Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006!

Barnpsykiatrin Detta är materialet som förevisades vid programberedningens och hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma dagar för kunskapsuppbyggnad i Boden 20 och 21 november 2007. Innehållsförteckning... 1 Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006 2 Verksamhetsidé för BUP.. 5 Barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning, avd 45... 6 Arbetsplan för NEP-enheten.7 Vem kontaktar BUP? 8 Ålder och kön... 9 Antal nyanmälningar 1979-2007.. 10 Vanligaste anmälningsorsak. 11 Samtalstyper. 12 Synpunkter från Kerstin och Lena 13 Kerstin Bånkestad Verksamhetschef BUP, Piteå Lena Johansson Verksamhetschef BUP, Sunderby sjukhus 1

9 NOVEMBER 2007 Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006! 1956- några avdelningsplatser inom barnmedicinska kliniken användes för barnpsykiatriska patienter, vid Garnisionssjukhuset i Boden. 1969/1970 Startade en öppenvårdsmottagning, med hela länet som upptagningsområde, i samma lokal som slutenvården, avd 45, i Boden. 1972 Öppnade Ny Lars-gården, ett behandlingshem för skolbarn i åldern 7-15 år. 1977 Flyttade öppenvårdsmottagningen 1979 Startade Luleå PBU-mottagning med upptagningsområde Luleå kommun. 1982 Gällivare PBU-mottagning med upptagningsområde Gällivare-/Kiruna- /Jokkmokk-/Pajala kommun, startade sin verksamhet 1984 Fick slutenvården ytterligare en avdelning med 6 platser, avd 46, vilken 2

9 NOVEMBER 2007 bedrevs som en utrednings- och behandlingsavdelning 1989 Övergick Ny Lars-gården till att bli en avdelning, avd 70, inom Centrallasarettets sjukhusområde. 1993 Avd 70 lades ner. 1994 Kalix PBU-mottagning, med upptagningsområde Kalix-/Haparanda- /Överkalix-/Övertorneå kommun, startade sin verksamhet. 1994 slogs Boden- och Luleå-mottagning samman till en enhet med lokaler på båda orterna och med gemensam enhetschef. Luleå PBU hade tidigare varit en självständig verksamhet. 1999 i januari Startade NEP-enheten (ett neuropsykiatrisk öppenvårdsteam) i familjevåningen ovanför avd 46. 1999 i september Öppnade Sunderby sjukhus, en sammanslagning av Luleås och Bodens sjukhus. Avd 46 lades ner i samband 3

9 NOVEMBER 2007 med detta. Avd 45 och NEP-enheten flyttad in i sjukhuset. Avd 45 kvarstår som en akutavdelning med 6 platser för hela länet. 4

Verksamhetsidé Verksamhetsidén för BUP är att känna igen, lindra, bota och förebygga psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad för barn och ungdomar upp till 18 år, samt verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. Målgruppen är barn, ungdomar, deras familjer och övriga i deras närmiljö. 5

15 NOVEMBER 2007 Barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning, avd 45 Personal Två läkare, nio sjuksköterskor, åtta mentalskötare, en socionom, en psykolog och en sekreterare. På skolan arbetar två speciallärare. Vem blir inskriven? Barn- och ungdomar som är deprimerade, har ångest, har självmordstankar, har självskadebeteende, är psykotiska eller har ätstörningar, varit utsatt för övergrepp, har tvångstankar eller tvång på annat sätt eller ha neuropsykiatriska störningar tex ADHD och Aspergers syndrom mm. Hur blir man inskriven? Under dagtid genom att man först har haft kontakt med någon BUP-mottagning i länet. BUP finns i Luleå, Boden, Kalix, Piteå och Gällivare. På kvällar och helger måste man först komma till akutmottagningen i Sunderby sjukhus. Är man osäker kan man alltid ringa till avdelningen och fråga. Vad händer när man kommer till avdelningen? Träffa först en läkare och en sjuksköterska. Tillsammans kommer man överens om vad som behöver göras och vilken hjälp barnet och familjen behöver i den akuta situationen. Vad händer under vårdtiden? Har samtal med barnet, med föräldrarna och med hela familjen tillsammans. Får träna sig i olika situationer som är svåra och ibland kan barnet behöva medicin för att börja må bättre. Möjlighet att gå i sjukhusskolan. Önskemål att någon av föräldrarna stannar med barnet under hela vårdtiden. Avd tar ofta kontakt med skola, BUP-mottagning, socialtjänst och andra personer som kan vara viktiga för familjen. Kontakterna tas alltid efter överenskommelse med familjen. 6

15 NOVEMBER 2007 Arbetsplan för NEP-enheten Reviderad 2007-06-27 Resurser NEP-enheten består av ett separat team med länsomfattande uppdrag. Organisatoriskt tillhör teamet Barn-och ungdomspsykiatrin Luleå-Boden. Verksamheten är förlagd till Barnhuset, Sunderby sjukhus. Målsättning NEP-enheten skall vara ett Neuropsykiatriskt team med specialistverksamhet för barn och ungdomar, mellan 0-18 år, med komplicerad problematik inom det neuropsykiatriska området. NEP-enhetens verksamhet skall grundas på länets befolkningsunderlag. Uppdrag Att ta emot remisser från länets lokala verksamhetsområden, barnhabilitering (BUH), barnmedicinsk öppenvård (BUM) och barnpsykiatrins öppenvård (BUP) samt från länets barnpsykiatriska slutenvård (avd. 45). Att erbjuda konsultation till BUH, BUP, BUM samt avd. 45. Att arbeta efter en modell som rymmer utredning, viss uppföljning samt gemensamt planerade åtgärder/behandling tillsammans med inremitterande. Att hålla sig uppdaterad och informerad om test- och metodutveckling samt följa forskningen inom neuropsykiatriska området samt sprida kunskapen vidare till intresserade inom de lokala verksamheterna. Att erbjuda fortlöpande utbildning till föräldrar och personal i länet enligt särskilt program. 7

10 JANUARI 2008 Vem kontaktar BUP? BUP-mottagningen, Piteå 2007 2006 Familjen själv (patient, anhörig, annan närstående) 70 % 65 % Remiss från: Skola 12,8 % 14 % Primärvård 3 % 3 % Barnmedicin/barnhabilitering (PÄS+SY) 5,6 % 5 % BUP & BUP:s slutenvård 3,4 % 4 % Socialförvaltning 3,0 % 5 % Övriga (vuxenpsykiatri & ungdomsmott) 2,2 %

14 JANUARI 2008 Ålder och kön BUP-mottagningen, Piteå Pojkar Antal 2007 2006 Flickor Antal Pojkar Antal Flickor Antal 0 10 år 32 21 31 13 11 15 år 50 65 52 78 16 18 år 32 62 34 53 > 18 år 1 3 3 5 Summa 115 151 120 149 266 269 Kön Pojkar Flickor Antal % Antal % 2007 115 43 151 57 2006 120 45 149 55 Patienter som kommit akut vid första samtalet 2007: 4,5 % (12 st) 2006: 10 % (28 st)

10 JANUARI 2008 Antal nyanmälningar 1979 2007 BUP-mottagningen, Piteå 400 350 Nyanmäl 300 250 200 150 100 50 0 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

14 januari 2008 Vanligaste anmälningsorsak - upp till 4 kan anges BUP-mottagningen, Piteå 2007 2006 Oro, ängslan, ångest 24 % 18 % Depression, nedstämdhet, hämningssymtom Bråkighet, hyperaktivitet, trots, aggressivitet 25 % 26 % 18 % 18 % Skolvägran, skolsvårigheter, skolk 19 % 15 % Konflikter i familjen 14 % 13 % Sömnrubbningar, sömnsvårigheter 10 % 7 % Inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter 11 % 9 %

14 JANUARI 2008 Samtalstyper BUP-mottagningen, Piteå 2007 2006 Familjesamtal 2 143 1 857 Föräldrasamtal 624 641 Individualsamtal 1 637 1 612 Nätverksmöten 271 242 Gruppbesök - 22 Summa 4 675 4 374

24 JANUARI 2008 Synpunkter till program- och hälsooch sjukvårdsberedningarna Diagnoser? Inom barn- och ungdomspsykiatrin är vi försiktiga med att använda diagnoser av flera skäl. Barn och ungdomar är i en intensiv utvecklingsfas, diagnos anger inga orsaker till problematiken, samma bakomliggande problematik tar sig olika uttryck (symtom) i olika åldrar (depression hos förskolebarn uttrycks exempelvis ofta genom aggressivt beteende), diagnoser kan ge ett alltför snävt och individuellt fokus istället för att uppmärksamma barnets totala livssituation, i hem, skola/förskola och fritid. Oro eller depressivitet hos barn och ungdomar kan ha många orsaker, exempelvis föräldrar med psykiska och/eller missbruksproblem, konflikter mellan föräldrar eller i föräldrarnas samarbete, skilsmässosituation, tidigare eller pågående misshandel, övergrepp, mobbning, alltför hög kravnivå i skolan, viktiga personers sjukdom eller död, ensamhet, social eller ekonomisk otrygghet, frånvarande föräldrar. 73% av svenska barn och ungdomar bodde med båda sina biologiska föräldrar under 2006, medan detta gällde för 35% av de som sökte BUP-mottagningen hos oss samma år. En nationell arbetsgrupp inför den planerade förstärkta vårdgarantin (en månad) för barn och ungdomar har valt att arbeta med problemgrupper istället för diagnoser. De problemgrupper man valt är: 1. Ledsna barn och ungdomar 2. Överaktiva och impulsiva barn och ungdomar 3. Oroliga och rädda barn och ungdomar 4. Barn och ungdomar som inte tänker som andra 5. Barn och ungdomar som är utsatta och far illa Samverkan Arbete med att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa förutsätter ett samarbete med kommunerna. Inom förskola/skola kan man dels nå alla barn och deras föräldrar för förebyggande och tidiga insatser, dels är en fungerande skolsituation en förutsättning för psykisk hälsa. Samarbete med kommunernas socialtjänst är nödvändig eftersom många av de föräldrar som kommer till BUP har svårt att utan kompletterande stöd klara sitt föräldraskap. Anledningen kan vara egna svårigheter, barn som pga funktionshinder eller personlighet ställer extra höga krav på omgivningen vilket blir särskilt svårt om man är ensam förälder. Barn- och ungdomspsykiatrisk behandling kräver föräldrasamverkan och deras aktiva stöd till barnet/ungdomen. Tidiga insatser på basnivå Nya kunskaper visar allt mer på den tidiga psykiska miljöns betydelse, exempelvis anknytning mellan barn och föräldrar, för barns utveckling. Här läggs grunden för barns sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Tidig upptäckt och tidiga insatser är därför angeläget för att förebygga och förhindra framtida psykisk ohälsa. Det är därför viktigt med en god psykologisk och psykosocial kompetens inom basnivån primärvård, MVC/BVC, familjehälsa, förskola, elevhälsa etc. Inom NLL saknas psykologer inom MVC/BVC, vilket sedan lång tid är en självklarhet i de flesta andra landsting (se revisorernas rapport från 2007). Vikten av föräldrastöd, både som gene- 13

24 JANUARI 2008 rella och riktade insatser till riskgrupper, är något som berörts i många rapporter, bl a från Folkhälsoinstitutet. Barn och ungdomar med autistiska drag Barn och ungdomar med problem inom autismområdet (autistiska drag/autism/asperger) och deras familjer är en grupp som har en mycket ansträngd situation trots utredning och diagnos. En anledning är att skola, fritids- och familjeliv ofta ställer alltför höga sociala krav på denna grupp med tanke på deras sociala funktionshinder. Reaktionen på dessa överkrav kan uttryckas genom våld eller annat destruktivt beteende. Jämställd vård/barnkonventionen? I vården diskuteras numer huruvida den är jämställd utifrån en könsaspekt är vården lika bra för kvinnor som för män?. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det lika angeläget att jämföra vården mellan vuxna och barn/ungdomar. Det finns exempelvis subspecialiserade specialistmottagningar med åldersgräns inom sjukvården. Är detta av gammal hävd eller finns evidens för att detta ger en bättre vård? I vilken utsträckning finns barnkonventionen med i Landstingets arbete och be Ekonomiska förutsättningar Kostnaden för psykiatrin ( vuxen- samt barn och ungdomspsykiatrin) i Norrbottens län ligger under riksgenomsnittet. Psykiatrins andel av hälso- och sjukvårdsbudgeten 2005, var för Norrbottens del 7,3% och för riket 9,7%. För 2006 är motsvarande siffror 7,5% och 11%. Psykiater Ing-Marie Wieselgren som deltog i Miltons utredning angående psykiatrin, skriver i sin dagbok på www.psyksam.se den 21 juni 2007, De aktuella siffrorna från Sveriges Kommuner och Landsting om kostnadsutvecklingen för 2006 inom landstinget, som finns på www.skl.se visar inte på några tydliga psykiatrisatsningar inom landstingen. Kostnaderna totalt har ökat med 5% men för den specialiserade psykiatrin är ökningen bara 3,8%. Det betyder att primärvård och specialiserad somatisk vård som har ökat med 6,2% faktiskt prioriterats högre än psykiatrin trots alla fagra ord. Vid en jämförelse mellan Barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten och Norrbotten år 2006 framkommer att Norrbotten har 50 867 barn och ungdomar upp till och med 17 år och Västerbotten har 53 224. Västerbotten har 2 357 fler barn och ungdomar, 4,4 % fler än Norrbotten. Undantas sekreterartjänsterna och länschefstjänsten har Västerbotten 41,6 fler tjänster och det motsvarar 36,2 %. Den psykosociala basnivån inom skola och primärvården är högre inom Västerbotten än inom Norrbotten. Övrigt Åldersfördelningen inom barnpsykiatrin är mycket sned med hög medelålder för den ofta mycket välutbildade och erfarna personalen. Inom de närmaste 10 åren kommer det att ske många pensionsavgångar och för att verksamheten inte ska tappas på viktig kunskap är det viktigt att ha möjlighet att anställa yngre medarbetare även om budgeten i dagsläget inte tillåter detta. Utbildning och erfarenhet tar tid att skaffa sig och där kan de äldre, erfarna vara till stor hjälp Barn- och ungdomspsykiatrin i länet ingår i länsområdet barnsjukvård som innehåller barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomshabiliteringen och finns inom den stora medicindivisio- 14

24 JANUARI 2008 nen. Barnsjukvårdens länschef har barnmedicin som sin specialitet. Detta kan betyda att barn- och ungdomspsykiatrin som är ett litet verksamhetsområde inte alltid representeras av den som är mest insatt. Detta är några synpunkter som vi tycker är viktiga att förmedla till er tillsammans med de medskickade dokumenten från föreläsningen den 21 november 2007. Med vänliga hälsningar Kerstin Bånkestad Lena Johansson Verksamhetschef Verksamhetschef BUP, Piteå BUP, Sunderby sjukhus 15