Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma livet för 6 miljarder människor. Om solen skiner, eller det regnar, eller det blåser så är vi alla påverkade av vädret i vårt vardagliga liv. Väderencyklopedin förklarar och illustrerar olika väderfenomen på ett kortfattat och informativt sätt. Varje skiva innehåller 20 olika avsnitt som är ca 1½ minuter långa. Fakta Produktionsland: Frankrike Längd: 29 min Från: 11 år Ämne: Fysik Filmnr: 14118 NYCKELTEMAN Atmosfärens struktur Krympande istäcken Ökenspridning i världen El Niño och La Niña Värme, föroreningar och hälsa Ytavrinning och infiltration Morgonväder Bra och dåligt ozon Rätt kläder i rätt väder Väder och humör Årstidsbetingat väder Tektoniska plattor Solen Satellitbilder Vågerosion Tromber Stora jordbävningar Årsringsdatering Richterskalan Cykloner ENCYKLOPEDI FÖR DVD-INNEHÅLLET Atmosfärens struktur Atmosfären består av flera mycket olika lager. Lagret närmast jordytan kallas troposfären. Det är här molnen bildas. Strax ovanför ligger stratosfären. Och 30 kilometer ovanför jordytan finns det berömda ozonlagret, som skyddar oss från solens strålar. Innan vi når rymden måste vi ta oss igenom mesosfären, ett 35 kilometer tjockt lager där temperaturen kan falla med omkring 90 grader. Ovanför den finns termosfären, där temperaturen stiger över noll och kan nå så högt som 1 200 grader. Jonosfären lägger sig kring vår planet bortåt 9 600 kilometer över havet. Sen kommer rymden.
Krympande istäcken Istäcket vid Nordpolen har minskat med 20 procent runt Grönlands kuster de senaste 30 åren. Havsisen runt Grönland krymper, medan landisens tjocklek ökar över en höjd på 1 500 meter. Utsikterna för istäcket är dystra. Ekosystemen i de här regionerna är i obalans. Nära kusterna har det blivit svårt för de 45 000 isbjörnarna att hitta föda. Isen vid Nordpolen, en nyckel till jordens klimathistoria, krymper. Den har minskat fyra gånger mer än vad den har ökat på bergstopparna. Ökenspridning i världen År 2006 utsågs av FN och UNESCO till det internationella året mot ökenspridning. Omkring en tredjedel av världens befolkning påverkas av detta och nästan alla kontinenter är berörda. Orsakerna till ökenområdenas utbredning är bland annat torka, misskötsel av vattentillgångar och befolkningstillväxt som leder till överexploatering av jorden. Mer än 40 procent av jordens landyta består av torra eller halvtorra områden. Värst drabbade är länder i Afrika och Kina. Ökenspridningen påverkar också södra Europa. I Spanien, Portugal och Grekland är mer än hälften av marken i fara. El Niño och La Niña Stilla havet är världens största hav. Minsta variation i vattentemperaturen kan påverka klimatet i varje land längs havets stränder. Stilla havet genomgår regelbundna perioder på ett till två år när vattentemperaturen antingen stiger eller sjunker. Variationerna är kända på grund av de fenomen som kallas El Niño eller La Niña. Av hittills okänd anledning förflyttar sig varm luft bort från Asiens kuster och brer ut sig längs Sydamerikas stränder. Havets värme gör att det bildas tropiska cykloner och kraftiga regn i Sydamerika, medan Sydostasien och Australien lider av torka. Den omvända fasen av klimatcykeln kallas La Niña, då ytvattentemperaturen i tropiska Stilla havet är onormalt låg i de östra och onormalt hög i de västra delarna. Värme, föroreningar och hälsa Sommar betyder ofta värme, och värme betyder ofta föroreningar, som når oss genom andningsorganen och huden. Återigen är det ozon som är den största faran. Det bildas mer ozon när det är varmt, vindstilla, högtryck och mer föroreningar. Gasen har skadliga effekter på andningsorganen. Hur skadlig den är beror på hur mycket av gasen som inandas, och hur ofta. Det andra stora hotet, som vi alla känner till men som vi aldrig bör bortse från, är solen själv. För mycket solljus kan ge många olika hudreaktioner. De vanligaste är solbränna och allergier. Ytavrinning och infiltration Vatten som inte sugs upp av marken rinner längs sluttningar tills det når bäckar, floder och sjöar. Sedan spolas det ut i haven. Vattensamlingar som fylls på med avrunnet vatten kallas dräneringskanaler. Vattenflödet börjar vid en viss punkt innan det bildar en rännil, en bäck, en å och sedan en flod, som till slut når ett större vattendrag. Regnvatten rinner ner över ogenomtränglig jord. När marken är genomtränglig sipprar vattnet igenom. Vattnet kan ibland fylla ett hålrum under jorden och bilda en vattenreservoar som kallas akvifär, eller grundvattenmagasin. Ungefär hälften av allt regn fyller på dessa underjordiska vattenreservoarer. Den andra hälften rinner längs markytan till vattendragen; och en liten andel avdunstar. Ytavrinning skapar erosion och bildar dalar. Morgonväder Daggen eller frosten som vi hittar tidigt på morgonen kommer från jordytan. Den fuktiga luften nära marken kyls av under natten. När den blir kallare blir luften allt mer mättad med fukt, tills den når den så kallade daggpunkten. Dagg uppstår om temperaturen ligger över fryspunkten. Frost bildas när ett hölje av små vattendroppar fryser i kontakt med träd och växter.
Bra och dåligt ozon Ozon är en gas som finns i atmosfären på två olika nivåer. Högt upp skyddar den oss medan den längre ner skadar oss. Ozonlagret finns mellan 20 och 50 kilometer ovanför oss. Det är det bra ozonet som hindrar de starkaste ultravioletta strålarna som solen slungar ut. Utan ozonlagret skulle vi alla vara döda och jordens yta en ofruktbar öken. Det vi kallar det dåliga ozonet finns på lägre höjd, vid marknivå. Det produceras naturligt av stormar, men är i dag kraftigt förorenat. Det vi kallar hålet i ozonlagret är egentligen en minskad koncentration av ozon i stratosfären. Det förorenade ozonet från marknivån stiger med vindarna och når så småningom ozonet däruppe, som det i sin tur förorenar och bryter ner. Rätt kläder i rätt väder På sommaren kan man klä sig i ljusa färger, som reflekterar solens energi bättre än mörka. Svart absorberar en stor del av solens energi och håller kvar värmen. Men öknens beduiner klär sig i mörka färger för ventilationens skull. Ju mörkare något är, desto mer värme avger det. För att reglera kroppstemperaturen svettas vi. Kläderna absorberar den extra värmen, och vattnet kan avdunsta. Svettningsprocessen ger svalka om avdunstningen kan elimineras. Då är löst sittande kläder bra. Vitt absorberar och avger mindre värme. I kyla bör vi klä oss i flera lager, då luften mellan klädlagren fungerar som isolering. sinnesstämning. Men det finns ett obestridligt samband mellan ljus och mentalt välbefinnande. När näthinnan utsätts för ljus stimuleras hjärnans produktion av serotonin, ett hormon som reglerar vårt humör. Årstidsbetingat väder En väderprognos ger en bild av vädret ett antal timmar eller dagar framåt. Årstidsbetingade klimattrender visar variationerna i atmosfären de kommande två eller tre månaderna. Sådana prognoser är värdefulla för verksamheter som är beroende av vädret, till exempel elproduktion, jordbruk, klädproduktion och turism. Det finns i dag ett dussintal centra som gör sådana långsiktiga prognoser. Tektoniska plattor Tektoniska plattor är plattor som kontinenterna och haven ligger på. Jordskorpan består av tolv sådana plattor. De flyttar sig i snitt två och en halv centimeter om året, eftersom de inte vilar på fast berggrund utan på trögflytande magma och kolliderar med varandra, eller glider isär. I regel är de runt 100 kilometer tjocka. När de rör sig skapar de förkastningar, jordbävningar, tsunamier och vulkaner. En förkastning skapas när en platta flyttar sig bort från en annan och magman tränger upp mellan dem. Jordbävningar inträffar när plattor glider isär eller kolliderar. Samma fenomen inträffar i haven då tektoniska plattor skrapar mot varandra under vattnet och skapar gigantiska ytvågor, en tsunami. Solen Solen är en stjärna, som skapades ur en nebulosa för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Partiklar kollapsade så småningom och bildade solen. Resultatet blev vårt solsystem med åtta planeter. Solen består mestadels av gaser och skickar på en sekund ut mer energi än människan har konsumerat sedan civilisationernas begynnelse. Dess massa är 330 000 gånger större än jordens. 46 procent av solens strålar är synliga för det mänskliga ögat. Värmen, som vi känner i form av infraröda strålar, motsvarar samma procentsats, men vi kan inte se dem. Väder och humör Är bra väder bra för oss? Forskare har försökt besvara den frågan genom att under flera månader jämföra vädret med humöret hos ett antal frivilliga. Resultaten visar att vädret inte påverkar vår Satellitbilder Satellitbilder utgör grunden för meteorologernas grafik. För en sekvens på några sekunder tar de emot en lång rad bilder från en geostationär satellit, som ligger ovanför samma punkt på jordytan. Var femtonde minut tar den senaste
versionen av satelliten MeteoSat bilder av Atlanten, Europa, Afrika och Mellanöstern. Datafilen motsvarar en synlig, infraröd bild, som gör att molnens rörelser kan övervakas dag och natt. Nio olika bilder sätts samman för att ge en bild av jordklotet. Ett femtiotal fotografier i kronologisk ordning utgör en enda sekvens. Vågerosion 250 miljarder ton materia lossnar från våra kuster varje år, till följd av ett naturfenomen som kallas vågerosion. I Europa drabbas en kustlinje på 50 000 kilometer. Erosionen förstör en eller två meter om året, ibland mer. Eftersom befolkningen i kuststäderna i Europa har fördubblats de senaste 50 åren är vårerosion ett större hot idag än tidigare. Tromber En tromb är en våldsamt roterande luftpelare som ändrar fart och riktning inuti ett cumulonimbusmoln. En spiral bildas i molnet och följs av starka vindar. Om spiralens fart ökar så faller trycket och tratten når marken. Stora mängder av damm, jord och saker som kommer i vägen kan då sugas upp från marken. Tromber graderas från F1 till F5 på den s.k. Fujitaskalan, där F5 är kraftigast. I USA, där tromber är vanliga, kallas de för tornado. Stora jordbävningar Seismologer kan göra långsiktiga prognoser med hjälp av seismometrar, GPS-stationer och satellitbilder. På så vis kan de förutsäga jordbävningar och ge detaljerad information om den gradvisa deformeringen av jordskorpan. På utsatta platser, som Kalifornen och i Japan, uppförs jordbävningssäkra byggnader som under ett skalv kan gunga i takt med chockvågorna utan att brytas sönder. Årsringsdatering Det går att förutsäga hur träd kommer att växa under framtidens klimatförhållanden genom att titta på 4 000 år gamla tallar. Årsringsdatering, eller dendrokronologi, ger information om människans och jordens historia. Varje år mellan april och september producerar de flesta träd i tempererade områden en årsring. Den består vanligen av en mörkare del och en ljusare del. Den yttersta ringen är den som producerades senast. Den innersta ringen är den äldsta. Regniga år ger bredare ringar. I teorin kan vi bestämma trädets ålder genom att räkna ringarna, men även andra faktorer kan spela in och påverka antalet. Richterskalan Richterskalan används för att mäta styrkan hos jordbävningar. Skalan är en logaritmisk skala där varje steg motsvarar en ökning av magnituden (skakningen) med cirka 10 gånger. Metoden utvecklades 1935 av Charles Francis Richter för att klassificera jordbävningar i Kalifornien. Cykloner Cykloner är kraftiga stormar som bildas över varma vatten i tropiska hav. I Sydostasien kallas de tyfoner. Vattentemperaturen måste vara över 26 grader för att en cyklon ska bildas. Cykloner kan pågå i flera veckor. En cyklon är i genomsnitt 500 km bred, och dess centrum kan ha en diameter på 50 kilometer. Cykloner kan förutsägas med hjälp av t.ex. satelliter och övervakningsflyg. AKTIVITETER FÖRE VISNING Ta reda på skillnaden mellan väder och väderlek. Diskutera vädrets betydelse för vårt vardagsliv Hur tror du att påverkan skiljer sig mellan privatpersoner och olika yrkesgruppen, som exempelvis flygkaptener och bönder? Vad har det varit för väder den senaste veckan? Ta reda på vädret och vilka temperaturer det varit. AKTIVITETER EFTER VISNING På vilket sätt har jordens klimat förändrats de senaste 10, 50, 100 och 200 åren? Sök i kunskapsbanker på nätet, bland forskning och ta reda på så mycket du/ni kan! Sammanställ informationen genom t.ex. en uppsats, en hemsida, en utställning eller ett muntligt föredrag.
Hur påverkar en förändring av klimatet våra förutsättningar att överleva i framtiden? Vilken klimatpåverkan kan vi själva styra (t.ex. genom att minska miljöpåverkan, med prognoser av vädret etc.)? Vilken klimatpåverkan kan vi inte styra (t.ex. översvämningar, vulkanutbrott etc.)? Ta reda på vilken påverkan stora miljökatastrofer haft för livet på jorden i ett historiskt perspektiv. T.ex. vad man tror hände när dinosaurierna dog ut? Ett tips är att besöka Naturhistoriska museet eller liknande. Även deras hemsida innehåller mycket information. Försök komma på minst 1-2 exempel på situationer den senaste tiden, där någon yttre klimatfaktor inträffat som påverkat ditt liv. Det kan handla om allt från ett flyg som blivit inställt (på grund av oväder eller vulkanaska) till en förstörd dator (på grund av ett blixtnedslag). Se en film som handlar om vulkanutbrott eller naturkatastrofer. Några exempel på filmer som tar upp detta tema är Dantes Peak, The Day After Tomorrow, Deep Impact, Volcano m.fl. Välj ut 2-3 ämnen/teman utifrån de filmer ni tittar på och ta reda på mer! Bestäm med din lärare omfattningen på arbetet och hur det ska redovisas Lycka till! LÄNKAR PÅ NÄTET http://sv.wikipedia.org/wiki/plattektonik - om tektoniska plattor http://www.ur.se/vulkan/ - om vulkaner http://www.eurometeo.com/english/meteosat - bilder från satelliten Meteosat http://www.naturvardsverket.se/verksamheter-medmiljopaverkan/ - om miljöpåverkan http://www.vv.se/trafiken/hastighet/hastighet-ochmiljopaverkan/ - mer om miljöpåverkan http://sv.wikipedia.org/wiki/global_ uppv%c3%a4rmning om global uppvärmning http://www.ngceurope.com/combatclimatechange/ se/whatisgw_thefacts.aspx - mer om miljöpåverkan http://www.projectoceans.com/sv - Greenpeace om Project Ocean http://www.greenpeace.org/sweden/ - Greenpeace http://sakerhetshandbok.pelastustoimi.net/ ympariston-uhkat.html - om olika miljöhot http://www.google.se/ - Google sökmotor http://se.altavista.com/ - Altavista sökmotor http://se.yahoo.com/ - Yahoo sökmotor http://www.ne.se Nationalencyklopedien http://sv.wikipedia.org/wiki/portal:huvudsida Wikipedias söksida http://www.nrm.se/ - Naturhistoriska riksmuseet http://www.tekniskamuseet.se/ - Tekniska museet http://www.etnografiska.se Etnografiska museet http://www.smhi.se/ - SMHI:s hemsida http://www.smhi.se/kunskapsbanken - SMHI kunskapsbanken http://svt.se/2.52648/vaderfakta - SVT:s väderfakta http://www.startsida.org/vader - samlingssajt om väderlek http://sv.wikipedia.org/wiki/v%c3%a4der Wikipedia om väder och väderlek