Anvisningar för kodning av akut appendicit

Relevanta dokument
Anvisningar för klassificering av akut appendicit

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder

Anvisningar för kodning av infekterade sår

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Mycket mensvärk kan bero på endometrios

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) alfabetisk förteckning, reviderad april

Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Riksnormen för ekonomiskt bistånd

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för tandläkare med legitimation i enlighet med HSLF-FS 2017:77

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Kvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista Uppdaterad

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2)

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig

Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF

Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Tillämpningsanvisningar

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Kodningskvalitet i Patientregistret

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Dödsorsaker 2014 HS0301

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

En nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Transkript:

Anvisningar för kodning av akut appendicit

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publikationen ges ut av enheten för klassifikationer och terminologi, avdelningen för statistik och jämförelser. Version: 1.0 Datum 2015-11-18 Artikelnummer 2015-11-37 Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2015

Inledning Klassificeringen av akut appendicit (K35) i ICD-10 ändrades av WHO 2010 och ändringen infördes i Sverige från samma år. Den togs in i den svenska tryckta klassifikationsversionen 2011 (ICD-10-SE). Bakgrunden till förslaget var att man ville ta fram en unik kod för dem som var svårast sjuka, dvs. de med generell peritonit, och skilja dem från sådana med olika former av avgränsad peritonit och från sådana utan tecken på generaliserad eller avgränsad peritonit. Anvisningarna riktar sig till dem som klassificerar diagnoser på nationell, regional och lokal nivå. På regional och lokal nivå kan de användas i de fall huvudmännen kräver in diagnosklassificerade uppgifter för olika ändamål. Klassificeringanvisningarna kan tillämpas av samtliga yrkeskategorier inom vård- och omsorg. Syftet med anvisningarna är skapa förutsättningar för att klassificering av sjukdomar och andra hälsoproblem ska kunna ske på ett enhetligt sätt. Målet är en god kodningskvalitet, dvs. att kodningen överensstämmer med diagnosformuleringen och görs likartat nationellt. Oklarheter i klassificeringen Ändringen har lett till en osäkerhet i kodningen av akut appendicit, vilket avspeglas i statistiken från patientregistret, något som påpekades i en artikel i Läkartidningen (nr 12/2015) av Roland Andersson. Det motiverar dessa förtydligande kodningsanvisningar. Förändringarna kan bero både på definitionsproblem av medicinska termer och på den tekniska utformningen av klassifikationsändringen. Ett sådant problem kan gälla begrepp som generell eller lokaliserad peritonit. ICD har som huvudprincip att inte definiera olika sjukdomstillstånd, utan man överlåter åt den medicinska professionen och gängse medicinska läroböcker att formulera diagnoskriterier. Klassificeringen sker efter den kliniskt formulerade diagnosen. Ett annat skäl till osäkerhet är att man genom ändringen slopade koden K35.9 för diagnosen akut appendicit UNS (=utan närmare specifikation). Principen att koder inte får byta innehåll, när man gör en klassifikationsändring, ledde till att WHO helt slopade K35.0 och K35.1 och valde nya decimaler för den nya indelningen, detta för att markera avsaknaden av full kontinuitet i statistiken. Då ändrade man också K35.9 till K35.8 och lät denna stå för både annan och ospecificerad akut appendicit. Kodare som är vana att placera ospecificerade fall i en UNS-kategori med decimalen.9 kan ha blivit osäkra när det inte längre finns någon sådan, vilket sannolikt är förklaringen till en ökad användning av K36 och K37, där några akut appendicit UNS kan ha hamnat efter ändringen.

Klassificering med förtydliganden Nedan presenteras den nu gällande klassificeringen av akut appendicit med förtydligande kommentarer. (Uppställningen skiljer sig något från den tryckta versionen av ICD-10-SE efter en mindre ändring avseende K35.3 som gjordes 2013.). K35 Akut appendicit K35.2 Akut appendicit med generaliserad peritonit Appendicit (akut) med generaliserad (diffus) peritonit efter ruptur eller perforation Med generaliserad peritonit vid akut appendicit avses som regel operationsfynd av fritt pus (var) i bukhålan. Perforationen kan vara makroskopisk eller mikroskopisk. Det förtjänar att påpekas att en perforation, eller bristning av appendix genom mekanisk dragning i samband med operation, utan fri peritonit, inte ska kodas här. (Om appendix brister vid dragning torde det knappast medföra generell peritonit, vilket är huvudkravet för att denna kod ska användas.) K35.3 Akut appendicit med lokaliserad peritonit Akut appendicit (med eller utan perforation eller ruptur) med peritonit lokaliserad UNS Akut appendicit med peritoneal abscess Med akut appendicit med lokaliserad peritonit avses appendicit med pus som avgränsats till en abscess men även ett inflammatoriskt flegmone utgående från en akut appendicit. Perforation kan finnas men behöver varken påvisas eller föreligga. En lokaliserad abscess eller ett flegmone kan diagnosticeras med bilddiagnostik, vid operation eller som en palpabel resistens vid klinisk undersökning. Akut appendicit med peritonit som inte är specificerad som vare sig generaliserad eller lokaliserad hör även hit. Detta är en hjälpregel när kodningen sker utan tillgång till klinisk primärinformation eller från en ofullständigt dokumenterad eller preciserad diagnos. Anledningen är att enbart de fall som har dokumenterad generaliserad peritonit ska kodas under K35.2.

K35.8 Annan och icke specificerad akut appendicit Akut appendicit utan uppgift om generaliserad eller lokaliserad peritonit Detta är en kod för både annan och icke specificerad akut appendicit. Annan betyder att appendicitdiagnosen har specificerats på annat sätt än angivande av graden av peritonit. Annan kan avse diagnoser som akut gangränös appendicit eller akut flegmonös appendicit men utan uppgift om peritonit. Hit hör även akut appendicit utan tecken på abscess, peritonit eller inflammatoriskt flegmone som diagnosticerats utan operation. (Hur sjukdomen har diagnosticerats har ingen påverkan på hur den klassificeras.) Det är viktigt att framhålla att diagnosen akut appendicit utan andra bestämningar (akut appendicit UNS), som tidigare kodades på K35.9, nu ska kodas på K35.8. Den ska sålunda inte föras till K36 eller K37. Koden K36 Annan appendicit avser annan än akut och innefattar bl.a. kronisk och recidiverande form. K37 Icke specificerad appendicit avser fall där det av dokumentationen inte kan utläsas om det rör sig om akut eller kronisk eller annan form. Den torde knappast ha någon användning i svensk sjukvård.