LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR

LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR Innehållsförteckning LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR...1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...5 EXTRAMATERIAL...6 LÄSTIPS...7 FILMTIPS...8 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR...9 LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR 1

Vad finns i kapitlet? Kapitlet Litteratur som roar och oroar innehåller tre teman som beskriver det moderna samhällets utveckling dess möjligheter och de hot som kan sättas i samband med olika sociala, ekonomiska och politiska förändringar. Upplägget ger möjligheter till att arbeta med kapitlet i helhet eller som tre separata teman (som kan byggas ut med stöd av antologin Upplev litteraturen 2). I avsnittet om dystopier finns exempel på både klassiska dystopier som Karin Boyes Kallocain, knuten till 1930- talets totalitära stater, och mer aktuella exempel som Margaret Atwoods Oryx och Crake, en framtidsvision om ett samhälle som har satt genmanipulation och kloning i system. I avsnittet om kriminalromanen tecknas bilden av en genre som både vill underhålla sina läsare och kritiskt skildra och granska de problem som finns i samhället. Kapitlets avslutande avsnitt handlar om svensk litteratur som beskriver relationer och samlevnad i ett välfärdssamhälle som strävar efter jämställdhet men som ibland snubblar på vägen mot målet. Innehåll i kapitlet Litteratur som roar... Dystopier som varnar och väcker debatt Textutdrag i kapitlet Bildstudium Upplev litteraturen 1 Karin Boye, ur Kallocain (s. 344) George Orwell, ur 1984 (s. 346) Margaret Atwood, ur Oryx och Crake (s. 348) Mitra Tabrizian, Minimal Utopia (s. 342) Storebror ser dig, (s. 345) Upplev litteraturen 2 Ray Bradbury, ur Fahrenheit 451 (s. 337) Harry Martinson, ur Aniara (s. 343) Cormac McCarthy, ur Vägen (s. 349) Kazuo Ishiguro, ur Never let me go (s. 353) Dmitrij Gluchovskij, ur Metro 2033 Den sista tillflykten (s. 357) Kriminalromanen och samhället Dashiell Hammett, ur Röd skörd (s. 353) Maj Sjöwall, Per Wahlöö, ur Den skrattande polisen (s. 356) Stieg Larsson, ur Flickan som lekte med elden (s. 359) Konfrontation mellan strejkande och ordningsmakt. (s. 354) Demonstration utanför den amerikanska ambassaden (s. 356) Stieg Larsson, ur Män som hatar kvinnor (s. 42) Johan Theorin, ur Skumtimmen (s. 275) Gellert Tamas, ur Lasermannen (s. 291) Jens Lapidus och Peter Bergting, ur Gängkrig 145 (s. 298)

Relationer på lika villkor Sonja Åkesson, ur Äktenskapsfrågan (s. 363) Gun- Britt Sundström, ur Maken, en relationsroman (s. 365) Inger Alfvén, ur Dotter till en dotter (s. 367) Maria Sveland, ur Bitterfittan (s. 368) Axel Gordh Humlesjö, ur Pittstim (s. 369) Tom Malmquist, ur Fadersmjölken (s. 371) Gittan Jönsson, Diskkasterskan (s. 362) Familj i förort (s. 364) Åsa Linderborg, ur Mig äger ingen (s. 66) Gunnar Ardelius, ur Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket (s. 97) Kerstin Thorwall, Duktig flicka (s. 142) Lèonora Miano, ur Nattens inre (s. 165) Moa Martinsson, ur Kvinnor och äppelträd (s. 171) Några sätt att inleda kapitlet a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med kapitlet kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring begreppen framtid, hot och relationer genom att samla stödord på tavlan. Det kan vara en god idé att redan från början sortera begreppen i positiva och negativa associationer. 2. Dela in klassen i tre grupper där var och en av grupperna får ta sig an ett av kapitlets tre teman. Låt varje grupp studera den inledande bilden (s. 342, 352 och 362). Varje grupp orienterar sig sedan i sitt avsnitt om dystopier, kriminalromanen eller relationer. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den bild som de tycker att avsnittet ger av temat. 4. Visa eventuellt kopieringsunderlaget Stödord till Litteratur som roar och oroar vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: dystopi, diktatur, övervakningssamhälle, Karin Boye, George Orwell, Margaret Atwood, genteknik, miljöförstöring, civilisationskritik kriminalitet, organiserad brottslighet, kritisk samhällsskildring, deckare, thrillers jämställdhet, äktenskap, kärnfamilj, Sonja Åkesson, Gun- Britt Sundström, Inger Alfvén, Maria Sveland, Axel Gordh Humlesjö, Tom Malmquist Kopieringsunderlag: Stödord till Litteratur som roar och oroar LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR 3

b) Introducera kapitlet genom diskussion De tre teman som ingår i kapitlet har det gemensamt att de behandlar skönlitteratur som både vill vara god underhållning och samtidigt kommentera och kritisera viktiga frågor och problem i samhället. Introducera kapitlet genom att låta eleverna själva fundera över vilka fenomen, frågeställningar, problem eller hotbilder i vårt samhälle i dag som en samhällsengagerad författare skulle kunna intressera sig för. Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem diskutera följande frågor: 1. Vilka fenomen eller företeelser i vårt samhälle kan vara tacksamt för en författare att driva med? 2. Vilka hot och farhågor inför framtiden kan vara angeläget för en författare att skriva om? 3. Vilka stora samhällsproblem kan vara intressant för en författare att belysa och problematisera? Följ upp genom att presentera de tre avsnittens rubriker Dystopier som varnar och väcker debatt, Kriminalromanen och samhället och Relationer på lika villkor och diskutera tillsammans vad för slags litteratur avsnitten behandlar och vad de kan tänkas ha gemensamt. Vad vill den övergripande rubriken på kapitlet Litteratur som roar och oroar säga? Läs gärna den inledande faktarutan på sidan 342 innan ni börjar arbetet. Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden på s. 342 med utgångspunkt i analysmallens frågor. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 342 Motiv: Mitra Tabrizians digitala bild föreställer ett stadslandskap med promenerande människor. Den mörka himlen och månen visar att det är kväll. En närmare granskning avslöjar ett varierande antal textmeddelanden, varav det mest dominerande finns på monumentet i centrum: texten lyder: The aim of all life is death. Den som tittar noga kan hitta referenser till olika futuristiska byggnader i västerlandet, till exempel Grande Arche, den moderna motsvarigheten till Triumfbågen i stadsdelen La Défense i Paris. Personer: Ett antal olika personer promenerar över den öppna plats eller det torg som öppnar sig i förgrunden. Några av dem är upptagna av mobiler och datorer. Andra ser förbi sin betraktare på sin promenad på kvällen. Miljö: Stadslandskapet betraktaren ser är kliniskt och välordnat med olika byggnader av varierande höjd. Den sterila miljön förstärks av den stigande månen som ger bilden ett kallt halvljus. Komposition: Staden återges i en översiktsbild med en hög byggnad i centrum precis i linje med det centralt belägna monumentet. Det är dit blicken dras och det är

därifrån alla gestalter i bild verkar vara på väg till eller ifrån. Husens fasader är överordnade människorna på promenad i olika riktning. Tolkning: Bilden kan vara en kritisk granskning av nuet men syftar in i framtiden då reklamen blivit den dominerade genren till och med månen bär en text. Människornas liv i staden är stereotypt och förutbestämt. Kanske är detta en värld av kloner där original och kopia inte kan skiljas åt. Begrepp som släktband och framtidstro är okända. Tid: Bilden är skapad 1999 men vilken tid bilden avses visa är osäkert obestämd nutid eller framtid. Budskap: Bilden är en varning för en framtid som vi inte ens vill föreställa oss men som kommer allt närmare. Kanske är den redan här på vissa hålla? Mitra Tabrizians konst kan studeras på http://www.mitratabrizian.com/minimal.php Ett spår genom kapitlet Till Litteratur som roar och oroar finns inget utarbetat förslag till ett spår genom kapitlet. Det övergripande temat för kapitlet är hur skönlitteraturen och samhällsutvecklingen har påverkat varandra under 1900- talet med exempel från olika skönlitterära genrer så som dystopier, deckare och relationsromaner. Den som vill kan arbeta med kapitlet som helhet utifrån just detta perspektiv. Här kan det också vara intressant att återvända till det inledande kapitlet i Svenska impulser 2 Ordens kraft och till diskussionen kring skönlitteraturens och läsningens betydelse och kraft. En roman som nämns i båda dessa kapitel är Carl Jonas Love Almqvist (s. 26 28 och 362; se även skrivuppgiften på s. 372) som ett exempel på en samhällsengagerad roman som utmanade och provocerade sin samtid. De olika avsnitten i kapitlet kan givetvis även läsas var för sig när det passar. I antologin Upplev litteraturen 2 finns texter och uppgifter som kompletterar och förstärker grundbokens olika avsnitt: I Upplev litteraturen 2 finns ett tematiskt kapitel med rubriken Dystopier framtidsskildringar som varnar och väcker debatt som förstärker avsnittet om dystopier. Här finns bland annat utdrag ur några av de böcker som nämns på sidan 351. (Se förteckning över de texter som ingår i antologins kapitel på s. 2 i lärarhandledningen.) I Upplev litteraturen 2 finns utdrag ur Gellert Tamas Lasermannen (s. 291) och Jens Lapidus och Peter Bergtings Gängkrig 145 (s. 298) som med fördel kan läsas i anslutning till avsnittet om kriminalromanen. I Upplev litteraturen 2 finns ett tematiskt kapitel med rubriken Möten och relationer berättelser från hela världen som i delar kan vara intressant att läsa i samband med avsnittet om relationer. De texter som ingår där är följande: o Manil Suri, Vishnus död (arrangerade giftermål, Indien, s. 309) o Nam Le, Cartagena (gatupojkar i Colombia, s. 315) o Petina Gappah, Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar (hiv/aids i Zimbabwe, s. 321) o Wole Soyinka, Telefonsamtal (rasism, s. 325) o Xiaolu Guo, Kortfattad kinesisk- engelsk ordbok för älskande (kulturmöte, s. 329) LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR 5

Tips! I Känn på litteraturen 3 en guide genom tio klassiker finns en utförlig handledning till Karin Boyes Kallocain. Extramaterial Samhällsskildringen hos Sjöwall- Wahlöö Under åren 1965 1975 skrev författarparet Maj Sjöwall och Per Wahlöö tio kriminalromaner som tillsammans kallas Romanen om ett brott. Läs en av böckerna och undersök vilken samhällskritik den innehåller. Rosanna (1965) Mannen som gick upp i rök (1966) Mannen på balkongen (1967) Den skrattande polisen (1968) Brandbilden som försvann (1969) Polis, polis, potatismos! (1970) Den vedervärdige mannen från Säffle (1971) Det slutna rummet (1972) Polismördaren (1974) Terroristerna (1975) Deckarvandring I läroboken finns en förteckning över svenska städer som återgivits som miljö i olika deckare (s. 358). Det betyder att många av de elever som använder Svenska impulser 2 kan undersöka vilken bild som ges av hemorten i en eller ett par av dessa böcker. Läs någon eller några romaner i klassen och låt eleverna förbereda och genomföra en deckarvandring med utgångspunkt i det lästa. Rättsfall som inspirerat Många författare och filmskapare i spänningsgenren har inspirerats av verkliga rättsfall. Här är några uppslag för spännande undersökande arbete tillsammans i klassen. Undersök vad den så kallade Sandhamnsligan sysslade med och varför den svenska film där det berättas om deras brott fått namnet Himlen är oskyldigt blå. Romanen Lasermannen av journalisten Gellert Tamas berättar om ett uppmärksammat rättsfall i 1990- talets Sverige. Hur nära verkligheten ligger romanen? Serieromanen Gängkrig 145 av Jens Lapidus och Peter Bergting utvecklas till en berättelse om ett gängkrig som handlar om heder. Undersök vilka olika typer av heder man kan tala om i Sverige i dag. Tips! I Svenska impulser 1 finns ett bilduppslag med ett foto av den kända svenska fotografen och konstnären Annika von Hausswolff (s. 173), som låtit sig inspireras av brottsplatsfotografier. Sök gärna upp fler av Hausswolffs fotografier och ringa in vilka frågeställningar konstnären vill väcka.

Tips! I Svenska impulser 2 finns ett utdrag ur Raymond Chandler, Den stora sömnen (s. 88) och i Lärarhandledningens kapitel Hoppla vi lever! finns en lathund till Hemingways sätt att skriva. Relationer på lika villkor Att Sverige utvecklades till ett mer demokratiskt samhälle betydde inte automatiskt att kvinnorna kom i åtnjutande av någon större frihet i förhållande till familjelivets förpliktelser. De liberala och socialistiska krafter som genomdrivit samhällsförändringen hyllade ofta samma familjeideal som borgarklassen, vilket betydde att mannen skulle försörja sin familj och kvinnans domän var hemmet och barnen och dess skötsel. Men efter andra världskriget behövdes kvinnorna på arbetsmarknaden och plötsligt infann sig en ny situation, där kvinnorna bidrog till familjens försörjning men samtidigt hade blivit dubbelarbetande. Det är den situationen Sonja Åkessons dikter utgår från. Här är ytterligare frågor till och infallsvinklar på de texter som ingår i avsnittet om relationer, som ytterligare förstärker det övergripande temat i avsnittet. 1. Diskutera på vilket sätt Sonja Åkesson arbetar med språket i del I av dikten Äktenskapsfrågan och hur beskriver hon mannens situation. Har Åkesson någon lösning på situationen? 2. Martina i Gun- Britt Sundströms roman Maken är en modern kvinna som förstått hur samhället och äktenskapet fungerar. Vad är hon egentligen rädd för? 3. För berättarjaget Eva- Marie i Inger Alfvéns roman Dotter till en dotter är det chock att inse hur lika hon är sin mamma. Allt vad hon tycker illa om hos sin mamma verkar hon hitta hos sig själv. Vad är det som gör att hon (och många med henne) så lätt halkar in på samma spår som tidigare generationer? 4. Genom att arbeta igenom lärobokens uppgifter till Maria Svelands bok Bitterfittan får man en bild av vilka problem Sveland anser att kvinnor har att kämpa med. Finns det en liknande problematik för männen och hur ser den i så fall ut? 5. Diskutera om den mansbild som utdragen ur Axel Gordh Humlesjös Pittstim och Tom Malmquists Fadersmjölken representerar tillför något nytt, som bättre motsvarar de förväntningar som till exempel Maria Svelands berättarjag Sara har. Lästips John Ajvide Lindqvist, Låt den rätte komma in Inger Alfvén, Dotter till en dotter Arkan Asaad, Stjärnlösa nätter Margaret Atwood, Oryx och Crake Margaret Atwood, Syndaflodens år Karin Boye, Kallocain Ray Bradbury, Fahrenheit 451 Raymond Chandler, Den stora sömnen Suzanne Collins, Hungerspelen Cecilia Gyllenhammar, En spricka i kristallen Ernest Hemingway, Att ha och inte ha Dashiell Hemmett, Röd skörd LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR 7

Aldous Huxley, Du sköna nya värld Ulla Isaksson, Paradistorg Kazuo Ishiguro, Never let me go David Lagercrantz, Jag är Zlatan Ibrahimović Jens Lapidus, Snabba cash Jens Lapidus, Livet deluxe Stieg Larsson, Män som hatar kvinnor Harry Martinson, Aniara Cormac McCarthy, Vägen Håkan Nesser, Kim Novak badade inte i Genesarets sjö George Orwell, Djurfarmen Georg Orwell, 1984 Maj Sjöwall, Per Wahlöö, Roseanna Maria Sveland, Bitterfittan Gun- Britt Sundström, Maken: en förhållanderoman Joseph Wambough, Hollywood Station Filmtips The Island, Michael Bay 2005 Hämnden, Susanne Bier 2010 The Social Network, David Fincher 2010 Gudfadern, Francis Ford Coppola 1972 LA Confidential, Curtis Hanson 1997 I am Legend, Francis Lawrence 2007 Never let me go, Mark Romanek 2010 Blade Runner, Ridley Scott 1982 Chinatown, Roman Polanski 1974 Hungerspelen, Gary Ross 2012

Kopieringsunderlag: Stödord till Litteratur som roar och oroar dystopi diktatur övervakningssamhälle Karin Boye George Orwell Margaret Atwood genteknik miljöförstöring civilisationskritik kriminalitet organiserad brottslighet kritisk samhällsskildring deckare thrillers jämställdhet äktenskap kärnfamilj Sonja Åkesson Gun- Britt Sundström LITTERATUR SOM ROAR OCH OROAR 9

Inger Alfvén Maria Sveland Axel Gordh Humlesjö Tom Malmquist