Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala
Syfte Att utvärdera effekten av tillsatsmedel på ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors produktion, fodereffektivitet och proteinutnyttjande när korna utfodras med er som skiljer sig i andel vomstabilt råprotein / vomnedbrytbart protein.
Skörd Andra skörd gräs (75 %) /klöver (25 %) 11 juli 2013 Nötcenter Viken Lantmännen Förtorkning till 33 % ts Exakthackning Tillsatsmedel
Ensilagebehandlingar utan tillsatsmedel Bakteriepreparat (inokulant) Kofasil Duo Lactobacillus plantarum / Lactobacillus buchneri, 200, 000 cfu/g Kemiskt preparat (saltbaserat) Kofasil Ultra K natrium nitrit, hexamin, kaliumsorbat, natriumbensoat natriumpropionat, 2 L/T
Kemisk fraktionering av råprotein CNCPS (Licitra et al., 1996) Råprotein Sant protein Icke protein-n (A) ND-olösligt protein Buffertolösligt protein ND-lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) A och B1 är lösliga i vommen De kräver snabb energikälla AD-olösligt protein (C) Analyserat Beräknat AD-lösligt protein (B3) B2 och B3 är mest värdefulla B2 bryts ner i varierande grad i vommen B3 bryts ner långsamt i vommen och en stor del är vomstabilt C anses som osmältbar
Proteinfraktionernas nedbrytning och passage A mikrob protein B1, B2, B3, C B2 B3 C C
Ensilagekvalitet Omsättbar energi, MJ/kg ts 10,7 10,5 10,7 Råprotein (Rp), % av ts 15,4 14,9 15,4 Sant protein, % av ts 7,33 b 7,15 b 8,00 a NPN (A), % av Rp 52,3 (a) 52,0 (ab) 48,1 (b) Buffert-lösligt protein (B1), % av Rp 2,1 2,2 2,6 ND-lösligt protein (B2), % av Rp 32 (b) 34 (ab) 36 (a) AD-lösligt protein (B3), % av Rp 9,0 7,6 8,8 AD-olösligt protein (C), % av Rp 4,2 4,2 4,7 RUP5, % av Rp 22 23 24
Ensilagekvalitet Socker (WSC), % av ts 1,9 c 3,3 b 4,6 a ph 4,6 a 4,5 b 4,6 a Mjölksyra, % av ts 8,6 7,9 8,2 Ättiksyra, % av ts 2,6 a 1,9 ab 1,7 b Etanol, % av ts 0,44 a 0,33 a 0,19 b NH 3 -N, % av total-n 11,8 a 9,7 b 8,3 b Ingen smörsyra
Försöksdesign Korna fick samma i 9 veckor Mätvecka var tredje vecka 48 kor (5 månader i laktation) blockades efter ras, lakt. nr., lakt.stadium, kg ECM 8 block med 6 kor i varje block som slumpades på behandlingarna
Foderstat 14,8% Rp av ts 48 kor Försöksled Foderstat Hög RUP 4,9% av ts 24 kor Foderstat Låg RUP 2,9% av ts 24 kor 8 kor 8 kor baserat 8 kor 8 kor 8 kor baserat 8 kor
Försökser Sammansättning Hög RUP Låg RUP Gräs/klöver ensilage, kg ts 12,3 12,3 Kraftfoder hög RUP, kg ts 8,8 Kraftfoder låg RUP, kg ts 8,8 Mineraler/vitaminer 0,18 0,18 Gräs/klöver ensilage, % av ts 57,8 57,8 Råprotein, % av ts 14,8 14,9 RUP, % av ts 4,9 2,9 RDP, % av ts 9,9 12,0 NDF, % av ts 36,8 36,3 Stärkelse, % av ts 18,4 17,6 OE, MJ/kg ts 11,1 11,1
Resultat - Foderintag 35 30 Hög RUP 25 20 15 10 5 0 Ts-konsumtion (kg) Rp-konsumtion (kg) 35 30 Låg RUP 25 20 15 10 5 0 Ts-konsumtion (kg) Rp-konsumtion (kg)
Mjölkavkastning 35 30 Hög RUP 25 20 15 10 5 0 Mjölk (kg) Lågt RUP i en ECM (kg) 35 30 25 P < 0.01 P < 0.001 Låg RUP 2,8 kg ökning i mjölkavkastning 3,5 kg ökning i ECM genom användning av tillsatsmedel 20 15 10 5 0 Mjölk (kg) ECM (kg)
Mjölkens halter Högt RUP baserat Signifikans Fett, % 4,25 4,27 4,36 Ej signifikant Protein, % 3,32 3,31 3,31 Ej signifikant Laktos, % 4,71 4,66 4,67 Ej signifikant Urea, mmol/l 3,86 3,81 3,86 Ej signifikant Lågt RUP baserat Signifikans Fett, % 4,37 4,60 4,50 Ej signifikant Protein, % 3,35 3,30 3,25 Ej signifikant Laktos, % 4,70 b 4,83 a 4,72 b P < 0.05 Urea, mmol/l 3,79 b 3,60 b 4,12 a P < 0.001
Mängd fett, protein och laktos i mjölken 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Fettmängd (kg) Lågt RUP i en 0,17 kg ökning i fettmängd 0,07 kg ökning i proteinmängd 0,15 kg ökning i laktosmängd Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) genom användning av tillsatsmedel 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Hög RUP P < 0.001 Fettmängd (kg) P < 0.05 P < 0.01 Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) Låg RUP
Mängd fett, protein och laktos i mjölken 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Fettmängd (kg) Lågt RUP i en 0,17 kg ökning i fettmängd 0,07 kg ökning i proteinmängd 0,15 kg ökning i laktosmängd Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) genom användning av tillsatsmedel 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Hög RUP P < 0.001 Fettmängd (kg) P < 0.05 P < 0.01 Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) Låg RUP
Fodereffektivitet 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts-intag) Låg RUP 0,3 kg ökning i ECM per kg ts konsumerad genom användning av tillsatsmedel Hög RUP 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 P < 0.001 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts-intag) Låg RUP
Kväve-effektivitet 40 35 30 25 20 15 10 Hög RUP 5 0 N-effektivitet (mjölk N/N-konsumtion) Låg RUP 5,2 % - enheters ökning i kväve-effektivitet genom användning av tillsatsmedel 40 P < 0.01 35 30 25 20 15 10 5 0 N-effektivitet (mjölk N (kg)/n-konsumtion (kg)) Låg RUP
Cellhalt i mjölken 80 70 60 50 40 30 20 P < 0.05 Hög RUP Hög RUP 36 % minskning i mjölkens cellhalt genom användning av tillsatsmedel 10 0 Cellhalt, 1000/ml Låg RUP 40 % minskning i mjölkens cellhalt genom användning av inokulant 80 70 60 50 40 30 20 P < 0.05 Låg RUP 10 0 Cellhalt, 1000/ml
Slutsatser Gräs/klöver ensilage behandlat med tillsatsmedel ökade avkastningen i kg mjölk och i kg ECM samt förbättrade foderoch kväve-effektiviteten hos korna när de utfodrades med en med lågt RUP (låg andel vomstabilt råprotein). Produktionsresponsen hos korna kan delvis förklaras av den minskade proteinnedbrytningen under ensileringen och den ökade sockerhalten i ensilage behandlat med tillsatsmedel.
Slutsatser Ett minskat RUP-behov i kraftfodret när proteinkvaliteten i ensilaget förbättras kan leda till en billigare och möjliggöra en mer varierad kraftfoderstrategi. Billiga och tillförlitliga analysmetoder samt beräknade värden med avseende på proteinkvaliteten i ensilaget behöver utvecklas.
TACK!! Projektet finansierades av Agroväst, Lantmännen Lantbruk, Addcon, LKS mbh och SLU Tack!!