Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion de fyller. Boken har en inbyggd progression och det är meningen att du ska kunna arbeta med den från första sidan till sista. Du kan använda den parallellt med, före eller efter Form och funktion Verb. Jag har valt att arbeta med ordföljden med hjälp av satsscheman, där satsdelarna står under olika rubriker. En rubrik i taget presenteras, förklaras och övas. På så sätt byggs schemat ut successivt. På flera ställen i boken står paragrafnummer. De hänvisar till Målgrammatiken som finns på flera olika språk. Den första rubriken i huvudsatsschemat, FUNDAMENT, motsvaras av markeringen X i Målgrammatiken. Längst bak i boken finns tomma scheman som man kan kopiera på papper eller OH-film om man vill gå igenom övningarna gemensamt i gruppen. För att du ska kunna arbeta på egen hand finns lösningar i ett separat facit. KERSTIN BALLARDINI
INNEHÅLL h u v u d s a t s e r 1 Ordföljd 7 Huvudsats 7 Bisats 7 2 verb 1 och subjekt i olika typer av satser 8 3 Subjektet 10 Huvudord och attribut 12 Flera huvudord i samma subjekt 12 Opersonligt subjekt 13 Sammanfattning av VERB 1 och subjekt 14 4 Fundament 16 Påstående- och imperativsatser 16 5 Frågesatser 19 Ja/nej-fråga 19 Skiljetecken och olika typer av satser 20 Frågeordsfråga 22 Frågeord som subjekt och objekt 23 Frågesatser 25 Vad för-frågor 28 Påståendefrågor 30 Sammanfattning av fundament, verb 1 och subjekt 31 6 Satsadverbial 33 7 Satsens övriga verb verb 2 36 4 FORM OCH FUNKTION ORDFÖLJD
8 Komplement 38 Objekt som komplement 38 Predikatsfyllnad som komplement 39 Sammanfattning av objekt och predikatsfyllnad 40 Egentligt subjekt som komplement 42 Sammanfattning av olika typer av komplement 44 9 Adverbial 46 Platsadverbial 46 Tidsadverbial 47 Flera adverbial i samma sats 47 Sättsadverbial och orsaksadverbial 50 10 Vad kan stå på fundamentsplats? 52 11 Vad gör vi med småorden? 56 Prepositioner i satsschemat 56 Partikelverbens partiklar i satsschemat 60 12 Sammanfattning av huvudsatsschemat 62 13 Passiva satser 63 Aktiv sats 63 Passiv sats 63 Aktiva satser med obestämt subjekt 66 Agent 68 Perfekt particip i passiva satser 70 14 Infinitivkonstruktioner 72 INNEHÅLL 5
b i s at s e r 15 Huvudsatser och bisatser 75 Samordning av huvudsatser 75 Bisatser är delar av huvudsatser 78 Adverbialsbisatser 78 16 Ordföljd i bisatser 81 17 Olika typer av bisatsinledare 82 Konjunktioner som bisatsinledare 82 Att och om som bisatsinledare 84 Indirekt tal och indirekta ja/nej-frågor 86 Frågeord som bisatsinledare 89 18 Relativa bisatser 93 Relativa bisatsinledare 93 Den relativa bisatsens förhållande till huvudsatsen 94 Utelämnande av bisatsinledaren som 100 Prepositioner i bisatser som inleds med som 101 19 Sammanfattning av bisatserna 105 Bisatsinledare 105 Utelämnande av hjälpverbet ha (har, hade) i bisatser 107 20 Emfatisk omskrivning 110 Emfatiskt omskrivning i påståendesatser 110 Emfatisk omskrivning i ja/nej-frågor 111 Emfatisk omskrivning i frågeordsfrågor 114 Emfatisk omskrivning i olika typer av satser 116 Utelämnande av som vid emfatisk omskrivning 119 k o p i e r i n g s u n d e r l a g Huvudsatsschema 122 Bisatsschema 124 6 FORM OCH FUNKTION ORDFÖLJD
1 ORDFÖLJD En viktig del av den svenska grammatiken är ordföljden (syntaxen). Ordens placering i en sats visar vilken funktion satsen har, till exempel om det är en fråga eller ett påstående, och om det är en huvudsats eller en bisats. Vi ska studera ordföljden med hjälp av ett satsschema, där vi placerar orden under olika rubriker. Det finns ett schema för huvudsatser och ett för bisatser. Huvudsats FUNDA- MENT VERB 1 SUBJEKT SATS- ADVERBIAL VERB 2 KOMPLE MENT ADVERBIAL 1 Pia har aldrig åkt skidor förut. 2 Ska hon åka ensam? 3 Vad försöker hon göra? 4 Nu måste någon hjälpa henne, eftersom hon aldrig har åkt skidor förut. Bisats BISATS IN- LEDARE SUBJEKT SATS- ADVERBIAL VERB 1 VERB 2 KOMPLE MENT ADVERBIAL eftersom hon aldrig har åkt skidor förut. 1 ORDFÖLJD 7
2 VERB 1 OCH SUBJEKT I OLIKA TYPER AV SATSER Det finns olika typer av huvudsatser. De har olika funktion och olika form. Alla svenska fullständiga satser har ett eller flera verb. Det första verbet har alltid presensform, preteritumform eller imperativform. I exemplen här under har vi placerat det första verbet under rubriken VERB 1. Funktion VERB 1 Påstående 1 En man ligger på gatan. Fråga 2 Hur länge har han legat där? Påstående 3 Polisen kommer. Fråga 4 Lever mannen? Fråga 5 Är han sjuk? Påstående 6 Vi måste ringa efter en ambulans. Uppmaning 7 Kom! Uppmaning 8 Vänta här! Fråga 9 När kommer ambulansen? Påstående 10 Nu kommer den. Påstående 11 Ambulansen kör mannen till sjukhuset. Påstående 12 På gatan ligger mannens hatt kvar. Du ser att alla satser har minst ett verb (VERB 1 ). Alla svenska satser som är påståenden eller frågor måste också ha ett subjekt. Bara uppmaningar saknar subjekt se exempel 7 och 8! (Sådana satser kallas också imperativsatser.) 8 FORM OCH FUNKTION ORDFÖLJD
A Översätt exemplen på s. 8 till ditt språk. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 B Läs de svenska exemplen på s. 8 en gång till och markera subjektet i varje sats med en ring. Som du ser, står VERB 1 och subjektet alltid bredvid varandra. Men subjektet står ibland före, ibland efter VERB 1. 2 VERB 1 OCH SUBJEKT I OLIKA TYPER AV SATSER 9
3 SUBJEKTET 3.1 En sats består av olika delar, satsdelar. VERB 1 är en satsdel som alltid finns med. Subjektet är en annan satsdel som är obligatorisk i alla svenska satser utom i uppmaningar (imperativsatser). Subjektet är ofta substantiv eller pronomen. SUBJEKT 1 Robert ska fylla 10 år. 2 Han vill ha en cykel. 3 Hans föräldrar är arbetslösa. 4 I måndags gick de till en cykelaffär. 5 Där köpte de en begagnad cykel. 6 Den var billig. 7 Hur mycket kostade cykeln? 8 Varför köpte föräldrarna den? 9 Var den blå? 10 Kan pojken cykla? 11 Betalade hans pappa cykeln? 10 FORM OCH FUNKTION ORDFÖLJD
A Översätt exemplen på s. 10 till ditt språk. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 B Läs de svenska exemplen på s. 10 en gång till och markera VERB 1 i varje sats med en ring. 3 SUBJEKTET 11