Modellering och simulering av rötningsprocesser

Relevanta dokument
Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Simulering av biogasprocesser

Rötning Viktiga parametrar

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Var produceras biogas?

... till tillämpning

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Rapport Metanpotential

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Möjligheter och risker vid samrötning

Hållbar återvinning av näring

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Förstudie. Rapport SGC ISRN SGC-R-215-SE

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Världsledande och naturlig samarbetspartner Henrik Held, Marknadschef VA-Ingenjörerna

Processintern metananrikning för kostnadseffektiv produktion av biogas som fordonsbränsle

Country report: Sweden

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Effek%vare biogasproduk%on

Mikrobiologisk kunskap

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

JTI är en del av SP-koncernen

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel

Biogas Research Center

Gårdsbaserad biogasproduktion

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Energy and Quality oriented modeling and control of REFiners

Exergi och avloppsreningsverk

Örebro Reningsverk. Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare. Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

Innehåll

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Rätt slam på rätt plats

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN

Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat augusti Stora Brännbo, Sigtuna

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Systematisk processoptimering

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Hållbarhetskriterier för biogas

Vad kan ett rullningslager stå till tjänst med? Per-Erik Larsson SKF Industrial Solutions and Service Technologies

Förslag till mastersarbeten

Marknadsanalys av substrat till biogas

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Kyltekniska Föreningen

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Substrathandbok för biogasproduktion

Utveckling av ett prognosverktyg för Käppalaverkets biogasproduktion

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Kristianstad. Carl Lilliehöök

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Miljöpåverkan från avloppsrening

Skumningsproblem vid rötning

Transkript:

Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering,

Presentationens innehåll Bakgrund om modeller Anaerobic Digestion Model No 1 Behov av vidareutveckling Exempel på tillämpning Slutsatser

Matematiska modeller för AD En mängd enklare steady-state modeller (kan för vissa syften fungera tillfredsställande, om stabil process) Två dominerande dynamiska modeller idag: Siegrist et al. (1993; 2002) EAWAG, Schweiz Batstone et al. (2002) IWA Task Group ADM1 Siegrist något enklare (fokus på primärslam). ADM1 finns idag implementerad i de flesta kommersiella simuleringsplattformar

Syfte med dynamiska AD modeller Ökad förståelse av processen Övervakning, early-warning system Reglering, on-line Processoptimering Integrera AD med övriga processer Kunskapsplattform Kunskapsöverföring

Tidskriftspublikationer AD modellering 1972 2004

ADM1 State-of-the-art men komplicerad 32 tillståndsvariabler, ca 100 parametrar Komplett COD, C och N beskrivning Vätska-gas-vätska interaktion ph modelleras Syra-bas balanser (dynamiskt) Inhibering (ph, ammonia, väte etc) Visst temperaturberoende

ADM1 5 huvudprocesser: Disintegration Hydrolys Acidogenesis Acetogenesis Methanogenesis Beräknar gasflöden (CH 4, CO 2, H 2, H 2 O), utgående slamkarakteristik, etc.

ADM1

Begränsningar ADM1 (delvis åtgärdade) Svår att implementera korrekt från scratch Långa simuleringstider i dynamiska fall Komplicerad karaktärisering av inkommande slam Viss obalans för bevarande av massa Svårt att integrera modellen med andra WWT processer (Sulfatreduktion) Osäkerhet avseende default parametervärden Saknar inorganiskt partikulärt material för korrekt TSS

Begränsningar ADM1 Ej temperaturberoende kinetik inom resp mesofil och termofil rötning Acidogenesis av glukos oberoende av andra faktorer Svavelmodellering saknas Fosformodellering saknas Saknar metaller, kalcium, fällning, struvit etc Flera inhiberingsfaktorer (sulfid, LCFA etc) Huvudsakliga erfarenheter från primär/sekundär slam

Integrerade WWTP modeller Inkludera AD process vid simulering av WWTP Optimera hela verket, ex avseende energi Undvik suboptimering Modellgränssnitt AS-AD-AS Specifika gränssnitt: ASMx < > ADM1 Generell metodik CBIM continuity-based interface modelling Supermodeller

IWA Benchmark Simulation Model no2

Energi i fokus (vattenkvalitet fokus nr 1) Åtgärder för ökat gasutbyte Samrötning av flera substrat Maximera belastning Serie- eller parallellsystem Mesofil eller termofil rötning Samordning med hygienisering Kompletterande modeller för energikonsumtion och produktion behövs: värmeväxlare, värmepump, gasmotor, värmeläckage etc

Samrötning av olika substrat Allt viktigare område Inga direkta problem för AD modellen Kräver karaktäriseringsmetoder och samhörande modellgränssnitt Behov av modellkalibrering Samma principer avseende förbehandling av slam

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) gödsel köksavfall Beräkning av protein, kolhydrat och fettinnehåll baserat på traditionella mätningar av COD, kväve etc.

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Co-digestion (simulation) Co-Digestion (data) Manure Only (simulation) Manure Only (data) 7.4 7.3 7.2 7.1 7 6.9 6.8 6.7 6.6 6.5 0 20 40 60 80 100 120 days 0 20 40 60 80 100 120 days Modellberäkning av gasproduktion och ph för varierande input jämfört med verkliga data (labskala)

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) Gas flow rate (m 3 /d) Kitchen waste ratio HRT days Optimering avseende blandning och uppehållstid

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) Methane flowrate (m 3 /d) Kitchen waste ratio HRT days Optimering avseende blandning och uppehållstid

Slutsatser ADM1 är grunden till ett utmärkt verktyg för t ex processoptimering och förklaringsmodeller Modellen allmänt tillgänglig för många Behöver kompletteras avseende P, S, metaller, fällning, temperatur etc Vissa problem att integrera med andra processmodeller Karaktärisering av inkommande substrat svårt Mer praktisk tillämpning och erfarenhet behövs

Tack för Eder uppmärksamhet! Frågor?!