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, 1905 Jag är 16 år gammal och jag erkänner jag är kriminell. Det var jag inte innan. Men det finns inget annat, mannen. Alla är det här. Ja, jag är liten, du ser. Folk tror inte jag kan göra nåt. Men jag kan bråka. Ur fältanteckningar 090326

Fokus Fosie att ta reda på orsakerna till problemen i former som bidrar till att lösa dem Ung i Forskning 2009 och 2010 Områdesarbetet Växthuset Kontaktperson: mikael.stigendal@mah.se

Internationella samarbeten URBACT; Co-Net, Social Polis Connections och Peer review som metod SÖM-Fosie Kontaktperson: mikael.stigendal@mah.se

Resultat; formre - Det är inte stenarna som gör ont. Röster från Herrgården, Rosengård om konflikter och erkännade, MAPIUS 5, Malmö högskola. Ladda ner rapporten på: http://www.mah.se/urbanforskning - Forskningscirkel med ESF-anställda brand och säkerhetsvärdar vid Station Rosengård - FILM; Det är inte stenarna som gör ont om ESF-brandvärdarna i Räddningstjänst Syd; dokumentär av Alejandra Pizzaro Correa, Produktionsbolag Good World - Cities and Social Cohesion. Popularizing the results from Social Polis, MAPIUS 6, Malmö högskola - Kunskapsalllianser kommande rapport från Mikael Stigendal - Ungdomar och utanförskap kommande artikel från Mikael Stigendal - Mediamedverkan; dagstidningar, radio, tv Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se

Resultat: innehåll Fokus Rosengård: Fördjupad förståelse för bakgrunden till konflikterna utifrån systemiska, symboliska och subjektiva konfliktfält. Fokus Fosie: Fördjupad förståelse för orsakerna till ungdomars utanförskap med hjälp av dialogorienterade undersökningsmetoder som samtidigt bidrar till att lösa problemen med samhällets innanförskap Utmaningar i att förstå stenkastningen : grundläggande frågor om samhälls- och människosyn som utifrån en bred tvärvetenskaplig ansats ett forskningsfält som behöver vidgas

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger Tack för visat intresse! Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.se