Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10652 su/med 2017-11-17 6 Innehållsansvarig: Klas Österberg, Sektionschef, Läkare kärlkirurgi (klaos1) Godkänd av: Christina Svärd, Verksamhetschef, Verksamhet Hybrid och intervention (chrsv17) Denna rutin gäller för: Verksamhet Hybrid och intervention Arbetsbeskrivning FÖRE OPERATION Information och förberedelse Dessa patienter är redan inlagda eller har lagts in akut, pga. sjukdomsförloppets karaktär. Ofta har försök gjorts för att rädda blodförsörjningen till foten/benet utan framgång och den kritiska ischemin med gangränutveckling utgör ett hot för patientens hälsa och överlevnad. Ortopedkonsult har bedömt patienten och ansvarar för bokning av operationstid Att vara med om en amputation innebär ofta ett stort trauma för den enskilde. Tid för samtal eller kontakt med kurator bör övervägas. Sjuksköterskan informerar om Helkroppsdesinfektion med Hibiscrub samt Vårdtidsförloppet på ca 1 vecka på avdelningen och därefter vistelse på Rehab eller annat boende Förberedelse för ev. vårdplanering samt om Rehab och Gåskola Se över blodprovssvar Vikt, Längd, Blodtryck, Puls, Temp, Pox och EKG Patienten skall träffa en narkosläkare innan operation. Vid akut bedömning ring och konsultera aktuell narkosläkare. Patienten skall känna delaktighet och trygghet i sin vård. Hon/han skall kunna medverka och ta ansvar för sin vård utifrån sina resurser. Provtagning Blodgruppering och Bastest Na, K, Kreatinin Hb, LPK, TPK APTT, PK-INR Koagulationsbehandling Waran skall vara utsatt 3 dgr före en ev. amputation och i vissa fall vara ersatt med inj. Fragmin. Detta enligt ordination från kärlkirurg eller ortoped. T. Plavix skall i vissa fall sättas ut 5 dgr före en amputation, detta kan vara kontraindicerat och är ett beslut som skall fattas av ansvarig kirurg. Står patienten på T. Trombyl ändras inte dosen. Antibiotikaprofylax Antibiotika skall ordineras i läkemedelsmodulen (se separat PM). Premedicinering Finns som ordination på narkosbedömningen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)
Infusion Har patienten ej åkt ner till operation innan klockan 11.00: koppla 1 liter Buffrad Glucos 25mg/ml. Vid diabetes: se ordination på narkosbedömningen, det är den ordination som i första hand gäller. Finns ingen ordination: koppla 1 liter Glucos 50 mg/ml samt ge patienten halva sin ordinarie Dos insulin. Vid kostbehandlad diabetes: koppla 1 liter Buffrad Glucos 25 mg/ml Obs! Ta nytt B-glucos innan Glucosinfusion kopplas. Andning/Cirkulation Ta Puls, Blodtryck, Pox och Temp på operationsdagens morgon. Nutrition Svält från 24.00 om inget annat ordineras Operation och fasta innebär en stor påfrestning för kroppen. I samband med detta uppstår Katabolism och insulinresistens. Mobilisering, sårläkning och förmågan att tillgodogöra sig energi fördröjs och vårdtiden riskerar att bli längre och patientens allmänna välbefinnande påverkas. Ge förslagsvis näringsdryck som är rik på protein till kvällsfika innan planerad operationsdag. Hud Patienten bör ha genomgått 3 st. Descutan/Hibiscrubduschar som sedvanligt inför operation. Elimination Informera om att patienten kommer att få KAD under operation. Aktivitet Informera patienten om vikten av att komma upp/påbörja förflyttningsträning efter operation. Dokumentation Operationschecklistan skall vara fullständigt ifylld innan patienten åker till operation EFTER OPERATION Komplikationer Dessa patienter är ofta svårt hjärtsjuka och kan få hjärtbesvär postoperativt. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)
Risken för trycksår är stor efter ett sådant här ingrepp. Fantomkänsla är vanligt förekommande, ffa. de närmsta 4-6 månaderna. Även fantomsmärtor kan förekomma under samma period och ibland livet ut. Dessa smärtor kan bero på en ömmande förtjockning i nervslutet, s.k. neurom, där nerven är avskuren. I vissa fall kan man inte säkert säga vad det beror på. Andning/Cirkulation Pox vb. - har patienten mycket slem kontakta sjukgymnasten för andningsträning Kontroll av temp: dag 1-3; 2 ggr/dagligen Blodtryck och puls: dag 1-3; 1 ggr Kontroll av stump (motorik, sensibilitet, hudtemperatur, färg och smärta): dag 1-3; 2 ggr/dagligen eller enligt ordination. OBS tag ej av gipset utan ordination. Se hud/omläggning. Vid förändringar eller misstanke om infektion etc. kontakta kärlkirurg/ortoped snarast. Nutrition Patienten får äta normalkost efter uppkomsten till avdelningen. Tänk på att dessa patienter kan vara malnutrierade och ha eventuella bensår. Ge därför gärna dessa patienter näringsdrinkar. Vätskelista endast vb. Hud Ett gipsat ben gör det svårare att observera och direkt se en begynnande infektion, men andra markörer som temp, blodtryck, puls, smärta, antal vita blodkroppar kan istället vara det som påvisar infektion. Elimination KAD kan dras så fort patienten är tillräckligt mobiliserad eller kan hantera urinflaska/bäcken. Har patienten en EDA-kateter så ska KAD:en sitta kvar till 6 timmar efter borttagande av EDA kateter. Följ upp med urinobservation efter max 4 timmar. Vid första spontana vattenkastning efter kateterdragning, kontroller att patienten har tömt blåseran med bladderscan och urintappning vid > 400 ml urin i blåsaren Informera till patienten om man kan känna sveda från urinröret, samt att det är viktigt att dricka rikligt med vätska för att förhindra eventuell urinvägsinfektion. Aktivitet Sjukgymnast kontaktas direkt för förflyttningsträning och träning inför kommande protesgång. Ingen patient nekas protesförsörjning i detta stadium men patienten informeras vid behov om att det tar flera månader innan man kan vara helt gående Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)
med protes; beroende på sårläkning, protestillverkning, protes anpassning samt fysisk träning. Förflyttning till och från rullstol Arbetsterapin kontaktas första vardagen efter att patienten är åter på avdelningen, för utprovning av rullstol, alternativt justering av befintlig rullstol. Även om det tar längre tid ska patienten i första hand genomföra förflyttningen själv med tillsyn. Rullstolen behöver ofta prepareras åt patienten inför förflyttningen: Den placeras sida vid sida med sängen Armstöd, benstöd och amputationsstöd tas bort Ofta behövs ngt över bromsen att mellanlanda på en glidbräda eller något tyg Patienten förflyttar sig lättast åt ståbenets håll, viss hjälp kan behövas Eventuellt behöver patienten instrueras inför förflyttningen: Hitta balansen sittande på sängkanten Kom ut på kanten så att foten har fast stöd i golvet Förflytta ändan i sidled till stolen genom att stödja med händerna och foten i underlaget och framförallt genom att luta kroppstyngden framåt. Om patienten inte klarar att luta kroppstyngden framåt används en vridplatta med stativ, handtag och knästöd (Transfert, Turner etc.) patienten tar tag i handtagen och får hjälp av två personer att resa sig, vridas runt och sätta sig. Om patienten inte kan medverka vid detta används lift vid förflyttningen. Efter några dagar kan patienten eventuellt sköta förflyttningarna självständigt, det krävs då att hon/han vant hjärnan vid att det nu bara finns ett ben att stödja på. I en övergångsfas förflyttar sig patienten med tillsyn av personal. Viloställning När patienten ligger på rygg ska stumpen vila mot madrassen Kudde för inte läggas under stumpen. Risk för kontrakturer Patienten ska alltid tillfrågas om hon/han kan vända sig i sängen, ev. behöver hon/han hjälp med detta samt träning. Patienten skall ha grindar på sängen Ev. stöd för det övre benet vid sidoläge Om stumpen är längre än rullstolsdynan ska patienten använda amputationsstöd vid sittande i rullstol, för att motverka svullnad i stumpen. Första dagarna efter en lårbensamputation smärtar alla lägesändringar i stumpen eftersom lårets muskler hanterats en hel del under operationen. Hänsyn tas till detta vid lägesändringar. Utskrivning Planera utskrivning i god tid. Rehab eller korttidsboende. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)
Kontroller tidspunkt för första besök till gåskolan och informera patient Skriv omvårdnadsepikris. Opsnittjournal uppdateras av undersköterska Utskrivningssamtal med avdläkare (ev. recept) Utskrivningssamtal med sjuksköterska Ev. remiss till distriktssköterska för borttagning av styng lämnas till patienten Kontrollera att patienten fått recept på den medicinering som han/hon är i behov av Information om skötsel av operationssnitt Telefonnummer till kontaktpunkten till patient Syfte Att ge en enhetlig vård som är baserad på kunskap, erfarenhet och forskningsresultat. Att systematisera och effektivisera omvårdnadsarbetet. Att säkerställa patientens vård och omhändertagande på ett optimalt sätt. Att minska risken för att fel och brister uppstår samt att underlätta introduktionen av nyanställda och för att underlätta införandet av ny kunskap på avdelningen. Programmet är en riktlinje för att ge en god vård med hög kvalitet till samtliga patient. Det är viktigt att komma ihåg att alla är enskilda individer som kräver sin egna individuella omvårdnad. Ansvar Medicinskt ansvarig sektionschef på enheten är tillsammans med vårdenhetschefen på enheten ansvarig för att rutinen är känd och följs. Uppföljning och utvärdering Avvikelse från rutinen ska dokumenteras i patientjournalen och inträffade negativa händelser ska rapporteras i avvikelsesystemet Med Control Pro där aktuell linjechef ansvarar för utredning, åtgärd och uppföljning. Utvärdering och revidering av rutindokumentet ska ske minst vartannat år efter godkännande. Ansvar för revidering har avd 18 rutinansvarig tillsammans med vårdenhetschefen. Relaterad information Borttagning av dränage vid amputation Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Granskare/Arbetsgrupp Sofia Strömberg VÖL Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)