Västra Hamnen 2031 ett hållbart och gott liv för alla



Relevanta dokument
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Sammanfattning Halvtidsutvärderingen av Västra Hamnen

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Miljöprofil

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

datum Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

SnABbT, snyggt och hållbart

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.


Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Workshop Norra Tyresö Centrum

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Program för parkeringar

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

Skanska och de globala målen

Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Fem förslag har blivit ett

Miljöprogram för Malmö stad

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Reflektion från seminarium 5

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

idéskiss Trafik och parkering

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Byggherredialog i Fullriggaren

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Utställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Kunskapsstråket. En unik position

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Underlag för planuppdrag

Parkeringsstrategi 1(5)

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Sammanställning från workshop

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Integrationsprogram för Västerås stad

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Så ska Hyllie bli hållbart

datum Detaljplan för del av Tusculanum 10 i Rosengård i Malmö

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

version Vision 2030 och strategi

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Program till Vision Luleå 2050

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Transkript:

Västra Hamnen 2031 ett hållbart och gott liv för alla uppdatering av vision, mål och strategier juli 2013

MEDVERKANDE Beställargrupp Christer Larsson (ordf), stadsbyggnadskontoret Börje Klingberg, fastighetskontoret Kerstin Gustavsson, gatukontoret Britten Synnergren, Centrum stadsdelsförvaltning Katarina Pelin, miljöförvaltningen Styrgrupp Josephine Nellerup (ordf), stadsbyggnadskontoret Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Håkan Thulin, fastighetskontoret Stina Nilsson, gatukontoret Ola Melin, gatukontoret P O Johansson, Centrum stadsdelsförvaltning Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen Ulrika Signal, stadsbyggnadskontoret Projektgrupp Kristina Nilsson, projektledare, stadsbyggnadskontoret Ted Gustavsson, bitr. projektledare, stadsbyggnadskontoret Pernilla Andersson, fastighetskontoret Oskar Anselmsson, stadsbyggnadskontoret Anna Stjärnqvist, stadsbyggnadskontoret Anne Brontér, stadsbyggnadskontoret Stina Andersson, stadsbyggnadskontoret Ingela Ljungdell, stadsbyggnadskontoret Inga-Lill Ölin, gatukontoret Karin Larsson, gatukontoret Camilla Morland, gatukontoret Sara Forslund/Linda Medberg, gatukontoret Karin Stomberg, Centrum stadsdelsförvaltning Maria Lööf, miljöförvaltningen Foton och illustrationer Stadsbyggnadskontoret om inget annat anges Referenskompetenser Savita Upadhyaya, VASyd Linda Tenggren, VASyd Olga Schlyter, kulturförvaltningen Anna Lyrevik, kulturförvaltningen Magnus Metz, kulturförvaltningen Jan Johansson, fastighetskontoret Sven Gustafsson, fastighetskontoret Karin Wittenfelt, fastighetskontoret Katarina Burle, fastighetskontoret Cecilia Grytzell, fastighetskontoret Christian Röder, fastighetskontoret Oskar Berglund, fastighetskontoret Sarah Von Liewen, fastighetskontoret Agneta Möller, stadskontoret 2 - VÄSTRA HAMNEN 2031

FÖRORD Utvecklingen av Västra Hamnen har varit mycket framgångsrik i att skapa en blandad bebyggelse med innerstadskaraktär och med starkt fokus på hållbarhet i det attraktiva läget nära Öresund. Stadsutvecklingsprocessen har hittills kännetecknats av vilja och mod att testa nya metoder och idéer, den prestigelöshet som Malmö stad har och som illustreras väl i Västra Hamnen. Västra Hamnen är en källa till stolthet, för såväl Malmö Stad som aktörer och boende. Vi kan inte luta oss tillbaka och leva på de framgångar Västra Hamnen haft hittills, utan vi måste fortsätta arbeta för nya framgångar, vilket sker bäst genom samsyn inom staden och samverkan med alla aktörer. Detta dokument har tagits fram som en förvaltningsövergripande överenskommelse om utvecklingen av Västra Hamnen. Dokumentet baseras på och utvecklar tidigare visionsformuleringar för Västra Hamnen som handlar om den blandade staden och nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. För att varumärket Västra Hamnen ska fortsätta vara starkt och för att Västra Hamnen ska fortsätta ligga i framkant avseende hållbar stadsutveckling, har ambitionerna höjts ytterligare. Ambitionen är att detta dokument ska vara ett stöd i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Västra Hamnen, för alla berörda förvaltningar och i alla skeden. Dokumentet ska ge en tydlig bild av stadens gemensamma syn på Västra Hamnens fortsatta utveckling fram till år 2031. Malmö stads styrgrupp för Västra Hamnen Juli 2013 Josephine Nellerup (ordf), stadsbyggnadskontoret Ola Melin, gatukontoret Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen Håkan Thulin, fastighetskontoret Ulrika Signal, stadsbyggnadskontoret Stina Nilsson, gatukontoret VÄSTRA HAMNEN 2031-3

INNEHÅLL INLEDNING 6 KÄRNA 8 VISION 10 PRIORITERINGAR 11 MÅL OCH STRATEGIER 12 1. Varumärket Västra Hamnen är starkt nationellt och internationellt 13 2. Västra Hamnen är en blandad stad med levande gaturum 14 3. Till Västra Hamnen reser man hållbart 16 4. Västra Hamnen är en kvartersstad 20 5. Det behov av kommunal service som uppstår inom Västra Hamnen tillgodoses där 21 6. I Västra Hamnen är det nära till blått och grönt 22 7. Västra Hamnen fortsätter att ligga i framkant avseende hållbart byggande 24 8. Kretsloppstankar präglar all konsumtion i Västra Hamnen 25 9. I Västra Hamnen finns mötesplatser för alla inomhus 26 10. I Västra Hamnen är energiproduktionen hållbar och energiförbrukningen låg 27 STRATEGISKA PROJEKT 28 KÄLLOR 30 BILAGA Andra styrdokument för Västra Hamnen 31 4 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Orienteringskarta Västra Hamnen Befintlig bebyggelse Planerad bebyggelse, detaljplan/bygglov Planerad bebyggelse, principiell struktur VÄSTRA HAMNEN 2031-5

INLEDNING Syfte Under 2011 genomförde Centrum stadsdelsförvaltning, fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret en utvärdering av Västra Hamnen, Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen, som utgick från Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, ett dokument som sammanfattar kommunens ställningstaganden för utvecklingen av Västra Hamnen. Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen utgör underlag för Västra Hamnen 2031, som är en uppdatering av tidigare vision, mål och strategier. Tidigare visionsformuleringar för Västra Hamnen har handlat om blandad stad och nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, vilket även fortsättningsvis utgör grunden för visionen. Västra Hamnen 2031 Västra Hamnen 2031 är en överenskommelse mellan stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, fastighetskontoret, miljöförvaltningen och Centrum stadsdelsförvaltning och är ett gemensamt underlag för fortsatt planering och utbyggnad av Västra Hamnen. Dokumentet anger under kapitlet Mål och strategier en rad utredningar och projekt som ska genomföras i Västra Hamnen. Avsikten är att dessa projekt planeras och genomförs inom ramen för programmet Västra Hamnen. STRATEGISKA PROJEKT MÅL & STRATEGIER PRIORITERINGARR VISION KÄRNA DOKUMENTET ÄR UPPBYGGT ENLIGT VÄRDEMODELLEN, ETT HJÄLPMEDEL FÖR ATT PRIORITERA OCH SÄKERSTÄLLA ATT MJUKA VÄRDEN FINNS MED I HELA STADSUTVECKLINGSPROCESSEN De uppdaterade målen siktar mot år 2031, 30 år efter bomässan Bo01 som var startskottet för Västra Hamnens omvandling från industriområde till blandad stad. År 2031 förväntas Västra Hamnen ha cirka 25 000 boende (drygt 10 000 lgh) och 25 000 förvärvsarbetande. Västra Hamnen idag Av Västra Hamnens yta är ca hälften bebyggt eller detaljplanelagt idag. Det återstår alltså ytor att planera och bebygga. En ny aspekt har också införts i detta dokument, hållbar livsstil och hållbart beteende, något som inte behandlats i tidigare dokument. Västra Hamnen idag Befintlig bebyggelse Planerad bebyggelse Befintlig park Värdeprogram/planprogram Utredningsområde Area inkl vattenytor 187 ha Kuststräcka 9600 m Allmän platsmark 44 ha (2011), varav grönyta 15 ha Invånare 4 835 (2011) Förvärvsarbetande 11 400 (2012) 6 - VÄSTRA HAMNEN 2031

FYSISK STRUKTUR BETEENDE Hållbarhet Hållbarhet behandlas inte som ett kapitel eller mål för sig utan genomsyrar alla mål och strategier. De tre hållbarhetsaspekterna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Ingen av hållbarhetsaspekterna kan uppnås utan de andra och många frågor påverkar alla aspekterna. De definitioner av hållbarhet som anges i ÖP2012 Planstrategi (utställningsförslag jan 2013) tillämpas även i detta dokument. Den miljöpåverkan som uppstår i städer handlar inte enbart om hur städerna är uppbyggda och den fysiska strukturen utan till stor del om individuella värderingar och beteende. Detta dokument anger strategier såväl för den fysiska strukturen som för beteendeförändringsarbete, t.ex. Mobility Management. Ekologiskt fotavtryck Det ekologiska fotavtrycket anger hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att producera allt vi konsumerar och absorbera det avfall som bildas. Här ingår alla ytor som krävs för att möta efterfrågan på t.ex. mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt byggnader och vägar. I det ekologiska fotavtrycket ingår också användningen av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att bedöma hur stor yta nyplanterad skog som behövs för att absorbera koldioxidutsläppen från användning av olja, kol och gas. Ekologiskt fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet. Om jordens produktiva yta delas upp på antalet människor på jorden, så skulle var och en få 1,8 gha till sitt förfogande. Svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,9 gha, vilket innebär att om alla på jorden levde som i Sverige skulle det behövas tre jordklot för att försörja jordens befolkning. På lokal nivå är det möjligt att skapa förutsättningar för ett minskat ekologiskt fotavtryck men en stor del av miljöpåverkan ligger i samhällsstrukturen och behöver hanteras på regional och nationell nivå. MILJÖPÅVERKAN HANDLAR INTE ENBART OM DEN FYSISKA STRUKTUREN UTAN TILL STOR DEL OM MÄNNISKORS BETEENDE Ekologiskt fotavtryck i Västra Hamnen idag En enkätundersökning för att ta reda på det ekologiska fotavtrycket hos boende och anställda i Västra Hamnen genomfördes under april 2013. Undersökningen visar att boende och anställda i Västra Hamnen i snitt har ett ekologiskt fotavtryck på 5,22 gha d.v.s. något lägre än genomsnittet i Sverige på 5,9 gha. Boende i Västra Hamnen ligger något lägre än de som är verksamma i Västra Hamnen. Kan detta räknas som ett bra resultat för ett område som anses som ett av de mest framstående exemplen i Sverige på hållbar stadsplanering? En förklaring kan vara att boende och verksamma i Västra Hamnen har en större disponibel inkomst än svenskar i genomsnitt, vilket ger möjlighet till större konsumtion av såväl saker som t ex flygresor. Detta vägs upp av Västra Hamnens fördelar, t ex en stor andel passivhus och lågenergihus. Slutsatsen är att Västra Hamnen inte ännu har lyckats fullt ut med hållbarheten. Undersökningen bör följas upp och en förhoppning är att Västra Hamnen år 2031 börjar närma sig ett ekologiskt fotavtryck som motsvarar en planet. Klimatförändringar Utöver att minska bidraget till klimatförändringar genom att minska det ekologiska fotavtrycket, måste Malmö också hantera de effekter av klimatförändringar som redan uppstått. Att anpassa Malmö till klimatförändringar innebär dels åtgärder på en övergripande nivå t.ex. en barriär utanför kustlinjen i hela Malmö och dels lokala åtgärder som riktlinjer för höjd på färdigt golv. VÄSTRA HAMNEN 2031-7

KÄRNA Kärnan beskriver Västra Hamnens nuläge, både kvaliteter att ta vara på och utmaningar att hantera i den fortsatta utvecklingen av området. Det är viktigt att identifiera och bygga vidare på tidigare framgångar. Offentliga attraktioner och rum Västra Hamnen är unikt både vad gäller läget vid havet, historien som industriområde och den nya bebyggelsen med starkt fokus på hållbarhet. Västra Hamnen är känt både inom landet och internationellt. Området är mycket välbesökt av såväl malmöbor som turister och stadsplanerare från hela världen. Havet är den absolut största attraktionen men även prisbelönt arkitektur, hållbarhetslösningar och intressanta offentliga rum bidrar till attraktiviteten. Eftersom Västra Hamnen inte är fullt utbyggd finns stråk som idag upplevs som otrygga. En utmaning för det fortsatta arbetet är att skapa offentliga rum som kan användas av alla, oavsett kön, ålder, etnicitet osv, och att skapa mötesplatser som fungerar under vinterhalvåret. Att få plats med riklig grönska, bra parker och en attraktiv utemiljö i den täta staden är också en utmaning. Blandad stad Helheten upplevs som blandad avseende funktioner även om alla delområden inte är blandade. I Västra Hamnen finns bostäder med olika upplåtelseformer och arbetsplatser inom stora och små företag. Det finns utbildning på alla nivåer, från grundskola till Malmö Högskola, det finns idrottsanläggningar och kommersiell service. Det finns också kulturinstitutioner som Malmö Live som håller på att byggas på Universitetsholmen och Skånes Dansteater i Västra Dockan samt Stpln vid Stapelbäddsparken som är en icke-kommersiell publik mötesplats och föreningslokal. Malmö stad har dock inte lyckats tillgodose hela behovet av kommunal service i Västra Hamnen, framför allt avseende skolor och förskolor, något som är en utmaning i den fortsatta utvecklingen. 8 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Trafik Västra Hamnens läge nära havet är attraktivt men det faktum att det är en halvö med bara tre tillfarter gör att kapaciteten på gatorna är begränsad i rusningstid. Andelen biltrafik måste minska och de hållbara färdmedlen öka för att hantera den befolkning som ett fullt utbyggt Västra Hamnen får. Kollektivtrafiken är väl utbyggd men kan göras mer attraktiv, likaså måste stråk för cykeltrafik till Västra Hamnen utökas och förbättras. Process Vid utvecklingen av Västra Hamnen har stor vikt lagts vid samverkan och dialog. Byggherredialog och Miljöbyggprogram Syd har gett effekt och värdeplanering har varit ett värdefullt stöd i processen. I det fortsatta arbetet är fokus på långsiktighet, samarbete och kommunikation av stor vikt. Malmö i allmänhet och Västra Hamnen i synnerhet utmärks av mod och vilja att testa nytt. Miljömässig hållbarhet Bo01 har rönt internationell uppmärksamhet för energilösningen och planstrukturen. Flera byggnader i Västra Hamnen har fått Malmö stads miljöpris Gröna Lansen och Fullriggaren blir Sveriges största passivoch lågenergihusområde och ett område har certifierats enligt Breeam for Communities. Trots detta har invånarna i Västra Hamnen inte markant mindre ekologiskt fotavtryck än resten av Sverige, vilket innebär en stor utmaning för den fortsatta utvecklingen. VÄSTRA HAMNEN 2031-9

VISION Ett hållbart och gott liv för alla Hållbart anger att Västra Hamnen har en struktur som medger transporter, bebyggelse och livsstil som ryms inom jordens resurser. Gott liv innebär att det i Västra Hamnen finns möjlighet till god hälsa, utbildning, bostäder och arbete. Det finns tillgång till service och rekreation, en attraktiv stadsmiljö med mänsklig skala och levande stadsrum. Det handlar också om att Västra Hamnen är ett område som är fantastiskt, unikt och som gör invånarna stolta. Alla handlar om att Västra Hamnen är en stadsdel för alla oavsett ålder, kön, etnicitet och inkomst. Det handlar också om Västra Hamnen i förhållande till hela Malmö och ett globalt perspektiv. VISIONSBILD VÄSTRA HAMNEN 2031 10 - VÄSTRA HAMNEN 2031

PRIORITERINGAR Prioriteringar beskriver prioriterade värden och intentionerna i arbetet mot visionen. De är en sammanställning av tidigare ställningstaganden för Västra Hamnen. Varumärket Västra Hamnen Varumärket handlar om det vattennära läget, om hållbar och nyskapande bebyggelse, innovativa processer och omvandling av industriområde till blandad stad. Att fortsätta att utveckla varumärket Västra Hamnen är en viktig prioritering i arbetet i riktning mot visionen. Vattnet tillgängligt för alla Västra Hamnens stora kvalitet vattnet, såväl havet som kanaler och hamnbassäng, är tillgängligt för alla. Mod och vilja att testa nytt Västra Hamnen fortsätter att utgöra en plattform för att pröva nya idéer inom stadsutveckling. Mod att testa nytt och en prestigelöshet i att lära från erfarenheter gör Västra Hamnen unikt. I Västra Hamnen tillvaratas lokala initiativ. Framtidens hållbara urbana livsstil Västra Hamnen har infrastrukturen och de tekniska lösningar, t.ex. passivhus, insamling av matavfall och kollektivtrafik, som säkrar en god livskvalitet för alla utan att utarma ekosystem och biologisk mångfald. Social hållbarhet med frågor som hälsa och välbefinnande, barns lek och utveckling, rättvisa och jämlikhet har hög prioritet i den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen. Grönt som väsentlig byggsten Grönområdets viktiga funktioner uppfylls i Västra Hamnen där parkerna utgör lugna lummiga oaser med stora träd, fungerar som mötesplatser, höjer områdets status, livskvalitet och bostadsvärde. Blandad stad De publika rummen och människan är i fokus. Den blandade staden är tillgänglig, trygg och bra för alla under hela dygnet. I stadsdelen finns små och stora verksamheter med en variation av arbetsplatser, bostäder med olika storlekar och upplåtelseformer och god kommunal service. Bebyggelsen har god arkitektur och medger flexibilitet över tid. Bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skapar förståelse för Malmös historia och identitet. Ledande i hållbart resande Andelen bilresor till och i Västra Hamnen har minskat och området är planerat med fokus på de människor som vistas där. De yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedlen gång-, cykel- och kollektivtrafik dominerar och är prioriterade före biltrafik och andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik är högre i Västra Hamnen än i Malmö som helhet. VÄSTRA HAMNEN 2031-11

MÅL OCH STRATEGIER Mätbara mål och konkreta strategier 10 mål med indikatorer som möjliggör uppföljning av stadsutvecklingsarbetet i Västra Hamnen över tid har tagits fram utifrån prioriteringarna. Målen ska vara uppfyllda år 2031 om inte annat anges. Strategier som anger hur de kvaliteter och karaktärer som är beskrivna i vision och prioriteringar ska åstadkommas är kopplade till målen. Strategierna ska ses som exempel på verktyg för att uppnå önskat resultat. Strategierna ska inte ses som bindande utan måste tillämpas med förnuft. Det kan också i det fortsatta arbetet uppstå nya strategier med samma syfte. Strategierna är tydligt och konkret formulerade och uttrycks med ska för att tydliggöra ambitionen i dokumentet. Till en del mål har en idéruta kopplats för idéer som är mer visionära och inte kan formuleras som konkreta strategier. De mål som finns för hela Malmö gäller parallellt med detta dokument och upprepas därför inte här. En lista över relevanta styrdokument återfinns i bilaga 1. Syftet med mål och strategier i detta dokument är att i vissa lägen skärpa ambitionerna i Västra Hamnen jämfört med hela staden för att bygga vidare på det unika i Västra Hamnen. Mål för Västra Hamnen 2031 1. Varumärket Västra Hamnen är starkt nationellt och internationellt 2. Västra Hamnen är en blandad stad med levande gaturum 3. Till Västra Hamnen reser man hållbart 4. Västra Hamnen är en kvartersstad 5. Behovet av kommunal service tillgodoses inom Västra Hamnen 6. I Västra Hamnen är det nära till blått och grönt 7. Västra Hamnen fortsätter att ligga i framkant avseende hållbart byggande 8. Kretsloppstankar präglar all konsumtion i Västra Hamnen 9. I Västra Hamnen finns mötesplatser för alla inomhus 10. I Västra Hamnen är energiproduktionen hållbar och energiförbrukningen låg 12 - VÄSTRA HAMNEN 2031

1. Varumärket Västra Hamnen är starkt nationellt och internationellt Det är känt att varumärket Västra Hamnen omfattar alla delområden, som också tydligt marknadsförs som en del av Västra Hamnen. Regional motor för näringslivet Malmö stad ska fortsätta arbeta för Västra Hamnen som regional motor för näringslivet genom att attrahera människor för att attrahera företag: god infrastruktur, service, skolor och förskolor, bra bostäder och attraktiva stadsrum stödja samverkan mellan högskolan och verksamheter för att befästa Västra Hamnens attraktivitet för forsknings- och innovationsverksamheter och där den kompetens som utvecklas inom högskolan tas tillvara fortsätta satsa på att utveckla näringslivet i Västra Hamnen inom Malmös profilområden kreativa näringar/nya media, besöksnäring, cleantech, huvudkontor arbeta för att både små och stora företag ska finnas. Hållbart näringsliv Malmö stad ska locka och stimulera företag och byggherrar som vill och kan verka i en tät och centrumnära stadsmiljö anammar Västra Hamnens hållbarhetskoncept initierar spjutspetsprojekt inom hållbarhet Öresundsexpo 2022 Malmö stad ska aktivt arbeta för att Öresundsexpo 2022 anordnas i Västra Hamnen. Intressanta miljöer Malmö stad ska fortsätta planera för god arkitektur och intressant planstruktur. Malmö stad ska fortsätta att ta tillvara och utveckla lokala initiativ och att skapa varierade publika platser som attraherar många människor och möjliggör olika aktiviteter. VÄSTRA HAMNEN 2031-13

2. Västra Hamnen är en blandad stad med levande gaturum I varje nytt kvarter finns minst två olika funktioner. Varierade gaturum Variation i gaturummet ska skapas genom entréer mot gataeller genomgående entréer god arkitektur och hög kvalitet på byggnader att flera arkitekter anlitas för varje kvarter och att byggnaderna i ett kvarter är gestaltningsmässigt uppdelade att parallella uppdrag/arkitekttävlingar genomförs för bebyggelse av strategisk karaktär t.ex. hörntomter och höga byggnader Bevarande Befintlig bebyggelse och detaljer som visar på områdets historia ska bevaras. Västra Hamnen ska utformas med stadsgator och kvartersbebyggelse med butiker i bottenvåningar och flexibilitet i byggnaderna. Regementsgatan väster om Mariedalsvägen samt St Knuts torg är exempel på denna typ av bebyggelse. Sittplatser skapas med jämna mellanrum längs med allmänna stråk. Som riktvärde ska det vara som mest 100 meter mellan bänkarna. Offentlig konst ska finnas på eller i anslutning till viktiga noder. ST KNUTS TORG Teckenförklaring Befintligt och planerat Primärt stråk, samlar rörelser och trafikslag Viktiga kopplingar, schematiskt visade Allmänt tillgängligt stråk längs vattnet Noder kultur Noder rekreation Noder handel Publika och kommersiella verksamheter i bottenvåning, regleras i kommande detaljplaner: ska finnas ska möjliggöras 14 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Typsektioner gator Planeringen ska utgå från de tre typsektionerna för gator som illustreras till vänster, variation får finnas. Utöver gatans bredd ska förgårdsmark på minst en meter finnas på kvartersmark. GÅNGFARTSGATA 10-14 M GÅNGFARTSGATA 10-14 M Gatuplanteringar Gatuplanteringar enligt typsektionerna ska finnas. För att skapa smalare gatusektioner kan ett eller flera större träd placeras i fickor i bebyggelsen i stället för i rad i gatan, se planskisser till vänster. Eftersom gatuplantering i allmänhet påverkar räddningstjänstens möjlighet att genomföra fönsterutrymning från byggnaderna kan det bli nödvändigt att på kvartersmark anordna säker utrymningsväg utan hjälp från Räddningstjänsten. Blandade funktioner En blandning av funktioner ska eftersträvas. I varje kvarter ska minst två olika funktioner finnas, t.ex. bostäder med handel i bottenvåning, kontor med förskola i bottenvåning. Publika och kommersiella verksamheter i bottenvåning ska möjliggöras i alla kommande detaljplaner. 2,5-3 3,5 5,5-6,5 LOKALGATA 11,5-15 M 2,5-3 m 2,5-3 5,5-6,5 LOKALGATA 11,5-15 M 2,5-3 m Storskaligt köpcentrum eller ytterligare storskalig livsmedelshandel ska inte anläggas i Västra Hamnen. Olika storlekar på bostäder/kontor/lokaler och olika upplåtelseformer ska finnas. Flexibilitet Uppförande av bebyggelse med blandade funktioner, flexibilitet över tid och oberoende av konjunkturförändringar ska säkerställas. t.ex. genom flera användningsbestämmelser i detaljplan. Obebyggda ytor ska kunna aktiveras och utnyttjas för tillfälliga aktiviteter, t.ex. stadsodling. 2,5-3 2,5 3,5 5,5-6,5 3,5 2,5 2,5-3 m UPPSAMLINGSGATA 22,5-24,5 M TYPSEKTIONER OCH PLANSKISSER FÖR GATOR på gång Utredning om korttidsparkering och angöring i Malmö, gatukontoret 2013, ska ge stöd vid planering av funktioner och tillgänglighet. VÄSTRA HAMNEN 2031-15

3. Till Västra Hamnen reser man hållbart Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska stå för minst 75 % av de boendes resor och 70 % av resorna till arbetsplatserna. Parallellt med detta dokument har en PM om hållbart resande i Västra Hamnen tagits fram på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden. Mål 3 och dess strategier är hämtade ur PM:en som också innehåller bakgrundsbeskrivningar. Gångvänligt Det ska finnas både attraktiva dagstråk och trygga nattstråk. Utformningen av gångfartsområden som prioriterar gående och som inbjuder till vistelse ska vidareutvecklas. Broar Gång- och cykelbroar till Västra Hamnen ska uppföras i enlighet med kartan nedan. Den nya bron för spårväg över Varvsbassängen i Styrmansgatans förlängning ska dimensioneras för hög kapacitet för cykeltrafik. Cykeln ska synas och prioriteras Kartor och vägvisning för gång- och cykelstråk ska finnas vid infarterna till Västra Hamnen och inom området. Saknade länkar för snabb och säker cykeltrafik till och från Västra Hamnen ska identifieras och åtgärdas. Malmö stad ska arbeta med utformningsprinciper som främjar cykeltrafiken t.ex. genom åtgärder där cykeln prioriteras på gångfartsområde. Vid gatuarbeten, byggnadsarbeten mm ska cyklisternas framkomlighet prioriteras framför bilens och omläggning för cykel ska skyltas tydligt. Det ska finnas parkeringar för cykel på allmän platsmark vid målpunkter och platser av allmänt intresse, dessa ersätter inte parkering enligt p-norm på kvartersmark. Parkering av lådcyklar och cykelkärror ska ges utrymme vid förskolor, skolor och större butiker men även barnvagnar vid förskolor. Teckenförklaring Befintliga p-hus Planerade p-hus, schematiska placeringar och uppskattat behov Planerad gång- och cykelbro Ev framtida gång- och cykelbro 16 - VÄSTRA HAMNEN 2031

PARKERING FÖR LÅDCYKLAR OCH CYKELKÄRROR I ESLÖV Snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik Spårväg, eller annan kapacitetsstark kollektivtrafik, ska trafikera Västra Hamnen på Neptunigatan, Västra Varvsgatan, Riggaregatan, Östra Varvsgatan och genom Varvsstaden. Kortare restider med kollektivtrafiken till Västra Hamnen från olika tätorter i Skåne och stadsdelar i Malmö ska skapas genom samarbete med Skånetrafiken. Möjlighet till förlängning av regionbusslinjer till Västra Hamnen ska utredas. I den pågående förstudien om en framtida Öresundsmetro Köpenhamn-Malmö finns diskussioner om en tänkbar station i Västra Hamnen. Den skulle både förbättra resandet mot Köpenhamn och mot Malmö C. Dialog och beteendepåverkan Malmö stad ska tydliggöra sitt synsätt avseende trafik till, från och i Västra Hamnen och stadens förhållningssätt till trafiken vid en ökande befolkning samt kommunicera med berörda i Västra Hamnen. Malmö stad ska sprida information om lyckade åtgärder, genomförda undersökningar och projekt till berörda aktörer samt på Malmö stads hemsida. Malmö stads arbete med information och mobility management-åtgärder för förändrat resbeteende hos boende, verksamhetsutövare, anställda och besökare ska breddas ytterligare. VÄSTRA HAMNEN 2031-17

Trafik på människors villkor Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras före biltrafik vid ny- och ombyggnader. Malmö stad ska skapa ett nytt sätt att se på resande, Västra Hamnen ska vara ett område man inte tar bilen till. Malmö stad ska arbeta för hållbar godstrafik, dvs för att leveranser till verksamheter och avfallshämtning från bostäder och verksamheter sker med så liten påverkan på miljön som möjligt. Avseende avfallshämtning ska VASyd arbeta för att minska och samordna transporterna samt ha fordon med förnyelsebara bränslen. Effektiv bilparkering Parkeringsbehov och parkeringslösning ska redovisas för storkvarter i ett tidigt skede i planeringen. Parkeringslösning med p-hus ska finnas utbrett i Västra Hamnen och som utgångspunkt ska det finnas i varje storkvarter. Parkeringsanläggningarna ska möjliggöra samnyttjande av parkeringsplatser mellan bostäder och olika verksamheter samt vara flexibla över tid användas för bilpoolsbilar och cykelpool ha en publik verksamhet i bottenvåningen placeras i anslutning till infarten till storkvarteret/ området Malmö stad ska arbeta med bilpooler för att reducera behovet av parkeringsplatser för bostäder samt utvärdera bilpoolernas långvariga effekt. Malmö stad ska genomföra projekt avseende reduktion av parkeringsnorm för kontor/verksamheter. Exempel på åtgärder som kan sänka parkeringsbehovet är månadskort för kollektivtrafik, bilpool för tjänstebilar och cykelpool för tjänstecyklar. 18 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Plats för resande Illustrationerna av Stora Varvsgatan med olika trafikslag visar skillnaden i utrymmesbehov vid transport av samma antal resande. För att få plats med alla resande vid ett fullt utbyggt Västra Hamnen måste andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik vara högre och andelen biltrafik lägre än i Malmö som helhet. på gång Superbuss (Malmöexpressen), kapacitetsstark kollektivtrafik, trafikerar Västra Hamnen från år 2014. Utredning om signalprioritering vid Stora Varvsgatan för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken. Utredning av möjligheterna för ett hyrcykelsystem i Västra Hamnen, vid Centralstationen och i centrum. Utredning om lokalisering av publika cykelpumpar som är gratis att använda. Utredning om permanenta lösningar för cykelpool. idéer Bilfritt boende. Skapa gångstråk som uppmuntrar till fysisk aktivitet och naturlig lek. Skapa möjlighet för godsleveranser med cykel, omlastningsplats för gods till cykel. STORA VARVSGATAN VÄSTERUT MED CYKLAR, BUSS RESP. BILAR MED SAMMA ANTAL RESANDE VÄSTRA HAMNEN 2031-19

4. Västra Hamnen är en kvartersstad Ny bebyggelse har en tydlig kvartersstruktur anpassad efter de funktioner som krävs. Helhetssyn Detaljplaner ska göras på storkvartersnivå och kvalitetsprogram med principer för gestaltning och hållbarhet ska tas fram i samband med detaljplanearbetet. Detaljplaner får göras för enskilda kvarter endast om struktur och funktioner utretts för hela storkvarteret. I Västra Hamnen regleras exploateringen genom att begränsa byggnadshöjder och reglera kvartersmått, att tillgodose ytbehov för offentlig service och allmän platsmark samt att tillgodose ev bevarande. Ljusförhållanden, insyn, buller, grönytefaktor mm påverkar också hur mycket av marken som kan bebyggas. Utformning av kvarter Kvartersstrukturen ska anpassas efter de funktioner som krävs i området/kvarteren t.ex. park, torg, förskola. Detta kan innebära att alla kvarter inte avgränsas av byggnader runt alla sidor. Det ska finnas tydliga gränser mellan publika och privata områden. Det ska finnas tydliga gåendeprioriterade stråk genom storkvarter/områden. Byggnadskvarter får vara högst 80 m långa. PRINCIPSKISS STORKVARTER Byggnadshöjder Denna strategi ersätter policyn Högt och lågt i Västra Hamnen. Byggnadshöjder ska vara generellt max 5-6 våningar i bostadshus eller 4-5 våningar i kontorshus (ca 17-21 m), med inslag av bostadshus i fyra våningar (ca 11-14 m). Enstaka, korta högre byggnadsdelar eller byggnader upp till 32 m mot Stora Varvsgatan och Neptunigatan tillåts. Takvåning får förekomma på delar av byggnaden. 20 - VÄSTRA HAMNEN 2031

5. Det behov av kommunal service som uppstår inom Västra Hamnen tillgodoses där Målet gäller all kommunal service, såsom förskola, skola, särskilt boende för äldre och LSS-boende. Förskolor uppförs i samma takt som behovet skapas vid ny bostadsbebyggelse Skolor och förskolor Skolor och förskolor ska planeras med tomtstorlek och lägen i princip enligt kartan nedan. Utbyggnad av kommunal service Alla möjligheter som finns att bygga ut den kommunala servicen ska utnyttjas efter behov. markanvisningstävlingar som metod för att t.ex. skapa förskolor integrerade i kontorsprojekt ska användas byggnadsskyldighet ska regleras i köpeavtal tvingande bestämmelser för förskola ska användas i detaljplaner markägarens skyldighet att avstå mark för allmän byggnad enligt 6 kap 4 plan- och bygglagen ska påkallas Långsiktighet Långsiktighet ska råda i planering och genomförande av kommunala anläggningar. Kvalitetsnivån ska anpassas till varje enskilt projekt. Effektiva lösningar för kommunal verksamhet De fysiska strukturerna ska möjliggöra effektiva lösningar för kommunal verksamhet. Det behov av skola och förskola som barnen som bosätter sig i Västra hamnen har ska mötas. Enligt Centrum stadsdelsförvaltning ska en förskola av driftsskäl ha fyra avdelningar, vilket motsvaras av ca 80 barn. Riktlinjerna Utemiljö vid förskolor ger en rekommenderad minsta totala friyta på ca 2000 m 2 och ett rekommenderad friyta på 30 m 2 /barn. Lekvärdesfaktorn kan användas som komplement för att höja kvaliteten på utemiljön. Vid nybyggnation i Västra Hamnen är det generellt inte motiverat att frångå riktlinjerna. En grundskola F-9 ska av driftsskäl rymma ca 500 elever och uteytan rekommenderas vara ca15 m 2 per barn. Teckenförklaring Befintlig skola F-9 Planerad skola F-9 Befintlig förskola Planerad förskola i Dp/Pp Planerad förskola, schematiska placeringar VÄSTRA HAMNEN 2031-21

6. I Västra Hamnen är det nära till blått och grönt Ett stråk längs vattnet runt hela Västra Hamnen är tillgängligt och utformat så att alla malmöbor känner sig välkomna. Västra Hamnen upplevs som en grön stadsdel. Tillgängligt stråk längs vattnet Det ska finnas tillgängliga, attraktiva stråk längs vattnet runt hela Västra Hamnen. minst 10 m allmän platsmark ska finnas längs allt vatten allmänna platser med olika funktioner ska finnas i anslutning till det blå stråket stråket ska vara tillgängligt och attraktivt för alla malmöbor Mildra effekter av klimatförändringar Grönskan i staden ska aktivt användas för att mildra effekter av klimatförändringar såsom att dämpa avrinningen vid stora regn och för att skapa skugga, bryta vind, dämpa bullerreflexion och minska luftföroreningar. Stora träd Lämpliga platser för stora solitärträd på allmän platsmark och kvartersmark ska utredas i detaljplaneskedet. Riktvärde för ytbehov för stora träd är 200-400 m 2. Attraktiva parker Det ska finnas tillgängliga, attraktiva parker runt hela Västra Hamnen. grönområdena ska ha rätt kvaliteter, innehåll och närhet till användarna parker och platser ska ha ett varierat innehåll med olika uttryck för olika slags rekreation det ska finnas olika typer av lekplatser och bollplaner för barn i alla åldrar särskilt fokus ska läggas på större barn och unga som rör sig själva i staden samt på genusperspektiv vid utformning av parker Vattenaxel En tematisk vattenaxel ska skapas i öst-västlig riktning längs Lilla Varvsgatan från Scaniaplatsen till Dockplatsen. Vattnet kan utformas i olika skalor och ha olika uttryck, från en större vattenanläggning i Varvsparken till mindre fontäner eller öppen dagvattenhantering. Teckenförklaring Befintlig park Planerad park Allmänt tillgängligt stråk längs vattnet, delvis befintligt Vattenaxel Einar Hansens esplanad 22 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Grön kvartersmark Kommande detaljplaner ska reglera följande avseende grönska på kvartersmark friytan i ett kvarter ska utgöra en sammanhållen gemensamhetsanläggning för rekreation över fastighetsgränser i de fall det är nödvändigt för att åstadkomma goda rekreationsmöjligheter tillåten BYA på innergård ska begränsas grönytefaktor ska användas grönska på t.ex. förskolegårdar ska utformas som en tydlig kvalitet i stadsrummet förskole- och skolgårdar ska göras tillgängliga för allmänheten på tider då de ej nyttjas av verksamheten. SUNDSPROMENADEN Rening av dagvatten Utrymme för rening av dagvatten längs gator med mer än 8000 fordon/dygn ska skapas på allmän platsmark, för dagvatten från allmän platsmark. Malmö stad ska genomföra ett projekt avseende rening av dagvatten i tät stadsmiljö. GRÖN KVARTERSMARK OCH GRÖNA TAK VATTENTEMA STORA TRÄD idéer Varje kvarter har sitt eget vårdträd. Växthus för odling och som mötesplats vintertid. Utveckla metoder för odling på tak/terrasser/ balkonger Bikupor på tak Blomsteraffär/handelsträdgård med lokal odling VÄSTRA HAMNEN 2031-23

7. Västra Hamnen fortsätter att ligga i framkant avseende hållbart byggande All ny bebyggelse ska redovisas avseende miljöbelastning i enlighet med aktuella certifieringssystem eller miljöbyggprogram. Livscykelperspektiv Malmö stad ska genomföra ett pilotprojekt avseende livscykelperspektiv för den byggda miljön. I byggprocessen ska energiförbrukning, materialval och transporter beaktas. Process som stöd Resurser ska finnas inom Malmö stads berörda förvaltningar för att arbeta med processer som stödjer hållbart byggande, såsom hållbarhetscertifiering av byggnader och stadsdelar. Även privata markägare ska kunna använda Miljöbyggprogram Syd. Malmö stad ska arbeta aktivt med exploatörer och söka externa medel för att driva och möjliggöra spjutspetsprojekt. Stadens egna projekt Där Malmö stad äger marken ska högre krav ställas avseende hållbart byggande än vad BBR anger. För Malmö stads egna projekt, t.ex. skolor och förskolor, ska nivå A i Miljöbyggprogram Syd eftersträvas. Pilotprojekt med giftfri förskola ska genomföras. Självbyggeri På stadens mark ska självbyggeri med hållbarhetsfokus möjliggöras. Mikroklimat I detaljplaneskedet ska mikroklimatstudier genomföras för att optimera byggnadernas placering och utformning utifrån vind- och solförhållanden. Teckenförklaring Mark i stadens ägo avsedd för exploatering 24 - VÄSTRA HAMNEN 2031

8. Kretsloppstankar präglar all konsumtion i Västra Hamnen Mängden avfall är reducerad jämfört med 2011. Sortering av avfall Det ska finnas utrymme för alla relevanta avfallsfraktioner inklusive organiskt avfall på alla fastigheter, även verksamheter och restauranger. VASyd ska genomföra pilotprojekt i Västra Hamnen för kvartersnära återvinningscentraler med utrymme för byten av saker, återbruksdepå för möbler och möjlighet att lämna farligt avfall. Information om konsumtion Malmö stad och VASyd ska genomföra kontinuerliga informationskampanjer i Västra Hamnen, riktade till boende och verksamheter, om minskad konsumtion av nyproducerat och reducering av avfall som en del av en hållbar livsstil. Miljösamordning VASyd ska undersöka möjligheten att skapa ett nätverk för verksamheter för att ta till vara samordningsmöjligheter så att det som är avfall från en verksamhet kan utnyttjas som en resurs för ett annat. Dricksvattenförbrukningen ska minska Malmö stad och VASyd ska uppmuntra verksamheter och privatpersoner till sparsamhet med dricksvatten. VASyd ska ta fram information om vattenbesparande åtgärder, framför allt avseende varmvatten, och genomföra regelbundna informationskampanjer. på gång Utvärdering av system med matavfallskvarnar i Fullriggaren. idéer Arrangera bondens marknad med inslag av privata lokalproducerade grönsaker samt växtloppis. Kampanjer riktade till restauranger och livsmedelsaffärer om mat som är rättvist och hållbart producerad. Mat som håller på att gå ut i matvarubutiker säljs och används av restauranger. VÄSTRA HAMNEN 2031-25

9. I Västra Hamnen finns mötesplatser för alla inomhus Minst två ytterligare icke-kommersiella lokaler tillgängliga för allmänhet, föreningsliv och fritidsverksamhet. Lokalt föreningsliv Lokala initiativ ska tillvaratas och Västra Hamnen ska fortsätta utvecklas som plattform för nyskapande lösningar för lokalt föreningsliv. Stadsdelsbibliotek Malmö stad ska arbeta fram innovativa lösningar för stadsdelsbibliotek/mediatek i området. Samnyttjande av lokaler Tidig dialog ska föras inom staden för att möjliggöra samnyttjande av kommunens lokaler för skolverksamhet, föreningsverksamhet, fritidsverksamhet mm. ORKANENBIBLIOTEKET ÄR ETT AV MALMÖ HÖGSKOLAS MED LITTERATUR INOM FRAMFÖR ALLT SAMHÄLLSVETENSKAP, PEDAGOGIK, TEKNIK, NATURVETENSKAP, KONST, KULTUR OCH KOMMUNIKATION STPLN, BEFINTLIG ICKE-KOMMERSIELL MÖTESPLATS, FOTO GOOGLE 26 - VÄSTRA HAMNEN 2031

10. I Västra Hamnen är energiproduktionen hållbar och energiförbrukningen låg Boende och anställda i Västra Hamnen är ännu bättre på energibesparande åtgärder än 2013. Den energi som förbrukas i Västra Hamnen täcks på ett hållbart sätt. Hållbar energiproduktion Malmö stad ska ta fram program för hållbar energiproduktion i Malmö, i samarbete med aktörer, för att säkerställa att den energi som förbrukas i Västra Hamnen täcks på ett hållbart sätt. Låg energiförbrukning Malmö stad ska arbeta aktivt för låg energiförbrukning i alla skeden av stadsutvecklingsprocessen och brukarfasen genom att exempelvis uppmuntra uppförande av passivhus och lågenergihus genomföra kampanjer för beteendeförändringar uppmuntra till och informera om förbättringsåtgärder vid renovering och ombyggnad gynna energieffektiva transporter idéer Undersöka hur transportenergi kan täckas av motsvarande el/biogasproduktion. Utveckla smarta elnät tillsammans med e.on Solcellsladdad belysning och parkeringsautomater Använda den mest miljövänliga energin för varje funktion. VÄSTRA HAMNEN 2031-27

STRATEGISKA PROJEKT De strategiska projekten kräver extra fokus och är avgörande för att visionen ska kunna uppnås. Broar Nya broar för gång- cykel- och kollektivtrafik är avgörande för att koppla samman Universitetsholmen med resten av Västra Hamnen och Västra Hamnen med resten av staden, liksom en ombyggnad av klaffbron med förbättrade gång- och cykelbanor. Kommunal service Tillräcklig och högkvalitativ kommunal service, framför allt skolor och förskolor, är avgörande för Västra Hamnens fortsatta attraktivitet för såväl boende som företag. Tillgängligt stråk längs vattnet Vattnet är en av Västra Hamnens största tillgångar och att all mark längs vattnet är tillgängliga för allmänheten är viktigt såväl för Västra Hamnens fortsatta attraktivitet som ur jämlikhets- och folkhälsosynpunkt. 28 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Hållbart resande När befolkningen i Västra Hamnen växer är det avgörande att fler personer väljer att gå, cykla och åka kollektivt så att andelen biltrafik kan minska. Malmö stad ska skapa ett nytt sätt att se på resande, Västra Hamnen ska vara ett område man inte tar bilen till. För att åstadkomma detta krävs en kombination av infrastruktursatsningar och beteendeförändringsåtgärder. Processer för hållbarhet Malmö stad ska fortsätta att utveckla goda metoder för samverkan mellan alla aktörer i stadsbyggnadsprocessen. Metoderna ska utvärderas kontinuerligt och erfarenheterna ska användas i kommande projekt. Västra Hamnen ska utgöra en motor för hela staden inom processutveckling. VÄSTRA HAMNEN 2031-29

Källor Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen, Malmö stad 2011 Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen Malmö stad 2007 What makes an eco-town? A report from BioRegional and CABE inspired by the eco-towns challenge panel. 2008 www.wwf.se Allmänna ytor i Västra hamnen. Underlag för fortsatt planering, Malmö stad 2007 Dialog kring Västra Hamnen 2031, rapport Malmö stad juni 2013. 30 - VÄSTRA HAMNEN 2031

Bilaga Andra styrdokument för Västra Hamnen Nedanstående dokument är några av de styrdokument för stadsutveckling som gäller 2013 och som är relevanta för Västra Hamnen. Dokumenten kommer att uppdateras under tidens gång. Kontrollera därför alltid att samtliga gällande planeringsriktlinjer beaktats. Avfallsplan 2011-2015, för Malmö stad och Burlövs kommun Bostadspolitiska mål för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27 Cykelprogram för Malmö stad 2012-2019, antagen av kommunfullmäktige 2012-04-24 Dagvattenpolicy, antagen av tekniska nämnden 2002 Dagvattenstrategi för Malmö, Malmö stad 2008 Det Offentliga Rummet i Västra Hamnen, stadsbyggnadskontoret 2010 Energistrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2009-12-17 Fotgängarprogram 2012-2018 Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2012-04-24 Framtidens kollektivtrafik i Malmö, strategi för genomförande, antagen av kommunfullmäktige 2010-06-02 Grönplan för Malmö, godkänd av kommunfullmäktige 2003 Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad 2011-2014, antagen av kommunstyrelsen 2011-11-02 Handlingsplan för klimatanpassning Malmö 2012-2014, godkänd av kommunstyrelsen 2012-02-29 Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad, Stadsbyggnadskontoret 2005 Handlingsprogram för hållbara resor och transporter i Västra Hamnen, gatukontoret 2010 Hela Malmö - en folkhälsopolicy, antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 Karaktär Malmö, Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande, antagen av kommunstyrelsen februari 2005 Kvalitetsprogram Bo01, stadsbyggnadskontoret 1999, rev 2002 Miljöbyggprogram Syd, antagen av kommunfullmäktige 2009-10-21, version 2 2012-12-11 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020, antagen av kommunfullmäktige 2009-12-17 Näring till näringslivet, Näringslivspolitiskt strategi för Malmö stad, antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16 Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, antagen av kommunfullmäktige september 2010 Policy för hållbar utveckling och mat, för Malmö stad, antagen av kommunfullmäktige 2010-10-28 Starta förskola, PM, antagen av miljönämnden 2011-05-23 Tillämpning av riktlinjer för trafikbuller, stadsbyggnadskontoret 2012 Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012 2017, antaget av tekniska nämnden 2012-04-24 Trafikstrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2004 Trafikutredning för Västra Hamnen, 2010-01-22 Utemiljö vid förskolor i Malmö, stadsbyggnadskontoret december 2011 Värdeprogram Citadellsfogen, godkänt av stadsbyggnadsnämnden 2013-04-19 Värdeprogram för Masthusen, stadsbyggnadskontoret 2011 Värdeprogram Västra Dockan, stadsbyggnadskontoret 2012 Översiktsplan 2012, utställningsförslag godkänt av kommunstyrelsen feb 2013 Detaljplaner och planprogram VÄSTRA HAMNEN 2031-31