4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt omhändertagande och bemötande för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Genom kompetensutveckling, metodutveckling samt bättre samverkansformer ska vi tydliggöra den skyldighet som hälso- och sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av kvinnor som utsatts för mäns hot eller våld samt verka för att dessa frågor på ett bättre sätt ingår i den ordinarie verksamheten. Som ett led i detta arbete har ett handlingsprogram utarbetats. Genom utbildningsinsatser ska vi öka kunskapen kring ett dolt problem som är mycket vanligt och troligen kan förklara många sjukdomstillstånd hos kvinnor. Vi ska förebygga genom att tala om våld på ett sådant sätt att kvinnan förstår att hon ej bär skuld till våldet och att hon ej skall acceptera våld eller hot om våld. Barnen ska uppmärksammas, och då inte bara som vittnen till våld utan också som utsatta för våldet. Utsatta kvinnor och deras barn ska få ett professionellt bemötande och hänvisas rätt genom bättre rutiner och samverkansformer såväl internt som externt. Handlingsprogram Att i samverkan med polis, åklagare, socialtjänst och kriminalvård medverka till framtagandet av en yrkesgemensam handbok Att genomföra gemensam utbildning för medarbetare som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med kvinnor och barn som utsatts för mäns hot och våld Att skapa väl etablerade rutiner för såväl internt som externt samarbete Att stödja berörda verksamheter i deras fortsatta utbildningsarbete och framtagande av rutiner/checklistor Att bygga upp en kunskapsöversikt på intranätet med tips om film, litteratur m m i syfte att ge verksamheterna stöd i deras arbete Att berörda verksamheter utser någon/några personer med uppgift att bistå verksamhetschefen i arbetet med Kvinnofrid 4.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdslagens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälsooch sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Steget ur ett misshandelsförhållande är stort och vården bör därför vara lättillgänglig. Kvinnan är ofta fylld av skam- och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att hon ska känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta kvinnan måste bli synliggjord för att en behandlings-/läkningsprocess ska ta vid. Hon bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och patient är av allra största vikt. 1

Hälso- och sjukvårdens arbetsuppgifter Kvinnor som utsatts för våld söker sig till många olika insatser inom hälso- och sjukvården. I första hand är det akutkliniken med kirurgiska och ortopediska kliniker samt kvinnokliniken, öronkliniken och barnkliniken. Kvinnorna söker sig också till primärvården, psykiatrin, mödravårdscentralen, barnmorskemottagningen och ungdomsmottagningen. Kvinnorna berättar inte alltid om misshandel och hot som ligger bakom de symptom de söker för. Oklara symptom kan ibland dölja övergrepp som kvinnan berättar om först när hon känner förtroende för den person hon sökt sig till. Grupper som kan ha särskilt svårt att söka stöd Det är viktigt att framhålla att våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande kvinnor utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om misshandel. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre kvinnor och funktionshindrade kvinnor blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer av samma kön som lever tillsammans. Krisreaktioner När en kvinna söker hjälp efter ett övergrepp är hon i en akut kris där hon oftast upplever att hon förlorat kontrollen över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om inte kvinnan visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon ändå få en snar återbesökstid. Förbered henne på att reaktionen kan komma senare och erbjud henne även kuratorskontakt. Kvinnor som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta en anhörig. Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått, liksom på om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många kvinnor. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Kvinnan behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter du själv har att ge detta stöd. Lova inte någonting som du inte är säker på att kunna hålla. Kvinnor som varit utsatta för sexualiserat våld är känsliga för attityder. Det är viktigt att du är medveten om detta och att du visar respekt för kvinnans integritet. En kvinna som utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att bli utsatt för hot, trakasserier och våld av en närstående person är psykiskt påfrestande och kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. 2

Kvinnor som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka kvinnas självförtroende och ge henne upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. 4.3 Medicinskt omhändertagande Läkarundersökning Kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt ska alltid genomgå hel kroppsundersökning. Undersökningen utgör en konsultation som skall fastställa graden av fysisk och psykisk skada och behovet av behandling. Undersökningen bör göras så snabbt som möjligt med tanke på det trauma som detta slags våld innebär och på behovet av säkra bevis. Undersökningen ska genomföras så att den kan utgöra underlag för rättsintyg om polis, åklagare eller domstol skulle begära detta. Undersökningen ska vara noggrann eftersom det som dokumenteras initialt i juridisk mening kan bli omöjligt att komplettera senare. Lathund för underlag för rättsintyg ska finnas på respektive kliniks akutmottagning. Undersökningen är också inledningen till kvinnans bearbetning av den kris hon befinner sig i på grund av övergreppet. För barn under 15 år ska barnspecialist kontaktas. Inför undersökningen ska läkaren bedöma belastningen bland den övriga verksamheten på kliniken och tillkalla bakjouren för att minimera risken för avbrott i undersökningen. Under den tid som läkarundersökningen pågår ska ansvarig avdelningspersonal och växel informeras om att bakjour kontaktas direkt vid behov. Dokumentation Alla skador ska dokumenteras skriftligt och helst med hjälp av färgfoto. Undersökningen ska göras mycket noggrant. Även alla mindre, ej behandlingskrävande skador ska beskrivas. En bedömning av smärtupplevelserna måste göras. Använd en kamera av god kvalitet, gärna en digitalkamera, använd inte polaroidbilder. Gör bakgrunden så ren som möjligt med hjälp av t ex en operationsduk. Ta bort smycken och klocka. Lägg ett måttband bredvid skadan. Ange området på kroppen och ta också en översiktsbild. Märk fotona med namn, datum och klockslag, utelämna adress och personnummer av säkerhetsskäl. Behovet av dokumentation har ökat med den nya lagstiftningen. Vid upprepat våld har det stor betydelse om tidigare våldshändelser har dokumenterats. Det påverkar bedömningen om brottet ska betraktas som misshandel eller grovt kvinnofridsbrott. Alla kvinnor som söker läkarvård och berättar att de blivit utsatta för våld ska undersökas så att rättsintyg ska kunna skrivas. Kvinnan ska veta att hon har rätt att läsa sin patientjournal och att få veta att uppgifter inte får lämnas ut utan hennes medgivande. Provtagning Om kvinnan utsatts för sexuellt övergrepp ska relevanta prover, så kallade spårsäkringsprover tas. Speciellt Rape-kit finns att tillgå på Kvinnoklinikens akutmottagning och innehåller nödvändig provtagningsutrustning. Vid samtliga fall av våldtäkt, bör man ta prover för att säkra bevis om eventuell neddrogning. Två extra rör med helblod i rör med fluroid/heparinlösning (grå kork) och två vanliga rör med urin utan tillsats ska tas. Märk rören 3

med initial och födelsenummer och spara rören i kylskåp för att analyseras genom polisens försorg. Återbesök Kvinnan ska ges en återbesökstid så snart som möjligt. Ibland framträder skadorna först efter något dygn och bör då dokumenteras på nytt. Även om inte kvinnan visar några tecken på kris bör hon förberedas på att reaktionen kan komma senare. Erbjud kurator/psykologkontakt. Ta god tid på dig för samtal och besök. Det är viktigt att kvinnan får känna att hon i sin egen takt får samtala om det hon upplevt. 4.4 Om det finns barn Anmälningsskyldighet I ett hem där mamman blir slagen är barnens situation svår och otrygg. Risken är stor att miljön har en negativ inverkan på barnens utveckling och hälsa. Kontakt med socialtjänsten måste övervägas. Barnen har rätt till skydd och stöd. Det är socialnämndens uppgift att utreda hemförhållandena och bedöma behovet av hjälp för barnet. Det är viktigt att förmedla till modern, att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. När misstanke finns om att barn far illa är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att omgående göra anmälan till socialtjänsten (Socialtjänstlagen kap14 1 Anmälan om missförhållanden). Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Anmälan kan göras per telefon och/eller särskild blankett. Du kan också samtala med socialtjänsten utan att nämna barnets namn. Om du är osäker rådgör med överordnad eller med kurator. Har ett barn blivit misshandlat skall barnläkare kontaktas för dokumentation av skadorna. Det gäller också vid misstanke om sexuella övergrepp på barnet. Anmälningsskyldighet gäller barn upp till 18 år. 4

4.5 Våld under graviditeten Det är inte ovanligt att våldet debuterar under graviditeten. I och med det väntade barnet förändras relationerna i ett parförhållande. Både mannen och kvinnan kommer i en helt ny livssituation. För de allra flesta par är detta något naturligt, men det barn som var tänkt som ett bekräftande av kärleken kan också börja upplevas som ett hot. Mödrahälsovården har en viktig funktion i att stödja blivande föräldrar. Det är viktigt att personal inom mödrahälsovården uppmärksammar riskerna för våld under graviditeten och vågar fråga de blivande mödrarna vid tecken på misshandel. Mödrarna kan då få extra stöd och hjälp. Barnmorskemottagningen vid Centralsjukhuset i Kristianstad har deltagit i Socialstyrelsens projekt Screening av kvinnovåld och kan delge sina erfarenheter från projektet. 4.6 Attityder och förhållningssätt Möt kvinnan med respekt och förståelse. Tänk på att hon är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Ifrågasätt och kritisera henne inte. Vid upprepat våld är det särskilt viktigt att undvika kritik och ifrågasättanden. Kvinnor behöver stöd och hjälp för att kunna förändra sin situation. Ge tid och omtanke. Fråga vad som hänt, låt kvinnan berätta. Uppmuntra till polisanmälan med pressa henne inte. Försök att undvika dina egna värderingar i samtalet om det som skett. Tala inte illa om mannen då det kan öka kvinnans skuldkänslor. Ha tålamod, du måste respektera den misshandlade kvinnans syn på de mått och steg hon för tillfället är beredd att vidta. Men stå fast vid att misshandel är ett brott och bör anmälas. 4.7 Kunskapsöversikt Socialstyrelsens utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Våldsutsatta kvinnor kan beställas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida: www.sos.se RiksKvinnoCentrums utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt kan beställas eller laddas ner på RiksKvinnoCentrums http://www.uas.se/upload/rkc/utbildningsmaterial.pdf Kvinnofridsportalen om mäns våld mot kvinnor. Kvinnofridsportalen är ett faktacentrum för dig som i din verksamhet möter kvinnorna, männen och barnen eller vill lära dig mer om problematiken. Här finns allt från rapporter, statistik, exempel på olika verksamheter och projekt till aktuella konferenser, utbildningar och litteratur. www.kvinnofrid.se 5

4. 8 Checklista Ta dig an kvinnan utan dröjsmål. Lämna henne inte ensam. Samtala med och undersök kvinnan i enrum. Använd auktoriserad tolk vid behov. Anhöriga bör inte tolka med tanke på rättsintygets juridiska giltighet och kvinnans säkerhet. Fråga rakt på sak om kvinnan blivit slagen. Tänk på att kvinnor som söker för diffusa symptom kan ha varit utsatta för övergrepp. Förklara läkarundersökningen och rättsintygens betydelse. Glöm inte att dokumentera tecken på att våld förekommit, även om kvinnan vid tillfället säger att hon inte vill anmäla. Finns en hotbild, hjälp till att kontakta socialtjänsten eller Kvinnojouren. Kvinnans trygghet är en mycket viktig aspekt av omhändertagandet. Informera om rättigheter och möjligheter till skydd av olika slag t ex stödperson, besöksförbud, trygghetspaket, spärrmarkering, kvarskrivning och ny identitet. Polisen har även möjlighet att komma till sjukhuset eller vårdcentralen Erbjud inläggning på kliniken om inget annat är möjligt. Även minderåriga barn bör vid behov ges möjlighet att övernatta tillsammans med modern. Fråga om barnen. Kontakt med socialtjänsten måste övervägas. Barnen har rätt till skydd och stöd. Det är viktigt att förmedla till modern att en kontakt med socialtjänsten i första hand innebär ett stöd, inte ett tvångsomhändertagande. När misstanke finns om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att omgående göra anmälan till socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen kap 14 1. Erbjud fortsatt samtalskontakt. Ge tid till kurator/psykolog direkt i handen. Ge återbesökstid för att följa upp kvinnans situation. 6