Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8

Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsverksamheten 8 Olycksförebyggande verksamhet 11 Myndighetsutövning 11 Extern verksamhet 13 Administrativ service 14 Personalekonomisk redovisning 15 Miljöredovisning 18 Drifts- och investeringsredovisning 19 Ekonomisk översikt 20 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 24 Redovisningsprinciper 25 Noter 26 Fem år i sammandrag 30 Revisionsberättelse 31 1

Välkommen till Nerikes Brandkår Mångfald i fokus med prova på-dagar i Örebro och Odensbacken 2011 - Ett verksamhetsår enligt budget Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ekonomi och aktiviteter kring den egentliga verksamheten 2011 har utfallit enligt fastställd budget och verksamhetsplan. Efter två år tillsammans med de senast tillkomna medlemskommunerna Lindesberg och Nora, kan vi återigen se tillbaka på vad som är ett normalår för kommunalförbundet. Det är bara kostnaderna för brandpersonalens avtalspension som avviker markant från budgeterat belopp. Verksamheten breddas Inom kommunalförbundet bedrivs en omfattande verksamhet som breddats år från år - en positiv utveckling där många aktörer måste samverka för att arbetet ska få bästa effekt. Ett uppdrag som tillkommit under 2011 är säkerhetsarbetet i Lindesberg och Nora kommun. Vi är mycket glada att ha fått detta förtroende, och ser gärna att fler kommuner jobbar tillsammans kring beredskap och säkerhet för att dra nytta av fördelarna med samverkan kring dessa frågor. Mångfald i fokus Under 2011 har ett program tagits fram för frågor kring mångfald och jämställdhet, där en intressant del är det räddningsvärn för kvinnor som startats i Odensbacken. Syftet med värnet är att det ska vara ett komplement till Odensbackens deltidskår, och samtidigt ge kvinnor möjlighet att prova på utryckningstjänst på ett enklare sätt än vid en formell anställning. IVPA- en livsviktig service Efter många års diskussioner blev det äntligen klart att Nerikes Brandkår samverkar med Örebro läns landsting om hjärtstartsverksamhet IVPA (I Väntan På Ambulans). Avtalet skrevs på i slutet av året, och efter att utbildningen nu genomförts drogs projektet igång vid årsskiftet. Utryckning med hjärtstartare kommer att ske i; Askersund, Laxå, Fjugesta, Pålsboda, Odensbacken, Byrsta, Fellingsbro och Nora. Efter två år ska projektet utvärderas, och förhoppningsvis kommer fler orter att få tillgång till denna livsviktiga service. Första InsatsPerson Funktionen FIP (Första InsatsPerson) finns nu på tre ställen inom Nerikes Brandkår. Först ut var Askersund, som följts av Laxå och Lindesberg. FIP bygger på att befälet disponerar en egen mindre bil med blåljus för att snabbt kunna ta sig till olycksplatsen vid larm, utan att behöva åka via brandstationen. Befälet kan då komma fram till händelsen ca 3-5 minuter snabbare än idag. Nya uppdrag Under 2010 ändrades lagen om brandfarliga och explosiva varor då tillstånd och tillsynsverksamheten övergick från Polisen till kommunerna. Eftersom brandkåren tidigare hanterat övriga frågor gällande brandfarlig vara lades även de nya arbetsuppgifterna på Nerikes Brandkår enligt gällande förbundsordning. Efter avstämning kan vi se flera fördelar med den nya lagstiftningen. Inom kommunalförbundet finns rutin och kompetens att bedöma riskerna, och vi får en bra överblick och kan se helheten nu när vi hanterar samtliga frågor i ämnet. Arbetsbelastningen har idag ökat med ca 50 ärenden/år, vilket är hanterbart. Den verkliga ärendevolymen kommer att visa sig inom ett par år när samtliga tillstånd, som tidigare getts av polisen, har gått ut. Reviderade handlingsprogram Handlingsprogrammen för räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet har reviderats under verksamhetsåret. Nerikes Brandkår har valt att återge sä- 2

Samverkan Våra båtförare övar i sitt rätta element Tjejer i Odensbacken Samverkansövning - tema hurtigfrigöring kerhetsmålen i handlingsprogrammen och prestationsmålen i budget och verksamhetsplan. Uppdelningen är gjord med tanke på att prestationsmålen ska kunna förändras år från år, samt att de ska finnas med i verksamhetsplanen för all verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver. Framtidsfrågor i stort Huvudproblemet med samhällets oönskade händelser är framförallt lägenhetsbränder, bränder inom olika äldreboenden, anlagda bränder i skolor samt trafikolyckor. (Läs gärna mer om Nerikes Brandkårs utryckningsstatistik som omfattar jämförelser över 10 år.) detta på att SOS Alarm fått hård kritik för hantering av vissa ambulansärenden, och dels att fler landsting handlat upp andra aktörer för ambulansdirigering. Vikten av en sammanhållen larmkedja framhålls särskilt i uppdraget. Införande av Rakel innebär större möjligheter för samverkan, samt ett bättre och säkrare system för kommunikation och ledning. Nerikes Brandkår har påbörjat införandet, och under 2012 genomförs en mer omfattande etapp i uppbyggnaden av det nya systemet. P-O och Ameer tackar för ett bra arbete under 2011 Utbildningssystemet för brandpersonal behöver ses över. Ska utbildningen skötas av en sektoriserad tillsynsmyndighet eller ska den finnas med i det allmänna utbildningssystemet? Verksamheten kring SOS Alarm kommer att utredas under 2012. Dels beror Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under verksamhetsåret. Ameer Sachet,ordförande Thomas Doxryd, vice ordförande och P-O Staberyd, Brandchef 3

Vision, Verksamhetsidé och Mål Till din hjälp dygnet runt Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet, 1 januari 2002 kom Askersund med, och vi välkomnade våra nyaste medlemskommuner Nora och Lindesberg 1 januari 2010. Vision Ett olycksfritt samhälle Visionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Under 2011 genomfördes 2 579 insatser. I jämförelse med tidigare år är detta en ökning med 33 insatser. Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafikolyckor minskar. Men det finns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå. Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftningen inom området. Verksamhetsidé Tillsammans skapar vi trygghet Vi betonar likafullt samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägandekommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Övergripande mål Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Detta mål är sannolikt en av de största anledningarna till att Nerikes Brandkår bildades. Det är lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar en större volym verksamhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksambeten. Vi ska underlätta för medborgarna att själva ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Information och tillsyn är två viktiga instrument för att underlätta för medborgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade händelser där allmänheten själva släcker bränder i startföremål eller utför hjärtlungräddning innan räddningspersonal är på plats. Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld, och tar lärdom av inträffade händelser. Detta sker regelmässigt efter varje uppdrag. Däremot finns ett behov att utveckla detta och sprida kunskaper vidare i organisationen på ett bättre sätt. Varje år analyseras utryckningsstatistiken i ett mycket omfattande dokument. Inom insatsområdet finns i stort sätt alla typer utav risker frånsett djuphamn och kärnteknisk anläggning. Det är få räddningstjänstorganisationer som har en bredare räddningstjänsttopografi än Nerikes Brandkår. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 27 olika platser inom förbundet. De flesta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialutrustning och vissa förstärkningsfordon är gemensamma. Bakre ledningsstöd finns dygnet runt för att säkerställa hjälpbehoven på bästa sätt. Att medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. Sammantaget anser vi att vi uppnått våra mål på ett tillfredställande sätt. 4

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Nedan redovisas uppföljning av de verksamhetsmål som är kopplade till god ekonomisk hushållning. Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Teknik & underhåll Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Föregående mätning 2011-07-31 Senaste mätning 2011-12-31 Förändring Måluppfyllelse Minska antalet stora fordon genom utbyten och förflyttningar inom förbundet, enligt investeringsplanen Minska antalet 57 st 55 st Kommentar: En minskning har skett under året genom att en bas 4 ersatt bas 1 och tankbil i Odensbacken. Dessutom såldes gamla bil 304 som gått som reservbil i Fellingsbro pga bussbranden. Insats Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Föregående mätning 2011-07-31 Senaste mätning 2011-12-31 Förändring Förlarm ska erhållas inom 1 min Öka antalet 47 sek (median) 45 sek (median) Andel förlarm Öka antalet 71% 68% Ordinarie larm ska erhållas inom högst 2 minuter - huvudlarm Ordinarie larm ska erhållas inom högst 2 minuter - förstalarm Öka antalet 120 sek (median) 116 sek (median) Öka antalet 70 sek (median) 64 sek (median) Kommentar: Målen är uppnådda avseende tiden till larm. Däremot är andelen förlarm forsatt låg. Genom regelbunden uppföljning av larm tillsammans med SOS Alarm fortgår arbetet med att öka antalet förlarm. Personal Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Arbeta aktivt för att minska antalet övertidstimmar Föregående mätning 2010-12-31 Senaste mätning 2011-12-31 Förändring Måluppfyllelse Måluppfyllelse Minska antalet 4 652 tim 2 895 tim Kommentar: Mellan de två senaste mätningarna har antalet timmar som ersatts enligt övertidsreglerna minskat med 1 757 tim. Minskningen har åstadkommits genom ökad förskjuten arbetstid eller frivillig timersättning för planerad verksamhet utanför ordinarie arbetstid. 5

Nerikes Brandkårs insatsområde Inom insatsområdet finns 27 brandstationer med minst 89 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal finns att tillgå förfogar organisationen över 130 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp fås av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår. Personal i beredskap Heltid Räddningschef i beredskap (RCB) Insatsledare (IL) Inre befäl (IB) Örebro 10 pers Byrsta 5 pers Deltid Lindesberg 6 pers Garphyttan 4 pers Askersund 5 pers Odensbacken 4 pers Byrsta 5 pers Pålsboda 4 pers Fellingsbro 5 pers Vintrosa 4 pers Fjugesta 5 pers Finnerödja 3 pers Frövi 5 pers Vretstorp 3 pers Guldsmedshyttan 5 pers Hjortkvarn 3 pers Laxå 5 pers Nora 5 pers Räddningsvärn - frivillig personal Ramsberg Hammar Vedevåg Rockhammar Glanshammar Vinön Hasselfors Mariedamm Hammar Olshammar Odensbacken Gammal yrkessymbol Nerikes Brandkårs varumärke består av Fågel Fenix som varit brandmännens skyddshelgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och stod från början för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärksamhet, och Uthållighet. Under 2010 har ledningsgruppen vid Nerikes Brandkår, tillsammans med den heltidsanställda utryckningspersonalen arbetat fram de nya värdeorden; Ansvar, Engagemang, Ordning, Respekt, Omtanke, Trygghet, Handling och Kvalitet. 6

Revision Direktion Organisationen Brandchef Per-Ove Staberyd Administrativ service Elisabeth Östlund Räddningsverksamhet Anders Larsson Olycksförebyggande verksamhet Ulf Smedberg Teknik & underhåll Personal Utbildning & insats Externutbildning Norra distriktet Södra distriktet Magnus Bern Anders Larsson Anna Henningsson Michael Nilsson Ulf Smedberg Mattias Heimdahl Antal grundtjänster totalt 447 Dagtidspersonal 33 Administration + brandchef 6 Räddning 13 Olycksförebyggande 14 Utryckningsstyrkor heltid 88 Örebro 52 Byrsta 28 Inre befäl 8 Utryckningsstyrkor deltid 215 Askersund 15 Byrsta 15 Fellingsbro 15 Finnerödja 9 Fjugesta 15 Frövi 20 Garphyttan 12 Guldsmedshyttan 15 Hjortkvarn 9 Laxå 15 Lindesberg 15 Nora 15 Odensbacken 12 Pålsboda 12 Vintrosa 12 Vretstorp 9 Räddningsvärn 111 Glanshammar 12 Hasselfors 12 Hammar 10 Mariedamm 10 Nyhyttan 10 Odensbacken 3 Olshammar 10 Ramsberg 12 Rockhammar 10 Vedevåg 10 Vinön 12 Revisionen Ordförande Jan Rohlén (m) Vice ordförande Anders Johansson (s) Ledamöter Bo Björn (m) Erik Schale (m) Björn Hagberg (opol) Bernt Gustavsson (s) Lars Billström (s) Arild Wanche (kd) Örebro Kumla Lindesberg Askersund Nora Lekeberg Hallsberg Laxå Direktionen Ordförande Ameer Sachet (s) Vice ordförande Thomas Doxryd (s) Ledamöter Lars Elamson (m) Magnus Lagergren (kd) Göran Karlsson (s) Björn Eriksson (s) Roland Karlsson (s) Helena Vilhemsson (c) Inger Larsson (s) Peter Sahlqvist (c) Ersättare Lena Widing (c) Ia Malmqvist (mp) Britta Bjelle (fp) Jonas Kleber (c) Linda Axäng (fp) Lennart Pettersson (m) Richard Nygren (m) Solveig Oscarsson (s) Håkan Dieker (m) Lennart M Pettersson (s) Örebro Hallsberg Örebro Örebro Lindesberg Kumla Laxå Nora Askersund Lekeberg Örebro Örebro Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Laxå Nora Askersund Lekeberg 7

Räddningsverksamheten Räddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar personalhantering, utbildning & insats samt teknik & underhåll. Inom Nerikes Brandkår finns det ständigt 89 brandpersonal i jour och beredskap. För att upprätthålla den beredskapen har vi totalt 436 utryckningstjänster fördelade på 110 heltid, 215 deltid och 111 frivillig värnpersonal. Den löpande personalplaneringen görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga styrkeledare. Avdelningen Utbildning & Insats arbetar med intern utbildning och operativ planering. Intern utbildning omfattar planering av såväl löpande utbildning under året samt ny- och vidareutbildning för all utryckningspersonal. Det innebär samordning och planering inom egen verksamhet och med andra myndigheter för att tillsammans skapa trygghet för medborgaren. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Inom Teknik & Underhåll planeras och genomförs investeringarna inom Nerikes Brandkår. Här utvecklas materiel och teknik, och kompetens inom data-, tele- och larmteknik finns inom denna avdelning. Allt underhållsarbete på våra ca 70 fordon och på all materiel planeras och genomförs av personal inom denna avdelning. Bemanning Personal 1 Vice brandchef, 1 personalsekreterare, 3 stationschefer, 25 kårchefer (samtliga arbetsledare). Adjungerade: 1 löneadministratör Bemanning Utbildning & Insats 1 Brandingenjör, 1 Brandinspektör, 3 Brandinspektörer i blandtjänst, 1,25 Brandmän Lindesberg Bemanning Teknik & Underhåll 1 Brandingenjör, 1 Brandinspektör, 1 Mekaniker (80%), 1 Vaktmästare, 2 Styrkeledare i Lindesberg (1,5 tjänst) 6 Brandmän i blandtjänst (3 tjänster). Året som gått Personal Utvärdering dagtidsorganisation Vid Nora och Lindesbergs kommuners inträde i Nerikes Brandkår var vi osäkra på om vår organisation skulle klara av den belastningen. Av en utvärdering kan vi se att det mesta har gått väldigt bra men att vissa flaskhalsar uppstår i organisationen. Sex olika projekt har startat under året med inriktning på att åtgärda brister i den administrativa apparaten. Det återstår dock en del åtgärder som behöver införas under 2012 och 2013. Övertid Vi kan konstatera att vi har lyckats bra med att omvandla övertid till förskjuten arbetstid och särskild timlön istället. Övertiden har minskat under 2011. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att minska övertiden genom aktiv personalplanering. Kompetensutbildningar Antalet platser som vi tilldelas till kompetensutbildningar är färre än vårt behov. Vi arbetar hårt för att påverka MSB att tilldela oss fler platser. Det är framförallt platser till Räddningsledare A och B vi saknar. UGL utbildning för ledningen Vår ambition är att varje person i ledningsgruppen ska genomgå UGL-utbildning (Utbildning, Grupp och Ledare) under 2011-2013. Två personer ur ledningsgruppen har genomgått kursen under 2011. Utbildning & Insats Insatsplaner Ett 40-tal insatsplaner på riskobjekt inom våra åtta kommuner har arbetats fram och finns numera tillgängliga i våra ledningsfordon och på intranätet. Farliga ämnen Drygt 60 hel- och deltidsbefäl har utbildats i CBRNE-händelser (Chemical, biological, radiological & nuclear). Vid utbildningen deltog även polis, ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor från akutmottagningarna, SOS-operatörer och tjänstemän från länsstyrelsen. FIP och IVPA FIP (Första InsatsPerson) har slagit väl ut i Askersund och har under året införts även i Laxå och Lindesberg. Förutom Byrsta och Fellingsbro har ytterligare sex deltidsstationer utbildats i sjukvård för att åka på hjärtstoppslarm IVPA (I Väntan På Ambulans) från och med årsskiftet. Samverkan Avdelningen säljer 25% av en brandingenjörstjänst för att samordna olycksutredningsarbetet i Värmland och Örebro Län. Två träffar med ett 30-tal olycksutredare från brandkåren och polisen har hållits under året. Vid en av träffarna fick vi stifta bekantskap med Troja, områdets första brandhärdshund som finns stationerad i Karlstad. Troja och hennes husse kommer gärna till Örebro för att bistå med hjälp vid utredningar efter bränder. Arbetet med att forma en brandutredargrupp i Örebro län har påbörjats. Arbetet har pågått under hösten och leds av polisen. Syftet med arbetet är att stärka förmågan att utreda bränder genom samverkan mellan brandkåren, polisen och åklagarmyndigheten. Teknik & Underhåll Fordonsinvesteringar Under 2011 har ett antal fordon införskaffats; en ny släckbil (BAS-4), ett antal mindre FIP- och transportfordon och en ny båt för sjöräddning på Hjälmaren. 8

I Garphyttan har befintlig terränghjuling bytts till en nyare variant med bandsats för att framförallt vintertid kunna bistå Landstinget ännu bättre med transport av skadade personer. Byte av andningsskydd Upphandling av nytt andningsskydd genomfördes under året och valet föll efter noggranna tester på Dräger som leverantör av 240 kompletta andningsskydd och en mängd kringutrustning. Tidigt under 2012 kommer den skarpa övergången att ske, med en ombyggnation av hållare/ ryggstöd i samtliga utryckningsfordon. I anslutning till detta har även personliga, formgjutna öronmikrofoner till all rökdykande personal köpts in. Rakel Nerikes Brandkår har påbörjat sitt inträde i Rakel. Utryckningsstyrkan i Lindesberg blev först ut med testkörning av Rakel och Motorolas terminaler, och på senhösten har Byrsta påbörjat motsvarande test av Cassidian-terminaler. Våren 2012 kommer projektet att breddas till fler stationer/ enheter, upphandling beräknas ske under våren och ett skarpt inträde till hösten. Antal utryckningar/station 2011 2010 2009 Heltidsstation Byrsta 422 457 400 Örebro 1 392 1 465 1 183 Summa 1 814 1 922 1 583 Deltidsstation 1+4 Askersund 113 109 97 Fjugesta 47 49 50 Byrsta 21 31 8 Laxå 84 96 73 Lindesberg 248 191 141 Nora 90 107 104 Frövi 88 87 77 Fellingsbro 111 100 120 Guldsmedshyttan 46 53 38 Summa 848 823 708 Deltidsstation 1+3 Odensbacken 54 43 35 Vintrosa 36 47 23 Garphyttan 30 32 23 Pålsboda 28 26 22 Summa 148 148 103 Deltidsstatinon 1+2 Finnerödja 19 17 17 Vretstorp 26 24 25 Hjortkvarn 14 25 27 Summa 59 66 69 Omfattande och nogranna tester genomfördes när andningsskyddet skulle bytas ut i hela kommunalförbundet. Räddningsvärn Glanshammar 53 40 124 Hammar 12 15 9 Hasselfors 6 9 6 Mariedamm 2 7 3 Olshammar 7 2 7 Vinön 0 3 0 Nyhyttan 10 9 7 Ramsberg 12 12 15 Rockhammar 7 5 2 Vedevåg 15 11 11 Summa 124 113 184 Totalt 2 993 3 072 2 647 9

Måluppfyllelse I linje med Nerikes Brandkårs övergripande målformuleringar och räddningsenhetens strategiska mål har följande arbete genomförts under året: För att underlätta att beslut fattas så långt ut i organisationen som möjligt har bl.a. lokala instruktörer utbildats inom flera stationer. Arbetsgrupper bildas med brandpersonal i varje enskilt större projekt. Antalet kvinnliga brandmän har ökat på deltid och vi har startat ett brandvärn i Odensbacken med enbart kvinnliga brandmän. Övningsnärvaron bland våra heltidsoch deltidsanställda samt värnpersonal är hög. Antalet bostadsbränder har minskat. Antalet förlarm inom en minut och antalet ordinarie larm inom två minuter ligger fortsatt på en väldigt hög och bra nivå men har inte förbättrats under året. En tuffare uppföljning krävs för att vi ska uppnå målet. Antalet tunga fordon fortsätter att minska inom Nerikes brandkår genom de nyinvesteringar som görs och som ofta ersätter mer än ett fordon. Rakel har börjat sitt inträde i Nerikes Brandkår. Tester av olika Rakel-terminaler pågår i Lindesberg och Byrsta. Framtid En mycket angelägen och stor utmaning inom personalområdet är att öka mångfalden inom Nerikes Brandkår. Vi tror att ökad mångfald är en framgångsfaktor för att utvecklas i framtiden. Vi behöver fler kvinnor och fler personer med en erfarenhet av andra kulturer och språk. Vi behöver arbeta aktivt med attityder och förbereda organisationen för att underlätta rekryteringen. Våra interna utbildningsinsatser har ökat de senaste åren genom att vi infört utbildning för de frivilliga värnen. Nya metoder införs som kräver ny utbildningstid. Vi behöver nu konsolidera oss och finna en plattform att stå på inför framtiden. Ett avgörande beslut i framtiden är i vilken organisationsform vi ska serva och reparera våra fordon och vår materiel? I vilken omfattning kan vi utföra det i egen regi? Nya metoder för släck- och räddningsarbete utvecklas ständigt. Vilka metoder är aktuella för Nerikes Brandkår? Det har varit ett stort intresse kring Nerikes Brandkårs nya räddningsbåt, vilket tyder på att båtgruppen verkligen lyckats med sitt uppdrag att ta fram en säker och bra båt. 10

Olycksförebyggande verksamhet Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer för att genom tillsyn, information och utbildning förebygga risker i samhället. Myndighetsutövning I takt med samhällets utveckling förebygger vi nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Bemanning 1 vice brandchef 1 brandingenjör 2 brandingenjörer/insatsledare 2 brandinspektörer 3 brandinspektörer/insatsledare 3 brandinspektörer/inre befäl Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter. Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risker för olyckor samt hur man förebygger dessa. Hur detta ska gå till, samt kostnader, bör framgå av en särskild kommunikationsplan där olika aktiviteter tydliggörs. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. I skälig omfattning klarlägga olyckor, olycksförlopp samt hur insatser genomförs. Utveckla den olycksförebyggande verksamheten utifrån erfarenheter från olycksförloppsutredningar, brandorsaksutredningar etc. Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand, samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Hanteringen av farliga ämnen vid riskfyllda verksamheter ska ske säkert. Människor som dagligen vistas i närheten av riskfyllda verksamheter ska vara medvetna om riskerna och hur de ska skydda sig i händelse av olycka. Verksamheters hantering av brandfarliga varor ska ske på så sätt att riskerna för olyckor, med avseende på människa, miljö och egendom, förebyggs och begränsas. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Året som gått Tillsyn behövs Under 2011 har 553 tillsynsbesök genomförts. Vid 456 av dessa påträffades brister i brandskyddet, vilket visar att tillsyn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att tillsyn ska vara behovsanpassad. Det har skrivits 47 förelägganden under 2011, vilket är fler än tidigare år. Nerikes Brandkår skriver förelägganden då bristerna är kostnadskrävande eller av sådan art att ägaren eller nyttjanderättshavaren kan anse att vi ställer kontroversiella krav. Att skriva föreläggande är också viktigt för att säkerställa rättssäkerheten då dessa är överklagansbara, till skillnad från protokoll av typ minnesanteckningar. Föreläggande har även skrivits i de fall där brister kvarstår från tidigare tillsynsbesök. Årets fokusområde inom tillsynsverksamheten har varit vård och omsorgsboenden. Resultatet från denna tillsyn medför att krav på installation av sprinkler har ställts på flera anläggningar ett krav som kommer att ta lång tid för kommunerna att åtgärda då det innebär stora kostnader. Nerikes Brandkårs tillsynsverksamhet är god och vi har som en av flera andra räddningstjänster valts ut som referens för särskild granskning i MSB:s regeringsuppdrag beträffande stärkt brandskydd. Aktuellt uppdrag behandlar samtliga delar i tillsynen från planering till genomförande och uppföljning. Vidare gavs MSB särskilt i uppdrag att utreda i vilken omfattning den enskilde tar sitt ansvar för brandskyddet vid skolor och andra viktiga verksamheter. LBE Sedan 1 oktober 2010 gäller en ny lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). En av förändringarna var att kommunerna fick ansvaret för tillsyn och tillståndsgivning för explosiva varor. Nerikes Brandkår sköter enligt förbundsordningen de uppgifter som åligger kommunerna enligt LBE. Den nya arbetsuppgiften har medfört att en del nya arbetsrutiner införs under året. Ny PBL kommande BBR En ny plan- och bygglag (PBL) trädde i kraft 2 maj 2011, där det finns förändringar som kan komma att påverka Nerikes Brandkår. Den nya lagen innebär att kommunernas roll tydliggörs samt att kontrollfunktionen förstärks, bl.a. genom införande av arbetsplatsbesök. I vilken omfattning stadsbyggnadskontoren önskar vår närvaro vid startsamråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd är ännu inte klart. Nya byggregler från Boverket (BBR) träder i kraft 1 jan 2012. Nerikes Brandkår lämnade synpunkter på kommande regelverk och har under slutet på året börjat informera/utbilda såväl egen personal som byggnadsinspektörer på stadsbyggnadskontoren i de förändrade reglerna avseende brand. Nya byggregler påverkar indirekt tillsynsarbetet då byggreglerna ger viss vägledning om vilken skyddsnivå samhället ställer på en byggnad. 11

Skydda ditt hem mot brand och olyckor. Ett budskap det lades mycket fokus på under året. Sotning Sotning och brandskyddskontroll har under året följt planeringen i stort. Inom Nerikes Brandkår finns ca 55 000 sotnings- och brandskyddspliktiga objekt. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- eller handhavandefel. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har skett vid flera tillfällen under året. Måluppfyllelse Aktivitet Informera hushåll om hur man förebygger och agerar i samband med brand. Utföra 550 tillsyner. Genomföra tre tillsyner på anläggningar som är bedömda som farlig verksamhet enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Medverka i samhällsplaneringen avseende ca 80 ärenden. Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med ca 80 byggnadsärenden. Hantera ca 120 tillståndsansökningar enligt LBE (Lagen om brandfarliga och explosiva varor). Besvara ca 40 remisser beträfande utskänkningstillstånd. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Örebro län. För närvarande har 194 personer tillåtelse att själv sköta sin sotning. Information till den enskilde Som ett led i arbetet med att stärka den enskildes kunskaper om att förebygga brand i sin bostad har ett informationsblad tagits fram. Informationen lämnas över till bostadsinnehavaren i samband med att sotaren utför sitt uppdrag. Kumla kommun har anställt miljöinformatörer som ska informera samtliga boende inom kommunen om sopsortering. I samband med detta lämnas även ut information om brandsäkerhet. Måluppfyllelse Informationsblad delas ut i samband med brandskyddskontroll och sotning. Inom Kumla kommun delas informationen även ut av miljöinformatörer i samband med hembesök. 553 tillsyner utförda. Fyra tillsyner utförda. 52 ärenden behandlade. 134 ärenden behandlade. 103 ärenden gällande brandfarlig vara samt 37 gällande explosiv vara behandlade. 38 ärenden behandlade. Framtiden Dagens samhälle med större och högre byggnader, vägar, järnvägar, tunnlar etc. bidrar till en mer och mer komplex riskbild. För att möta morgondagens behov krävs både bredd och spetskompetens inom många områden. Det finns ett behov av att hela tiden göra omvärldsanalyser och ta till sig nya influenser för att säkerställa att rätt skyddsnivå finns omkring oss. För att möta detta behov krävs ständig kompetensutveckling och kvalitetssäkring av vår verksamhet. Att göra tillsyn i befintliga byggnader och anläggningar som funnits i flera år innebär många gånger stora och svåra avvägningar för att bedöma om verksamheten som bedrivs i en byggnad upprätthåller skäligt brandskydd. Denna bedömning görs av olika handläggare vid olika tillfällen utifrån den information som finns tillgänglig vid besiktningstillfället. För att bibehålla brandkårens stora förtroende hos allmänheten är det viktigt att resultatet vid olika tillsynsbesök håller en jämn nivå. Ledord för att uppnå detta är: kompetens, kvalité, likriktning. Exempel på regeringsuppdrag MSB haft under 2011: Stöd till kommuner för utveckling av säkerhetsarbete. Kommunernas arbete med tillsyn över brandskyddet. Stöd till tillsynsverksamhet. Hur erfarenheter från olyckor tas tillvara. Strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Stärka tillsynsförrättares kompetens. Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Bränder i skolmiljö. Dessa regeringsuppdrag kommer att påverka det olycksförebyggande arbetet både på kort och på lång sikt, samtidigt som det visar på ett intresse från våra styrande politiker. Ökat intresse för olycksförebyggande arbete finns också från massmedia. Här har vi möjlighet att få extra stöd till vårt arbete. 12

Extern verksamhet Genom att erbjuda olika typer av utbildning för allmänhet, skola, offentlig verksamhet, företag, föreningar m. fl. verkar vi för att kunskap sprids i samhället och att skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor. Uppdragsutbildningar Information till allmänheten Räddningsgymnasiet Konsulttjänster enligt avtal Sommarläger för barn och ungdomar PRAO-verksamhet Bemanning 2 brandinspektörer 1 brandförman 3 brandmän Personal från utryckningsstyrkan Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risken för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor (LSO). Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. Året som gått Inom den externa verksamheten erbjud-er vi uppdragsutbildningar i form av grundläggande brandkunskap, heta arbeten, utrymningsledare, intern brandskyddskontrollant, L-ABC, hjärt-lungräddning samt företagsanpassade utbildningar. Utbildningarna har under året genomförts i alla våra åtta medlems-kommuner och riktar sig till föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter, verksamheter med publika lokaler m.fl. RMS eller inte? Räddningsgymnasiet är i Örebro ett samarbete med Risbergska gymnasiet. Inriktningen RMS (Räddning Miljö Säkerhet) går att välja på natur och samhällsvetenskapliga programmet. På stationen i Byrsta är räddningsprofilen inom omvårdnadsprogrammet ett samarbete med Alléskolan i Hallsberg. Eleverna har utbildats ca 2,5 tim/v på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom, samverkan, ledarskap och psykologi samt räddningsmedicin. I och med den nya skolreformen, GY2011, förändrades gymnasiet så att det inte längre fanns något program som passade in i vår RMS-profil. Inriktningen blev då att trappa ner gymnasieverksamheten - vilket skulle visa sig vara förhastat. Under hösten dök det istället upp en kurs som Skolverket kallar Brand och Räddning, på 200 gymnasiepoäng över tre år. Vilket betyder att RMS gör en nystart till hösten 2012. Omtyckt PRAO Den årliga PRAO-verksamheten är en mycket uppskattad aktivitet för elever i Måluppfyllelse år 8. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från Räddningsgymnasiets år 3. Nya avtal Avtal innefattande utbildning, materiel m.m. har tecknats med Kriminalvården, Akzo Nobel, Korsnäs Frövi och Zinkgruvan Mining. Framtiden Näringsdepartementet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på åtgärder för att komma tillrätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Hur detta kommer att påverka oss framöver är i nuläget oklart. Räddningsgymnasiet har idag två klasser i varje årskurs både i Örebro och i Byrsta, vilket innebär att vi har drygt 150 elever sammanlagt inom verksamheten. Framtidens arbete kommer att vara inriktat på att hålla en fortsatt hög standard på utbildningen. Nya gymnasiekursen Brand och Räddning startar höstterminen 2012. Kommunerna Nora och Lindesberg anslöt sig till Nerikes Brandkår 2010. Nu strävar vi efter att skapa samma utbildningsmöjligheter även där. Kurser med avgift Utförda tjänster under 2011 Grundläggande brandkunskap, Företag Grundläggande brandkunskap, Vård Grundläggande brandkunskap+ HLR, Skolpersonal Örebro Kommun Heta arbeten (Svetsare, takläggare m.fl.) Intern brandskyddskontrollant HLR+D L-ABC Hjälp på väg Utrymningsövningar Anpassade specialutbildningar Utbildat ca 100 gymnasieelever i tre olika klasser i Örebro Utbildat ca 60 gymnasieelever i tre olika klasser i Byrsta Erbjudit 40 grundskoleelever PRAO hos Nerikes Brandkår Kurs om Brandsäkert hem i samarbete med Svenska brandskyddsföreningen* Brandinformation till skolor Anlagd brandutbildning för grundskoleelever (upphört sedan halvårsskiftet) *Information till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar genomförs för att höja brandskyddsnivån för enskilda i deras boende. Tips och goda råd för både företag och privatpersoner finns även på Nerikes Brandkårs hemsida, www.nerikesbrandkar.se. 13

Administrativ service Administrativ service handlägger ärenden rörande förb u n d e t s e k o n o m i, p e r- sonal, information och kansli. Vi arbetar med post- och diariehantering, telefonväxel samt service vid studiebesök och kurser. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag avseende administration, bokföring, fakturering och kursadministration. Avdelningen består av fem personer, en man och fyra kvinnor som innehar 4,8 tjänster. Året som gått Ekonomi Attestreglementet har reviderats med anledning av att leverantörsfakturahanteringen numera är elektronisk. Dessutom har en komplettering gjorts beträffande lönehanteringsprocessen. En revidering av inköpspolicyn har inletts men inte slutförts. Arbetet kommer att färdigställas under 2012. Dokumentation av ekonomisystemet är en pågående process. Under 2010 beskrevs systemet i ord och bild. Under 2011 har insamling av information för förbättring av dokumentationen skett. som finns i vår organisation. På det viset är det enklare att hitta den information man söker. Arbetet fortlöper med att bygga upp vår så kallade operativa webb, som är ett verktyg för insatsledare och annan operativ personal att använda vid utryckningar. Den operativa webben är ett slags uppslagsverk med samlad information som kommer till användning vid operativa insatser. Övrigt Rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service har nedtecknats för vissa processer. Arbetet fortsätter. Under hösten infördes alkoblås även på brandstationen i Byrsta. Alkoblås är ett system som registrerar alkoholhalten i utandningsluften, och varje dag gör all tjänstgörande heltids- och dagtidspersonal ett utandningsprov. Direktionen har haft sex sammanträden under året. Många ledamöter i direktionen och i revisionen var nya efter senaste kommunfullmäktigevalet. Därför hölls utbildningstillfällen om Nerikes Brandkårs verksamhet för dessa personer. Något medlemsmöte med samtliga medlemskommuners ordförande i kommunstyrelserna har inte hållits, men kommer att hållas under 2012. Måluppfyllelse Revidera inköpspolicyn Målet har inte uppfyllts. Arbetet pågår även under 2012. Revidera attestreglementet Målet har uppfyllts. Framtiden Revidera dokumenthanteringsplanen. Revidera delegationsordningen. Integrering av personalprogram för självregistrering avseende heltidsanställd utryckningspersonal. Vi följer utvecklingen på området. Uppdatera dokumentationen av ekonomisystemet. Upprätta rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service. Utveckla intranät och extern hemsida. Undersöka förutsättningarna för användning av sociala medier i förbundet. I samband med budgetarbetet inför 2012 antogs ett ambitiöst program för intern kontroll som ett led i vårt kvalitets- och kontrollarbete. Detta kommer att ta viss tid i anspråk. Löneadministration Ett arbete med att se över en möjlig integrering av personalprogram som kan möjliggöra självregistrering för heltidsanställd utryckningspersonal har inletts. Än så länge har vi inte funnit en tillfredsställande lösning, varför vi avvaktar och följer utvecklingen. Information Vårt intranät Brandposten har utvecklats och bland annat delats in i de avdelningar Hela avdelningen fick chansen att lära sig grundläggande brandkunskap och D-HLR under hösten 2011. 14

Personalen - vår största tillgång Personalkostnaderna uppgår till knappt tre fjärdedelar av förbundets kostnader. Att bedriva räddningstjänst inom förbundet är en mycket personalintensiv uppgift. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. Personalpolitiken Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy och jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antal anställda Personalkostnaderna utgör 73 (72)% av verksamhetens kostnader. Inom förbundet verkar 465 personer. 123 personer är heltidsanställda och 241 är deltidsanställda. 101 personer ingår i förbundets brandvärn. Heltidspersonal finns på brandstationerna i Örebro, Byrsta och Lindesberg. Deltidsanställd brandpersonal finns vid 16 brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka, förutom Frövi station som har beredskap var fjärde vecka. I förbundet finns dessutom 11 räddningsvärn. Ett nytt räddningsvärn bildades under 2011 och utgår från brandstationen i Odensbacken. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Antal kvinnor Antalet kvinnor i Nerikes Brandkår är 16. Av dessa är 7 heltidsanställda; 1 brandman, 1 brandingenjör och 5 arbetar inom administrativ service. 6 är deltidsanställda och 3 verkar i brandvärn. Personalomsättning Under året anställdes 4 personer på heltid och 3 personer gick i pension. Personalomsättningen var 1,6 (0,8)%. På våra deltidskårer började 13 personer och 17 personer avslutade sin anställning. Personalomsättningen på deltidsstyrkorna uppgick därmed till 7,1 (7,4)%. Riksgenomsnittet brukar ligga på ca 10%. 10 41 Pensionsavgångar Nerikes Brandkår står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 31 anställda möjlighet att avgå med pension. Av dessa återfinns 27 i utryckningsstyrkan, vilket innebär att 27% av utryckningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har tre personer, av de åtta som haft möjlighet, avgått med s.k. särskild avtalspension. Det är inte alla som uppfyller kraven för särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta påverkar planeringen av utbildning och rekrytering. Genomsnittsåldern Medelåldern för utryckningspersonalen är: 42 (43) år för heltidsanställda, 40 (39) år för deltidsanställda och 49 (47) år för dagtidspersonalen. Åldersfördelning utryckningspersonal 2011 69 89 22 21 29 25 0 15-29 30-39 40-49 50-59 60- Ålder Heltid Deltid 15

Personalkostnader Av förbundets verksamhetskostnader består ca 73% av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Personalkostnader fördelat per personalkategori framgår i tabellen nedan. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till 72 560 (71 424) tkr. Lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt pensioner uppgår till 24 893 (24 610) tkr. Verksamheten gynnades av sänkta kostnader för avtalsförsäkringarna på ca 320 tkr. Kostnaden för övertid och fyllnadstillägg minskade med 80 tkr. Kostnaden för extrapass ökade med 104 tkr samtidigt som semesterlöneskulden minskade med 108 tkr. Sammanlagt ligger kostnaden för övertid, fyllnadstillägg och extrapass i nivå med förra året och uppgick till 1 941 (1 917) tkr. Regleringen kring övertid förtydligades och stramades upp under 2010. Dessutom råder nu ett tak på maximalt 50 timmar i kompbanken för all personal. Pensionskostnader Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med 2006-01-01. Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Detta pensionsavtal kalllas SAP-R. Den faktiska pensionsåldern i Nerikes Brandkår ligger på 60 år. Den åldern används som beräkningstidpunkt i KPA:s pensionsberäkningar för våra anställda som har möjlighet att uppnå villkoret för SAP-R. Tidigare år har förbundet drabbats av höga kostnadsökningar till följd av att förutsättningarna för pensionsberäkningarna ändrats och att KPA har gjort rena felberäkningar. År 2011 utgör inget undantag. Dels ökade pensionskostnaderna med ca 560 tkr beroende på att den avgiftsbestämda ålderspensionen var för lågt beräknad av KPA för år 2010. Dels rättade KPA ett fel på 975 tkr avseende pensionsutbetalningar som helt belastat kommunalförbundet trots att merparten skulle betalas av den kommun som tidigare varit arbetsgivare. Dessutom ökade den finansiella kostnaden med 3,8 mnkr p.g.a att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen RIPS 07 sänktes under hösten 2011. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska effekterna av den förändrade diskonteringsräntan påverka den ekonomiska redovisningen och leder därmed till en skuldökning och en finansiell kostnad. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det upp till respektive kommun/ landsting att bedöma om den resultatmässiga engångseffekten bör belasta balanskravsavstämningen eller inte. Jämfört med KPA:s prognos per 2010-07- 31 som låg till grund för budgeten för år 2010, så ökade pensionskostnaderna med drygt 2,9 mnkr, till 9,5 mnkr. Den enskilt största förändringen utgörs av ränteuppräkningen. Denna finansiella kostnad redovisas som en jämförelsestörande post i årsbokslutet. Semesterlöne- & övertidsskuld Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för innestående semester, okompenserad övertid och lagstadgade arbetsgivaravgifter. Skulden uppgick vid årets slut till 4 801 (4 909) tkr, en minskning med 108 tkr och utgörs till 84 (83)% av sparade semesterdagar och till 16 (17)% av övertidstimmar. Sedan 2010 har det införts ett tak på 50 st sparade komptimmar för all personal. I december betalas alla återstående sparade timmar utöver taket ut till respektive anställd. Personalkostnad (tkr) 2011 2010 Arvoden politiker/revision 1 105 959 Dagtidspersonal 22 537 22 443 Utryckning heltid 37 696 37 295 Utryckning deltid 29 912 29 041 Arvoden värn 1 277 1 320 Summa 92 527 91 058 Pensionskostnad (tkr) 2011 2010 Avgiftsbestämd ålderspension 3 643 2 619 Särskild avtalspension 1 883 2 678 Pensionsutbetalningar under året 1 012 1 939 Finansiell kostnad pensionsskuld 4 442 690 Löneskatt på ovanstående 2 664 1 923 Summa 13 644 9 849 Sjukfrånvaro Arbetsgivaren ersätter de första 14 dgr av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden 15-90 dagar ersätter arbetsgivaren den anställde med 10% av lönen. Bruttoarbetstiden uppgår till ca 237 000 timmar för den hel- och deltidsanställda personalen. Sjukfrånvaron uppgår till 2,0 (1,5)% av bruttoarbetstiden år 2011, vilket motsvarar 12,7 (9,4) timmar per anställd. Andelen sjukfrånvaro över 90 dagar uppgår till 61 (0)% av den totala sjukfrånvaron. Flera anställda har drabbats långtidssjukskrivning under året. 16

Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan. Personalen är försäkrad Samtlig hel- och deltidspersonal är försäkrad på Nerikes Brandkår. Genom AFA har vi tecknat en avtalsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) vilket innebär att ersättning kan lämnas till en anställd både under en akut sjuktid samt om en arbetsskada ger bestående invaliditet. Avtalsförsäkringen (AGS-KL) gäller när en anställd blir sjuk och har rätt till sjukpenning. Försäkringen kompletterar ersättningen från försäkringskassan och utbetalas fr.o.m. sjukdagarna 91 360. Ytterligare en försäkring som Nerikes Brandkår har tecknat gäller en tjänstegupplivförsäkring (TGL-KL). Det är en trygghetsförsäkring som betalas till den anställdes familj om en anställd skulle avlida i förtid. För brandvärnen har vi tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personskadeskyddet inte gäller. Det kan exempelvis röra sig om uppdrag som restvärdesarbete och bevakningsuppdrag. Anpassning & rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Anpassnings- och rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Rehabiliteringskostnaden är för året 99 (106) tkr. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen AB och Räddningshälsan AB för företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör för arbetsgivaren att ge den anställde möjlighet till snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kostnaden för hälsokontroll och arbets- EKG uppgick under året till 857 (757) tkr. Personalvård (tkr) 2011 2010 Företagshälsovård 938 806 Övrig hälso- och sjukvård 99 28 Rehabilitering 0 29 Friskvård 17 9 Personalsociala aktiviteter 363 530 Summa 1 417 1 402 Kostn./anställd (kr) 3 047 2 983 Sjukfrånvaro 2011 2010 Ålderskategori Total sjukfrånvaro/ Ord.arb.tid (%) Långtidssjukfrånv./ Total sjukfrånv. (%) Total sjukfrånvaro/ Ord.arb.tid (%) Långtidssjukfrånv./ Total sjukfrånv. (%) 29 år eller yngre 0,31 0,00 0,93 0,00 Kvinnor * * * * Män 0,30 0,00 * * 30-49 år 1,81 62,12 1,72 0,00 Kvinnor 0,14 0,00 0,41 0,00 Män 2,00 62,59 1,87 0,00 50 år eller äldre 2,73 60,37 1,41 0,00 Kvinnor * * * * Män 2,73 60,37 1,41 0,00 Totalt Kvinnor 0,18 0,00 0,41 0,00 Män 2,15 60,54 1,55 0,00 Samtliga anställda 2,04 60,24 1,49 0,00 Kompetensutveckling När det gäller utryckningspersonalen har en heltidsanställd och sju deltidsanställda genomgått utbildnnigen Räddningsledare A under 2011. Övrig personal utbildas löpande eller när behov uppstår. * Redovisas ej då antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppg. kan hänföras till enskild individ. 17

Miljöredovisning Utöver utryckningsverksamheten är vår främsta uppgift att minska riskerna, så att olyckor förhindras och att konsekvenserna av olyckorna reduceras. Detta kan formuleras enligt följande: Delta i samhällsplaneringen. Inventera och analysera risker och föreslå åtgärder. Ge råd, information och utbildning. Bedriva ett aktivt förebyggande arbete. Utbilda personal så att räddningsinsatserna är effektiva och professionella. I dessa målsättningar finns miljötanken med som en röd tråd i arbetet. Vid exempelvis bränder, olyckor med farligt gods, olje- och kemikalieutsläpp, översvämningar, ras och skred påverkas miljön på olika sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag, i linje med de nationella miljömålen, tagit fram fem förslag till målformuleringar inom sektorn Skydd mot olyckor, där just konsekvenserna på miljön betonas. Mål och måluppfyllelse Minska antalet bränder och konsekvenserna av de bränder som inträffar. Den tidigare minskningen av antalet bränder har stannat av. Ett intensivare arbete för att ytterligare minska antalet bränder bör övervägas. Nerikes Brandkår har fordon med förhöjt lågtryck på släckvatten. Det gör att vattenförbrukning och miljöbelastningen av släckvatten minskar. Minska antalet olyckor med farliga ämnen och konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Antalet larm till utsläpp av farliga ämnen har fortsatt på en mycket låg nivå. En bidragande orsak till detta är bl.a. gemensamma (internationella) bestämmelser om transporter av farligt gods samt bättre hantering av farligt gods vid industrier och större företag. Samverkan med miljörestvärdesledare i det förebyggande arbetet kan förbättras. Minska antalet ras, skred, översvämningar och dammbrott och minska konsekvenserna av dessa. Inom Nerikes Brandkårs område har vi inga utpekade ras- eller skredområden. Vi deltar i diskussionerna om översvämningsriskerna inom Örebro kommun genom Svartåprojektet. På länsstyrelsens initiativ deltar vi också i en älvsamordningsgrupp för utflödena i Hjälmaren. Öka antalet miljöklassade fordon inom förbundet. Inom Nerikes Brandkår finns sammanlagt 55 stora fordon. Utav dessa är 18 fordon ej miljöklassade enligt europeiska miljökrav. I takt med nyanskaffningar kommer antalet miljöklassade fordon att öka. Internt miljötänkande Vid upphandling används miljökriterier för de produkter som ska köpas in. Ett minimum av kemikalier och att undvika engångsmateriel samt källsortering är ett naturligt inslag för personalen vid Nerikes Brandkår. Framtiden Miljöfrågorna väger allt tyngre vid prioriteringar av material, metoder, taktik och inköp. Miljöhänsynen finns med i riskanalyser och insatsplaner. Det finns dock mer att göra, exempelvis på våra fordon, där vi fortfarande har bensin- och dieseldrivna fordon som ej är miljögodkända. Vi kan också stimulera vår personal att i utökad omfattning cykla eller åka kollektivt till arbetet. 18

Driftsredovisning (tkr) Kostnader Redov. 2011 Budget 2011 Redov. 2010 Avvikelse mot budget 2011 Direktion, förbundsledning, revision 2 059 2 285 1 604 226 Lönekostnader 91 423 91 920 90 269 497 Hyror & lokalvård 20 276 20 250 19 837-26 Övriga driftskostnader 17 913 18 428 18 524 515 Pensions- och räntekostn. inkl. löneskatt 9 525 6 572 5 813-2 953 Avskrivningar 6 749 6 956 6 631 207 Driftsredovisning Verksamhetens driftskostnader och intäkter redovisas i tabellen till vänster. Där framgår de huvudsakliga kostnadsslagen som driften är indelad i. På samma sätt är intäkterna uppdelade. Summa verksamhet 147 945 146 411 142 678-1 534 Finansiella kostnader 1 018 697 857-321 Summa kostnader 148 963 147 108 143 535-1 855 Intäkter Automatiska brandlarm 3 969 3 950 4 070 19 Avtal 4 985 4 317 4 341 668 Räddningstjänst andra kommuner mm 256 230 267 26 Uppdragsutbildning 1 761 2 035 2 211-274 Myndighetsutövning 1 993 2 270 1 472-277 Övriga intäkter 1 114 200 624 914 Summa intäkter 14 078 13 002 12 985 1 076 Medlemsbidrag 134 600 134 600 131 961 0 Finansiella intäkter 292 300 549-8 Summa intäkter 148 970 147 902 145 495 1 068 Netto 7 794 1 960-787 Investeringsredovisning (tkr) Redovisat 2011-12-31 Budget 2011 Avvikelse Materiella investeringar Stora fordon 2 852 3 025-173 Mindre fordon 1 166 2 650-1 484 Räddningsmateriel 357 3 100-2 743 IT 138 150-12 Rakel 0 300-300 Övrigt 125 0 125 Pågående investeringar (budget 2011) RIB-båt 1 443 0 1 443 Andningsskydd 2 422 0 2 422 Talgarnityr Rakel 300 0 300 Talgarnityr räddningsmateriel 449 0 449 Summa 9 252 9 225 27 Pågående investeringar (budget 2012) Stegbil 1 760 Summa materiella investeringar 11 012 Finansiella investeringar Reinvesteringar av fondutdelning 190 Köp av aktieindexobligationer 0 Summa finansiella investeringar 190 Investeringsredovisning Vid bildandet av Nerikes Brandkår och vid senare inträden övertogs fordon och inventarier från förbundsmedlemmarna till bokförda värden. Dessa löstes mot långfristiga lån gentemot respektive förbundsmedlem. Löptiden motsvarade den återstående ekonomiska livslängden på fordonen och inventarierna. Nu återstår endast långfristiga skulder till Nora och Lindesbergs kommuner från inträdet 2010 då fordon på motsvarande sätt överfördes till ett totalt värde av 11,5 mnkr. Detta finansierades med revers. Summa totala investeringar 11 202 19

Ekonomisk översikt Den samhällsekonomiska utvecklingen Under 2011 skenade statsskulderna i flera europeiska länder, vilket ledde till en akut finansiell kris inom EU. Sverige har klarat sig förhållandevis bra under krisen jämfört med andra EU-länder. Dock har svenska företag märkt av en minskad export och minskad inhemsk efterfrågan, vilket sannolikt kommer att följas av en ökad arbetslöshet och avtagande tillväxt. (Källa: Konjunkturinstitutet dec 2011). Nerikes Brandkårs resultat Bokslutet 2011 visar ett resultat på 7 (1 960) tkr, vilket är 788 tkr lägre än budgeterat resultat. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,1 mnkr främst på grund av att nya avtal med externa kunder har slutits samt försäljning av inventarier. Personalkostnaderna minskade med 0,5 mnkr motsvarande 0,5% jämfört med budget, mycket tack vare att premierna för avtalsförsäkringar slopades för år 2011 till följd av minskat inflöde av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Pensionskostnaderna inklusive finansiella pensionskostnader och löneskatt ökade med 3 mnkr jämfört med budget främst till följd av sänkt diskonteringsränta i riktlinjerna i RIPS 07, som används vid beräkning av pensionsskulden. Nedan redovisas förbundets ekonomi ur olika perspektiv utifrån upprättade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalysen. Inom parentes redovisas jämförelser med föregående år. Årets resultat i förhållande till balanskravet Årets resultat för Nerikes Brandkår enligt balanskravet är i tkr. Nedan redovisas en jämförelsestörande post som uppstått, p.g.a sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen Vi har bedömt att denna resultatmässiga engångseffekt inte ska belasta balanskravsavstämningen då den återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande på flera decennier och att balanskravsavstämningen endast har ett perspektiv på 1-3 år. Resultat enligt resultaträkningen 7 Reavinst vid försäljning av inventarier -587 Jämförelsestörande finansiell post inkl löneskatt 3 821 Balanskravsresultat 3 241 Finansiella mål I samband med budget 2011 beslutade direktionen om finansiella målsättningar för Nerikes Brandkår. Årets resultat ska uppgå till minst 0,5% av verksamhetens nettokostnader för att skapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Målet är inte uppfyllt. I budgeten var resultatet 795 tkr medan det verkliga utfallet uppgick till 7 tkr. Några särskilda åtgärder har inte vidtagits. Under hösten 2011 beslutade direktionen i Nerikes Brandkår om att slopa målet. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Målet är uppfyllt. Avkastning på värdepapper Donationsmedelsfondens anskaffningsvärde uppgår till 4 747 tkr och överstiger marknadsvärdet på 3 090 tkr. Fonden har därför skrivits ner med 1 657 tkr i bokslutet. Värdeminskningen har uppstått mellan åren 2000-2008. Under 2009 och 2010 återhämtades fondens värde men sjönk åter under 2011 med 285 tkr. Anskaffningsvärdet steg under 2011 med reinvesterad utdelning på 190 tkr. I övrigt har avkastningen på de placerade medlen varit mycket lägre de senaste åren än tidigare, vilket delvis beror på de finansiella kriser som uppkom 2008 och 2011 med en svag utveckling i flera av de största ekonomierna därefter. Årets resultat 2011 2010 2009 Resultat (tkr) 7 1 960 5 490 Resultat/bidrag % 0,0 1,5 5,2 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan de löpande kostnaderna och intäkterna i verksamheten. Detta kan belysas av hur stor del verksamhetens kostnader tar i anspråk av kommunbidraget. Denna andel kan dessutom kompletteras med kostnader för avskrivningar samt finansnettot. I tabellen nedan redovisas detta för förbundets tre senaste verksamhetsår: Kostnadsandel av medlemsbidrag (%) 2011 2010 2009 Verksamhetens nettokostn. exkl. avskrivningar 91,1 92,7 88,5 Av- och nedskrivningar 5,0 5,0 4,7 Finansnetto * -1,6-0,8-1,5 Summa 94,5 97,0 91,7 * 2011: exkl. jämförelsestörande post Finansnetto Tidigare år har finansnettot förbättrats i takt med att lån för övertagna inventarier från medlemskommunerna har amorterats och att räntekostnaden därmed successivt minskat. 2010 upptogs nya lån för att finansiera investeringarna från Nora och Lindesbergs kommuner. Investeringarna har finansierats med reverser till samma medlemskommuner. I takt med att pensionsskulden växer ökar även den finansiella kostnaden för att värdesäkra pensionsskulden. Dessutom sänktes diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen under 2011 vilket ökade den finansiella kostnaden med 3,1 mnkr detta år. Finansnettot är negativt och uppgår till -5 169 (-998) tkr, varav 3,1 mnkr avser ökad pensionskostnad p.g.a sänkt diskonteringsränta och redovisas som jämförelsestörande post i bokslutet. De finansiella intäkterna uppgår till 292 (549) tkr, medan de finansiella kostnaderna uppgår till -5 461 (-1 547) tkr. 20