HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 1 (61) FULLMÄKTIGE TID 13.12.2012 kl. 09:00-12:07 Paus kl. 10:30-11:30 PLATS Biomedicum Helsingfors 1, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN 31-45 Ärende Rubrik Sida 31 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 4 32 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖST- LÄNGD 33 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAG- LIGHET OCH BESLUTFÖRHET 5 6 34 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 7 35 VAL AV RÖSTRÄKNARE 8 36 INFO 9 37 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR ERSÄTTTAREN I STYRELSEN ANNA CANTELL-FORSBOM OCH VAL AV EN NY ERSÄTTARE 38 ÄNDRING AV ARVODESSTADGAN FÖR FÖRT- ROENDEVALDA 39 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV FÖRVALTNINGSS- TADGAN 10 12 15 40 BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS 17 41 FÖRSLAG OM ATT GRUNDA ETT FÖR HYVINGE STAD COH HNS GEMENSAMT AKTIEBOLAG 42 AVTAL OM ORDNANDE AV SPECIALISERAD SJUKVÅRD INOM HUCS SPECIALUPPTAGNING- SOMRÅDE 43 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BUDGETEN FÖR 2012 OCH ÄNDRING AV AVSKRIVNINGSPLANEN SAMT PRINCIPERNA FÖR STÖDTJÄNSTENHE- TERNAS KUNDÅTERBÄRINGAR 44 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2013 OCH EKONO- MIPLAN FÖR 2013-2015 27 30 37 43 45 ÖVRIGA ÄRENDEN 58
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 2 (61) NÄRVARANDE Namn Uppdrag Tilläggsupplys ningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari ordfr. Könkkölä Kalle I vice ordfr. Rantalainen Antti II vice ordfr. Lukkari Anna-Maija ersättare Ritvos Olli Korkatti Juhani Helin Maritta Nukala Kari T. Korpi Jarkko Snabb Ritva Veikanmaa Jouko Söderholm Sture Anttila Maija Hallipelto Aatos Muurinen Seija Ingervo Sirkku Pahlman Irma Bergman-Auvinen Marie Brännkärr Christer Lackman Taina Oinonen Rolf Salo Maritta Velin Raino Kock Boris ersättare Kurkela Heikki Pyykkölä Markku Lind Tuula Savilahti Marjatta Stenvall Karl-Erik Villikka Aino Jämsen Tuula Packalen Paul Gren Olof Laine Kaisa Mattila Aulis Mela Jyri Aittakallio Minna Kalmi Petri Kuisma Risto Rainio Ulla Ahlqvist Susanne ersättare Eskola Tapani Dönsberg Ulla Sundman Bertel Blomberg Hans Oksanen Ari Dahlqvist Rabbe Penttinen Arto Lindberg Arto Heinänen Salla Huvila Raimo Niemi-Saari Mari Aalto Varpu-Leena Noro Tiina Urho Ulla-Marja Auvinen Timo Helminen Seppo K.J Ikävalko Suzan Karvonen Jaakko Lauslahti Sanna Pihko Jukka st. ordf. st. ersättare st. st. st. st. st.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 3 (61) Salaspuro Mikko Simpanen Veikko Siren Kirsi Zilliacus-Tikkanen Henrika Yltävä Harry Lindén Aki Frostell Mari Lehtonen Lasse Mäkijärvi Markku Saukkomaa Johanna Torppa Kaarina Kauppinen Ilkka st. st. st. st. st. verkställande direktör ekonomidirektör förvaltningsöverläkare chefsöverläkare kommunikatioschef förvaltningsöverskötare förvaltningschef, sekreterare FRÅNVARANDE Viljanen Barbro Karlsson Johan Järvinen Anja Helin Anna Waara Matti UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Ilkka Kauppinen sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat 13.1.2013 Tiina Noro protokolljusterare Paul Packalén protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Stenbäcksgatan 9 29.1.2013
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 4 (61) FULLMÄKTIGE 31 13.12.2012 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 31 Ordföranden öppnade sammanträdet. Ordförandens öppningsanförande finns som bilaga 1 till protokollet.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 5 (61) FULLMÄKTIGE 32 13.12.2012 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 32 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Fullmäktige godkände röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter (prot.-bilaga 2).
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 6 (61) FULLMÄKTIGE 33 13.12.2012 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 33 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i full mäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kom munerna och Helsingfors universitet per brev den 5. december 2012. Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden 5.-13.12.2012 varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Sam kommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Stenbäcksga tan 9, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Behandling av ärendet Antecknas för kännedom att 40 ordinarie ledamöter och 3 ersättare av fullmäktiges 59 ledamöter var närvarande. Vid sammanträdet var Helsingfors universitet och HNS alla medlemskommuner representerade frånsett Högfors stad, Nurmijärvi och Tusby kommun. Beslut Förslaget godkändes.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 7 (61) FULLMÄKTIGE 34 13.12.2012 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 34 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Tiina Noro och Paul Packalén att justera protokollet över sammanträdet.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 8 (61) FULLMÄKTIGE 35 13.12.2012 VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 35 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Sirpa Muurinen och Tuula Jämsén till rösträknare för sammanträdet.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 9 (61) FULLMÄKTIGE 36 13.12.2012 INFO FMGE 36 En översikt över den gångna fullmäktigeperioden Fullmäktiges ordförande Ulla-Mari Karhu Styrelseordförandens anförande Styrelseordförande Ulla-Marja Urho Byggande av ett nytt barnsjukhus Verkställande direktör Aki Lindén Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2015 Verkställande direktör Aki Lindén Ekonomidirektör Mari Frostell Kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdsreformen Verkställande direktör Aki Lindén Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Beslut Förslaget godkändes. Antecknades att följande fullmäktigeledamöter anmälde sig som närvarande under pågående behandling 36: Olli Ritvos, Helsingfors university Maija Anttila, Helsingfors Sirkku Ingervo, Helsingfors Maritta Salo, Högfors Raino Velin, Högfors Minna Aittakallio, Nurmijärvi Petri Kalmi, Nurmijärvi Ari Oksanen, Sibbo Arto Lindberg, Tusby Salla Heinänen, Tusby Mari Niemi-Saari, Vanda
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 10 (61) FULLMÄKTIGE 37 13.12.2012 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR ERSÄTTTAREN I STYRELSEN ANNA CANTELL-FORSBOM OCH VAL AV EN NY ERSÄTTARE 186/00/00/01/01/2009 FMGE 37 Anna Cantell-Forsbom har 10.11.2012 bett om avsked från uppdraget som ersättare i styrelsen. Hon har varit Jari Oksanens ersättare. Enligt 38 3 mom. i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från förtroendeuppdrag. Det organ som utser de förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Enligt grundavtalet leds sjukvårdsdistriktet av en styrelse, som lyder under fullmäktige. Fullmäktige väljer för sin mandattid femton (15) ledamöter i styrelsen och personliga ersättare för dem. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två (2) styrelseledamöter och personliga suppleanter till dessa. Fullmäktige utser en (1) av styrelsemedlemmarna till ordförande och en (1) till vice ordförande. Styrelsen ska med undantag av de representanter som utses av Helsingfors universitet ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen. Vid val av styrelse ska en väljas in från varje sjukvårdsområde och språkliga synpunkter beaktas. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Styrelsens nuvarande sammansättning är följande: Ordinarie Kommun Ersättare Kommun Ulla-Marja Urho, ordf. Helsingfors Tuomas Nurmela Helsingfors Seppo K.J. Helminen Helsingfors Sirpa Asko-Seljavaara Helsingfors Sanna Lauslahti Esbo Anja Roos Hangö Irene Äyräväinen Lojo Karel McLeod Smith Hyvinge Johanna Tuuli Vanda Ari Oksanen Sibbo Ilkka Taipale Helsingfors Reijo Vuorento Helsingfors Veikko Simpanen, vice ordf. Esbo Rolf Paqvalin Kervo Säde Tahvanainen Vanda Eija Grönfors Vanda Suzan Ikävalko Helsingfors Riitta Wahlström Helsingfors Kirsi Siren Esbo Tony Hagerlund Esbo Jari Oksanen Borgå Anna Cantell-Forsbom Vanda Henrika Zilliacus-Tikkanen Helsingfors Hans Blomberg Sibbo Harry Yltävä Raseborg Satu Manner Lojo Jukka Pihko Nurmijärvi Marja-Leena Laine Hyvinge Pietari Jääskeläinen Vanda Timo Auvinen Vanda
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 11 (61) FULLMÄKTIGE 37 13.12.2012 Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. bevilja Anna Cantell-Forsbom avsked från uppdraget som ersättare i styrelsen, 2. välja för resten av fullmäktiges mandattid 2009-2012 en ny ersättare i stället för Anna Cantell-Forsbom. Beslut Fullmäktige beslutade att 1. bevilja Anna Cantell-Forsbom avsked från uppdraget som ersättare i styrelsen, 2. välja Hanna Valtanen till en ny ersättare i styrelsen för resten av fullmäktiges mandattid 2009-2012 i stället för Anna Cantell-Forsbom. Beslutet justerades genast vid sammanträdet.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 12 (61) FULLMÄKTIGE 38 13.12.2012 ÄNDRING AV ARVODESSTADGAN FÖR FÖRTROENDEVALDA 618/00/01/02/2009 FMGE 38 Enligt 42 i kommunallagen betalas till en förtroendevald: 1. sammanträdesarvode; 2. ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande, samt 3. ersättning för resekostnader och dagtraktamente. Till en förtroendevald kan också betalas arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden. Arvodesstadgan för förtroendevalda har senast justerats 1.4.2009. När ärendet bereddes fanns det tillgång till andra universitetssju kvårdsdistrikts och HNS största medlemskommuners arvodess tadgor för förtroendevalda samt riktlinjerna för justering av dem. Ordförandeskapet och medlemskapet i HNS organ förutsätter ett stort engagemang, kompetens och tidsanvändning. Förslaget är att de förtroendevaldas sammanträdesarvoden i regel får en all män förhöjning på 20 %. Styrelsepresidiets årsarvoden och sam manträdesarvodet i direktionen för ett affärsverk (två affärsverks direktioner i stället för tidigare sju) föreslås att höjas med mer än 20 %. En koncernsektions som lyder under styrelsen sammanträ desarvoden och dess presidiums årsarvoden har jämställts med sammanträdesarvodena och årsarvodena för affärsverkens direk tioner. Fullmäktigemandattidens 2013-2016 första sammanträde är planerat till 27.3.2013. Styrelsen Fullmäktige beslutar att ändra 2 3 och 5 i arvodesstadgan för förtroendevalda räknat från 27.3.2013 enligt följande (inom parentes det nuvarande arvodet): 2 Sammanträdesarvoden För deltagande i samkommunens organs sammanträden betalas följande arvoden: Fullmäktige Ordförande 385 (320 ) Vice ordförande och ledamöter 275 (230 ) Styrelsen Ordförande 385 (320 ) Vice ordförande och ledamöter 275 (230 ) Koncernsektion som lyder under styrelsen Ordförande Vice ordförande och ledamöter 250 200
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 13 (61) FULLMÄKTIGE 38 13.12.2012 Av styrelsen tillsatt kommitté eller motsvarande organ Ordförande 175 (145 ) Vice ordförande och ledamöter 115 (95 ) Nämnd Ordförande 175 (145 ) Vice ordförande och ledamöter 115 (95 ) Affärsverkets direktion och nämnden för Hucs Ordförande 250 (145 ) Vice ordförande och ledamöter 200 (95 ) Till ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige betalas för deltagande i styrelsens sammanträden samma arvode som till en i styrelsen. Till ordföranden och annan i styrelsen betalas för deltagande i fullmäktiges och dess utskotts sammanträden samma arvode som till en i fullmäktige. Till en styrelse som förordnad av styrelsen deltar som dess representant i något annat organs sammanträde betalas samma arvode som till en av detta organ. Om sammanträdet varar mer än tre timmar, betalas till den förtroendevalda ytterligare 50 procent av sammanträdesarvodet enligt 2 1 mom. för tiden utöver de tre timmarna. 3 Årsarvoden För förtroendeuppdrag som sköts utanför sammanträdena betalas följande årsarvoden: Fullmäktiges ordförande 2820 (2350 ) Fullmäktiges I och II vice ordförande 1680 (1400 ) Styrelsens ordförande 8000 (6000 ) Styrelsens vice ordförande 4000 (3000 ) Ordförande i koncernsektion som lyder under styrelsen Vice ordförande i koncernsektion som lyder under styrelsen 4200 1680 Ordförande i sjukvårdsområdets nämnd 4200 (3500 ) Vice ordförande i sjukvårdsområdets nämnd 1680 (1400 ) Ordförande i revisionsnämnden 4200 (3500 ) Vice ordförande i revisionsnämnden 1680 (1400 ) Ordförande i affärsverkets direktion Vice ordförande i affärsverkets direktion Ordförande i nämnden för den psykiatriska sjukvården och nämnden för den språkliga minoriteten 4200 (3500 ) 1680 (1400 ) 1140 (950 )
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 14 (61) FULLMÄKTIGE 38 13.12.2012 Om ordföranden i ett organ är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hans rätt till årsarvode när hindret har fortgått utan avbrott i en månads tid. Efter det har vice ordföranden rätt att få en proportionell andel av årsarvodet. 5 Ersättning för inkomstbortfall Till den förtroendevalda betalas för varje påbörjad timme ersättning för inkomstbortfall och ersättning för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av anställning av vikarie, ordnande av vård av barn eller annan motsvarande orsak, dock inte mer än för åtta timmar per kalenderdygn. Maximibeloppet för timersättningen är 37 (34 ). För att få ersättning för inkomstbortfallet ska den förtroendevalda visa upp ett intyg av arbetsgivaren över inkomstbortfallet. Av intyget ska också framgå att den tid som gått åt till att sköta förtroendeuppdraget skulle ha varit arbetstid för den förtroendevalda och att lön inte betalats för denna tid. En förtroendevald som utför förvärvsarbete eller annat arbete utan att stå i arbetsförhållande eller i tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt befattningsförhållande ska förete en tillräcklig utredning över sitt inkomstbortfall. Utredningen ska ges skriftligt. Ett intyg eller en utredning enligt 2 och 3 mom. krävs inte om det belopp som ska ersättas uppgår till högst 23 (15 ) per timme. Den förtroendevalda ska ändå avge en skriftlig försäkran över beloppet av inkomstbortfallet och de kostnader som föranletts av förtroendeuppdraget. Beslut Förslaget godkändes.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 15 (61) FULLMÄKTIGE 39 13.12.2012 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV FÖRVALTNINGSSTADGAN 618/00/01/02/2009 FMGE 39 Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om och ser till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas (KommL 71 ). Beredningen av valet av revisorerna är en av de uppgifter som nämnden enligt kommunallagen har. I 32 i förvaltningsstadgan konstateras följande om valet av revisorerna: "För granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid väljer fullmäktige på förslag av revisionsnämnden en eller flera revisorer. Om fullmäktige väljer endast en revisor och om denna revisor inte är ett samfund, ska fullmäktige också välja en revisorsersättare." HNS nuvarande revisionsavtal är i kraft tills revisionen för 2012 är slutförd. Innan revisionen konkurrensutsätts för de följande åren är det nödvändigt att ändra förvaltningsstadgan så att den motsvarar ändringen av kommunallagen som trädde i kraft 1.7.2012. Enligt 72 i den ändrade kommunallagen: "För granskning av förvaltningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder." Revisorerna har tidigare valts för att granska förvaltningen och ekonomin för de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Detta har lett till att alla konkurrensutsättningar som gäller revision har i kommunerna och samkommunerna hopat sig till början av fullmäktiges mandattid för beredning i de nyvalda revisionsnämnderna och för beslut i fullmäktige eller samkommunsstämmor. Enligt regeringens proposition (RP 24/2012) är det inte heller ändamålsenligt att all konkurrensutsättning som gäller revision utförs samtidigt och därför har man avstått från att binda revisorernas mandattid till fullmäktiges mandattid. Den ändrade kommunallagen gör det möjligt att avsätta tillräckligt med tid för beredningen av valet av revisorerna. De nya bestämmelserna om revisorernas mandattid tillämpas för första gången när revisorerna i stället för de revisorer som valdes för fullmäktiges mandattid 2009-1012 väljs. Revisionsnämnden har 15.10.2012 87 beslutat att föreslå styrelsen att förvaltningsstadgan i detta avseende ska ändras enligt vad som föreslås i beslutsförslaget. Styrelsen instämmer i revisionsnämndens förslag och anser det ändamålsenligt att 32 i förvaltningsstadgan om revisorernas mandattid ändras så att den motsvarar den ovan nämnda bestämmelsen i kommunallagen. Då kan revisionsnämnden när den bereder konkurrensutsättningen av revisionen beräkna den mest ändamålsenliga längden på revisorernas respektive mandattid.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 16 (61) FULLMÄKTIGE 39 13.12.2012 Styrelsen Fullmäktige beslutar att ändra 32 i förvaltningsstadgan om valet av revisorerna enligt följande: "För granskning av förvaltningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder. Om fullmäktige väljer endast en revisor och om denna revisor inte är ett samfund, ska fullmäktige också välja en revisorsersättare." Beslut Förslaget godkändes.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 17 (61) FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS 697/10/03/02/00/2011 FMGE 40 1. Verksamheten vid Hucs barnsjukhus och betydelsen av sjukhuset för behandlingen av barnsjukdomar samt när det gäller den medicinska forskningen och undervisningen på universitetsnivå 1.1 HUCS barnsjukhus som nationellt centrum Lagstadgade krav Högspecialiserad barnsjukvård har i vårt land centraliserats till Hucs både genom lagstiftning och mer inofficiellt som en del av en fallspecifik arbetsfördelning mellan sjukvårdsdistrikten. Genom statsrådets förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (6.4.2011/336) har till Hucs helt (*) eller delvis centraliserats vården av följande barnpatientgrupper: *öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn, *organtransplantationer, allogena transplantationer av benmärgsstamceller, invasiv diagnostik och kirurgisk vård av epilepsi, planering av helhetsbetonad vård samt operativ vård av patienter med harläpp och kluven gom, primär operativ vård av kraniofacial deformitet, operativ vård av skolios, krävande invasiv fosterundersökning och vård av foster, primär vård av bencancer, ----------------- *konsultationstjänster vid särskilt svåra systemiska reumatiska sjukdomar, *behandling av reumatiska sjukdomar som innefattar övervägning av organtransplantation *vård av gallgångsatresi hos barn operativ vård av glaukom hos barn, krävande reumaortopedisk vård vid barnpatienter, *krävande operationsvård av bendysplasi (diastrofisk tillväxtstörning, akondroplasi), *vård av retinoblastom, *operativ vård av antikroppspositiva (F-VIII) hemofilipatienter, Ovanför den streckade linjen har grupperats de för verksamhetsvolymen viktigaste behandlingarna och nedanför linjen patientgrupperna med överlag mycket få eller bara enstaka patienter. De kursiverade behandlingarna ges i dag på Hucs Tölö sjukhus, men de här behandlingarna håller för närvarande på att centraliseras till Hucs Barnklinik eller kommer att centraliseras till det nya barnsjukhuset.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 18 (61) FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 1.2 Vårdens volym och struktur i praktiken "Öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn" som centraliserats till Hucs avser i praktiken operativ behandling av alla medfödda hjärtfel, eftersom barnkardiologin och barnhjärtkirurgin är på många sätt beroende av varandra. På Barnkliniken finns alltså den samlade kompetensen när det gäller hjärtfel och också krävande diagnostik av hjärtfel, elektrofysiologi och hjärtkatetriseringar. Kateteringreppen utförs bara på Barnkliniken, i resten av landet utförs inte katetriseringar på barn. Även den krävande fosterhjärtdiagnostiken utförs i stor utsträckning på Barnkliniken. Likaså har diagnostiken av flera sällsynta syndrom, t.ex. APECED och Mulibrey nanism som hör till det finländska sjukdomsarvet, i praktiken till stor del centraliserats till Hucs eller haft Hucs som kompetensplattform. För de här sällsynta sjukdomarna konsulteras Barnkliniken från olika håll i Europa. Samma fenomen - ett kompetensnätverk som uppstått kring mindre specialpatientgrupper på Barnkliniken i Helsingfors och därav följande beredskap att erbjuda individuella behandlingar också vid extremt sällsynta patientfall - generar ett mångsidigt nationellt behov av att stödja sig på Hucs Barnkliniks kompetens utöver vad som föreskrivs i förordningen. Hos barn förekommer sjukdomar som i ett land av Finlands storlek kan förekomma mer sällan än ens en patient per år. Den vård som ges till patienter utanför HNS är i genomsnitt mer komplicerad och dyrare än den vård som ges till barn inom HNS område. Tabell 1 som ingår som kringmaterial 1 i föredragningslistan visar att när det gäller patienter från områden utanför Hucs specialupptagningsområde är antalet patienter som Barnkliniken vårdar någorlunda jämnt fördelade på alla sjukvårdsdistrikt i förhållande till befolkningsfördelningen. Antalet patienter inom specialistvården under 2011: HNS område 40 275 (94 % av patienterna), Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 617 (1,4 %) och de övriga sjukvårdsdistrikten 1751 patienter (4,1 %). Motsvarande andelar av faktureringen: HNS område 79 %, Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 5 % och de övriga sjukvårdsdistrikten 17 % (20,7 M ). Bild 1 visar hur den genomförda vården är uppdelad när det gäller HNS och de övriga sjukvårdsdistriktens patienter på Barnklinikens olika avdelningar. Njur- och transplantationsavdelningen, hjärtavdelningen och intensivvårdsavdelning K9 har de största andelarna av patienter från kommuner utanför HNS. Till exempel är fördelningen av vårddagarna på intensivvårdsavdelningen (60 % resten av landet, 40 % HNS) mycket nära den geografiska fördelningen av barnbefolkningen i Finland. K9 vårdar också ett stort antal patienter vars vård inte är relaterad till de centraliserade sjukdomarna. Fördelningen av vårddagarna på K9 beskriver det redan ovan beskrivna allmänna fenomenet att Barnkliniken erbjuder nationellt vård uttryckligen för de mest sjuka barnen. En sammanvägning av antalet vårddagar visar vidare att antalet vårddagar som produceras till patienter utanför HNS ligger på en mycket jämn årlig nivå på cirka 10 000 dagar (bild 2).
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 19 (61) FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 1.3 Specialistläkarnas fortbildning Tabell 2 visar Hucs 20 vanligaste DRG-grupper när det gäller barnpatienterna dels inom HNS, dels i resten av landet. Mångfalden och komplexiteten i den vård som erbjuds nationellt i förhållande till barn som bor inom HNS område kommer också i den här jämförelsen fram. Av de 20 vanligaste DRG-grupperna i fråga om patienter som kommer från kommuner utanför HNS återfinns överlag bara 7 i HNS-områdets Top-20-lista. Tabellen visar också i hur små grupper sjukhusvården av barnsjukdomar är uppdelad. I Top 20-listan ingår bara 59 % (HNS-distriktet) eller 65 % (annat än HNS) av alla behandlade patienter. När det gäller patienter från kommuner utanför HNS fanns det inte mer än 19 patienter kvar i den minsta grupp som rymdes med på listan. En betydande del av barnsjukhusets vård ges alltså till en stor grupp som består av mycket små, ofta mycket specifika patientgrupper. Detta understryker det faktum att barnsjukhusets verksamhet alltid är mycket beroende av att det finns en mångsidig och nätverkande kompetens. Barnsjukhusets till en del också exceptionellt stora beroende av sitt interna nätverk gör att den nu pågående evakueringen av Barnklinikens verksamheter till HUCS olika fastigheter verksamhetsmässigt är särskilt problematisk. Barnklinikens nationella roll i utbildningen inom de barnmedicinska specialiteterna är av största vikt. Barnkliniken erbjuder läkare från landets olika central- och universitetscentralsjukhus tilläggsutbildning som inte finns tillgänglig någon annanstans i landet. Områden för vilka man inte kan få formell kompetens utan Hucs Barnklinik är barnkardiologi, organtransplantationer och nefrologi samt barnhematologi för 6 månaders del. Barnkliniken erbjuder dessutom läkare tilläggsutbildning bl.a. i reumatologi, neonatologi och endokrinologi för behoven i resten av landet. Inom neonatologin och barnkardiologin har utbildning getts också till estniska läkare. Barnklinikens personal har påpekat att det i landet har uppstått ett nätverk av experter som inom ramen för en överenskommen arbetsfördelning kan ta hand om patienternas fortsatta vård. Till exempel är ett barn som genomgått en njurtransplantation vid ett års ålder på Hucs Barnkliniks ansvar tills barnet fyller 16 år, men samtidigt ansvarar också sjukhuset inom det egna området för barnet och det innebör att många saker i anslutning till vården ska ske smidigt i samarbete med en tilläggsutbildad barnläkare som arbetar på ett centralsjukhus. En annan gränsyta som Barnkliniken är bekymrad över är att barnpatienter flyttas över till vuxensjukhusens ansvar. Därför har det inom barnkardiologin utbildats vuxenkardiologier enligt 6 månaders moduler nästan årligen för den fortsatta vården och uppföljningen av medfödda hjärtfel. Inom pediatriken där utbildningsutbudet är bredast utbildas på Barnkliniken årligen 7-8 specialistläkare som efter utbildningen återvänder till sitt eget centralsjukhus eller till ett universitetscentralsjukhus.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 20 (61) FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 Utöver detta erbjuder Barnkliniken fortbildning för att trygga behovet av specialister inom sitt eget område och som sedan deltar i att betjäna hela landet. Barnkliniken utbildar själv t.ex. barnhjärtkirurgerna vars arbetsinsats i sin helhet inriktas på det nationella övergripande ansvaret. Inom barnkirurgin erbjuds varje barnkirurg som utbildats i Finland utbildning under 6-12 månader på Barnkliniken i Helsingfors. Barnkirurgin är som specialitet mindre än pediatriken och därför ger inte antalet läkare som årligen får utbildning en exakt bild av helheten. Under 2000-talet har specialutbildning inom barnkirurgi, barnortopedi eller hjärtkirurgi getts till cirka 40 läkare som arbetar i Finland någon annanstans än inom HNS. Dessutom har utbildning getts till cirka 15 läkare inom samma områden, som tjänstgör utomlands. Specialutbildningen för läkare inom anestesi- och intensivvården för barn utgör också en viktig helhet. Under 2000-talet har det utbildats cirka 30 läkare under olika långa perioder. Antalet patienter inom Barnklinikens ortopedi och traumatologi möjliggör en täckande postgradual utbildning efter ortopedexamen. II Motivering till byggande av och byggkoncept för det nya barnsjukhuset 2.1 Barnklinikens och Barnets Borgs sjukhus byggnadstekniska skick Barnkliniken och Barnets Borgs sjukhus som byggdes på 1940-talet är i dåligt skick. Barnkliniken är i början av ett tungt ombyggnadsprogram. Planerna har ständigt förändrats på grund av nya problem. År 2010 blev två nya tilläggsflyglar färdiga med en operationsavdelning med sex salar och den andra av husets intensivvårdsavdelningar för barnpatienter. De nya byggnadsdelarna fyller väl sitt syfte, men de har inte på ett väsentligt sätt löst den övriga byggnadens platsbrist eller opraktiskhet. De kulturmärkta byggnaderna för Barnets Borg och Barnkliniken har begränsade möjligheter att tillgodose behoven inom den moderna barnspecialistvården även efter en eventuell ombyggnad. Efter uppdateringen av Barnklinikens översiktsplan (2008-2009) konstaterades att det är en brådskande uppgift att påbörja planeringen av nya lokallösningar. Skicket på Barnklinikens lokaler har ytterligare snabbt försämrats och verksamhetens säkerhet är redan förenad med betydande risker. I juni 2012 var man tvungen att internt evakuera den neonatala intensivvårdsavdelningen till operationssalens uppvakningsrum på grund av allvarliga luftkvalitetsproblem. Överföringen orsakade en komplex serie av interna flyttningar till provisoriska lokaler som resulterade i att ortopedavdelning K8 är utan adekvata lokaler till våren 2013. Till följd av flyttningarna till de provisoriska lokalerna har man varit tvungen att överföra polikliniska verksamheter också till Kvinnoklinikens fastighet. Senare har det blivit klart att det finns omfattande fuktskador på Barnklinikens poliklinik med hög sjuklighet hos personalen som följd, vilket gör att man måste leta efter större provisoriska lokaler också i Jorvs fastighet. Det har också visat sig att den neonatala intensivvårdsavdelningens nu lediga gamla lokaler inte kan tas i patientbruk utan att man under reparationsfasen evakuerar minst den underliggande vårdavdelningen till någon annan fastighet utanför Barnkliniken.
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 21 (61) FULLMÄKTIGE 40 13.12.2012 I den behovsutredning som gäller projektet för att bygga ett nytt barnsjukhus och som blev färdigt 15.12.2011 ingår en detaljerad analys av Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande verksamhet och en prognos av de olika patientgruppernas framtida utvecklingstrender samt av ett nytt sätt att producera vård (bl.a. en ökande andel av dag- och hemsjukhusverksamhet). Med hänvisning till ovanstående och på basis av bl.a. behovsutredningar och andra utredningar har man blivit övertygad om att det ekonomiskt mest ändamålsenligt är att bygga ett helt nytt barnsjukhus. Byggandet av ett nytt barnsjukhus är funktionellt ett exceptionellt krävande projekt som utöver behoven i metropolområdet tryggar också tillgången på krävande och högkvalitativ barnspecialistvård för nationella behov. Som det konstateras ovan är vårdresultaten på HUCS Barnklinik internationellt på bra eller utmärkt nivå. Dessutom har tillgången på vården hittills varit nationellt täckande; man har inte varit tvungen att söka vårdkompetens hos utländska centra för de barn som Barnkliniken ansvarar för och vårdgarantin har uppfyllts. En kontinuerlig utveckling av högspecialiserade behandlingar innebär ett behov av att stärka mycket högt specialiserade verksamhetsenheter. Ett exempel på detta är operation av ett medfött hjärtfel, där den nuvarande enheten på fyra hjärtkirurger är tillräcklig för de finländska barnens nuvarande behandlingar inklusive akutberedskapen, men otillräcklig ur den medicinska utvecklingens och bland annat ur arbetslagstiftningens synvinkel. Å andra sidan gör tillgången på vårdpersonal och kostnadstrycket att av nybyggnationen förutsätts förändrade processer som höjer de personliga insatsernas produktivitet. Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande byggbestånd är föråldrad och otillräcklig också för ordnandet av "primärnivån" inom specialistvården för barn i metropolområdet. Enligt internationell och inhemsk erfarenhet främjar en centralisering av all barnmedicinsk specialistvård uttryckligen till ett barnsjukhus vårdkvaliteten, säkerheten och effektiviteten. Av historiska skäl sker i Finland rekonstruktion av medfödda missbildningar i ansiktsregionen och på skallens område (HUSUKE, läpp- och gomspaltcentrum) på en separat enhet utanför barnsjukhuset och det nya sjukhuset bör kunna ansluta denna verksamhet till en del av barnsjukhuset. Den viktigaste strategiska utgångspunkten för planeringen är dock att HUCS barnsjukhus nationellt kan garantera en heltäckande tillgång på vård i realtid för barnsjukdomar i typiska till antalet små patientgrupper, oavsett vilka eventuella förändringar som kommer att ske i organiseringen av den specialiserade sjukvården och de regionala ansvaren. Denna uppgift förutsätter förmåga att producera utbildning inom olika barnmedicinska subspecialiteter. Vidare kräver denna uppgift av HUCS barnsjukhus förmåga att bilda ömsesidiga nätverk med andra barnsjukhus som hör till världens bästa barnsjukhus, varför främjande av forskningen i barnsjukdomar också i detta sammanhang är barnsjukhusets huvuduppgift. En nödvändig förutsättning är att barnsjukhuset mellan de olika specialområdena också gör det möjligt för de interna experterna att bilda nätverk å ena sidan med