Buller i Förskolan, ett pilotprojekt på Pomona förskola.



Relevanta dokument
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Slutdatum:

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Rektorers arbetsmiljö

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Med Tyresöborna i centrum

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Beslutad i Landstingsstyrelsen

SPAF-konferens april 2013 Wisby Strand

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017

Kränkande särbehandling

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Resultatet av inspektionen 9 december 2015

Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan

Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan

Systematiskt arbetsmiljöarbete

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Samverkansavtal Lunds kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Datum KALMAR

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden BUN Kallelse

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Använd kompetensen rätt breddad kompetensförsörjning. Förändrat arbetssätt inom Örebro kommun 14 mars 2018

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Rapport årlig uppföljning SAM

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

vem har arbetsmiljöansvaret?

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Ledningssystem för god kvalitet

Årlig plan för Likabehandling

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Beslut och verksamhetsrapport

Resultatet av inspektionen 16 december 2016

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Beslut för vuxenutbildning

Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens

Särskild utbildning för vuxnas plan

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Bättre arbetsmiljö varje dag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Beslut för gymnasiesärskola

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Transkript:

Projektnamn: Buller i Förskolan, ett pilotprojekt på Pomona förskola. Startdatum: 2009 01 01 Slutdatum: 2010 07 01 Kort beskrivning av projektet: Höga ljudnivåer på förskolor och skolor är ett problem både för barn och vuxna. Idag saknas en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom Ängelholms kommun. Ansvaret för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder och finansiering delas dessutom av flera aktörer. Pomona förskola valdes till pilotprojekt för att minska ljudnivån, då personalen hade framfört klagomål på sin ljudmiljö. Projektet ska bidraga till: att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan som sedan bör tillämpas även inom andra delar av Ängelholms kommun. att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär- och arbetsmiljö. att ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar av lär- och arbetsmiljön. att olika åtgärder har prövats praktiskt av Pomanas personal, så att deras erfarenhet kan användas som kunskapsbank och inspirationskälla inom kommunen. att ta fram ett bra inköpsunderlag för inredning och utrustning. att skapa bättre projekteringsunderlag vid nya lokaler. Slutsatsen är: att projektet ska visa att en helhetssyn på bullerproblematiken kan skapa en bra ljudmiljö så att bra lär- och arbetsmiljö kan erbjudas till barn och personal, på ett kostnadseffektivt sätt. Fastställd av: Bufs samverkansgrupp 2009-02-02 Projekt/dokumentansvarig: Lena Laurell, Personalkontoret, Ängelholms kommuns Postadress Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon vx 0431-870 00 Telefax 0431-876 35 E-post info@engelholm.se Internet http://www.engelholm.se

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2. 2.1 Bakgrund... 4 Uppdragsgivare och mottagare... 4 2.2 2.3 Nulägesanalys, problematisering och riskbedömning... 5 Syfte... 6 2.4 2.5 Mål... 6 Genomförande... 7 2.6 2.7 Material och källor... 8 Avgränsningar... 8 3. 3.1 Projektorganisation... 8 Styrgrupp... 8 3.2 Projektgrupp... 8 4. Kostnader och finansiering... 9 5. Dialog och förankring... 9 6. Utvärdering och uppföljning... 9 6.1 Kunskap och lärdom... 9 7. Bilagor... 9-2 -

1 Sammanfattning Visst ska det låta! Men på rätt sätt, vid rätt tillfälle och på rätt plats. Buller i förskolan och skolan är problem som går att lösa! Utmaningen är att minska skadliga ljud och skapa en ljudmiljö som inbjuder till utveckling, lärande och hälsa för alla i förskolan och skolan. Ljudmiljön har stor påverkan både på barn, elever och personal både fysiskt och psykiskt men även socialt. Alla behöver en god ljudmiljö för att göra ett bra arbete, utan att riskera de negativa sidorna av ljud såsom koncentrationssvårigheter, stress, röstproblem eller hörselskada. Idag saknas det en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom Ängelholms kommun. Ansvaret för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder och finansiering delas dessutom av flera aktörer. Barn- och Utbildningsförvaltningens samverkansgrupp (FSG-BUF) gav Lena Laurell i uppdrag att bilda en projektgrupp, med syftet att skapa förutsättningar till en gemensam helhetssyn och även visa på handfasta åtgärder för att minska den dagliga bullerstörningen inom verksamheten. Pomona förskola valdes till pilotprojekt för att minska ljudnivån, då personalen hade framfört klagomål på sin ljudmiljö och önskat åtgärder. Projektgruppen har utgått från strukturen uppdelad på orsak/åtgärdsområden: Pedagogik Organisation Utrustning Lokaler Projektgruppen ska utveckla: Bullerenkät för personalen Pomonas råd och erfarenhet av åtgärder Komihåglista för bra utrustning Leverantörslista på ljudbegränsade produkter Inventeringsmodell att använda vid skyddsronder. Ett nätverk mellan de aktörer som berörs av bullerproblematik Ett upplägg för att sprida projektets erfarenheter - 3 -

Projektet ska bidrag till: Att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan som sedan kan tillämpas även inom andra delar av Ängelholms kommun. Att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär och arbetsmiljö. Att ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar. Att olika åtgärder ska prövas praktiskt av Pomanas personal, så att deras erfarenhet kan användas som praktisk kunskapsband och inspirationskälla inom kommunens förskolor. Att skapa bättre projekteringsunderlag vid byggnation av nya lokaler samt vid anskaffning av inredning och utrustning, så att optimala grundförutsättningar skapas och bästa total ekonomi erhålles. 2. Bakgrund Januari 2009 kallade Lena Laurell till ett möte kring bullerproblematiken med representanter från förskolan, Tekniska kontoret och Previa. Slutresultatet av efterföljande möten och diskussioner blev det här beskrivna. 2.1 Uppdragsgivare och mottagare Bullerproblematiken lyftes fram i BUFs samverkansgrupp 2009-02-02 utifrån följande frågeställningar och utgångspunkter: Vilka åtgärder finns för att förebygga buller? Vilka kunskaper har våra anställda? Behovet av åtgärdsförslag, handlingsplaner mm har också tydliggjorts av arbetsmiljöverkets inspektioner som påtalat brister i ljudmiljön. BUFs samverkansgrupp är uppdragsgivare och därefter bildades projektgruppen. BUFs samverkansgrupp har fått fortlöpande information. Slutmottagare är hela BUFs verksamhet där man upplever bullerstörning och önskar åtgärda detta. Metod och synsätt kan och bör omsättas till övrig kommunal verksamhet, där bullerproblematik förekommer. - 4 -

2.2 Nulägesanalys, problematisering och riskbedömning Nulägesanalys Buller är per definition icke önskvärt ljud. Ur en synpunkt en mycket bra definition, då ordet buller används, är det frågan om en störning som sträcker sig ifrån ett irriterande ljud till risken för hörselskada. Å andra sidan kan alla typer av ljud täckas av definitionen beroende på situationen och individen som gör bedömningen. I dagens samhälle är tystnaden något sällsynt och till och med skrämmande för en del individer. Buller upplevs av många som ett växande problem. Ytterst kan buller ge hörselskador av olika typer och av den anledningen finns det mätbara gränsvärden. Se Arbetsmiljöverkets föreskrift om Buller (AFS 2005:16). Föreskriften pekar även på störningseffekten av buller såsom att buller verkar tröttande, förstärker upplevelsen av stress samt påverkar vår förmåga till koncentration och inlärning. Att förskolan har hamnat i fokus har flera förklaringar. Antalet arbetsskadeanmälningar från förskolepersonal har ökat i Sverige. Idag finns det ett ökat antal undersökningar om buller och dess effekter och därmed ökad mediebevakning. Mer information och bakgrund finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se samt på Socialstyrelsens hemsida, www.sos.se. Problematisering Ljud är en central faktor i skapande av bra lär- och arbetsmiljöer för barn och personal. När en arbetsplats påtalar en bullerproblematik kontaktas oftast rektor som har arbetsmiljöansvaret. För att få stöd och hjälp kan rektorn i sin tur vända sig till; Personal kontoret som har överblick och övergripande samordningsansvar för kommunens personal och får ofta ta del av medarbetares oro för tinnitus och stressrelaterade problem samt önskemål om hörselundersökningar, hörselskydd och ljudmätningar med mera. Tekniska kontoret har uppgift att underhålla och förbättra lokalerna där kommunal verksamhet bedrivs samt vara kontakt mot fastighetsägare i hyrda lokaler. Företagshälsovården kan utföra mätning och riskbedömning av ljudexponering, hörselundersökningar och ge råd kring möjliga åtgärder samt utbilda och informera om ljud och dess effekter. Uppgiften och ansvar för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder, genomförande och finansiering kring ljud/buller delas alltså av flera aktörer. Idag saknas en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom kommunen. Dagens insatser har karaktären av brandkårsinsats man rycker ut och gör en snabb åtgärd när någon ropar på hjälp. Ofta är effekterna av åtgärderna kortsiktiga och föga kostnadseffektiva i ett längre perspektiv. - 5 -

Kunskap och fakta kring långsiktig och kostnadseffektiva åtgärder på bullerproblematik finns, men det är inte samlat och lätt tillgängligt. Det saknas dessutom lokal erfarenhet och tradition att arbeta utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Medborgarperspektiv Här finns olika roller/perspektiv som alla påverkas av ljud/buller. Rollen som: Barn Elev Föräldrar Närboende Personal Medborgare/allmänheten Alla har synpunkter/åsikter/erfarenheter om förskolan/skolans värld, då vi alla har eller har haft minst två av rollerna. Riskbedömning Risken ligger i bullret och dess konsekvenser, så den största risken är att inte göra något. Ekonomi påverkas i högsta grad negativt om inga åtgärder vidtas, genom sänkt effektivitet i lärandet och ökade sjukkostnader för personalen. Investeringskostnaden för åtgärder är mycket låg i relation till framtida kostnader ur både privat- och samhällsekonomisk synpunkt. Projektrisker bedömer vi som små. Flera aktörer är delaktiga och projektgruppen har fortlöpande rapporterat till BUFs samverkansgrupp, berörda chefer och personal på Pomona samt inom Skälderviken rektorsområde. Det sker en fortlöpande dialog och dokumentation av idéer, åtgärder och resultat inom projektgruppen. Risken att misslyckas finns ej, då vi endast kan finna en icke framkomlig väg. Som i sig är en viktig lärdom som skall dokumenteras och spridas, så andra kan lägga sina resurser på framkomliga vägar. 2.3 Syfte Syftet är att skapa goda lär- och arbetsmiljöer på förskolor/fritidshem för både barn och personal genom att förbättra ljudmiljön. 2.4 Mål Att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan/fritidshem, som sedan kan tillämpas inom andra delar av Ängelholms kommun. Att göra ett lätt tillgängligt urval av den kunskap och fakta som finns inom bullerområdet. - 6 -

Att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär- och arbetsmiljö. Att utifrån helhetssynen ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar av lär- och arbetsmiljön inom förskolan/fritidshem. Att olika åtgärder har prövats praktisk av Pomonas personal, så deras erfarenhet kan användas som praktisk kunskapsbank och inspirationskälla inom kommunens förskolor. Att skapa bättre projekteringsunderlag vid byggnation av nya lokaler samt vid anskaffning av inredning och utrustning, så att optimala grundförutsättningar skapas och bästa total ekonomi erhålles. Lärmiljön för barn och arbetsmiljö för vuxna skall upplevas som förbättrad. Pilotprojektet på Pomona skall avslutas 2010-07-01. 2.5 Genomförande Inledningsvis enades arbetsgruppen om att arbeta utifrån, ett helhetsgrepp för bättre ljudmiljö med syfte att: arbeta förebyggande och långsiktigt få ett faktaunderlag på nuläge och möjliga åtgärder, ur ett helhetsperspektiv skapa en enhetlig handlingsplan att skapa en handlings och förhållningssätt som även kan användas inom andra delar inom den kommunala verksamheten, då mycket av frågeställningarna är generella och inte är begränsade till förskolan. Barngruppernas storlek har betydelse, men det finns många andra sätt att arbeta för att förbättra ljudmiljön. Arbetsgruppen har utgått från strukturen uppdelad på orsak/åtgärdsområden Pedagogik Organisation Utrustning Lokaler Uppdelningen syftar till att tydliggöra samband mellan det vi upplever och faktiska förhållande samt att långsiktiga lösningar kräver samverkan och helhetssyn mellan både de olika områdena och aktörerna. - 7 -

Utvecklingsområden Arbetsgruppen konstaterar att det krävs kartläggningsmetoder för att skapa överblick och erhålla den kunskap som saknas exempelvis hur det är med ljudabsorbenter i taken och vilket skick och kvalitet dessa håller. Kartläggningsmetoder bör gärna kunna användas av både personal och experter. En kartläggningsmetod som används av personalen bör även bidra med råd och fakta. Konkreta tips och checklistor för att underlätta för personalen behövs. Skapande av nätverk mellan de aktörer som berörs av bullerproblematiken. Följande aktiviteter inom projektet ska genomförtas: Inventeringsmodeller ska tags fram och har provats på Pomona förskola. Fakta, information och andras erfarenheter ska insamlas för sammanställning och publiceras på intranät. Information Projekt buller har presenterats för berörda aktörer. Studiebesök på t ex Montessori förskola i Ängelholm 2.6 Material och källor Via Internet kan mycket material, källor och kontakter hittas och följs upp. 2.7 Avgränsningar Projektets fokus och avgränsning utgörs av Pomonas förskola. Förskolepersonalen inom Skäldervikens Ro har fått orienterande information om projektet. 3. Projektorganisation En tvärprofessionell arbetsgrupp bildades - se projektgrupp för detaljer. BUFs samverkansgrupp beslutade att Pomona förskola skulle vara ett pilotprojekt och att projektgruppen fortlöpande rapporterar till BUFs samverkansgrupp, vars medlemmar är välkomma till projektgruppens möte. 3.1 Styrgrupp Tony Mufic, förvaltningschef för Barn och Utbildningsförvaltningen. 3.2 Projektgrupp Projektledare Befattning/förvaltning Ansvar Återrapport till Lena Laurell Personalkontoret Samordnare BUF centralsamverkansgrupp Projektdeltagare Margit Tjernquist Rektor Skäldervikens ro/ BUF Märta Tykesson Fastighetsförvaltare/TK Marie Fransson Facklig företrädare Pomona förskola Pärerik Nawrin Arbetsmiljökonsult via Previa - 8 -

4. Kostnader och finansiering Det är ej gjort någon budget eller kostnadsberäkning. Personal- och åtgärdskostnader ska tas inom befintlig verksamhetsbudget för respektive förvaltning. Kostnad för extern konsult ska debiteras BUF centralt enligt gällande avtal med Previa och endast faktisk tid ska debiteras. Kostnad för metodutveckling bär konsulten själv. 5. Dialog och förankring Kommunledning genom sin övergripande funktion. Deltar. BUF Tekniska kontoret Miljökontoret Elevhälsan Företagshälsovården är sakägare som huvudman för verksamheten. Deltar. ansvarig för byggnadsbeståndet. Deltar. är tillsynsmyndighet för barn under förskolan. Bulleransvarig inspektör ska informeras och inbjuds in till Projektet. viktig stödfunktion inom verksamheten ska kontaktas. en stödfunktion där uppdrag kan beställas enligt avtal. För att genomföra undersökningar kring buller- och hörselproblematik samt ge råd om åtgärder. Deltar. 6. Utvärdering och uppföljning Bulleransvariga inspektörer på Miljökontoret har tillfrågats om vederbörande kan åta sig uppdraget med att utvärdera projektet. Vederbörande skall undersöka om detta kan rymmas inom deras uppdrag. Målgrupper för utvärdering bör vara Barn, föräldrar och personal på Pomona Förskola. 6.1 Kunskap och lärdom Tryckt information Slutredovisning av projektet i pdf-format inkluderar utvärdering av projektet. Hemsida engelholm.se Flik/länk - med en övergripande presentation av projektet. Syfte och resultat som vänder sig till medborgarna/allmänheten. Fronter Intranät för personal. Ett inspirerade material som ger möjlighet till spridning av syfte och resultat. 7. Bilagor Vi har valt att ej lägga några bilagor utan hänvisar till Internät för ytterligare bakgrundsinformation. - 9 -