Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog



Relevanta dokument
Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Beteendeproblem i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Låg-affektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Lågaffektivt bemötande

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektiv teori och metod

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? menti.com

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Ulrika Ekberg, designer Formografica

En föreläsning om problemskapande beteende

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Den moraliska pop-out-effekt

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Lågaffektivt bemötande

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Hantering av problemskapande beteende

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Läropussel, minikonferens

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Lågaffektivt bemötande

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Adhd och Autism i vardagen

Transkript:

Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet Vi ska akta oss för att dumpa ansvar på brukarna (eller föräldrarna, eller kommunen, eller...) Ansvar Man dumpar ansvar på brukarna genom att använda sig av ord som: Envis Omotiverad Ouppfostrad Våldsam, farlig Kravavvisande Oppositionell, trotsig Vi måste använda oss av ord som ger möjlighet att påverka!

Uppgör med förtiden Vi måste göra upp fostranstänkande Det är kännetecknande för människor med autism att vanlig fostran inte funkar Det är ofta orsaken till att en människa får en Aspergerdiagnos Och komma i håg att vi är i en maktrelation Därför kan vi inte kräva att brukarna är lika snälla mot oss som vi är mot dem Beteendeproblem är ett uttryck för skröplighet, som bör medföra omsorg Människosyn Människor som kan uppföra sig gör det (Ross Greene) Kontroll Brukarna måste ha kontroll över sig själva, om de ska kunna lämna över lite kontroll till oss Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges Att springa bort Enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot mot personalen Att bita sig i handen eller skära sig i armen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen

Kontroll Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Tillit och kontroll När man är tillsammans med någon man har tillit till bevarar man kontrollen bättre Brukaren kan rymma pedagogiska misstag om hon har tillit till den som gör misstaget Våra metoder måste mätas med dessa två Hjälper de brukaren att bevara självkontrollen? Ökar de tilliten till personalen? Metod Kravanpassning Affektiva metoder Avledning

Kravanpassning Respektera självbestämmelsesrätten! Brukaren har rätt att säga nej Din uppgift är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja Struktur Vi-upplevelser Tid Att bli klar Att bli redo Påminnelser utan press Mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt: Kravanpassning Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan! Metod Kravanpassning Affektiva metoder Avledning

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Avsmak Avsky Affektsmitta Affekt smittar - när du är ledsen, blir jag ledsen Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autism har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Därför reagerar människor med autism på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Skratt för att minska affekten Ångest, därför att de går i kaos

Affektutbrott Kaos Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Undvik beröring med spända muskler Slappna av när brukaren tar tag i dig Använd rörelse i stället för fasthållning Respektera det personliga utrymmet Varje gång du vill gå ett steg framåt, ska du gå två steg baklänges Placera dig inte mitt emot brukaren Låg-affektivt bemötande Brukare Personal

Låg-affektivt bemötande Sätt dig, gärna på golvet, när brukaren blir orolig Låtsas vara på stan en mörk lördagsnatt Undvik att smittas av brukarens oro Se till att smitta brukaren med ditt lugn Metod Kravanpassning Affektiva metoder Avledning Avledning Avledninger kan användas i stälet för krav om avbrytande Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel - glass är bättre än konflikter

Principer Människor, som kan uppföra sig, gör det En bra metod innebär att brukaren ökar sin självkontroll Anpassa krav - du har ansvaret för de reaktioner dina krav medför Lugn - varje gång, man har lust att gå ett steg framåt, ska man gå två steg baklänges och sätta sig Avled - glass är bättre än konflikter Bemötande och förhållningssätt Till minne av Christer Magnusson, 32 år 2006 Jasin Tallman, 12 år, 1993 Jamar Griffiths 15 år 1994 Zouhair Jadeed, 22 år 1992 Casey Collier, 17 år, 1993 Tristan Sovern, 16 år 1998 Kristal Mayon-Ceniceros, 16 år 1999 Zoe Fairly, 21 år, 1995 David Falconer, 23 år 1994 Latasha Bush, 15 år 2002 Krystal Tibbits, 3 år 1995 Maria Mendoza, 14 år 2003 Edith Campos, 15 år, 1997 Melissa Neyman, 19 år, 1997 Willie Wright, 9 år 2000 Michael Garcia, 12 år 2005 Omega Leach, 17 år 2007 Orlena Parker, 15 år, 2003 Gareth Myatt, 15 år 2004 Azrar Ayub, 24 år 2004 Shirley Arciszewski, 12 år, 2005 Shinaul McGraw, 12 år 1997 Jamal Odum, 9 år, 2003 Timothy Thomas, 9 år, 1999 Andrew McClain, 9 år 1998 Angellika Arndt, 7 år 2006 Candace Newmaker, 10 år 2000 Cedric Napoleon, 14 år 2002 Chris Campbell, 13 år, 1997 Donderey Rogers, 14 år, 2002 Dustin Phelps, 14 år 1998 Earl Smith, 9 år 1995 Jeffrey Bogrett, 9 år 1995 Andrew McClain, 12 år 1998 Stephanie Jobin, 13 år, 1998 Mark Soares, 15 år, 1998 Mark Draheim, 14 år, 1999 Willie Wright, 15 år, 2000 Randy Steele, 9 år, 2000 Bobbie Sue Thomas, 17 år 1996 Matthew Goodman, 14 år, 2002 Charles Mancill, 22 år, 2002 Matthew Vick, 23 år, 2002 Orlena Parker, 15 år, 2003 Darryl Thompson, 15 år 2006 Michael Renner-Lewis, 15 år, 2004 Travis Parker, 13 år, 2005 Sabrina Day 15 år 2000 Robert Rollins, 12 år 1997 www.millfieldscharter.org bo@hejlskov.se