Väderencykopedin del 3

Transkript

1 Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma livet för 6 miljarder människor. Om solen skiner, eller det regnar, eller det blåser så är vi alla påverkade av vädret i vårt vardagliga liv. Väderencyklopedin förklarar och illustrerar olika väderfenomen på ett kortfattat och informativt sätt. Varje skiva innehåller 20 olika avsnitt som är ca 1½ minuter långa. Fakta Produktionsland: Frankrike Längd: 29 min Från: 11 år Ämne: Fysik Filmnr: NYCKELTEMAN Människans anpassning till klimatet Solbränna Luftkonditionering och miljön Att förhindra malaria Hur bildas snö? Beaufortskalan Förmörkelser Värmerekord Väder och klimat Miljöflyktingar Varför är himlen blå? Vågor Pollen Jordens olika sfärer Polarsken Att mäta temperaturer Vulkaner Sandstormar Vädrets mekanismer Årlig fördelning av nederbörd i världen ENCYKLOPEDI FÖR DVD-INNEHÅLLET Människans anpassning till klimatet Människan måste ständigt hålla vår kroppstemperatur runt 37 grader. Om temperaturen stiger kan vi drabbas av uttorkning eller värmeslag. På hög höjd är syreinnehållet i luften 30 procent lägre än vid havsytan. För att kompensera för detta blir andningen snabbare. I kallare miljöer bevarar människokroppen värmen genom att utvidga blodkärlen och öka ämnesomsättningen. Men det är mycket svårare för människan att anpassa sig till kyla än till hetta. Av den anledningen har människan ständigt tagit klimatet med i beräkningen när hon har byggt sina bostäder.

2 Solbränna Solens strålar består av elektromagnetiska vågor som transporterar ultravioletta A-strålar, eller UVA, ultravioletta B-strålar, eller UVB, synligt ljus och infrarött ljus. UV-index varierar beroende på solens position på himlen, årstiden, tiden på dagen, latituden, markens egenskaper, ozonlagrets tjocklek och koncentrationen av föroreningar i luften. UVA-strålar tränger så djupt ner att de kan orsaka genetiska förändringar genom att påverka DNA. Men solljuset har även välgörande egenskaper, som kan förhindra rakit eller olika hudsjukdomar. Å andra sidan kan för mycket solljus orsaka solbränna, som kan utvecklas till första gradens brännskador. Luftkonditionering och miljön I USA har 65 procent av bostäderna och 80 procent av kontoren luftkonditionering. I Japan är siffrorna 85 procent för bostäderna och 100 procent för kontoren. Vi kanske inte kan klara oss utan AC, men vi bör känna till att om aggregatet läcker kan kylvätskorna höja temperaturen i atmosfären, ungefär gånger mer än koldioxid. Den växthuseffekt som skapas av luftkonditioneringen i de 16 miljoner bilar som säljs varje år i Europa motsvarar de totala utsläppen från alla bilar bara i Frankrike på ett enda år. Att förhindra malaria Klimatstudier kan användas för att förhindra feberepidemier eller förutsäga utbrott av kolera och malaria. Sådan forskning pågår redan när det gäller malaria. Väderprognoser ger forskarna information om potentiella utbrott av sjukdomen fem månader i förväg. Klimatfenomenet El Niño, som inträffar i Stilla havet, leder till enorma variationer i nederbörd i södra Afrika, vilket i sin tur påverkar antalet malariafall. Att kunna förutsäga sjukdomens utveckling är avgörande för att förutse behovet av insektsmedel och för att hinna få fram mediciner. Malaria skördar mer än en miljon människoliv varje år. Hur bildas snö? Innan snön bildar flingor är den faktiskt en liten, rund iskärna. Moln bildas av mikroskopiska droppar, och om temperaturen faller under noll grader förvandlas dropparna till iskristaller. De blir större allt eftersom de hakar i varandra. Fler droppar kommer och fastnar i kristallen. Kristallen faller till slut genom molnet, samlar ihop fler droppar på vägen och faller till marken som en snöflinga. Beaufortskalan Den vanligaste skalan för att mäta vindar är Beaufortskalan. Francis Beaufort var en brittisk amiral som uppfann sin vindskala Mätningarna sker tio meter över plan och fri mark under en tidsperiod på tio minuter. Det finns en Beaufortskala som används till havs, där vinden graderas på en skala från 1 till 12, med exakta definitioner som varierar från stiltje till orkanstyrka. Samma beskrivningar gäller för den skala som används på land. Vindhastigheten mäts här i kilometer i timmen. Anemometrar är konstruerade för att vara exakta upp till 200 kilometer i timmen. Förmörkelser När månen står mellan solen och jorden då blir det solförmörkelse. En del av jorden ligger då i månens skugga, eller halvskugga. Nymåne innebär att solen och månen ligger på samma longitud. På natten blir det därför kolsvart. En månförmörkelse inträffar när jorden står mellan solen och månen. Månen ligger då i jordens skugga. När ljuskällan blockeras helt säger man att förmörkelsen är total. Från jorden kan vi bara se förmörkelser när alla tre himlakropparna bildar en rak linje. Det inträffar mellan två och sju förmörkelser varje år. Värmerekord Den högsta temperatur som uppmätts i en europeisk stad är 50 grader, i Sevilla i Spanien. I andra delar av världen har mätningarna närmat sig 60 grader i vissa öknar. Den varmaste platsen på jorden är staden Dallol i Etiopien, som har en årlig medeltemperatur på 34,4 grader i skuggan. I vissa öknar kan temperaturen skilja 30 till 40 grader under samma dag. Extrema värmerekord ligger mycket närmare varandra än extrema köldrekord,

3 eftersom varm luft alltid stiger och blandas ut med andra luftströmmar. Kall luft kan vara stillastående och då kan större temperaturskillnader uppmätas. Väder och klimat Begreppet väder syftar på tillståndet i atmosfären vid ett visst ögonblick. Det anger situationen precis just nu i området där man befinner sig, i fråga om temperatur, lufttryck, regn etc. Begreppet klimat är väder under en relativt lång period och gäller omfattande geografiska områden. Klimatet är en översikt över alla olika väderförhållanden på en och samma plats under en viss period. Numera förändras klimatet så snabbt att forskarna har börjat göra studier i tioårsperioder, mot tidigare trettio år. längsta vågorna kan färdas flera tusen kilometer till och med utan vind, och det fenomenet kallas för svallvågor. Pollen Pollenhalten styrs av växtblomningen. En ökning av koldioxid leder till en mer omfattande utveckling av växtlivet, vilket betyder mer pollen. Varma, soliga dagar bidrar till en ökning i pollenhalten, och pollineringstiden för varje art blir ständigt allt längre. När den globala uppvärmningen ökar kommer även många växtarter att sprida sig norrut, några med starka allergiframkallande egenskaper, som cypresser. Miljöflyktingar Enligt FN och internationella migrationsorganisationen finns det ungefär 25 miljoner miljöflyktingar. FN:s klimatpanel IPCC uppskattar att siffran kommer att nå 150 miljoner år Huvudorsakerna är jorderosion och stigande havsnivåer. Inom något tiotal år kommer exempelvis många öar i Stilla havet att vara obeboeliga, som t.ex. Papua Nya Guinea. Varför är himlen blå? Att himlen är blå beror på solljusets spridning i atmosfären. Solljus är en blandning av regnbågens alla färger. Varje färg har sin egen våglängd, och det är våglängden som gör att ljuset kan röra sig. Färgerna rör sig i en rät linje tills de stöter på ett hinder som får dem att vika av i olika riktningar, och så vidare. När solljuset kommer in i atmosfären stöter det på många olika atomer, molekyler, vattendroppar och partiklar. Luftmolekylerna bryter upp färgerna med kortast våglängd, det vill säga violett, indigo och blått. Rött, som har längst våglängd, sprids knappt alls. Därför ser vi på himlen en på det hela taget blå färg som får olika nyans beroende på mängden vattenånga och partiklar i luften. Vågor När vinden tilltar skapar den vågor på vattenytan. Kombinationen av vindtryck, friktion och havets djup gör att krusningarna blir större och större. Vågornas höjd beror på hur lång tid de utsätts för vinden, och hur långt de färdas under vindens inflytande. Vågor har ingenting med vattnets rörelser att göra. Intrycket av rörelse kommer av att vattenytan förvrängs, ungefär som hos ett rep när man snärtar till det. Vatten kan förflyttas tillfälligt av vågor som slår in mot en strand. De Jordens olika sfärer Jordens miljö består av fem element. Det första är atmosfären, eller luften. Det andra är hydrosfären, eller flytande vatten. Det tredje är kryosfären, som består av is. Det fjärde är litosfären, som utgörs av jorden. Det femte och sista är biosfären, som är allt levande. Polarsken Polarsken bildas under ett solutbrott. Ett solutbrott inträffar på ytan av fotosfären, som är det yttersta lagret av solen. En ström av laddade partiklar slungas då ut i kromosfären. Solutbrotten följer i allmänhet jordens magnetfält. När det uppstår ett brott i magnetfältet slungas solmassorna mot jordens magnetiska poler, och det är det som skapar polarsken. Under en solstorm når en stor mängd protoner och elektroner fram till jordens atmosfär, där de stöter på och exciterar syre- och kväveatomer, som då blir självlysande. Då bildas magnifika slöjor, band och moln, som ofta är gröna eller ljusröda. Termen polarsken syftar

4 på fenomenet i allmänhet, både norrsken vid Nordpolen och sydsken vid Sydpolen. Att mäta temperaturer För att mäta temperatur finns det olika instrument. Termometern finns för både maximi- och minimivärden. Termografen används för att mäta temperatur under en viss tidsrymd. Man använder en metallnål, med ena änden fastsatt vid ett slags penna. Den skriver in variationerna i temperatur på ett diagram som är lindat runt en roterande cylinder. I dag används även elektroniska sensorer för att mäta temperaturer. De är oftast analoga och mäter strömmen och spänningen, som står i proportion till temperaturen. Vulkaner En vulkan består av en djupt liggande reservoar av magma, ett eller flera vulkanrör som leder till ytan, och ett berg, som kallas krater, i form av en kon eller en kupol. Skiktvulkanen har branta sluttningar. Sköldvulkanen har en mycket plattare form, där den lättflytande lavan strömmar ut och gör sidorna tjockare. Under ett vulkanutbrott stiger magman snabbt upp med en temperatur på över grader. De gaser som vulkanen spyr ut består mest av vatten, klorgas, karbonater, sulfater, metan och saltsyra. När vulkanen är lugn kommer rökpuffar ut. Sandstormar Sand- eller dammstormar inträffar i ökenområden, när vinden river upp ämnen från den torra ytan. De häftigaste sandstormarna kan föra med sig flera tusen ton damm över en hel kontinent och på hög höjd. Sandstormar kan påverka regioner som inte har några öknar. Vädrets mekanismer Luft, land och hav står i ständigt samspel med varandra. Vädret bestäms av solen, vars energi värmer upp jordytan. Marken absorberar bara hälften av energin; den andra hälften reflekteras ut i rymden eller absorberas av atmosfären. Snö reflekterar 90 procent av energin, medan de tropiska skogarna absorberar nästan samma mängd. Temperaturen varierar mer på land än till havs på grund av landskapets terrängformer och höjdförhållanden. Snö och is reflekterar mycket av solens energi, så små vädervariationer kan förändra hela planetens temperaturer. Ju mindre is, desto mer kommer temperaturen att stiga. Årlig fördelning av nederbörd i världen Nederbörden varierar från en region till en annan. Närheten till ekvatorn, till havet samt årstidsmässiga förändringar har en avgörande betydelse. På global nivå är det tropikerna som får mest regn. Runt ekvatorn är nederbördsmängden konstant och överstiger ofta två meter om året, vilket ger ett dagsgenomsnitt på mer än fem liter regn per kvadratmeter. I de tempererade zonerna regnar det två-tre gånger mindre. I ökenområden regnar det extremt lite. AKTIVITETER FÖRE VISNING Ta reda på skillnaden mellan väder och väderlek. Diskutera vädrets betydelse för vårt vardagsliv Hur tror du att påverkan skiljer sig mellan privatpersoner och olika yrkesgruppen, som exempelvis flygkaptener och bönder? Vad har det varit för väder den senaste veckan? Ta reda på vädret och vilka temperaturer det varit. AKTIVITETER EFTER VISNING På vilket sätt har jordens klimat förändrats de senaste 10, 50, 100 och 200 åren? Sök i kunskapsbanker på nätet, bland forskning och ta reda på så mycket du/ni kan! Sammanställ informationen genom t.ex. en uppsats, en hemsida, en utställning eller ett muntligt föredrag. Hur påverkar en förändring av klimatet våra förutsättningar att överleva i framtiden? Vilken klimatpåverkan kan vi själva styra (t.ex. genom att minska miljöpåverkan, med prognoser av vädret etc.)? Vilken klimatpåverkan kan vi inte styra (t.ex. översvämningar, vulkanutbrott etc.)? Ta reda på vilken påverkan stora miljökatastrofer haft för livet på jorden i ett historiskt perspektiv.

5 T.ex. vad man tror hände när dinosaurierna dog ut? Ett tips är att besöka Naturhistoriska museet eller liknande. Även deras hemsida innehåller mycket information. Försök komma på minst 1-2 exempel på situationer den senaste tiden, där någon yttre klimatfaktor inträffat som påverkat ditt liv. Det kan handla om allt från ett flyg som blivit inställt (på grund av oväder eller vulkanaska) till en förstörd dator (på grund av ett blixtnedslag). Se en film som handlar om vulkanutbrott eller naturkatastrofer. Några exempel på filmer som tar upp detta tema är Dantes Peak, The Day After Tomorrow, Deep Impact, Volcano m.fl. Välj ut 2-3 ämnen/teman utifrån de filmer ni tittar på och ta reda på mer! Bestäm med din lärare omfattningen på arbetet och hur det ska redovisas Lycka till! LÄNKAR PÅ NÄTET - om Beuforts skala - NASA:s hemsida Solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse om solförmörkelser M%C3%A5nf%C3%B6rm%C3%B6rkelse om månförmörkelser - Vattenfall om vågor - Pollenfakta - polarforskning =CJ6v8Z752KECFRg8lAodJwhnIQ# - skapa ditt personliga norrsken - om malaria - om miljöpåverkan - mer om miljöpåverkan uppv%c3%a4rmning om global uppvärmning se/whatisgw_thefacts.aspx - mer om miljöpåverkan - Greenpeace om Project Ocean - Greenpeace ympariston-uhkat.html - om olika miljöhot - Google sökmotor - Altavista sökmotor - Yahoo sökmotor Nationalencyklopedien Wikipedias söksida - Naturhistoriska riksmuseet - Tekniska museet Etnografiska museet - SMHI:s hemsida - SMHI kunskapsbanken - SVT:s väderfakta - samlingssajt om väderlek Wikipedia om väder och väderlek