Nordiska Ministerrådet



Relevanta dokument
Nordiska Ministerrådet

Unga som varken arbetar eller studerar UVAS

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Lägre trösklar krävs- stödet till unga. kommer för sent

Nordens Välfärdscenter

Unga in i Norden. psykisk hälsa, arbete, utbildning. Policyrekommendationer

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Unga in i Norden. Om civilsamhällets roll för unga nordbor som mår dåligt. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Anhörigstöd - en skyldighet

Sammanställning 1. Bakgrund

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Intervensjon for elever i risikosonen

Antagen av Samverkansnämnden

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Tidiga insatser för familjer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Nästan unga varken arbetar eller studerar. -Vad gör vi åt det? med Dua, SKL, MUCF & Skolverket

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Barn i utsatta livssituationer

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT.

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Sammanställning 2. Bakgrund

Psykisk ohälsa under graviditet

Verksamhet ska bedrivas i samverkan, bilaga 3

ARBETSMARKNADSENHETEN >> Utvecklar människor och näringsliv << Hässleholm,

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

Riktlinjer för anhörigstöd

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

ESF-projekt Samstart Skype möte

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Barnperspektivet inom Beroendevården

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Föräldrastödsprojektet 16-25

Nordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Strategi för barn och unga i Norden

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

Rätten till eget hem - boende för vuxna med utvecklingsstörning Maarit Aalto Projektledare

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Internationella perspektiv på morgondagens funktionshinderspolitik

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV Kirsi Poikolainen

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

VSPH presentation 16 maj 14./1

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Fastställd av kommunstyrelsen

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Mottganingsteamets uppdrag

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Vad innebär lagändringen?

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

NFSP seminar, Hamar juni Tommy Törnkvist, Göteborgs Stad Socialresursförvaltning

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari Det handlar om a< samordna insatser.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Ärenden Föredragande kl

Maria Nyström Agback.

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Transkript:

Nordiska Ministerrådet Grundat 1971 Rullande ordförandeskap Budget: ca 1 miljard SEK Består av flera råd sakområden Central förvaltning i Köpenhamn Många institutioner under ministerrådet varav Nordens Välfärdscenter är ett. 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 1

Nordens Välfärdscenter arbetar på uppdrag av de nordiska regeringarna identifierar och aktualiserar socialpolitiska utmaningar bidrar till att förbättra underlaget för politiska beslut skapar mervärde i Norden genom nordiskt samarbete 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 2

Aktuellt 2015 Pågående projekt Unga in i Norden - psykisk hälsa, arbete, utbildning Kunskapsbanken Nordens Barn Fokus på barn i fosterhemhem Barnfattigdom NORDBUK Avslutade projekt Nordens Barn - Tidiga insatser för familjer Barnfattigdom 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 3

Projektets syften Att sammanställa en komparativ kunskapsfördjupning om psykisk ohälsa och förtidspensionering/ sjukpension bland unga vuxna 20-29 år Att finna orsaker, konsekvenser och goda exempel i de nordiska länderna som underlättar övergången skolaarbetsliv för unga 16-29 år som riskerar eller lider av psykisk ohälsa 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 4

Varför mår unga dåligt? 5

Skolprestationer psykisk (o)hälsa fdfd Den självrapporterade psykiska ohälsan ökar (år 7 o 9) Kön Föräldrars födelseland Familjeboende Studieinriktning 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 6

UVAS / NEETS - En heterogen grupp Inte avslutad utbildning Depression Bristande kunskaper i svenska språket Läs- och skrivsvårigheter ADHD Neuropsykiatrisk nedsättning Fysisk funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Social fobi Kriminalitet Missbruk Problem i hemmet 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 7

En studie från Nordlandsforskning Den faktiska vardagen kontra den moraliska normativa vardagen Källa: Nordlandsforskning, Ikke slipp meg! Unge, psykiske helseproblemer, utdanning og arbeid. Anvik og Gustavsen, NFrapport nr. 13/12. 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 8

Vad kan man göra? 9

Ungdomsperspektivet Lyssna på unga Att bli sedd som en resurs och inte ett problem Att bli respekterad att bli sedd och respekterad för det man är när vuxna förmedlar trygghet Att bli bemött på sina villkor utan att bli kategoriserad utifrån välfärdstatliga kategorier Att få hjälp till struktur i vardagen Ibland måste det få ta tid Personalens förmåga att lyssna o lyfta att duga 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 10

Ungdomsperspektivet forts.. Brödet före moralen först basbehov sen utveckling av kunskap och förmågor Att få hjälp att tillvarata sina rättigheter snårskog av komplicerade regler I de bästa av världar ska det vara lätt När porten är hittad, kanske den är stängd Inom psykiatrin är man inte tillräckligt sjuk i primärvården långa köer At få möjlighet att bryta ensamheten och få känna samhörighet 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 11

Generella framgångsfaktorer Handplockad personal / multikompetent arbetsgrupp Samverkan (skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, rättsväsendet liksom arbetsgivare, frivilligorganisationer och föreningsliv) I samverkan veta vem som har det yttersta ansvaret för brukaren Veta vem som har ansvaret för att samarbetet ska fungera En stor verktygslåda och ett flexibelt förhållningssätt Samarbete med skola eller arbetsgivare

Generella framgångsfaktorer Tydligt syfte med varje insats Daglig tillgång till verksamheten Helhetsperspektiv Bemötandet och engagemanget Individuellt Långsiktighet det får ta tid Kommuner som arbetar med (information uppföljnings-) aktivitetsansvaret är ännu en framgångsfaktor.. 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 13

www.nordicwelfare.org Lidija.K-Soderlund@nordicwelfare.org Ta gärna kontakt! 15-10-15 Nordens Velfærdscenter 14