Sofia Hansen Hässleholms Tekniska Skola HTS Hässleholm 2010-01-25 Historia B Grundaren till Skånska Ättikfabriken Wilhelm Wendt En lokal hjälte för Perstorp? Författare: Sofia Hansen INT2 Handledare: Jessica Landgren
Abstract Min uppsats kommer att handla om Wilhelm Wendts företag, Skånska Ättikfabriken. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och på vilket sätt Wilhelm Wendt kan ha varit en hjälte för orten. I min frågeställning vill jag veta hur Perstorp förändrades under tiden som Wilhelm Wendt styrde företaget och hur relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarna såg ut, samt om Wilhelm Wendt kan ses som en lokal hjälte för orten. För att komma fram till svaren på dessa frågor använde jag mig av en mängd olika källor, såväl muntliga som skriftliga. Sedan granskade jag dessa källor på ett källkritiskt sätt genom att jämföra dem med varandra och se hur och om de överensstämmer. Slutsatserna som jag kom fram till är bland annat att Wilhelm Wendts företag spelat en stor roll för Perstorps utveckling. Utifrån de skrifter som finns om Wilhelm Wendt och företaget, samt tidningsartiklarna som skrivits i ämnet, kan man dra slutsatsen att relationen mellan denne och hans personal varit lite kylig emellanåt. Oavsett hur han var som privatperson har han betytt väldigt mycket för Perstorps utveckling och för dess befolkning. Därför tycker jag att Wilhelm Wendt kan ses som en lokal hjälte för Perstorp. 2
Förord Att den här uppsatsen blev så omfattande och var så pass tidskrävande hade jag inte tänkt mig från början, men det hade ändå fördelar som man kanske inte i första hand tänker på när man skriver en uppsats. Jag träffade på människor som betydde väldigt mycket för den här uppsatsen och som verkligen lade ner tid på att hjälpa mig vidare i arbetet. Därför vill jag självklart även nämna dem i min uppsats. Först och främst skulle jag vilja tacka min historielärare Jessica Landgren för alla goda råd som jag fått och för att hon hjälpt och fått mig på rätt väg när jag trodde att jag kört fast ordentligt, vilket hände mer än en gång. Det skulle utan tvekan varit oerhört mycket svårare att skriva den här uppsatsen utan hennes vägledning. En av de människor som hjälpte mig med min uppsats är Sten Nordberg som ska ha ett stort tack för all hjälp jag har fått och för den tid som han lade ner på att leta reda på det material som jag fick hemskickat. Pelle Lundholm ska ha också ha ett jättestort tack för att han lånade ut sina originaltidningsartiklar från 1920-talet till mig. Ett tack ska även Berit Ekström och resten av personalen på muséet Plastens Hus ha för all den bra hjälp som jag fick av dem och materialet som jag fick låna! Jag vill för övrigt också passa på att tipsa om Plastens Hus fina utställning i Perstorp som handlar om Skånska Ättikfabrikens historia fram till idag. Slutligen skulle jag vilja tacka min storasyster, Anna Hansen, för att hon ägnade en hel dag i Lunds Universitetsbiblioteks tidningsarkiv med mig i slutet av september trots att hon hade eget skolarbete att göra. Vi gjorde ju inga egentliga framsteg trots de fem timmar vi lade ner på att leta material, men vi hade faktiskt kul ändå! 3
Innehållsförteckning ABSTRACT... 2 FÖRORD... 3 1 INLEDNING... 5 1.1 FORSKNINGSLÄGET... 5 1.2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING... 6 1.3 METOD... 6 1.4 KÄLLOR... 7 1.5 ABSTRAKTA BEGREPP... 8 1.6 AVGRÄNSNING... 9 1.7 DISPOSITION... 9 2 FAKTABAKGRUND... 10 2.1 CARL WENDT LÄGGER GRUNDEN... 10 2.2 FÖRETAGET STARTAS UPP... 11 2.3 NYA OMRÅDEN UTFORSKAS... 11 2.4 EN EKONOMISK KRIS DRABBAR FÖRETAGET... 11 2.5 FÖRSTA VÄRLDSKRIGET GYNNAR SKÅNSKA ÄTTIKFABRIKEN... 12 2.6 FACKFÖRENINGENS STREJKER DRABBAR FÖRETAGET... 12 2.7 WILHELM WENDT AVLIDER... 13 2.8 ÅSIKTER OM WILHELM WENDT I TIDNINGARNA OCH BÖCKERNA... 14 2.9 PERSTORPS UTVECKLING 1881-1924... 14 3 ANALYS... 15 4 METODDISKUSSION... 18 5 AVSLUTNING... 19 REFERENSER... 20 BILDBILAGA... 22 4
1 Inledning Varenda morgon när jag tittar bort ifrån järnvägsstationen kan jag se spår från Wilhelm Wendts Skånska Ättikfabriken. Det allra tydligaste spåret är i form av en stor ättikflaska (se bild 1 i bilaga) i närheten av stationen och det är kanske inte så konstigt, vid närmare eftertanke, att det första folk frågar mig när jag berättar att jag kommer ifrån Perstorp är om orten verkligen luktar ättika. Trots de här historiska spåren i Perstorp är det väldigt få som faktiskt vet något om Perstorps egen lokalhistoria i min ålder. Dessvärre måste jag väl erkänna att jag tillhörde den skaran innan, men jag vill förtydliga att det inte berodde på brist på intresse utan mer att man inte kommit i kontakt med det så mycket på ett aktivt sätt. I alla fall fanns i mina tankar när jag hörde talas om Eustorys historieuppsatstävling med temat Local Heroes. Ungefär tio minuter efter att vår lärare berättat om uppsatstävlingen visste jag vad jag ville delta med för något uppsatsämne. För mig var det här ett gyllene tillfälle att få veta mer om orten som jag växt upp och bott i hela mitt liv. Bara det faktum att inte så många i min ålder vet så mycket om Perstorps lokalhistoria ökade bara intresset för den här uppsatsen. För att sammanfatta det hela kan man säga att det var ganska självklart för mig redan från början att skriva den här uppsatsen om Wilhelm Wendt och Skånska Ättikfabriken. 1.1 Forskningsläget Ingen har tidigare skrivit en jämförelse mellan publicerade skrifter och tidningarnas artiklar om Skånska Ättikfabrikens påverkan på Perstorps samhällsutveckling. Det har dock skrivits ett par böcker och skrifter om Perstorp som ort 1 samt om Perstorp AB:s historia 2. Däremot har det som tidigare konstaterats inte bedrivits någon forskning i hur Skånska Ättikfabriken har påverkat Perstorps samhälle eller huruvida Wilhelm Wendt kan ses som en hjälte för Perstorp. Det som kommer närmast det ämne jag skriver om är en tidningsartikel ur Nordvästra Skånes Tidningar från år 1945. Här nämns det i en rubrik Ättikfabriken har betytt ofantligt 1 Perstorps Arbetarekommun, Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift, 1987 2 Nordberg, Sten, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, odaterat häfte Perstorp AB:s jubileumsbok, Att Göra Pengar Ur Rök, Tullbergs, Klippan, 1981 Rolf Rahmberg, De Goda Cirklarna Och De Onda, AM tryck & reklam, 2006 Johan Wendt, Gustafsborgs Historia, AM-tryck Offset, Hässleholm, 1987 Arvid Persson, Till Flydda Tider, Kristianstads Länstryckeri AB, Kristianstad, 1976 5
mycket för samhället 3. Däremot forskas och analyseras det kring påståendet. Inte heller skrivs det något om hur Wilhelm Wendts företag faktiskt påverkat orten, utan bara att det har gjort det och att nya affärer startade upp när Ättikfabriken anlades. 1.2 Syfte & Frågeställning Syftet med min uppsats är främst att ta reda på hur Wilhelm Wendt kan ses som en lokal hjälte för Perstorp, men även att ta reda på hur Skånska Ättikfabriken har bidragit till Perstorps samhällsutveckling under åren 1881-1924. Utifrån frågeställningen ska jag alltså ta reda på svaren till följande frågor: Hur förändrades orten Perstorp av Wilhelm Wendts företag, Skånska Ättikfabriken, mellan åren 1881 till 1924? Hur såg arbetsrelationen ut mellan arbetstagare och arbetsgivare ut på Skånska Ättikfabriken och påverkades denna av arbetsgivarens bortgång? På vilket sätt kan Wilhelm Wendt ha varit en hjälte för Perstorp? 1.3 Metod För att kunna besvara min frågeställning hade jag planerat att använda mig av olika typer av källformer för att få en mer källkritisk syn på uppsatsen. Framförallt kommer jag använda mig av tidningsartiklar och böcker som finns skrivna om Wilhelm Wendt och företaget Skånska Ättikfabriken samt jämföra dessa med varandra. För att kunna genomföra det här tänker jag besöka tidningsarkivet på Lunds Universitetsbibliotek, ta kontakt med personalen på muséet Plastens Hus samt låna böcker från Perstorps bibliotek. Jag är även väldigt intresserad av att se hur media väljer att skildra Wilhelm Wendt både innan och efter hans död och om det här materialet har ändrat vinkling från den ena perioden till den andra. Anledningen till att jag är intresserad av det här är helt enkelt för att se om det kan ha påverkat Wilhelm Wendts anställdas syn på honom. Därför ska jag jämföra tidningsartiklar som skrevs både före och efter hans bortgång och analysera hur synen kan ha förändrats i och med olika händelser samt med tidens gång. Eftersom jag vet att Sten Nordberg, f.d. anställd på Perstorp AB, är insatt i företagets historia ska jag försöka komma i kontakt med honom också för att höra om han har någon värdefull information eller materiel som jag kan tänkas behöva för arbetet. 3 Nordvästra Skånes Tidningar, Perstorp. Skånska Ättikfabriken 1882-1924, 27 april 1945 6
1.4 Källor Jag har använt ganska många olika sorters källor till den här uppsatsen. Främst har jag använt originalartiklar, böcker, bilder och dessutom Pelle Lundholms föredrag 4. Ur ett källkritiskt perspektiv är källorna jag använt väldigt intressanta. Originalartiklarna från tidningarna är från olika tidsperioder medan böckerna som Perstorp AB gett ut är betydligt nyare än så. Därmed kan man dra slutsatsen att tidningsartiklarna är betydligt trovärdigare om man ska granska tidsambandet mellan händelse och publicering. Andra faktorer som också är väldigt intressanta är att informationen som publicerats om Skånska Ättikfabriken är skriven av tidigare anställda på företaget eller av ättlingar till Wilhelm Wendt. Det här kan givetvis spela en stor roll då man kan blanda in personliga tankar och åsikter i textmaterialet och dessutom utesluta viss information som man uppfattar negativ för antingen företaget eller Wilhelm Wendt. Tidningarna 5 å andra sidan har ju tagit politiska ställningstaganden och tendenser spelar därför också in. Tidningen Arbetet var socialdemokratisk och riktade sig till arbetarna. 6 Därför fanns även möjligheten att den hade en lite hårdare ton mot Wilhelm Wendt och stod på arbetarnas sida helt och hållet. Tidningen Helsingborgs Dagblad är politiskt obunden. 7 Norra Skåne är centerpartistisk 8 lagd och riktar sig, i det här fallet, också sig till arbetarnas intressen, vilket kan medföra samma problematik som skrevs ovan. Svenska Socialdemokraten 9 och Folket i Bild 10 är också socialdemokratiska tidningar. Dagens Nyheter är en liberal tidning 11 liksom Sydsvenskan 12. Tidningarnas politiska ställningstaganden kan alltså givetvis spela in i tidningarnas urvalsprocess då de väljer vad som ska vara med i tidningarna och dessutom hur och med vilka ordval de väljer att presentera nyheterna med. De politiska ideologierna kan sätta sin prägel på nyheterna och händelserna och få dem att skilja sig oerhört mycket från varandra trots att det är samma händelse. Därför får man också vara väldigt källkritisk och jämföra artiklarna med varandra för att få fram vad som egentligen har hänt. 4 Pelle Lundholm, Mitt Perstorp, Plastens Hus i Perstorp 091006, föredrag 5 Norra Skåne, Arbetet, Nordvästra Skånes Tidningar, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Engelholm Tidning, Svenska Dagbladet, Folket i bild, Skånska Socialdemokraten 6 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Arbetet, 100113 7 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Helsingborgs Dagblad, 100113 8 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Norra Skåne, 100113 9 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Skånska Socialdemokraten, 100113 10 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Folket i Bild, 100113 11 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Dagens Nyheter, 100113 12 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: Sydsvenskan, 100113 7
Sten Nordbergs odaterade häfte Kreativ kemi under flera generationer 13 innehåller inte heller några källhänvisningar. Däremot ber Nordberg läsare att skicka in tips och upplysningar om man skulle ha några sådana. Ur ett källkritiskt perspektiv är det här givetvis inte det bästa. Man kan inte bedöma något tidssamband mer än att det skrevs under senare delen av 1900- talet i och med att det står med Skånska Ättikfabrikens nuvarande namn, Perstorp AB. Man kan inte heller bedöma om det är någon andrahandskälla vilket gör att materialets trovärdighet sjunker något också. Jag använder dock den här källan fortfarande eftersom jag trots allt anser att den är pålitlig. Jämförelsevis stämmer den nämligen bra överens med den andra informationen som finns skriven. 1.5 Abstrakta Begrepp Den första frågan jag ställde mig själv var om årets Eustory-tema Local Heroes. Vad är egentligen en hjälte? Det är ju ett ord som faktiskt kan stå för ganska mycket. En hjälte kan vara allt ifrån någon som räddar någons liv till någon som till exempel startar upp en ättikfabrik. Måste personen i fråga vara en hjälte i allas ögon för att vara en hjälte? Hur definierar man begreppet hjälte och vad krävs för att någon ska kunna kalla sig det? Enligt Nationalencyklopedin är en hjälte någon om gjort en mycket tapper och avgörande insats. 14 Personligen instämmer jag inte riktigt med den här definitionen. Jag håller med i att en hjälte är någon som gjort en avgörande insats men inte att en hjälte alltid behöver vara tapper. Enligt mig är det en omodern och smula förvriden bild som vi fått uppmålade framför oss som har sin grund i de antika berättelserna om hjältar och hjältinnor. I min uppsats utgår jag från att en hjälte är någon som med god avsikt gjort en insats för att förändra andras situationer och gjort så gott de kunnat. Det spelar ingen roll om personen i fråga varit modig eller feg eftersom det är själva handlingen som gör någon till en hjälte och inte hjältens personlighet. Det här tänker jag givetvis ha i åtanke när jag besvarar min frågeställning. Ett annat abstrakt begrepp jag vill reda ut är Skånska Ättikfabrikens olika namnbyten. Från början kallades det Stensmölla Kemiska Tekniska Industri tills att det år 1886 bytte namn till Skånska Ättikfabriken. Detta namn behöll företaget i 80 år, fram till år 1966 då man åter igen byter namn. Den här gången till Perstorp AB. Det sista namnet kommer inte benämnas i själva 13 Sten Nordberg, odaterat häfte, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, s. 3 14 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: hjälte, 091013 8
uppsatsen eftersom det är utanför tidsperioden jag valt att skriva om, men det står Perstorp AB i källförteckningen. Det bör även nämnas att det var Skånska Ättikfabriken som producerade ättika, glas och det kemiska på företaget. Gustafsborgs säteri, som från början var Carl Wendts företag, stod för jordbruket och skogsindustrin. 15 1.6 Avgränsning När jag började leta fakta kunde jag aldrig ana att jag skulle få ihop så mycket material. Visserligen visste jag att jag skrev om relativt lång tidsperiod, men eftersom den ändå är så pass gammal förmodade jag att det skulle finnas begränsat med material. Det visade sig snarare vara mer eller mindre tvärtemot. Jag var därför tvungen att göra ett urval av tidningar och kunde till exempel inte leta upp allt som finns skrivet i tidningarna om mitt ämne. Det är ju mer eller mindre omöjligt att leta upp allt som står skrivet om Skånska Ättikfabriken och Wilhelm Wendt under åren 1881 till 1924 eftersom det är tusentals tidningar man måste läsa igenom för hand i så fall. Man kan tänka sig att möjligheten finns att jag hade kommit fram till ett annorlunda resultat om även eventuellt missat material skulle funnits med i uppsatsen, men jag tror ändå inte det eftersom jag anser att jag fått med en så många pass övergripande vinklingar och källor. Anledningen till att jag valde den här tidsperioden i Skånska Ättikfabrikens historia är att jag är intresserad av företags äldsta historia och att ta reda på idéerna som ledde fram till företagets etablering i Perstorp. Naturligtvis är det omöjligt att täcka alla områden och få med all fakta när man skriver en uppsats på det här sidantalet, så det är naturligtvis också en liten avgränsning. 1.7 Disposition Min uppsats är upplagd så att i kapitel två kommer jag först att lite kort presentera en bakgrund om hur Perstorp såg ut innan Wilhelm Wendt startade upp Skånska Ättikfabriken. Detta väljer jag att göra dels för att ge läsaren mer förståelse om vem han var och hur han startade upp företaget, dels för hur Perstorps utveckling under tidsperioden jag skriver om förhåller sig till hur det såg ut tidigare i orten. Under den här rubriken kommer jag bland annat nämna Carl Wendt som var Wilhelm Wendts far. 15 Perstorp AB, 1981, Att Göra Pengar Ur Rök, s.6 9
Sedan tar jag upp den första ekonomiska krisen som slog mot företaget och hur Skånska Ättikfabriken klarade sig igenom den samt påverkades av den. Det här följs av Första Världskriget som pågick 1914-1919 och som också påverkade Skånska Ättikfabriken och dess personal. Under nästa rubrik tas den stora strejken på företaget upp. Den varade fram till Wilhelm Wendts bortgång 1924. Det följande stycket handlar om hur media valde att skildra honom både före och efter hans bortgång och den sista rubriken i avhandlingen handlar om Perstorps samhälle under åren 1881-1924 och lite kort om samhällets utveckling. 2 Faktabakgrund Perstorp har alltid varit väldigt rikt på bokskogar och med detta som grund föll det naturligt att skogsindustrin redan under den här tiden spelade en stor roll i samhället då man tog till vara på de råvaror som fanns att tillgå. 16 En tysk lantbrukare, vid namn Carl Wendt, bestämmer sig år 1867 för att satsa på skogsindustrin i Perstorp och köper därav upp en gård som tidigare gått i konkurs. 17 2.1 Carl Wendt lägger grunden Carl Wendt övertalar Kungliga Järnvägsstyrelsen att dra järnvägen Hässleholm-Helsingborg via Perstorp, genom att skänka ett stycke mark till dem. 18 Han startar även upp ett sågverk och anlägger karpodlingar. Karpodlingarna sätter igång en vinstfylld fiskexport, främst till Tyskland och dessa karpodlingar kommer hållas igång även under hans son, Wilhelm Wendts, levnadsperiod och är något som den senare även kommer att utveckla. 19 Carl Wendts äldste son, Wilhelm (se bild 2 och 3 i bilaga), utexamineras som civilingenjör år 1874 från Konliga Teknologiska Institutet (dåvarande Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Två år senare reser han till Tyskland och Frankrike för att fortsätta studera kemi. Det är i Frankrike som han lär sig hur man utvinner ättika ur bokskog. 20 16 Information från Per-Erik Lundholms föredrag, 6 oktober 2009, Mitt Perstorp 17 Okänd tidning, jubileumsnummer, 1937, Gammal och ny glasindustri i Perstorp 18 Rolf Rahmberg (för Perstorp AB), 2006, De Goda Cirklarna Och De Onda, s.13 19 Svenska Dagbladet, 18 maj 1929, Karpodling 20 Dagens Nyheter, 21 juli 2001, Perstorp AB ur tiden 10
2.2 Företaget startas upp Wilhelm Wendt återvänder från sina utlandsstudier och har då med sig idéer om hur ättika kan utvinnas ur bokskog. Eftersom Perstorp har gott om bokskog lämpar det sig utmärkt för hans idéer. Han bygger en kolningsanläggning, som står klar år 1883, och som han kommer att kalla Stensmölla Kemiska Tekniska Industri. 21 I och med att han får låna pengar av sin farbror har han råd att bygga till bland annat ett reningsverk och en ättiksframställningskoncentrationsanläggning. 22 Nu började produktionen ta fart och 1883 tillverkas den första ättikan. Företaget byter även namn till Skånska Ättikfabriken. 23 Vid den här tidpunkten producerar Skånska Ättikfabriken (se bild 4 i bilaga) ättika och träkol. 24 2.3 Nya områden utforskas Wilhelm Wendt har många idéer om hur företaget Skånska Ättikfabriken ska utvecklas och då det går att utvinna ett stort antal olika sorters material ur bokved finns även möjligheterna där. Enligt Johan Wendts bok Gustafsborgs Historia dör Carl Wendt år 1895 och sonen Wilhelm Wendt tar då över säteriet av sin far. 25 Vid sekelskiftet arbetar cirka 30 personer på Skånska Ättikfabriken (se bild 5 i bilaga). 26 Dessutom börjar en fackförening för arbetarna så smått växa fram i Perstorp och det var nu som arbetarnas levnads- och arbetsvillkor offentligt kom på tal allra första gången. 27 2.4 En ekonomisk kris drabbar företaget Då det rysk-japanska kriget år 1905 tar slut blir det ett stort ekonomiskt bakslag för Skånska Ättikfabriken som under krigets gång leverat träkolskreosot till de båda stridande sidorna, Japan och Ryssland. Pengarna som företaget får in genom produktionen använder Wilhelm Wendt till nya projekt, såsom formalintillverkning (se bild 6 i bilaga). 28 21 Norra Skåne,, 18 januari 1975, Gustafsborg säteri i Perstorp med gamla anor 22 Sten Nordberg, odaterat häfte, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, s. 3 23 Dagens Nyheter, 21 juli 2001, Perstorp AB ur tiden 24 Folket i bild, nr. 53 år 1946, Plastic Av Skånska Bokar 25 Johan Wendt, 1987, Gustafsborgs Historia, s.70 26 Engelholm Tidning, 16 januari 1954, 100 år sedan Ättikfabrikens i Perstorp grundare föddes 27 Arvid Persson, 1976, Till Flydda Tider, s.95-96 28 Perstorp AB, 1981, Att Göra Pengar Ur Rök, s.10 11
För att betala sina arbetare delar företaget ut kuponger som arbetarna får lösa in i affärerna mot varor, vilket skapar en stor irritation hos de anställda. 29 Samtidigt sprids rykten om fackföreningsrörelser sig till Perstorp från närliggande orter, men de växer sig inte stora i Perstorp och strejkerna som bedrivs avslutas snabbt. 30 2.5 Första Världskriget gynnar Skånska Ättikfabriken Omkring år 1914 är ättiksproduktionen så framgångsrik att Wilhelm Wendt bestämmer att ett glasbruk ska byggas så att de kan producera sina egna flaskor (se bild 7 och 8 i bilaga) och därmed öka sin vinst. 31 Företaget börjar även producera hushållsglas, såsom kristallglas och gynnas av att glasbruken i Belgien och Tyskland får svårt att leverera på grund av Första Världskrigets utbrott samma år. 32 Nu börjar Skånska Ättikfabriken bland annat även att tillverka isolit. 33 Under Första Världskriget är företagets ekonomi god för att sedan bli allt sämre då kriget tar slut och deras forna konkurrenter är tillbaka på glasmarknaden igen. 34 I tidningsartikeln, Gammal och ny glasindustri i Perstorp, skrivs det att Skånska Ättikfabrikens glasbruk hade sin högkonjunktursperiod under åren 1917-1920. 35 Under den här tiden startar Skånska Ättikfabriken också upp den första plasttillverkningen i Norden. 36 2.6 Fackföreningens strejker drabbar företaget Fackföreningarna börjar samtidigt växa fram i hela Sverige under andra hälften av 1800-talet och det fortsätter in på 1900-talets början 37. Perstorp är inget undantag och en början på vad som skulle bli en fackförening växer fram omkring år 1902. 38 Cirka 1918 startas fackföreningen dock upp på allvar. Ekonomin är sämre och arbetarna börjar strejka för bättre arbetsförhållanden. Fackföreningarna lyckas höja lönen lite grann för Skånska Ättikfabrikens arbetare och införa kortare arbetsdag. 39 29 Information från Per-Erik Lundholms föredrag, 6 oktober 2009, Mitt Perstorp 30 Arvid Persson, 1976, Till Flydda Tider, s.98-99 31 Sydsvenskan, 14 juni 1923, En Skånsk Skogsegendom, 32 Perstorp AB, 1981, Att Göra Pengar Ur Rök, s.10 33 Rolf Rahmberg (för Perstorp AB), 2006, De Goda Cirklarna Och De Onda, s.16 34 Sten Nordberg, odaterat häfte, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, s. 12 35 Okänd tidning, jubileumsnummer 1937, 1937, Gammal och ny glasindustri i Perstorp. 36 Sten Nordberg, odaterat häfte, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, s. 12 37 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: fackförening, 29 december 2009 38 Arvid Persson, 1986, Till Flydda Tider, s.95 39 Arvid Persson, 1976, Till Flydda Tider, s.104-105 12
Då Skånska Ättikfabrikens produkter får mindre efterfrågan sänks priset på produkterna och då även arbetarnas löner året 1922. Lönerna fortsätter att sänkas året därpå och detta är något som ger upphov till protester bland arbetarna inom fackföreningen. Deras protester utvecklas till en strejk i januari 1923. 40 Wilhelm Wendts strategi är att vänta in strejkens slutskede och att använda så kallade strejkbrytare 41 på företaget. För att få arbetarna att återvända till sina arbeten på ättikfabriken hotar han arbetarnas familjer, som bor i Skånska Ättikfabrikens egna bostäder vid fabriken, med vräkning. Detta lyckas och arbetarna återvänder till fabriken. 42 I november 1923 avstannar dock produktionen helt i Ättikfabriken. En strejk utbryter igen och den här gången strejkar även arbetarna på glasbruket och kolningsanläggningarna (se bild 6 i bilaga), vilket i sin tur medför att företagets produktion och ekonomi minskar eftersom strejken drabbar mer eller mindre samtliga områden av företaget. 43 Det blir en så kallad lockout på företaget och arbetarna som är verksamma i fackföreningar får inte komma tillbaka såvida de inte går med på Wilhelm Wendts löneförslag. 44 Arbetarna kommer dock inte att välja det här alternativet och strejken mot företaget fortsätter. 45 2.7 Wilhelm Wendt avlider Då företagets produktion också blir drabbat av arbetarnas strejker väljer Wilhelm Wendt att själv gå in i fabrikslokalerna och försöka hålla produktionen vid liv. Detta är något som kommer att framkalla hans hastiga bortgång. Någonting går snett med maskinerna och kolgas läcker ut. Wilhelm Wendt dör av kolglasförgiftning. 46 I Sten Nordbergs text står det att han dog i sin säng dagen efter och hittades av sin familj 47 och år 1986 skriver Nordvästra Skånes Tidningar att han dog ensam i en av fabrikslokalerna och hittades därefter av fabriksarbetarna. 48 40 Nordvästra Skånes Tidningar, 27 juli 1986, Uppgörelsens år i Perstorp 41 Strejkbrytare = person som fortsätter arbeta på t.ex. ett företag trots att majoriteten av personalen strejkar. 42 Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig mot arbetarna. 43 Helsingborgs Dagblad, 20 maj 1924, Arbetskonflikten i Perstorp 44 Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig mot arbetarna. 45 Rolf Rahmberg (för Perstorp AB), 2006, De Goda Cirklarna Och De Onda, s.17 46 Rolf Rahmberg (för Perstorp AB), 2006, De Goda Cirklarna Och De Onda, s.17 47 Sten Nordberg, Odaterat häfte, Perstorp AB - Kreativ Kemi Under Många Generationer, s. 12-13 48 Nordvästra Skånes Tidningar, 27 juli 1986, Uppgörelsens år i Perstorp 13
2.8 Åsikter om Wilhelm Wendt i tidningarna och böckerna I en artikel från Arbetet i april år 1924 använder tidningen ord som hänsynslöst, självhärskare, framgångsrik fackföreningsdödare när de skriver om Wilhelm Wendt. Tidningen skriver även att han måste hysa ett oblidkeligt hat till arbetarnas organisationer.... 49 Tidningen Socialdemokraten, som skrev en artikel om Wilhelm Wendt cirka fem år efter dennes död, beskriver Wilhelm Wendts liv som arbetsamt och skriver dessutom ingen kan förstå hur så mycket kunnat medhinnas och hur det varit möjligt för en man att få till stånd och hålla det samman det hela. 50 Om Wilhelm Wendts död skriver Arvid Persson, som arbetade på företaget och samtidigt var aktiv i fackföreningsrörelsen, så här; Trots den bittra kampen som fördes och de många gånger hårda stridsmetoderna, gick det faktiskt en våg av aktning och vördnad bland arbetarleden varefter han fortsätter; Dessa gamla räknade som jag den avlidne inte bara som chef, utan också som sin gamle arbetskamrat, och jag vågar bestämt påstå att jag efter den dagen inte hörde ett enda hårt ord om ingenjör Wendt. Han hade fallit på sin post, fallit i striden för sin sak, sin mening, sina intressen och synpunkter. 51 Sten Nordberg, som är före detta anställd på Perstorp AB, skriver i sitt häfte att Wilhelm Wendt var hård men respekterad för sin hederlighet. 52 2.9 Perstorps utveckling 1881-1924 Perstorp bestod under 1700-talet av ett par hus och var ett bondesamhälle. 53 Under samma period som Skånska Ättikfabriken började breda ut sig i Perstorp ökade befolkningsmängden och affärer började starta upp. Befolkningsmängden i Perstorp år 1893 var på cirka 800 personer. 54 Tjugofyra år senare, alltså år 1917, hade siffrorna stigit till 1636 personer. 55 49 Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig i Perstorp 50 Skånska Socialdemokraten, 5 oktober 1929, Skånska Ättikfabriken i Perstorp utvidgar. 51 Arvid Persson, 1986, Till Flydda Tider, s.115-116 52 Sten Nordberg, Odaterat häfte, Perstorp AB - Kreativ Kemi Under Många Generationer, s.13 53 Lundholm, Pelle, Mitt Perstorp, föredrag på Plastens Hus i Perstorp, 091006 54 Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 55 Arvid Persson, 1987, Det första, historiska året, Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift, Red. Anna Berg m.fl., s.9 14
Företagets anställda uppmättes år 1900 till 45 personer, år 1910 hade det 85 personer anställda och ytterligare tio år senare var 175 personer anställda på Skånska Ättikfabriken. 56 I en tidningsartikel från 1937 står det att Skånska Ättikfabrikens glasbruk hade 250 personer anställda år 1917. 57 3 Analys Den första frågan i min frågeställning var hur Wilhelm Wendts företag Skånska Ättikfabriken förändrade Perstorp mellan åren 1881 till 1924. Till att börja med ökade befolkningsmängden i Perstorp och fler personer flyttade in till orten under de här åren. 58 Om man jämför låg befolkningssiffran på drygt 800 personer år 1893 59 och år 1917 hade siffrorna stigit till 1636 personer. 60 Personligen tror jag att det här bland annat beror på Skånska Ättikfabrikens uppkomst. I och med att företaget expanderade och satsade på fler olika produktionsfaktorer såsom glasbruk 61 och ättikframställning 62, för att nämna några exempel, blev det även fler arbetsmöjligheter. Generellt är det ju också så att människor bosätter sig där det finns möjligheter och bättre livsförutsättningar och naturligtvis lockade Wilhelm Wendts företag människor till att slå sig ner och arbeta i Perstorp då det kunde erbjuda dem arbeten. Om vi går några steg fram i tiden till omkring år 1917 låg Perstorps befolkningsmängd på 1636 personer. 63 Tre år senare, alltså år 1920, uppskattades Skånska Ättikfabrikens personalstyrka vara 175 personer. 64 Wilhelm Wendts glasbruk och säteri hade i sin tur också fler personer anställda, så ska man vara riktigt noggrann motsvarar alltså inte de här siffrorna helt exakt den totala personalstyrkan som arbetade under Wilhelm Wendt. 56 Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 57 Okänd tidning, jubileumsnummer 1937, 1937, Gammal och ny glasindustri i Perstorp. 58 Information från Per-Erik Lundholms föredrag, 6 oktober 2009, Mitt Perstorp 59 Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 60 Perstorps Arbetarekommun, 1987, Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift, s.9 (skrivet av Arvid Persson) 61 Perstorp AB, 1981, Att Göra Pengar Ur Rök, s.10 62 Folket i bild, nr. 53 år 1946, Plastic Av Skånska Bokar 63 Perstorps Arbetarekommun, 1987, Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift, s.9 (skrivet av Arvid Persson) 64 Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 15
Ett tecken på att Skånska Ättikfabriken hade något med inflyttningen till Perstorp att göra kan man dra av antalet anställda på företaget. Runt sekelskiftet hade företaget 45 personer anställda och runt 1893 var Perstorps befolkningsmängd cirka 800 personer. 65 Man kan alltså se att samtidigt som Skånska Ättikfabriken utökade sin personalstyrka ökade också befolkningen i Perstorp. Då vi utifrån statistiken ovan kan se att Skånska Ättikfabriken stod för en så pass stor del av alla arbeten för befolkningen kan man ganska klart se att Skånska Ättikfabriken var en dominerande faktor på arbetsmarknaden samt att befolkningen på sätt och vis var beroende av hur det gick för företaget. Gick det dåligt kunde de till exempel förlora jobbet och gick det bra för företaget kunde de istället hoppas på en löneförhöjning. Därmed kan man också säga att Wilhelm Wendts Skånska Ättikfabriken hade stor betydelse för Perstorp. Ett annat tecken på att företaget hade stor betydelse för orten är de långa strejkerna som pågick på företaget i början av 1900-talet 66, såväl som på 1920-talet 67. I och med att de pågick i mer än ett år vardera måste Skånska Ättikfabriken haft stor betydelse för orten. I min frågeställning ställde jag även frågan hur personalen på Skånska Ättikfabriken förhöll sig gentemot sin arbetsgivare Wilhelm Wendt. Den här informationen skiljer sig enormt mycket från källa till källa och var därför en väldigt intressant punkt att titta på. Då en stor del av källmaterialet är skrivet av personer som har anknytning till företaget måste man ta källorna med en nypa salt. Ur ett källkritiskt perspektiv kan de mycket troligen vara tendensiösa åt företagets håll och utelämna information som de tycker är negativ för företaget. Tidningarna å andra sidan riktar sig främst till arbetarklassen och väljer därför att vinkla händelserna och synen på Wilhelm Wendt ur arbetarnas perspektiv. En annan sak som skiljer sig mellan tidningsartiklarna är att tidningarna närmast i tiden kring Wilhelm Wendts död, alltså de som utkom omkring året 1924, är mer kritiska mot Wilhelm Wendt än vad tidningsartiklarna som tillkommit efteråt är. Arvid Persson skriver så här om sin arbetsgivares död; Trots den bittra kampen som fördes och de många gånger hårda stridsmetoderna, gick det faktiskt en våg av aktning och vördnad bland arbetarleden Efter det här skriver han dessutom; Dessa gamla räknade som jag den avlidne inte bara som chef, utan också som sin gamle arbetskamrat, och jag vågar bestämt påstå att jag efter den dagen inte hörde 65 Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 66 Arvid Persson, 1976, Till Flydda Tider, s.98-99 67 Nordvästra Skånes Tidningar, 27 juli 1986, Uppgörelsens år i Perstorp 16
ett enda hårt ord om ingenjör Wendt. Han hade fallit på sin post, fallit i striden för sin sak, sin mening, sina intressen och synpunkter. 68 Jag tycker att det här säger väldigt mycket om hur de olika skriftkällorna i efterhand väljer att skildra Wilhelm Wendt. Oavsett om han faktiskt var en självhärskare eller en framgångsrik fackföreningsdödare 69, som tidningen Arbetet skrev år 1924, så är det inte så tidningarna valt att skildra honom efter hans bortgång. Att tidningsartiklarna som utkom innan hans död är mer kritiska mot honom kan bottna i att de var skrivna i så kallad stundens hetta och att irritationen mot honom lade sig när konflikterna löstes. Jag kan tänka mig att media och personalen på Skånska Ättikfabriken nog satsade mer på att istället bevara minnet av honom så gott som möjligt efter år 1924. Att stämningen var lite kylig mellan arbetsgivaren Wilhelm Wendt och de anställda på företaget kan också bero på att det skedde många strejker i början av 1900-talet i Sverige och det var ju mitt under perioden då fackföreningar växte fram och man började bli mer medveten om arbetsvillkoren. 70 Jag tror inte att arbetsgivaren, alltså Wilhelm Wendt, var någon populär person bland sina arbetare när företagets affärer gick sämre och företaget fick göra ekonomiska nedskärningar. Detta kan givetvis också spelat roll i tidningarnas framställning av Wilhelm Wendt under 1920-talet. När konflikterna sedan löstes fanns där ingen anledning till att framställa honom på ett negativt sätt längre. Att Sten Nordberg, som tidigare nämnts är en tidigare anställd på Perstorp AB och därmed skulle kunna tänkas vara tendensiös åt företagets håll, själv skriver i sitt häfte att Wilhelm Wendt var hård men respekterad för sin hederlighet 71 är ur ett källkritiskt perspektiv väldigt intressant. Därmed bekräftar han ju det som tidningarna sagt om Skånska Ättikfabrikens arbetsgivare. Nämligen att Wilhelm Wendt var hård, men ändå respekterad. Påståendet att han skulle ha varit respekterad brister möjligtvis lite eftersom Wilhelm Wendt kallades självhärskare samt framgångsrik fackföreningsdödare 72 när han omnämndes i tidningen Arbetet, men å andra håller jag ändå med i Nordbergs definition då även Arvid Persson skrev att arbetarna kände respekt för honom när de fått reda på att han dött. 73 68 Arvid Persson, 1986, Till Flydda Tider, s.115-116 69 Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig i Perstorp 70 http://www.nationalencyklopedin.se, sökord: fackförening, 29 december 2009 71 Sten Nordberg, Odaterat häfte, Perstorp AB - Kreativ Kemi Under Många Generationer, s. 13 72 Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig i Perstorp 73 Arvid Persson, 1986, Till Flydda Tider, s.115-116 17
På vilket sätt kan Wilhelm Wendt ha varit en hjälte för Perstorp? var min sista fråga som jag ville ha svar på. Efter att ha granskat vad mina källor har skrivit om Wilhelm Wendt tycker jag definitivt att han var en hjälte för orten. Som tidigare konstaterats skapade hans företag nya förutsättningar inom orten och gav folk arbete. Det här bidrog till att folk flyttade till Perstorp och orten växte imponerande befolkningsmässigt under åren 1881-1924. Perstorp gick från 1700-talets bondesamhälle till att växa till en industriort i slutet av 1800-talet. 74 Detta är en stor förändring som jag inte tror skulle hänt lika fort om inte Skånska Ättikfabriken startats upp i Perstorp. Det finns nämligen inget som tyder på att orten annars skulle ha expanderat på det sätt den gjorde. Oavsett vilka avsikter han må ha haft när han startade upp företaget så påverkade han ett stort antal människors liv. Trots att jag dragit slutsatsen att han inte var så omtyckt men respekterad av sina arbetare, tycker jag ändå han har varit en hjälte för Perstorp som ort och för dess befolkning. 4 Metoddiskussion Jag visste direkt vad jag ville skriva en uppsats om när vi fick uppgiften av vår historielärare. Redan samma dag påbörjade jag mitt arbete och var därför ute i väldigt god tid. Det här är något som jag nu i efterhand är väldigt glad över. Uppsatsen tog mer tid och kraft än vad jag räknat med speciellt då jag ibland försatte mig själv i veckolånga pauser emellanåt. Att min dator vid ett tillfälle i november raderade allt material jag skrivit under en månads tid underlättade inte heller arbetet för mig. Men när allt kommer till kritan var det bara att kavla upp ärmarna och ta nya tag. Jag besökte Lunds Universitetsbiblioteks tidningsarkiv tillsammans med min storasyster och var där i cirka fem timmar utan att hitta något av intresse. Anledningen till att jag inte hittade något var helt enkelt för att jag inte tagit reda på tillräcklig information om det jag sökte innan jag åkte dit. Det som jag borde ha gjort var att ta reda på exakta datum och årtal för de olika händelserna jag letade efter och ta reda på vilka tidningar som täckte Perstorp under den här tiden. Jag antar att jag inte heller var beredd på att det skulle finnas så många tidningar eftersom jag aldrig varit i ett tidningsarkiv förut, men jag tror inte jag kommer göra om det här misstaget igen. Alltså kom det något gott ur det i alla fall. Att dessutom skriva om en sådan här lång tidsperiod, på drygt 43 år, medför också väldigt mycket arbete och att man måste gallra bort ganska mycket material. Det är i princip omöjligt 74 Lundholm, Pelle, Mitt Perstorp, föredrag på Plastens Hus i Perstorp, 091006 18
att läsa varenda tidning som publicerats under den här perioden och att samtidigt skriva en uppsats på 15 sidor. För min del inriktade jag mig på Wilhelm Wendts företags påverkan på samhällsutvecklingen i Perstorp och därför passade det utmärkt att täcka en så pass lång tidsperiod. Men om man vill vara mer detaljerad ska man nog sikta in sig på ett specifikt årtal eller en kortare tidsperiod. 5 Avslutning När jag nu står på järnvägsstationen i Perstorp och tittar ut över alla historiska spår är jag betydligt kunnigare än vad jag var innan jag påbörjade den här uppsatsen. I en artikel från Nordvästra Skånes Tidningar skriver civilingenjören Gustaf Lindström att; Perstorps historia är Skånska Ättikfabrikens. 75 Efter att ha skrivit klart den här uppsatsen kan jag inte göra annat än att hålla med honom i det här påståendet. Utan Wilhelm Wendts företag Skånska Ättikfabriken skulle Perstorp knappast ha utvecklats som det gjorde, men utan Perstorp skulle Skånska Ättikfabriken inte heller utvecklats på detta vis. Skånska Ättikfabriken hade, om det överhuvudtaget existerat, vid närmare eftertanke inte legat i Perstorp överhuvudtaget. Skånska Ättikfabriken och Perstorp är perfekt kombination som påminner litet om ett äktenskap. Båda behövs för att det ska fungera och utvecklingen hos båda sker ömsesidigt hand i hand. Det må ha funnits många blandade åsikter om honom i både media och bland arbetarna, men efter att ha läst igenom och analyserat informationen i den här uppsatsen tycker jag bedömningen att Wilhelm Wendt är en lokal hjälte för Perstorp är väldigt solklar. 75 Nordvästra Skånes Tidningar, 27 april 1945, Perstorp. Skånska Ättikfabriken 1882-1942 19
Referenser Källor Norra Skåne nr. 122, 11 oktober 1924, Perstorpskonflikten Arbetet, 4 april 1924, Pintorpaherrarna Wendts svältkrig i Perstorp Helsingborgs Dagblad, 20 maj 1924, Arbetskonflikten i Perstorp. Norra Skåne, 18 januari 1975, Gustafsborgs säteri i Perstorp med gamla anor Nordvästra Skånes Tidningar, 27 april 1945, Perstorp. Skånska Ättikfabriken 1882-1945 Dagens Nyheter, 21 juli 2001, Perstorp AB ur tiden Svenska Dagbladet, 18 maj 1929, Karpodling Folket I Bild, nr. 53 år 1946, Plastic Av Skånska Bokar Sydsvenskan, 14 juni 1923, En Skånsk Skogsegendom Engelholm Tidning, 16 januari 1954, 100 år sedan Ättiksfabrikens i Perstorp grundare föddes Okänd tidning, jubileumsnummer, 1937, Gammal och ny glasindustri i Perstorp Skånska Socialdemokraten, 5 oktober 1929, Skånska ättikfabriken i Perstorp utvidgar. Skånes Annonsblad (Jubileumsnummer), 28 oktober 1953, Stjärnhuset av i dag hade räckt för hela Perstorp år 1893 Internet Nationalencyklopedin, http://www.nationalencyklopedin.se, 091013, 091229 samt 100113 Litteratur Perstorp AB:s jubileumsbok, Att Göra Pengar Ur Rök, Tullbergs, Klippan, 1981 Rolf Rahmberg, De Goda Cirklarna Och De Onda, AM tryck & reklam, Hässleholm, 2006 Johan Wendt, Gustafsborgs Historia, AM-tryck Offset, Hässleholm, 1987 Arvid Persson, Till Flydda Tider, Kristianstads Länstryckeri AB, Kristianstad, 1976 Perstorps Arbetarekommun, Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift, Perstorps Tryckeri, Perstorp, 1987 Övrigt Nordberg, Sten, Perstorp AB Kreativ kemi under många generationer, odaterat häfte Lundholm, Pelle, Mitt Perstorp, föredrag på Plastens Hus i Perstorp, 091006 20
Bildkällor Egna fotografier (tagna med min egen kamera) Bild 1, 7 Johan Wendt, Gustafsborgs Historia, AM-tryck Offset, Hässleholm, 1987 Bild 2 Perstorp AB:s bildarkiv (http://www.perstorp.com) Bild 3, 4, 6, 8 Baksidans omslag från boken; Perstorps Arbetarekommun 1917-1987 en jubileumsskrift utgiven år 1987 av Perstorps Arbetarekommun Bild 5 21
Bildbilaga 1. Monument i form av en ättiksflaska i nutidens centrala Perstorp. 22
2. Wilhelm Wendt 3. Wilhelm Wendt 23
4. Ättikframställningsfabrik 5. Skånska Ättikfabrikens personal vid 1800-talets slut/1900-talets början. 24
6. Skånska Ättikfabrikens första formalinfabrik som uppkom år 1905. 7. Gamla ättiksflaskor 25
8.Gammal ättiksflaska 26