Skolelevers drogvanor 9 Norrbotten
Innehåll: Bakgrund. 2 Sammanfattning 3 Metod 4 Resultat Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro... 5 Alkoholkonsumtion. 6 Icke-konsumenter.... 6 Total årskonsumtion - konsumtionsindex.. 7 Vad dricker ungdomarna?... 7 Hur ofta dricker ungdomarna?... 8 Intensivkonsumtion... 9 Berusningsdrickande... 1 Hembränt och smuggelsprit... 11 Erfarenhet och tillgänglighet 12 Problem i samband med alkoholkonsumtion...12 Andra variabler grupperade efter årskonsumtion alkohol 13 Tobaksvanor 15 Narkotika. 17 Förklaringar 18 Rapport och tabellbilaga finns på hemsidan: http://www.nll.se/webb/meny/halso-och-sjukvard/folkhalsa/ 9-12-11 Kerstin Sandberg Sekretariatet Norrbottens läns landsting 1
Bakgrund För ett lyckosamt förebyggande folkhälsoarbete är samverkan mellan myndigheter, olika verksamhetsområden, intresseorganisationer med flera en nödvändighet. Genom att den folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten antogs av länets alla kommuner och Norrbottens läns landsting, år 7, skapades grund för en långsiktig länssamverkan inom folkhälsa. Strategin både stödjer och förutsätter samverkan på den regionala nivån men också på lokal nivå av det folkhälsoarbete som sker närmast invånarna. Barns och ungdomars hälsa och välbefinnande intar en viktig del av strategin. Kommuner och landsting ska i samverkan med andra aktörer stödja barns och ungdomars positiva utveckling stärka självkänslan, självtillit och känsla av sammanhang samt ge grunder för hälsosamma levnadsvanor. För att stimulera till gemensamma handlingsstrategier att arbeta mer resultatinriktat är en viktig del att skaffa sig kunskap om barns och ungdomars situation och vanor. Den senaste totalundersökningen av drog- och alkoholvanor bland ungdomar i hela Norrbotten gjordes för nio år sedan, år. Detta var anledningen till att Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade att år 9 delta i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga undersökningar av drogoch alkoholvanor bland elever i grundskolans avgångsklasser, årskurs 9. De som varit inblandade i enkätundersökningen är Harald Segerstedt, länsombud för CAN, Mats Burman, länssamordnare Länsstyrelsen i Norrbottens län, Helena Asklund, Kommunförbundet Norrbotten, Annika Nordstrand och Kerstin Sandberg, Norrbottens läns landsting. Gruppen har haft en samrådsdag med representanter från länets folkhälsoråd, drog- och alkoholsamordnare, polisen, elevhälsan med fler. 2
Sammanfattning De uppgifter som eleverna i grundskolans avgångsklasser runt om i Norrbotten lämnat via enkätfrågor våren 9, år 9 visar: Idag är det fler som inte dricker alkohol än för nio år sedan och därmed är färre alkoholkonsumenter. Detta är samma utveckling som skett i riket. Fyra av tio 16-åringar i länet dricker inte alkohol idag. Idag är det något färre som dricker relativt mycket minst en gång i månaden. Detta är samma utveckling som skett i riket. Länets ungdomar har gått från 23 procent bland pojkarna och flickorna år till 16 respektive 18 procent år 9. Ojämlika förhållanden - fler negativa förhållanden/besvär/levnadsvanor ansamlas till en mindre grupp som dricker mer alkohol än andra. Inte en utan fler och sannolikt samverkande faktorer har betydelse för ungdomarnas levnadsvanor. Det är inte ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att ungdomarna dricker alkohol. Bruket av narkotika bland eleverna i årskurs nio ligger på ungefär samma nivå år 9 som för nio år sedan bland flickorna men en aning högre när det gäller pojkarna. 3
Metod Undersökningen har riktat sig till elever i alla skolor i Norrbotten som hade årskurs 9, vårterminen 9. Eleverna fick anonymt besvara ett frågeformulär under skoltid. Undersökningen har på uppdrag av Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län samordnats av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Förbundet gör årligen riksomfattande undersökningar av drog- och alkoholvanor bland skolelever och samma frågor som i den nationella undersökningen har nyttjats i Norrbotten. Samarbetet med CAN gör att resultaten för Norrbotten också kan jämföras med riket. Det slutliga underlagsmaterialet för Norrbotten som presenteras i denna rapport omfattar 2 379 elever i Norrbotten med ungefär lika fördelning mellan pojkar och flickor. Det innebär ett bortfall på 14 procent för länet. För att bibehålla anonymiteten när antalet elever är mindre i de små kommunerna har redovisningen indelats enligt nedan. De kommuner som är ihopslagna är liknande områden som redovisas för skolsköterskornas hälsosamtal. För kommunerna Luleå, Piteå, Boden, Haparanda och Kiruna redovisas pojkar och flickor för sig. För kommunerna Gällivare och Kalix samt områdena Haparanda/Överkalix- /Övertorneå, Pajala/Jokkmokk och Arjeplog/Arvidsjaur/Arjeplog redovisas pojkar och flickor tillsammans. 4
Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro De flesta eleverna i grundskolans sista klass i Norrbotten är nöjd med sin situation. Åtta av tio trivs i sin skola, är nöjd med sitt förhållande till familjen och trivs i sitt bostadsområde (figur 1). Lika många har inte känt sig mobbad under det senaste året. Figur 1. Trivsel i skolan, mobbing, nöjd med förhållandet till familjen bland elever i årskurs 9, år 9, Norrbotten. Trivs ganska eller mycket bra i skolan 77 81 Nöjd med sitt förhållande till familjen 82 84 Har inte varit mobbad senaste året 85 83 Trivs i sitt bostadsområde 77 84 6 8 1 Att eleverna trivs i skolan och tycker sig ha ett bra förhållande till familjen ser lika ut bland elever i grundskolans avgångsklasser runt om i länet (figur 2). Det är generellt åtta av tio elever som är nöjda i det hänseendet. Bland kommunerna varierar det mellan två och tio procent av eleverna som uppger sig trivas dåligt/mycket dåligt i skolan. Figur 2. Andel som trivs bra i skolan och är nöjd med sitt förhållande till familjen, elever (pojkar och flickor) årskurs nio, 9, kommunerna i Norrbotten. 1 8 6 Luleå Trivs bra i skolan Nöjd med förhållande till familjen Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare Kalix Pajala/Jokkmokk Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn 5
Alkoholkonsumtion Icke-konsumenter Andelen elever i grundskolans avgångsklasser som inte dricker alkohol (icke-konsumenter 1 ) är större år 9 än för nio år sedan i Norrbotten. Detta gäller både för pojkarna och flickorna. De nationella undersökningarna som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör varje år visar samma utveckling mot en ökad andel ickekonsumenter under - talet. Idag uppger fyra av tio 16-åringar i länet att de inte dricker alkohol (figur 3). Det finns fler bland pojkarna som inte dricker än bland flickorna. Den största andelen elever som inte dricker alkohol finns bland pojkarna i Luleå kommun (54 %) tätt följd av ungdomarna i Arjeplog/ Arvidsjaur/Älvsbyn där hälften av eleverna (pojkar och flickor) inte dricker alkohol. Övriga kommuner ligger kring länssnittet dvs att fyra av tio elever inte dricker (figur 4). Figur 3. Andel som inte dricker alkohol (ickekonsumenter) bland eleverna årskurs 9, Norrbotten och riket. Åren 1997, och 9. 1 9 8 7 6 5 1 33 24 29 19 45 37 29 22 24 18 1997 9 1997 9 Norrbotten Riket Figur 4. Andel elever i årskurs 9 som inte dricker alkohol, kommuner i Norrbotten, år 9. Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn Pajala/Jokkmokk Kalix Gällivare Norrbotten Haparanda/Överkalix/Övertorneå Kiruna Boden och flickor Piteå Luleå 6 8 1 1 För att bli klassificerad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. De övriga är icke-konsumenter. 6
Total årskonsumtion av alkohol konsumtionsindex För att få en sammanfattande beskrivning av årskonsumtionen alkohol beräknas varje elevs ungefärliga kvantitet per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck. Detta sätts i relation till dryckesfrekvensen varefter alkoholvolymen i sin tur omräknas till ren (1 %) alkohol per år. Den totala årskonsumtionen alkohol delas in i sju kategorier från till 6, sk konsumtionsindex. De som hamnar med konsumtionsindex dricker inte medan de som hamnar i konsumtionsindex 5-6 har den största årskonsumtionen av ren (1 %) alkohol 2. Norrbotten har generellt fler som inte dricker alkohol och färre som finns bland dem med jämförelsevis hög årskonsumtion av alkohol än riket i genomsnitt. Andelen elever som hamnar inom konsumtionsindex 5-6 i Norrbotten är 12 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna. Motsvarande värden för riket är 15 procent bland pojkarna och 11 procent bland flickorna (figur 5). Figur 5. Andel elever inom olika konsumtionsindex bland elever årskurs 9, år 9, Norrbotten och riket.. 1 9 8 7 6 5 1 Norrbotten Riket 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 Konsumtionsindex Vad dricker ungdomarna? na i länet dricker mestadels sprit, blanddrycker och starköl till i stort lika stora delar (figur 6). Bland flickorna är blanddrycker mest vanlig och sprit kommer på andra plats. Vin dricks i liten utsträckning bland pojkarna men något mer bland flickorna. 2 Konsumtionsindex 1-2: skattad årskonsumtion -149 cl ren alkohol 1% ; konsumtionsindex 3-4 : skattad årskonsumtion 15 5 cl ren alkohol 1%; konsumtionsindex 5-6 : skattad årskonsumtion 5 cl ren alkohol 1%. 15 cl ren (1%9 alkohol motsvarar 5 burkar starköl eller cl sprit per månad. 7
Figur 6. Andelen konsumenter av olika alkoholsorter bland eleverna årskurs 9, år 9 Norrbotten. Samma pojke/flicka kan finnas med flera gånger. 1 9 8 7 6 5 1 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Hur ofta dricker ungdomarna? Ungefär hälften av länets pojkar och flickor i grundskolans avgångsklasser hade druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Alla dricker inte alkohol varje månad (tabell 1). I snitt hade tre av tio pojkar och fyra av tio flickor i Norrbotten druckit någon form av alkohol den senaste månaden med utgångspunkt från den dag formuläret ifylldes, vårterminen 9. Tabell 1. Andel som uppger att de druckit alkohol under de senaste dagarna respektive senaste tolv månaderna blad alla elever i årskurs 9, år 9, Norrbotten med kommuner. Både pojkar och flickor dagar 12 månader dagar 12 månader dagar 12 månader Luleå 26 43 35 56 Piteå 34 57 42 59 Boden 26 43 37 49 Kiruna 26 48 35 53 Haparanda/Överkalix/Övertorneå 37 55 45 59 Gällivare 39 61 Kalix 43 57 Pajala/Jokkmokk 37 61 Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn 25 43 Norrbotten 31 5 38 56 Riket 59 44 66 8
Intensivkonsumtion För att få en uppfattning om hur pass vanligt det är att eleverna dricker relativt stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle finns en specifik fråga om hur ofta eleverna dricker en viss mängd alkohol 3, som klassifieras motsvara intensivkonsumtion. Eleverna i Norrbotten har vid tidigare mättillfällen haft en mindre andel elever som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare än riksgenomsnittet. Detta gäller också för år 9 (figur 7). 16 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i länet dricker minst någon gång i månaden en relativt stor mängd alkohol. Figur 7. Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (not. 3 sid 8) minst någon gång per månad, Norrbotten och riket, åren - 9. 1 9 8 7 6 5 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9, Norrbotten, riket, Norrbotten, riket Det finns stora variationer mellan kommunerna i länet när det gäller intensivkonsumtion minst någon gång per månad (från 14 procent till 27 procent sammantaget pojkar och flickor). Det skiljer i vissa fall stort också mellan pojkarna och flickorna inom samma kommun (tabell 2). Motsvarande skillnader mellan pojkar och flickor finns inte på länsoch riksnivå. 3 Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle? 9
Tabell 2. Andel som intensivkonsumerar 4 alkohol minst någon gång per månad, länets kommuner, Norrbotten och riket, år 9.. och flickor Luleå 1 18 14 Piteå 16 18 Boden 14 13 14 Kiruna 18 18 18 Haparanda/Överkalix/Övertorneå 15 22 19 Gällivare 27 Kalix 21 Pajala/Jokkmokk 17 Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn 14 Norrbotten 16 18 17 Riket 23 23 Berusningsdrickande Nästan hälften av eleverna i årskurs nio säger sig ha varit berusad någon gång (pojkarna 42 % och flickorna 48 %). Det är något fler av ungdomarna i Norrbotten än i landet som helhet som var berusad första gången före 14 års ålder (Norrbotten 16 % och riket 14 % både bland pojkar och flickor). Att sex av tio av dem som varit berusad någon gång uppger sig bli berusad nästan eller varje gång de dricker tyder på att man dricker alkhol för att få en berusningseffekt (figur 8). Figur 8. Hur ofta dricker eleverna sig berusad, andel av eleverna årskurs 9 som någon gång varit berusad, år 9, Norrbotten 1 8 6 Pojke Flicka Nästan eller varje gång jag dricker Någon gång ibland Sällan/aldrig 4 Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle? 1
Hembränt eller smuggelsprit CAN:s årliga nationella undersökningar pekar mot att både pojkarna och flickorna i årskurs nio dricker allt mindre hembränd sprit sedan slutet av 199-talet. Dessa undersökningar har också visat på att norra delen av Sverige haft en större andel brukare av hembränd sprit. Idag har Norrbotten en mindre andel bland eleverna i grundskolans nionde årskurs som använder hembränd sprit i jämförelse med tidigare mättillfällen (åren 1997 och ) men en högre andel än genomsnittet för riket. För Norrbotten är andelen som druckit hembränd sprit bland pojkarna 15 % och bland flickorna 18 %, år 9 (figur 9). Samma år är genomsnittet för riket 11 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna. Figur 9. Andel elever som druckit hembränd sprit eller smuggelsprit under de senaste tolv månaderna bland elever i årskurs 9, åren 1997, och 9, Norrbotten. 1 9 8 7 6 5 1 1997 9 1997 9 Hembränd sprit Smuggelsprit När det gäller smuggelsprit är utvecklingen det motsatta. Både nationellt och i Norrbotten ökar andelen som druckit smuggelsprit bland 16-åringarna, särskilt bland flickorna I Norrbotten dricks mindre smuggelsprit än snittet för riket, både bland pojkarna och flickorna (tabell 3). En av fyra flickor i länet har druckit smuggelsprit det senaste året (25 procent ). Fler bland flickorna än bland pojkarna i länet har druckit hembränd sprit och smuggelsprit. Det kan dock påpekas att det ibland kan vara oklart för ungdomarna att veta om spriten de dricker är hembränd sprit eller smugglad. Tabell 3. Andelen som druckit hembränd sprit eller smuggelsprit, år 9 bland elever i årskurs 9, Norrbotten och riket.. Hembränd sprit Smuggelsprit Norrbotten Riket Norrbotten Riket 15 11 17 25 18 12 25 11
Erfarenhet och tillgänglighet Föräldrarna i Norrbotten har generellt en högre ambition att själva inte bjuda ungdomarna på alkohol än genomsnittet för riket (figur 1). Sju av tio 16-åringar har inte fått smaka på alkohol av sina föräldrar. Alkohol får ungdomarna till stor del tillgängligt via kompisar, syskon eller kompisars syskon (tabell 4 ). Figur 1. Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Norrbotten och riket, år 9. 1 9 8 7 6 5 1 Nej blir adrig bjuden hemma Ja ur mina föräldrars glas eller enstaka glas Nej blir adrig bjuden hemma Norrbotten Riket Ja ur mina föräldrars glas eller enstaka glas. Tabell 4. Hur får du vanligen tag i starköl/cider/alkoläsk eller sprit. Elever i årskurs 9, år 9, Norrbotten. Andel av samtliga elever. Starköl/stark Sprit cider/alkoläsk Dricker inte den typen av alkohol 52 46 57 53 Kompisar, syskon eller kompisars syskon 24 36 21 29 Annan vuxen 13 21 12 16 Föräldrar med eller utan lov 7 1 6 8 På annat sätt 9 7 8 7 Problem i samband med alkoholkonsumtion Eleverna har besvarat olika aternativ på frågan Har du någonsin fått något av följande problem på grund av att du druckit alkohol?. Alternativen har varit allt från ha grälat med kompisar, förstört kläder, problem med föräldrar till oönskat sex 5. De olika svarsalternativen har sedan samlats till olika samlingsproblem som individuella problem, relationsproblem osv (mer om grupperingarna kan läsas sidan 18). De problem som uppstår i samband med alkohol visar sig i större omfattning bland grupper av elever som har en större årskonsumtion alkohol än bland dem som inte dricker eller grupper som dricker mindre (tabell 5). 5 Alternativen: Grälat; råkat i slagsmål ; råkat ut för någon olycka eller skadats; tappat pengar/värdesaker; förstört saker eller kläder ; problem med föräldrar/vänner/lärare; prestationer i skolan ; oönskat/oskyddat sex; bråk med polis; blivit tvungen uppsöka sjukvård. 12
Bland pojkarna har 72 procent inom konsumtionskategori 5-6 (minst 5 cl ren (1%) alkohol per år) har haft individuella problem i samband med alkoholkonsumtion jämfört med 18 procent i gruppen som har den lägsta årskonsumtionen alkohol undantaget icke-konsumenterna. Det är uppenbart att ju större årskonsumtion alkohol eleverna dricker desto fler problem får de i relationer med andra eller kommer i bråk/gräl med andra. Hälften av personerna med den största årskonsumtionen alkohol får också sexuella problem, som t ex att de har oönskat eller oskyddat sex i samband med att de dricker alkohol. Tabell 5. Problem/besvär som uppstått i samband med att man dricker alkohol bland elever i årskurs 9, Norrbotten, år 9. Anges som andel (procent) inom olika grupper efter årskonsumtionen av alkohol (se sid 17). Konsumtionskategori: 1-2 3-4 5-6 1-2 3-4 5-6 Individuella problem 18 64 72 32 72 87 Relationsproblem 16 44 63 42 71 89 Sexuella problem 8 24 53 8 32 56 Brottsrelaterade problem 9 28 54 9 22 51 Andra variabler grupperade efter årskonsumtion av alkohol Andra variabler inom de olika konsumtionskategorierna visar att elever som konsumerar mer alkohol oftare röker eller snusar. De största alkoholkonsumenterna har också jämförelsevis tidigare berusningsdebut än dem som dricker mindre alkohol (tabell 6). Positiva faktorer som tex att trivas i skolan har ett motsatt mönster nämligen färre bland elever i konsumtionskategori 5-6 trivs i skolan än bland dem som inte dricker alkohol eller dricker alkohol i mindre mängder. Föräldrarnas kontroll av utetider skiljer inte lika mycket mellan grupperna som exempelvis vad gäller skoltrivseln. Det bör påpekas att samvariation mellan årskonsumtionen av alkohol med andra förhållande säger inget om direkta samband och/eller sambandets riktning, vad som orsak vad. Sannolikt finns det en verkan i båda riktningarna och att inte bara en utan fler faktorer samverkar. 13
Tabell 6. Andel (procent) inom de olika grupperna efter årskonsumtionen av alkohol (konsumtionskategorier) som röker, snusar, var berusad före 14 års ålder, trivs i skolan och har låg grad av kontroll av utetider. Konsumtionskategori Konsumtionskategori 1-2 3-4 5-6 1-2 3-4 5-6 Berusningsdebut 13 år 2 13 34 56 1 15 37 57 eller yngre Röker 3 22 6 79 2 34 7 85 Snusar 4 56 58-11 23 41 Använt narkotika de senaste 1 3 1 29 2 8 19 12 månaderna Trivs bra/mycket bra i skolan 82 79 72 59 88 8 75 63 Låg grad av föräldrakontroll av utetider 21 39 36 19 22 25 38 Ett tecken på olovlig frånvaro från skolan (skolk) kan vara ett tidigt tecken på att eleven inte mår bra. Att vara frånvarande från skolan genom skolk är mindre vanligt i grupper som dricker lite alkohol eller gruppen som inte alls dricker alkhol (figur 11). Figur 11. Förekomsten av skolk inom grupper med olika årskonsumtion alkohol (se not sid 9), elever årskurs 9, år 9, Norrbotten.. 35 25 15 1 5 3 eller högre 1-2 Konsumtionskategori (årsonsumtion alkohol) 14
Tobaksvanor Förekomsten av rökning bland flickorna (dagligrökare och då och då rökare ) har minskat generellt i landet och bland flickorna i länet under -talet (figur 12). Denna utvekling tycks däremot inte ha skett när det gäller länets pojkar, som röker i stort lika mycket som vid de två tidigare mät-tillfällena åren 1997 och. Även nationellt har en minskning av rökning bland pojkarna funnits i början av - talet men som på senare år ersatts av en ökning. Figur 12. Andelen rökare totalt bland elever årskurs 9, Norrbotten och riket över tid.. 1 9 8 7 6 5 1 1997 1998 1999 Norrbotten riket 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Norrbotten riket Andelen som feströker eller röker ibland är större än dagligrökarna (figur 12). Dagligrökare i Norrbotten (pojkar 8 %; flickor 9 %) är i samma omfattning som genomsnittet för riket (pojkar 7 % och flickor 8 %). I länets östra del av länet och Gällivare kommun finns flest både dagligrökare och då- och då- rökare (figur 13). Figur 13. Andelen dagligrökare och andel som röker ibland (feströker) bland eleverna årskurs nio, år 9, kommunerna i Norrbotten. Gäller pojkar och flickor.. 5 Röker ibland Dagligen 1 Luleå 26 25 31 15 21 18 16 17 19 17 12 15 9 5 7 9 1 5 6 8 Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare Kalix Pajala/Jokkmokk Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn Norrbotten 15
Cigaretter får man mestadels tag i via kompisar (värde för Norrbotten pojkar 57 % respektive 79 % för flickor). Cirka två av tio rökande elever köper cigaretterna själv (länsvärde 27 % av pojkarna; 18 % av flickorna). Den åldersgräns som infördes i slutet av 199- talet och med striktare tillämpning över åren syns ha haft verkan. Att ungdomarna själva köper cigaretter har minskat väsentligt. År uppgav 55 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna att de själva köpte cigaretterna. Vid CAN:s undersökningar sedan slutet av 197-talet har snusning varit vanligare i norra Sverige än på andra orter i Sverige. Idag snusar 21 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i grundskolans avgångsklasser i Norrrbotten. Detta är fler än genomsnittet för riket (pojkar 15 procent och flickor 4 %). Andelen tobaksanvändare (röker och/eller snusar) skiljer inte Norrbotten från riket i genomsnitt. 31 procent av pojkarna och 32 procent av flickor i länet röker och/eller snusar, år 9. Motsvarande värden för riket är 28 respektive 31 procent (tabell 7 ). Blandbruket (röker och snusar) är däremot större i Norrbotten, särkilt bland flickorna. Tabell 7. Tobaksvanor bland elever årskurs 9, år 9, Norrbotten och riket.. Norrbotten Riket Norrbotten Riket Varken röker eller snusar 69 71 68 68 Röker endast 1 12 21 27 Röker och snusar 15 11 1 4 Snusar endast 6 5 1 Rökning av vattenpipa är en företeelse som dykt upp under senare år bland ungdomar och en fråga om vattenpipa ställdes första gången år 9. Denna typ av rökning verkar lika utbredd i Norrbotten som i andra delar av landet (tabell 8). En av tre ungdomar i länet och i riket hade provat röka vattenpipa. Det är inte alltid ungdomarna vet vad pipan är stoppad med. Tabell 8. Andelen som rökt vattenpipa bland årskurs 9, år 9, Norrbotten och riket.. Norrbotten Riket Norrbotten Riket Ja, med nikotin 15 24 11 19 Ja, utan nikotin 11 14 9 11 Vet ej om det var med nikotin eller ej 6 12 7 15 Ja, totalt 32 33 27 26 16
Narkotika Bland niondeklassarna i Norrbotten år 9 uppger 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna att de provat narkotika. För flickorna är det samma nivå som vid undersökningarna år 1997 och medan det är en liten ökning bland pojkarna i jämförelse från tidigare mättillfällen. De flesta som provat narkotika i länet hade använt cannabis första gången ( 8 % av pojkarna; 72 % av flickorna). Rikets genomsnitt bland niondeklassarna för dem som provat narkotika är 9 procent för pojkarna och 7 procent för flickorna. Detta är något högre än bland jämnåriga i Norrbotten. Möjligheten att prova narkotika bland länets ungdomar tycks inte ha ökat under -talet snarare minskat en aning. Idag säger sig strax under en av fem ungdomar i länet som inte provat narkotika haft möjlighet att prova (figur 14). När förhållandevis fler pojkar och flickor i riket än i Norrbotten har haft möjlighet att prova narkotika reser sig frågan om tillgängligheten till narkotika för 16-åringarna i länet är lägre än på många andra platser i landet. Figur 14. Andel som haft möjlighet att prova av dem som inte använt narkotika, Norrbotten och riket åren 1997, och 9.. 1997 25 9 15 1 5 Riket Norrbotten Riket Norrbotten Hälften av ungdomarna som provat narkotika får tillgång till det via kompisar. Sedan i turordning med ungefär lika stora andelar vardera bekanta (mer bland flickor) eller okända (mer bland pojkar). En av fem hade fått narkotikan via internet. Detta medium är därmed inte en lika vanlig plats för åtkomst till narkotika som exempelvis hos kompisar, på fester eller gator/parker. Det är få elever i årskurs 9 som har erfarenhet av dopningsmedel. I Norrbotten uppger 3 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna av eleverna i årskurs 9 att de använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkares ordination. För pojkarnas del är det dock fler än riksgenomsnittet på 1 procent. 17
Förklaringar Problemkategorier: Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för en olycka eller skadats, och/eller behövt uppsöka sjukhus eller akutmottagning. Relationsproblem avser om personen grälat och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen, och/eller bråkat eller slagits, och/eller blivit bestulen eller rånad. Total årskonsumtion alkohol: De olika alkoholtyperna omräknas till ren alkohol (1 %) som i sin tur summeras till årlig totalkonsumtion av ren alkohol per individ. Den årliga årskonumtionen grupperas i sju kategorier ( se tabell nedan). Konsumtionsindex (konsumtionsnivå) Skattad årskonsumtion i cl alkohol 1 % (icke-konsument) 1-49 2 5-149 3 15-299 4 499 5 5-999 6 1-15 cl ren alkohol per år motsvarar 5 burkar starköl eller cl sprit per månad. 5 cl ren alkohol motsvara en konsumtion av c:a 16 burkar starköl eller c:a 1 liter sprit per månad. Intensivkonsumtion: Dricker motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle. Referenslitteratur: CAN, Skolelevers drogvanor år 9. Segerstedt Harald, Några resultat från CAN:s drogvaneundersökningar i Norrbottens kommuner 1997 och CAN, Drogvanor i årskurs 9, Norrbotten, år 18