Samvaro och aktiv fritid ger hälsa för pensionärer Det har varit toppen, den bästa kurs jag varit med på. Vi har fortsatt att träffas. Så beskriver en av deltagarna sina upplevelser av medverkan i en av aktiviteterna i Grundsunda Framtidsgrupps regi under projektet. 1 Slutrapport från Grundsunda Framtidsgrupp för projektet Hälsa och livskvalitet för pensionärer 55-80 år, ett samarbete med Karolinska Institutet
BAKGRUND År 1995 bildades Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) ekonomisk förening med mål att verka för utveckling i Husum/Grundsunda. Som led i denna strävan har föreningen genomfört två EU-projekt med positiva resultat under åren 1998-2000, och 2002-2004. När en idé väcktes i föreningens styrelse om en satsning på pensionärers hälsa var GFG beredd att ta sig an uppgiften i samarbete med Karolinska Institutet (KI). År 2008 startade arbetet med vad som allmänt kom att kallas Hälsoprojektet. Aktiviteter planerades för tiden 2010-våren 2013 med ekonomiskt stöd av Socialstyrelsen genom Örnsköldsviks kommun, Svenska kyrkan i Grundsunda och KI. Tre delprojekt Projektet delades upp i tre delar. Två av dem handlade om forskning kring livskvalitet och hälsa för pensionärer, men också om att genom samtalsgrupper förhindra depressioner hos åldersgruppen. Ett arbete som efterhand ska mynna ut i riktlinjer inför framtiden. De två delprojekten har KI tagit ansvar för. Den tredje delen tog GFG ansvar för. Den handlade om att skapa meningsfull sysselsättning som skulle kunna förhindra ohälsa och depressioner bland pensionärer i Grundsunda. Personer mellan 55-80 år erbjöds medverkan inom områdena socialt-, samhälls och friskvårdsinriktade aktiviteter, samt studiecirklar. GFG:s projektledning: Yvonne Häggström, Karin Eriksson, Barbro Olsson, Laila Rödin. Intresse av aktiviteter samlas in Tillsammans utarbetade KI och GFG en enkät som sändes ut till 674 grundsundabor i den åldersgrupp som pekats ut, 55-80 år. Där kunde mottagarna kryssa i de aktiviteter som de var intresserade av att delta i. För att sprida kunskap kring projektet och de möjligheter som erbjöds tog GFG fram ett informationsmaterial. Det sändes ut tillsammans med enkäten. Det fanns även att tillgå på webbplatsen www.gfg.se, liksom vid de möten som arrangerades i GFG:s regi. Alla med budskapet: Det är aldrig för sent att tänka i nya banor. Utskicket resulterade i 401 svar och bland dem fanns 235 med svar på vad som var intressant att engagera sig i. De som svarat hade önskat i snitt tre aktiviteter/person. De efterfrågade studiecirklarna, friskvårds- och sociala aktiviteterna påbörjades därefter i den takt som resurserna tillät. Även pensionärer som inte svarat på enkäten gavs möjlighet att delta. Utbudet möjliggjordes genom ett samarbete mellan GFG och följande parter: Hälsocentralen i Husum, Örnsköldsviks Folkhögskola och studieförbunden ABF, SENSUS, Vuxenskolan och NBV. Grupper bildas I det utbud som presenterats utkristalliserade sig några som lockat flest intressenter. Många önskade att delta i möten för att prata om sina yrkesliv och gamla minnen. Många var också intresserade av att lära nytt i studiecirklar. Det handlade om datautbildningar för nybörjare, men också friskvård och matlagning. Grupperna har i snitt haft 15-30 deltagare, i några fall färre. Sammantaget har 275 personer varit engagerade i en eller flera av de grupper som tagit form. 2 3
Socialt inriktade aktiviteter Vi rådd om fabriken Fabriksgrupp. Samtalsgruppen med den rubriken lockade många deltagare. Det har handlat om gamla arbetskamrater som träffats för att berätta för varandra om stora och små händelser, dramatiska och roliga episoder. Minnen från en svunnen tid. Samtalen kring arbetslivet i fabriken förde även med sig minnen från samhället Husum under den dynamiska utvecklingen från 50-talet och framåt. Berättelser om kafélivet, idrotten, kulturen och politiken. Träffarna har genomförts tillsammans med en samtalsledare under tisdagar från och med februari 2011 och projekttiden ut. En unik dokumentation har tagit form som finns sparad för framtiden i både text, bild och ljudfiler. Totalt har ett stort antal personer varit engagerade i gruppen och erfarenheterna är så goda att deltagarna har fortsatt att träffas efter projekttidens slut. På eget initiativ har ett samarbete inletts mellan gruppen och Hembygdsföreningen. Materialet om bruksortens utveckling tillsammans med alla minnen från fabriken har GFG sammanställt och gett ut i bokform vid årsskiftet 2012/2013. Utgivningen av Grundsunda Skattkammare 1950-2012 har blivit möjlig genom ekonomiskt stöd från församlingen och företagare på orten. Vården i Grundsunda under 1900-talet Vid sidan av fabriken har ålderdomshemmet i Önska, liksom Grundsundahemmet och läkarstationen i Husum varit viktiga arbetsplatser, inte minst för kvinnor. Därför var det angeläget att även samla minnen från de yrkesgrupperna. Elva personer har samlats för att minnas tillsammans under våren 2011 och våren 2012. De har bidragit till en viktig pusselbit i bygdens historia och även dessa berättelser finns med i boken Grundsunda Skattkammare 4 5
Data. Studiecirklar Bland de alternativ som erbjudits var intresset störst för nybörjarkurser i data, internet och facebook. Det fanns också de som deltagit i grupper kring släktforskning och textilhantverket quiltning. Två av deltagarna i grupperna uttrycker sina erfarenheter så här: Siv Nordlinder Arbetskamrater i vården Det har varit väldigt trevligt att träffas. Vi har fått sitta och berätta för varandra och lyssna på allas erfarenheter. Jag minns en sådan glädje under yrkeslivet. Det var tungt, men det fanns värme och omtanke mellan oss som arbetade där. Numera när vi träffs på affären, eller någon annanstans blir det en påminnelse om hur det var. Vi pratar om det. Sedan är det väldigt trevligt att våra minnen har kommit med i en bok och finns kvar för framtiden. Lars-Ola Augustsson Vi rådd om fabriken Det har varit toppen! Den bästa kurs som jag varit med på. Många olika människor med många olika minnen. Alla i gruppen hade något att berätta. Vi har fortsatt att träffas. Vi ska hjälpa Hembygdsföreningen med att ta fram en historik över de senaste 25 åren och göra den klar inför föreningens 75-års jubileum. Samhällsinriktade aktiviteter De personer som valt att engagera sig i den här kategorin av aktiviteter har framförallt varit verksamma i Husumskolan. Det har handlat om att vara så kallad Rastvandrare som i sin roll bistått de yngsta barnen på skolan, miniettorna, under lunch och lunchrast. Något som skolan tidigare rektor Maria Axelsson beskrivit som en winwin-relation eftersom barnen fått fler vuxna att vända sig till och pensionärerna en meningsfull sysselsättning. Vid skolan har projektet också fyllt ett behov av stöd från vuxna med såväl läxläsning som medverkan i uppehållsrummet Spiltan på högstadiet. I Kyrkans hus driver Grundsunda församling Boa och Café Duvan och där finns behov av ideella krafter. Genom projektet har skaran medarbetare utökats och verksamheten därmed stärkts. Även när det gäller utemiljön i anslutning till Kyrkans hus, närstående bostadshus och hälsocentralen har ett arbete påbörjats under projekttiden. En arbetsgrupp har tagit fram planer på hur gröna ytor och växter skulle kunna göra området mer attraktivt. De planerna drivs vidare av fastighetsägaren på platsen. Behovet av stöd och sällskap hos en del äldre pensionärer har gett sig till känna under projekttiden. Det har erbjudits i mån av möjlighet. Vidare har en ny mötesplats, Träffpunkt för pensionärer öppnats av kommunen. 6 7
Matlagningskurs. Friskvårdande aktiviteter, kost och motion Den delen av projektet har varit inriktad på kunskap om livsstilens betydelse för hälsa. Det har i praktiken inneburit erbjudande om både fysiska aktiviteter av olika slag och matlagning. En kurs i matlagning för herrar har innehållit både utveckling av praktiska färdigheter och näringslära. En lärare vid Örnsköldsviks folkhögskola har arbetat med den uppgiften. När det gäller styrketräning har sjukgymnasten vid Hälsocentralen varit ledare i grupper som pågått under hela projekttiden och lockat många deltagare. Tre grupper i veckan fortsätter efter projekttiden. YOGA är ett annat alternativ för träning som initierats och varit intressant för många. Motionsdans i samarbete med Folkets Hus fanns med som önskad aktivitet. Styrketräning Sjukgymnast Magnus Rönnlunds säger så här om sina erfarenheter av projektet: Genom att erbjuda grupper redskaps- och styrketräning har vi kunnat hjälpa/instruera deltagarna så att de själva senare kan använda verktygen rätt, samt se hur roligt det är att delta i gruppverksamhet. Träningsgrupperna har under denna tid varit uppdelade i 2 grupper som vardera har tränat 1 gång i veckan ungefär 10 veckor per termin. Träningen har varit uppskattad både av deltagare och av ledare. Vid Hälsocentralen ser vi även stor nytta i de övriga gruppverksamheterna som erbjudits via GFG eftersom vi vet att samvaro befrämjar hälsan såväl i fysiskt som psykiskt. Matlagning för herrar Kursen har haft som mål att ge deltagarna insikter i vad livsstilsförändringar kan få för betydelse. Ambitionen har varit att väcka intresse för kostens betydelse, men också att lära deltagarna laga näringsriktig och lättlagad husmanskost med betoning på norrländsk matkultur. Lena Zackrisson som varit ledare för gruppen uttrycker sina erfarenheter så här: Att som hushållslärare en gång i veckan få träffa denna grupp och lära känna personerna har för mig och gruppen betytt mycket. Inte enbart att få förmedla kostens betydelse för hälsan utan också få se och känna den goda sociala samvaro som uppstår när man lagar mat tillsammans. Många skratt, även djupa samtalsämnen har dryftats under kurstillfällena. Två av de medverkade beskriver sina erfarenheter så här: Ernst Sjöblom Matlagning för herrar Jag har varit väldigt bortskämd och aldrig behövt lära mig laga mat. Nu har jag fått självförtroende och kan läsa recept. Jag har fått ett bättre matliv, tänker i andra banor. Fortsätter gärna om det blir något. Matlagningskurs. 8 9
Slutord Hälsoprojektet är slut och det har blivit hög tid att summera erfarenheterna och blicka framåt. Tiden mellan 2011 och våren 2013 har 275 personer varit engagerade i en rad olika aktiviteter. Av de svar vi fått in till GFG kring upplevelser av medverkan i de olika grupperna är resultatet entydigt. Många är väldigt nöjda och skulle gärna fortsätta om arbetsgrupperna/ cirklarna återupptogs. Det är också tydligt att någon måste drag igång aktiviteterna och locka pensionärerna till att delta. Enligt det gensvar som kommit från deltagarna är det inte självklart att själv söka upp verksamheter av olika slag. Motiverande samtal har varit ett viktigt inslag. En insikt under projekttiden är att vissa aktiviteter betyder mer än andra. Närvarofrekvensen och reaktioner från de medverkande ger besked. Vi rådd om fabriken, liksom matlagning för herrar och styrketräning har lockat många. I de sammanhangen finns också ett tydligt intresse av att jobba vidare tillsammans. Det har inneburit att gruppen som träffats och pratat om livet i fabriken från 1950-talet och framåt nu tar sig an Hembygdsföreningens protokoll för att bistå med en sammanställning inför dess 75-års jubileum. De hälsoeffekter som varit mål med projektet förefaller att ha infriats. Det visar det gensvar som GFG tagit emot. Uppgifter som styrks av KI:s studier, och som Aniella Beser, leg psykolog skriver: Karolinska Institutets undersökningar visar på höjd livskvalitet och att deltagarna i aktiviteterna mår bättre i sina självskattningar angående depression än de som inte deltagit och de som bor i Nätra, där KI haft sin referensgrupp Mer om resultaten står att läsa i KI:s slutrapport som finns tillgänglig på www.gfg.se när den är färdigställd. Yvonne Berggren Styrketräning har även deltagit i Yoga och studiecirkel i Quiltning Det har varit väldigt värdefullt att få träna i grupp, och en trygghet att få göra det under ledning av en sjukgymnast. Vi har fått lära oss rörelser som är anpassade för våra personliga behov. Gruppen har också varit värdefull för gemenskap och samvaro, mycket prat och skratt, inte minst för mig som nyinflyttad i Husum. Vi har fortsatt att träffas i sjukgymnastikens träningslokal även sedan projektet tog slut. Vi tränar utan ledare, men får fråga sjukgymmnasten om vi undrar över något. Kristina Nordlund, chef vid Hälsocentralen Husum-Trehörningsjö uttrycker sig så här om projektet och dess betydelse: Samarbetet med GFG Kl har varit mycket värdefullt. Vi har fått en grundlig kartläggning/ inventering av hur pensionerade personer mår avseende depressioner inom en del av vårt upptagningsområde, det vill säga de invånare som tillhör f.d. Grundsunda kommundel. Även personalen vid hälsocentralen har erhållit utbildning via projektet i stress/depression som varit uppskattat. 10 11
Goda råd för framtiden Erfarenheten visar på betydelsen av samordning av aktiviteterna Därför krävs att någon organisation eller förening tar ansvar för att driva en verksamhet av det här slaget. Finansiering är viktigt att lösa innan man startar liknande verksamhet. Tid till motiverande samtal har stor betydelse för många att komma igång. Ofta räcker det inte med inbjudan via brev. Det har visat sig viktigt med personlig kontakt direkt eller genom telefon. Projektet har visat vilka aktiviteter som lockar flest intressenter. Matlagning och styrketräning med sjukgymnast är två exempel. Social samvaro där de medverkande samtalar om gamla minnen och erfarenheter är ett annat. Studiecirklar av olika slag har visat sig populära under förutsättning att de arrangeras i bostadsorten. GFG, Bruksvägen 185, 896 32 Husum www.gfg.se info@gfg.se 12 Olika samarbetsparter är avgörande för att genomföra ett arbete av det här slaget. Hälsocentralen i Husum och Örnsköldsviks Folkhögskola är viktiga exempel i Hälsoprojektet. Aktiviteter i form av studiecirklar fungerar bra. För vidare information om GFG:s arbete i Hälsoprojektet, kontakta Yvonne Häggström: yvonne.haggstrom@gfg.se eller 073-084 38 22 Produktion: Ågrenshuset, Bjästa 2013