Förstudie - Vattenskyddsåtgärder längs väg 34 för Staby vattentäkt

BESLUTSHANDLING Förstudie - Vattenskyddsåtgärder längs väg 34 för Staby vattentäkt Högsby kommun, Kalmar län 2013-03-25 Projektnummer: 87 832 119

Dokumenttitel: Beslutshandling. Förstudie Vattenskyddsåtgärder väg 34, Staby vattentäkt, Nybro kommun Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2013-03-25 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: 87 832 119 Version: Beslutshandling Publiceringsdatum: 2013-03-25 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Dennis Andersson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Rolf Bergström, Tyréns AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, Telefon: 0771-921 921

Innehåll SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 8 Problem och studiens syfte... 8 Upplevda problem... 8 Tidigare utredningar och beslut... 9 Teknisk utredning inklusive geohydrologi... 9 Vattendom för brunnarna... 9 Vattenskyddsområde... 9 Beslut om betydande miljöpåverkan... 9 Aktualitet... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR... 10 Avgränsning av förstudien... 10 Fyrstegsprincipen... 10 Trafikverkets saltstrategi... 11 Kommunala vattenintressen... 11 Vattenförsörjning... 11 Trafiksituationen... 12 Trafikflöde... 12 Olycksstatistik... 13 Planer... 14 Översiktsplan... 14 Miljö... 14 Geologi... 14 Grundvatten... 15 Grundvattenbildning... 16 Utförda undersökningar... 16 Markanvändning... 18 Naturmiljö... 18 Riksintresse... 19 PROBLEMANALYS OCH RISKBEDÖMNING... 21 3

TÄNKBARA SKYDDSÅTGÄRDER... 22 Nollalternativ +... 22 Alternativ 1... 22 Alternativ 2... 23 TÄNKBARA EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 24 Nollalternativ +... 24 Alternativ 1... 24 Alternativ 2... 24 Miljö... 24 KOSTNADER... 25 MÖTEN OCH SAMRÅD... 26 Samråd... 26 Miljöpåverkan... 27 FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE... 27 Budget och finansiering... 27 Beslut... 27 TILLSTÅND OCH DISPENSER... 28 KÄLLOR... 28 BILAGOR... 29

Sammanfattning Grundprincipen för översynen av vattenskyddet är att vägarna inte ska utgöra ett hot mot vattenförsörjningen. Principen utgår från det svenska miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet som Trafikverket inarbetat i sitt regionala miljöprogram. För vattentäkter, där föroreningar från vägar bedöms utgöra ett hot, uttalas att lämpliga åtgärder ska vidtas för att minska hotet. I den aktuella studien har uppgifter om vägarnas standard, trafikflöden och olycksstatistik m.m. beskrivits, liksom de naturförhållanden som råder kring vägarna i fråga om geologi, topografi och grundvatten. Förstudien har bedrivits utifrån Fyrstegsprincip som tjänar som en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Principen innebär att de problem (hot mot grundvattenskyddet) som identifieras blir prövade mot de åtgärder som står till buds. Om åtgärden i lägre steg visar sig otillräcklig görs den vidare prövningen i följande, högre steg. Längs väg 34 vid Staby, Högsby kommun, Kalmar län, ligger en grundvattentäkt i jord som förser Högsby centralort samt samhällena Berga Staby och Allgunnen med vatten, totalt ca 3 500 personer. Vattentäkten är placerad strax söder om Högsby samhälle, längs med riksväg 34, se figur 1. Täkten berörs även av väg 612. Bekämpningsmedel har påträffats i täkten vid ett tillfälle sedan 1992. Normalt ligger grundvattnets nivå över nivån i Barnegöl. Vid stora grundvattenuttag kan förhållandena vara de omvända, vilket då medför risk för inducerad infiltration, dvs. risk för negativ påverkan på grundvattenkvaliteten, då Barnegöl troligtvis är påverkad av föroreningar från omgivande mark. Dessutom finns risk för förorening genom inducerad infiltration vid Tingebro, väg 34:s passage över Emån. Enligt tidigare beräkningar är uppehållstiden i grundvattnet från Tingebro till vattentäkten ca 1 år 1. Berggrunden inom området består i huvudsak av smålandsgranit och ligger på randen till Sydsvenska Höglandet. Inom vattentäktens influensområde finns ytligt berg öster om åsen och nordnordost om Barnegöl. Jordarterna utgörs av morän, glacifluvialt material (sand- och grus avlagringar), fluvialt material samt mindre partier av lera - silt. Det glacifluviala materialet dominerar helt i området och är del av Högsbyåsen I samband med de undersökningar som utfördes 1956 och 1967 av Allmänna Ingenjörsbyrån installerades ett antal observationsrör. Enligt det hydrogeologiska kartbladet finns förmodade grundvattendelare dels i nordväst vid isälvsavlagringens korsning med Emån, dels Gillberga i sydost 2. Sänkningstrattarna kring brunnarna påverkar strömningsmönstret lokalt. 1 VBB 1981-11-03; Förslag till åtgärder för skydd av Högsbys vattentäkt vid Staby 2 SGU 1981; Hydrogeologiska kartbladet Ser. Ah nr 1 5

Figur 1 Översiktskarta Staby vattentäkt Trafikverket har sedan tidigare utfört skyddsåtgärder längs en begränsad vägsträcka förbi vattentäkten i form av räcken. Det största hotet utgörs av väg 34, samt risk för inducerad infiltration från främst Barnegöl. Nu utförda undersökningar bekräftar att det finns genomsläppligt material som medger kontakt mellan gölen och uttagsbrunnarna. Dessa risker bedöms som så stora att någon form av åtgärd är nödvändig. För väg 34 rekommenderas i det här skedet vägräcke och kantsten, alternativt täta diken, samt upprättande av beredskapsplan. En beredskapsplan behövs också för händelsen att inducerad infiltration sker. Kontinuerlig mätning av grundvattennivåer och Barnegöls nivå rekommenderas också. Även jordbruk och enskilda avlopp såväl som kommunala avloppsledningar bedöms som riskobjekt där mer information och/eller åtgärd behövs. Vattenverkets säkerhet kan förbättras genom att laga trasiga staket och allmän bättre kontroll så att obehöriga inte får tillträde till vattenverket och brunnarna. I slutet av 1980-talet lades genom kommunens försorg en tätduk av PVC i diket mot vattentäkten. Vattnet avleds till andra sidan vägen ut mot åkermarken via, en då befintlig vägtrumma, mitt emot vattentäkten. Duken är inte lagd under beläggningen. Omfattning och status på tätningen är osäker.

Förslag till åtgärder: Alternativ 1 Beredskapsplan upprättas av kommunen. Sanering utförs av eventuella enskilda avlopp. Översyn av skalskydd och säkerhetsrutiner vid vattenverk och brunnar genomförs. Införande av restriktioner beträffande gödsling och användning av bekämpningsmedel upprättas. Räcke och kantsten, alternativt täta diken anläggs på en sträcka av 750 m och räcke på en sträcka av 250 m. Dagvattenmagasin vid Barnegöl anläggs med en yta av 200 m 2 och en vattenvolym på 100 m 3 för att innesluta ett 20 mm regn om dammen vid olycka behöver stängas för sanering. Dammen förses med tätduk och en regleringsbrunn som går att stänga. I övrigt fungerar dammen som en oljeavskiljare. Dagvattnet avleds till utloppet från Barnegöl. Alternativ 2 I alternativ 2 utförs alla åtgärder som i alternativ 1 samt kompletteras med räcke och kantsten samt ytterligare ett dagvattenmagasin. Alternativ 1 förordas i föreliggande utredning. Förstudien är ämnad att ligga till grund för Trafikverkets beslut om åtgärder, inklusive projektering och framtagande av vägplan och bygghandling för fysiska skydd utmed aktuella vägsträckor. De fysiska åtgärder som föreslås är inte endast begränsade till vägområdet, utan kräver att mark får tas i anspråk. Detta kräver ett formellt samråd enligt 6 kap. miljöbalken. Åtgärder som är föranledda av förstudiens förslag avser Trafikverket att genomföra under 2014 2015. 7

Bakgrund Problem och studiens syfte Förstudiens övergripande syfte är att fungera som underlag för länsstyrelsens beslut om eventuell betydande miljöpåverkan. Grundprincipen för översynen av vattenskyddet vid statliga vägar är att vägarna inte ska utgöra ett hot mot vattenförsörjningen. Vid vattentäkter, där föroreningar från vägar bedöms utgöra ett hot, skall lämpliga åtgärder vidtas för att minska hotet. Trafikverket har, med utgångspunkt från det transportpolitiska delmålet God Miljö, upprättat en åtgärdsplan för riktade fysiska miljöåtgärder 3. I planen anges att vattentäkter med mer än 50 personer anslutna ska ha ett godtagbart skydd mot olyckor med farligt gods. Ett annat kriterium är att utreda skyddsåtgärder för vattentäkter påverkade av vägsalt där halterna överstiger 50 mg/l. Vattenskyddet vid vägar är inte bara inriktat mot olyckshändelser med tunga lastbilar och farligtgodstransporter, vars stora tankar med drivmedel respektive last av petroleumprodukter akut kan hota vattenförsörjningen om tankarna springer läck. Trafiken och vägunderhållet alstrar också föroreningar som resultat av avgasutsläpp, broms- och däckslitage och halkbekämpning med salt. De diffust spridda föroreningarna riskerar att inverka negativt på grundvattenkvaliteten och på sikt göra vattentäkten obrukbar om sårbarheten vid täkten är hög. Med förstudien som bygger på en teknisk utredning (riskanalys, geohydrologisk utredning) ska de sammantaget mest kostnadseffektiva åtgärderna för att skydda grundvattentäkten redovisas. Målet är att vidta de skyddsåtgärder som minskar risken för att en farligtgodsolycka inträffar och som leder till en förorening av vattenresursen, och som är samhällsekonomiskt försvarbart. Avsikten är vidare att begränsa tillförseln av icke önskvärda trafikrelaterade ämnen via vägdagvattnet till vattenresursen vid normal drift. Upplevda problem Förutom förhöjda halter av järn och mangan och en indikation på bekämpningsmedel (vid ett provtagningstillfälle 1996) har inga problem med vattenkvaliteten påtalats. Halterna av klorid och natrium ligger lågt i de analyser som gjorts sedan 2006 (i genomsnitt en analys per år). Ett värde för natrium sticker ut år 2007 då halten var 53 mg/l, klorid analyserades inte vid detta provtagningstillfälle. 3 Långtidsplan 2004-2015, Publ. 2002:112

Tidigare utredningar och beslut Teknisk utredning inklusive geohydrologi 4 Arbetet har omfattat fem huvudmoment: Insamling och bearbetning av material tillhandahållet av Trafikverket, Högsby kommun samt insamlat geologiskt material Inventering av potentiella föroreningskällor genom rekognosering i fält och finns sammanställt i separat PM till den tekniska utredningen Inventering rådande vägförhållanden för utformning av förslag till skyddsåtgärder och kostnadsberäkning av dessa Geotekniska undersökningar, RGeo daterad 2010-03-16 Sammanställning av Teknisk utredning inklusive geohydrologi, väg, daterad 2010-04-22 Under arbetets gång har dessutom ett antal projektmöten med Trafikverket och samrådsmöten med Staby kommun hållits. Vattendom för brunnarna För vattentäkten i Staby finns tillstånd till uttag av grundvatten, Dom DVA 43/1977. Vattenskyddsområde Vattendomstolen i Växjö har, 1977-10-06, fastställt ett vattenskyddsområde för vattentäkten i Staby. Inom vattenskyddsområde ställer Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel krav på tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel. Därutöver gäller Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor som ställer krav på sekundärt skydd för cisterner inom vattenskyddsområde. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade 2010-10-12 att projektet inte kan antas medföra betydanade miljöpåverkan Aktualitet Åtgärder som är föranledda av förstudiens förslag avser Trafikverket att genomföra under 2014 2015. 4 Tyréns AB 2010-04-22 9

Förutsättningar Avgränsning av förstudien Inventering i fält utfördes i gällande vattenskyddsområde och främst den inre zonen. Inventering genom kartstudier har skett inom ett utökat område, bland annat öster om Emån och både norr och söder om vattenskyddsområdet. Förstudien är inte ämnad att ge detaljerade anvisningar om hur grundvattenskyddet ska stärkas. Målet är att ange en inriktning av åtgärder som kan ligga till grund för en vidare diskussion och för upprättande av arbetsplan och bygghandling, när det gäller fysiskt skydd. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen har tagits fram och utvecklats som en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Principen har tillämpats i denna förstudie och innebär att de problem (hot mot grundvattenskyddet) som identifieras blir prövade mot de åtgärder som står till buds. Om åtgärden i lägre steg är otillräcklig görs den vidare prövningen i följande, högre steg. Steg 1. Kan problemet lösas genom att minska antalet transporter på vägen? Det är i dagsläget ej genomförbart då vägen idag utgör en viktig transportled för tung trafik samtidigt som den är en rekommenderad väg för transport av farligt gods. Steg 2. Kan problemet lösas genom förbättrad skyltning om vattenskyddsområde, beredskapsplan, hastighetsbegränsning och/eller andra administrativa åtgärder? Genom att utföra sådana åtgärder kan konsekvensen av en olycka minskas, vilket föreslagits som Nollalternativ +. Steg 3. Kan problemet lösas genom begränsade ombyggnadsåtgärder (där sådana gör störst nytta för grundvattenskyddet), t ex räcken, kantsten och täta diken i kombination med fördröjningsmagasin, oljeavskiljare etc.? Genom att utföra de åtgärder som föreslås i alternativ 1 kan problemet lösas. För att ytterligare minska negativa effekter av vägtransportsystemet kan detta kompletteras med alternativ 2 i ett senare läge. Steg 4. Måste problemet slutligen lösas genom att lägga vägen i ny sträckning eller göra annan åtgärd som medför stor investeringskostnad?

De föreslagna åtgärderna ger enligt dagens rekommendationer och kunskap om området ett erforderligt skydd för att undanröja att vägen utgör ett hot mot vattenförsörjningen i ett långtidsperspektiv. Trafikverkets saltstrategi Vintertid sprids stora mängder salt, sand och spolarvätska på vägarna. Som väghållare kan Trafikverket påverka hur mycket salt och sand som sprids. Trafikverket strävar efter att använda så lite naturgrus som möjligt vid sandning, eftersom naturgrus är en ändlig resurs. Det vägsalt Trafikverket använder är vanligt koksalt (natriumklorid) som förekommer naturligt och är lättlösligt i vatten. Dagvatten från vägområdet kan föra med sig kloridjoner till yt- eller grundvatten. Lokalt kan det uppstå problem om koncentrationerna blir för höga. I grundvatten kan förhöjda kloridhalter ge korrosion på ledningar m.m., men också ge vattnet en fadd smak. Trafikverkets strategi för minskad saltanvändning i vinterväghållningen ska säkerställa att Trafikverket, med fortsatt hög framkomlighet och trafiksäkert, minimerar saltanvändningen så att den bättre motsvarar medborgarnas och näringslivets krav och önskemål. Samtidigt ska framkomligheten bibehållas. Saltanvändningen i vinterväghållningen ska vara förenlig med rådande miljökrav och med Trafikverkets ambition att vara en miljömedveten och effektiv väghållare med kunden i centrum. Kommunala vattenintressen Vattenförsörjning Staby vattentäkt försörjer Högsby samt Berga, Staby och Allgunnen med dricksvatten. Vattentäkten är placerad strax söder om Högsby samhälle, längs med riksväg 34, se figur 3.1, där även utbredningen av det gällande vattenskyddsområdet framgår. Skyddsområdet avgränsas i söder av väg 612. Vattentäkten som är belägen i en åsformation, omges av åkermark. Enligt uppgift från tidigare undersökningar består åkermarken överst i huvudsak av sandblandad lera med ca 2-4 m mäktighet. Mot djupet övergår materialet till sand och grus. Det finns tre borrade filterbrunnar, varav två går ner till ca 20 m djup med och den tredje till ca 17 m djup. Uttagssilarna är 3-4 m långa. Endast två av brunnarna används, den tredje var tänkt att fungera som en reservbrunn vid elavbrott. Då ett litet reservkraftverk finns för de två brunnar som är i drift idag, används den tredje brunnen inte överhuvudtaget. Täkten har vattendom från 1977 (DVA 43/1977) och vattenskyddsområde antogs i samma beslut. Kommunen har för närvarande ingen avsikt att se över vattenskyddet. Medelproduktion från vattenverket är ca 1000 m 3 /d (ca 11 12 l/s), vilket troligtvis kommer att utökas till ca 1300 m 3 /d (ca 15 l/s). Bekämpningsmedel har vid enstaka tillfälle påvisats i täkten. Innan vattnet distribueras ut till abonnenterna behandlas det genom fällning av järn och mangan följt av alkalinitetshöjning med kolsyra samt ph-justering. 11

Spolvatten från filtren avleds via en sedimenteringsbassäng tillbaka till grundvattenmagasinet. Sedimentringsbassängen består av filtersand som byts ut när den blivit igensatt. En reservvattentäkt finns vid gamla skolan, inne i centrala Högsby. Täkten kan leverera ca 2800 m 3 /d men då endast mer eller mindre obehandlat vatten. Trafiksituationen Trafikflöde Trafikflödet på Rv 34 framgår av tabell 1. Andelen tung trafik 5 per dygn är drygt 13 %. Väg 34 är 9 m bred med hastigheten 50 och 70 km/tim. Vägen är också en rekommenderad väg för farligt gods. Vägsträcka Antal fordon/dygn Totalt Tung % tung trafik År Saltas Väg 34 vid vattenverket 3031 401 13.2 2006 Ja Tabell 1 Trafikflöde vid Staby 6. 5 Tung trafik utgörs av fordon med ett axelavstånd > 3,5 m 6 Källa: Trafikverket

Olycksstatistik I figur 2 redovisas statistiken över trafikrelaterade trafikolyckor, som är kända av polis och/eller sjukvården, under de senaste 6 åren inom det markerade området. Totalt finns kännedom om 4 st lindriga olyckor där 3 olyckor är singelolyckor och en mötesolycka. Figur 2 Olycksstatistik vid Staby, väg 34, totalt för perioden 2003 2008 7. Teckenförklaring S G M Polisrapport Sjukhusrapport Singel (motorfordon) Fotgängare /Cykel/Moped Möte (motorfordon) 7 Källa:Trafikverket 13

Planer Översiktsplan Gällande översiktsplan för Högsby fastställdes 1994, men arbete pågår just nu (sommaren 2010) med att anta en ny översiktsplan för kommunen. I den nya översiktsplanen påtalas bland annat vikten av att säkra kommunens grundvattentillgångar. Eftersom alla vattenskyddsområden är äldre än 20 år planerar kommunen för en generell översyn av alla i samband med att en vattenförsörjningsplan tas. Miljö Geologi Berggrunden inom området består i huvudsak av smålandsgranit och ligger på randen till Sydsvenska Höglandet. Inom vattentäktens influensområde finns ytligt berg öster om åsen och nordnordost om Barnegöl. Jordarterna utgörs av morän, glacifluvialt material (sand- och grus avlagringar), fluvialt material samt mindre partier av lera - silt, se figur 3. Det glacifluviala materialet dominerar helt i området och är del av Högsbyåsen som sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning från de inre delarna av Småland till kusten strax norr om Kalmar. TECKENFÖRKLARING Isälvsavlagring I Svallgrus S F L Fluvial sand Lera Morän M T Tunt bergtäcke B Berg Figur 3 Jordartskarta vid området kring Staby vattentäkt 8. 8 Jordartskarta 5G Oskarshamn NV, specialkarta/arbetskarta, SGU, 2008

Grundvatten I samband med de undersökningar som utfördes av Allmänna Ingenjörsbyrån, vilka redovisades 1956 och 1967, installerades ett antal observationsrör för kontroll av grundvattennivåer, jordlagerföljder mm. Resultaten visar att jordlagren i huvudsak består av ett grovt, sandigt grusigt material, som på vissa delar överlagras av lerblandad sand. Bilden överensstämmer med nu utförda undersökningar. Vattentäkten är belägen i en åsformation, se figur 3. Vid vattentäkten omges åsen av åkermark på båda sidor. Enligt uppgift från tidigare undersökningar består åkermarken överst i huvudsak av lera med ca 2-4 m mäktighet. Mot djupet övergår materialet till sand och grus. Magasinets vattenförande mäktighet har uppskattats till ca 10 m med hjälp av de rörborrningar som har utförts i området (VBB 1991). Den huvudsakliga grundvattenströmningen till täkten bedöms vara från norr mot söder, i ungefärlig samma sträckning som åsformationen. En provpumpning utfördes i vattentätken1965 9. Provpumpningen utfördes med ett totalt uttag, inklusive uttag för distribution till Högsby, av ca 65 l/s under ca 1½ månad. Avsänkningen av grundvattenytan var mycket liten i förhållande till uttaget 10. Idag pumpas ca 12 l/s ur täkten och planer finns att höja uttaget till ca 15 l/s. I flera utredningar nämns risken för inducerad infiltration från Barnegöl. VBB angav i sin utredning från 1991 att gölen bräddar vid ett vattenstånd högre än 61,2 m. Vid ostörda grundvattenförhållande är grundvattnets nivå högre vid vattentäkten än i Barnegöl och grundvattenströmningen är alltså riktad från täkten mot gölen. Vid stora uttag kan dock grundvattennivån vid täkten understiga Barnegöls nivå, vilket då innebär att inducerad infiltration kan ske. Vid höga vattenstånd i Emån finns risk för förorening genom inducerad infiltration vid Tingebro 11. Enligt tidigare beräkningar är uppehållstiden i grundvattnet från Tingebro till vattentäkten ca 1 år. På den hydrogeologiska kartan för Kalmar län (SGU, 1981) finns markering för mycket stor grundvattentillgång längs med åsformationen. Jämte åsens båda sidor finns markering för sammanhängande område med mäktig lera där vattenförande sand- och gruslager kan förekomma i och under lera. I övrigt har jordartskarta 5G Oskarshamn NV (SGU, 2008, Specialkarta/arbetskarta) studerats. Enligt det hydrogeologiska kartbladet finns förmodade grundvattendelare dels i nordväst vid isälvsavlagringens korsning med Emån, dels vid Gillberga i sydost 12. 9 VBB 1981-11-03; Förslag till åtgärder för skydd av Högsbys vattentäkt vid Staby 10 Allmänna Ingenjörsbyrån 1967-08-07; Redogörelse över 1965 års provpumpning av grundvattentäkt vid Skansen, Högsby kommun 11 Information från Högsby kommun 12 SGU 1981; Hydrogeologiska kartbladet Ser. Ah nr 1 15

Grundvattenbildning Avrinningen i området är ca 200 mm/år 13 och grundvattenbildningen sker till största del i åsformationen. Utförda undersökningar Då ingen ytterligare information angående förekommande jordlager inom aktuellt område, utanför vägbanor, finns att tillgå utfördes en inledande undersökning genom resistivitetsmätningar i ett antal profiler, se figur 4. Högsby Linje B Linje A Rv 34 Linje C Linje D Figur 4 Läge för geofysiska profiler, Linje A D samt undersökningsborrningar (svarta markeringar), vid Stabys vattentäkt. Skuggade områden motsvarar ungefärlig utbredning av Lera/Silt lager med varierande mäktighet. Den geofysiska undersökningen utfördes den 25 27 augusti 2009 av Carl- Henrik Månsson och Henrik Alsterling, Tyréns AB. För fältarbetena användes resistivitetsinstrument ABEM Terrameter SAS4000, reläväxel ES10-64C, batterier, ledarkablar, stålelektroder och flertalet kopplingsanordningar. En 280 m lång profil mättes längs med väg 34. Denna lades på västra sidan vägen där uttagsbrunnarna är placerade. Tre 160 m långa tvärgående profiler mättes på östra sidan vägen. Linjerna mättes in med GPS och marknivån längs med linjerna avvägdes med ett avvägningsinstrument. 13 SGU, 1981

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om jordlagerföljd och specifikt om förhållandena avviker från de förväntade, för att kunna föreslå lämpliga kompletterande provtagningspunkter. Resultatet av den geofysiska undersökningen redovisas i Getotekniskt PM daterad 2010-04-22 14. Den geofysiska undersökningen kompletterades med undersökningsborrningar i 17 st provtagningspunkter fördelade inom undersökningsområdet. Den geotekniska undersökningen utfördes i fält mellan den 19-20 oktober 2009 samt mellan den 18-19 januari 2010 av Tyréns AB, med borrbandvagn Geotech 604D. Resultatet av undersökningen redovisas i RGeo daterad 2010-04-22 15. Inom ramen för SGU:s kartläggning av grundvattentillgångar utfördes georadarundersökningar på vägar kring Staby innan semestern 2009. Enligt SGU (Mattias Gustavsson, Lund) planeras undersökningarna att redovisades i slutet av år 2010. Syftet med undersökningarna är att skapa grundvattendatabaser som kan användas som planerings- och resurshushållningsunderlag av vattenmyndigheten, kommuner, länsstyrelser, konsulter och andra intressenter. Grundvattenundersökningar har tidigare utförts 1955 och 1965 av Allmänna Ingenjörsbyrån AB (AIB) 16. Dessa arbeten har omfattat hydrogeologiska undersökningar där de senare låg till grund för tillståndsansökan inklusive förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. Alfred Orrje AB redovisade en redogörelse över grundvattenundersökningarna vid Högsby samhälle 1974 17. VBB utförde en översyn av skyddsbestämmelserna vid Staby år 1991 18. 14 Tyréns AB 2010-04.22 15 Tyréns AB 2010-04-22 16 Allmänna Ingenjörsbyrån 1967-08-07; redogörelse över 1965 års provpumpning av grundvattentäkt vid Skansen, Högsby kommun 17 Alfred Orrje AB 1974. PM ang. mark-, terräng- och strömningsförhållandena vid vattentäkten på fastigheten Staby 12:1 inom Högsby kommun 18 VBB VIAK 1991. Högsby kommun. Översyn av gällande skyddsbestämmelser vid Staby grundvattentäkt 17

Markanvändning Det befintliga vattenskyddsområdet utgörs till största del av åkermark som omgärdar isälvsavlagringen vid vilken vattentäkten är belägen. Längs åsformationen löper väg 34 är, se ortofotot i figur 5. Figur 5 Befintligt vattenskyddsområde för Stabys vattentäkt. Naturmiljö Naturmiljön i området består till största delen av åkermark. Åsen syns tydligt i landskapet och är bevuxen med tallskog. Genom området rinner Emån, vilken har, p.g.a. sina höga naturvärden, klassats som Natura 2000 område. Strandskydd gäller 100 meter från Emåns strandlinje.

Riksintresse Området berör i sin helhet riksintresse för vattenkraft, riksintresse för kulturmiljövård (genom beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län 1988:9, Kulturmiljövårdens riksintresse), riksintresse enligt 4 kap MB och riksintresse för naturvård avseende Emåns vattensystem, se figurerna 6 och 7. Området kallas för Gillberga-Staby. Figur 6 Kartbild med delar Emåns vattensystem (skrafferat), riksintresse för naturvård 19. 19 Källa: Länskartor (http://gis.lst.se/lanskartor/) 19

Figur 7 Kartbild med delar av område Gillberga-Staby (skrafferat), riksintresse för kulturmiljövård 20. Något norr om väg 34:s korsning med väg 612 (mot Staby) finns en minnessten, markerad med Ms i figur 7, se även figur 8. Uppe på åsen finns tre fornlämningar. Figur 8 Minnessten placerad norr om väg 34:s korsning med väg 612. 20 Källa: Länskartor (http://gis.lst.se/lanskartor/)

Problemanalys och Riskbedömning En utförd riskbedömning, se bilaga 1, indikerar att vattentäkten i Staby är utsatt för ett antal risker, se figur 9, som måste reduceras och/eller aktivt hanteras för att försäkra sig om en säker vattenförsörjning. Det största hotet utgörs av väg 34, samt risk för inducerad infiltration från främst Barnegöl. Dessa risker bedöms som så stora att någon form av åtgärd är nödvändig. För väg 34 rekommenderas i det här skedet vägräcke och kantsten eller täta diken, samt upprättande av beredskapsplan. En beredskapsplan behövs också för händelsen att inducerad infiltration sker och kontinuerlig mätning av grundvattennivåer samt Barnegöls nivå rekommenderas också. Figur 9 Inventerade riskobjekt den 20 oktober 2008 i och i närheten av Stabys vattentäkt. 21

Även jordbruk och enskilda avlopp såväl som kommunala avloppsledningar bedöms som riskobjekt där mer information och/eller åtgärd behöver utföras i kommunal regi. Vattenverkets säkerhet kan förbättras genom att laga trasiga staket och bättre kontroll så att obehöriga inte får tillträde till vattenverket och brunnarna. Sammanfattningsvis är behovet av skyddsåtgärder stort längs den del av vägen som löper inom vattenskyddsområdets gränser. Tänkbara skyddsåtgärder Nollalternativ + Nollalternativ + innebär att inga ytterligare fysiska åtgärder utförs från Trafikverkets sida men att följande administrativa och kontrollerande åtgärder utförs i kommunens regi. Beredskapsplan upprättas av kommunen. Sanering utförs av eventuella enskilda avlopp. Översyn av skalskydd och säkerhetsrutiner vid vattenverk och brunnar genomförs. Införande av restriktioner beträffande gödsling och användning av bekämpningsmedel upprättas genom uppgradering av gällande skydd. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär åtgärder längs väg 34 ca 150 m norr om vattenverket och söderut till och med korsningen med väg 612 mot Staby (se figur 10). Allt inom nollalternativ + utförs Räcke och kantsten, alternativt täta diken anläggs på en sträcka av 750 m och räcke på en sträcka av 250 m. Dagvattenmagasin vid Barnegöl anläggs med en yta av 200 m 2 och en vattenvolym på 100 m 3 för att innesluta ett 20 mm regn om dammen vid olycka behöver stängas för sanering. Dammen förses med tätduk och en regleringsbrunn som går att stänga. I övrigt fungerar dammen som en oljeavskiljare. Dagvattnet avleds till utloppet från Barnegöl.

Figur 10 Karta med alternativa förslag för skyddsåtgärder vid Staby vattentäkt. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär åtgärder längs väg 34 ca 150 m norr om vattenverket och norrut till och med strax söder om Emån (se figur 10). Allt inom nollalternativ+ och alternativ 1 utförs. Räcke och kantsten, alternativt täta diken anläggs på en sträcka av 270 m och räcke på en sträcka av 270 m. Dagvattenmagasin söder om Emån anläggs med en yta av 200 m 2 och en vattenvolym på 100 m 3 för att innesluta ett 20 mm regn om dammen vid olycka behöver stängas för sanering. Dammen förses med tätduk och en regleringsbrunn som går att stänga. I övrigt fungerar dammen som en oljeavskiljare. Dagvattnet avleds till Emån. 23

Tänkbara effekter och konsekvenser Nollalternativ + En bra beredskapsplan med effektiva åtgärder som att stänga produktionsbrunnar, sänka nivån i gölen genom reglerbart skibord mm innebär att konsekvensen av en olycka blir liten. Översyn av avloppsbrunnar och enskilda avlopp samt en begränsning av bekämpningsmedel och gödslingsåtgärder minskar sannolikheten för spridning av förorening. Alternativ 1 Genom att utföra skyddsåtgärderna minskar risken för att en olycka skall ge allvarliga konsekvenser. Eftersom vägdiken längs väg 34 på aktuell sträcka står i kontakt med genomsläppligt material, som har god kontakt med kommunens produktionsbrunnar, bör skyddsåtgärder utföras för att minska risken för att olyckor med föroreningar sker och för att förlänga tiden för insats av sanering. Dagvattenmagasinet kommer att vara tätt mot omgivande mark vilket innebär att vatten kan renas från föroreningar innan det släpps vidare till infiltration eller recipient. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att skyddet av grusåsen förlängs norrut med räcke och kantsten alternativt täta diken, vilket ytterligare minskar risken för att en olycka skall få allvarliga konsekvenser. Skyddet förstärks ytterligare genom ett dagvattenmagasin söder om Emån. Miljö Då de föreslagna åtgärderna i stort sett ryms inom befintlig vägområde eller i direkt anslutning till detta bedöms denna inte medföra något intrång i känsliga natur- eller kulturmiljöer utmed vägen. Området ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Mark behöver tas i anspråk för utvidgning av dagvattenmagasin med tillhörande ledningar.

Kostnader Nedan utförda kostnadsberäkning, (2010 års prisnivå), omfattar de för förslag till fysiska förbättringsåtgärder som redovisats ovan. Nollalternativ+ 0 Alternativ 1 Räcke 1 000 m á 500 kr 500 000 Kantsten och dagvattenledning 750 m á 1 300 kr 980 000 Magasin med reglerbrunn 200 m 2 250 000 Diverse 30 % 520 000 Summa 2 300 000 Alternativ 2 Alt 1 samt 2 300 000 Komplettering räcke 540 m á 500kr 270 000 Kantsten och dagvattenledning 270 m á 1 300 kr 350 000 Magasin med reglerbrunn 200 m 2 250 000 Diverse 30 % på tillkommande arbete 260 000 Summa 3 400 000 25

Möten och samråd Under arbetets gång har följande möten och samråd hållits Startmöte: 2008-09-30 Projektmöten i Växjö, Kalmar och Kristianstad: 2008-11-11 2008-12-17 2009-01-21 2009-09-03 Återstart av projektet Samråd med Högsby kommun: 2008-10-14 2009-01-21 Rekognosering 2008-10-20 (Inventering potentiella föroreningsrisker) Dessutom har ett antal kontakter ägt rum under tiden för projektet. Kontaktpersoner på Högsby kommun har varit Peter Siilak och Martin Petersson. Under september oktober 2010 har samråd skett per telefon med Peter Sieurin på länsstyrelsen i Kalmar. Det framkom att inget särskilt möte med länsstyrelsen behövs utan att det samråd som behövs med länsstyrelsen erhålls via att länsstyrelsen yttrar sig över föreliggande förstudie Samråd Under tiden 25 juni 28 september 2010 fanns samrådshandlingen tillgänglig med möjlighet lämna synpunkter senast den 28 september 2010. Inbjudan till samrådet delgavs via annons i tidningar. Yttrande har inkommit från Gunnar Hult för Staby Gård, se bilaga 3. Gunnar Hult ifrågasätter bland annat uppgifterna angående bekämpningsmedel och risk för inducerad infiltration från Barnegöl. Bekämpningmedel i grundvattnet har enligt kommunen bara påträffats vid ett (1) tillfälle sedan 1992. I tidigare utredningar har påtalats att vid stora uttag sjunker grundvattennivån i åsen under nivån i Barnegöl. Enligt Gunnar Hult kan grundvatten rinna ut i Barnegöl vid höga grundvattennivåer. Sammantaget innebär detta en risk för inducerad infiltration av ytvatten från Barnegöl till åsens grundvattenmagasin, dvs. risk för förorening av grundvattnet. Det nuvarande vattenskyddsområdet är av äldre datum och behöver uppdateras. Redan idag finns det föreskrifter från naturvårdsverket som styr vissa verksamheter även inom äldre vattenskyddsområden.

Miljöpåverkan Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte är av den art, att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) se bilaga 4. Länsstyrelsen anser att projektet bör drivas vidare genom upprättande av arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt väglagens och miljöbalkens bestämmelser. I beslutet ställer länsstyrelsen vissa krav på kommande MKB. Förslag till ställningstagande Av Trafikverkets ställningstagande till fortsatt arbete efter remiss samt beslut, se bilaga 5, framgår följande: Allmänt Vattentäktens huvudman bör tillsammans med Räddningstjänsten initiera att en beredskapsplan upprättas för vattentäkten. Huvudmannen bör även uppdatera vattenskyddsområdet då det gällande är av äldre datum. Väg 34 Projektet föreslås drivas vidare genom upprättande av vägplan och bygghandling enligt alternativ 1. Väg 612 Den ringa trafikmängden, låga olycksstatistiken och den låga beräknade sannolikheten att en olycka med tung transport skall ske motiverar inte fysiska skyddsåtgärder. Budget och finansiering Projektet avses finansieras från Nationell plan, NTP Miljöåtgärder. I nämnd plan finns avsatt medel för projektering 2014 och produktion 2015. Beslut Upprätta vägplan för alternativ 1 Utföra detaljprojektering för upphandling av produktion Genomföra produktion för valda åtgärder 27

Tillstånd och dispenser För arbete inom vattenskyddsområde krävs generellt tillstånd och eller dispens från vattenskyddsföreskrifterna från kommunen och/eller länsstyrelsen beroende på typ av arbete och tillvägagångssätt. För anläggning av dagvattenmagasin och dagvattenledningar som tar ny mark i anspråk krävs ledningsrätt och tillstånd från berörda fastigheter. Beroende på utformning och placering av dagvattenmagasin kan även samråd med tillsynsmyndigheten vara aktuellt. För åtgärder som kommer att genomföras inom område som berörs av Emåns strandskydd kommer dispens att sökas. Källor I arbetet har bland annat följande material använts som underlag: Livsmedelsverket, 2007. Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlagskarta som Ortofoto SGU, 2008. Specialkarta/arbetskarta 5G Oskarshamn NV. SGU, 1981. Serie Ah, nr 1, Hydrogeologiska kartan för Kalmar län Vägförvaltningen i Kalmar län, VFHt 1982-05-05. Angående skyddsåtgärder inom skyddsområde vid Staby vattentäkt, Högsby samhälle, Högsby kommun Vägförvaltningen i Kalmar län, VFHt 1988-01-22. Skyddsåtgärder för Staby vattentäkt, väg 34, Staby, Högsby kommun AIB (Allmänna Ingenjörsbyrån AB) 1956. Redogörelse över grundvattenundersökning vid Högsby samhälle, Högsby kommun, Kalmar län AIB 1967. Redogörelse över 1965 års provpumpning av vattentäkt vid Skansen, Högsby kommun Alfred Orrje AB 1974. PM ang. mark-, terräng- och strömningsförhållandena vid vattentäkten å fastigheten Staby 12:1 inom Högsby kommun VBB 1981. Förhandskopia. Förslag till åtgärder för skydd av Högsby samhälles vattentäkt vid Staby VBB VIAK 1991. Högsby kommun. Översyn av gällande skyddsbestämmelser vid Staby grundvattentäkt Dessutom har ytterligare information erhållits från Högsby kommun och Trafikverket vid möten och telefonsamtal under projektets gång.

Bilagor Bilaga 1. Inventering av potentiella föroreningskällor Bilaga 2. Föreslagna skyddsåtgärder Bilaga 3. Yttrande från Gunnar Hult för Staby Gård Bilaga 4. Länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan Bilaga 5. Trafikverkets Ställningstagande - Investering Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se 29

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun Objekt nr 87 832 119 2010-04-22 Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun Uppdragsnummer: 218881 Rolf Bergström Malin Rosander Bertil Sundlöf Uppdragsledare Handläggare Granskare

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 2 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 2 Arbetsmetod... 5 2.1 Samrådsmöte... 5 2.2 Förstudie... 5 2.2.1 Områdets geologi och hydrogeologi... 5 Fältinventering... 7 2.2.2 Avgränsning inventeringsområde... 7 2.2.3 Rekognosering i fält... 7 2.3 Sammanställning och bearbetning av material... 7 3 Riskobjekt... 8 4 Riskbedömning... 9 5 Sammanfattning... 12 Bilagor 1. Fotografier på riskobjekt Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 3 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 1 Inledning Staby vattentäkt försörjer Högsby centralort samt Berga,Staby och Allgunnen samhällen med dricksvatten. Vattentäkten är placerad strax söder om Högsby samhälle, längs med riksväg 34, se figur 1.1. Figur 1.1. Staby vattentäkt med vattenskyddsområde. Det finns tre borrade filterbrunnar, varav två går ner till ca 20 m djup med och den tredje till ca 17 m djup. Uttagssilarna är 4 respektive 3 m långa. Endast två av brunnarna används, den tredje var tänkt att fungera som en reservbrunn vid elavbrott. Då ett litet reservkraftverk finns för de två brunnar som är i drift idag, används den tredje brunnen inte överhuvudtaget. Täkten har vattendom från 1977 (DVA 43/1977) och beslut om vattenskyddsområde togs samma år. Kommunen har för närvarande ingen avsikt att se över vattenskyddet. Medelproduktion från vattenverket är ca 1000 m 3 /d, vilket troligtvis kommer att utökas till ca 1300 m 3 /d. Bekämpningsmedel har vid enstaka tillfälle påvisats i täkten. Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 4 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 Figur 1.2 Brunnar vid vattenverket i Staby. Foto: M. Svensson, 2008-10-20. En reservvattentäkt finns inne i centrala Högsby som kan leverera ca 2800 m 3 /d men då endast mer eller mindre obehandlat vatten. För sammanställning av vattentäkten se tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1. Sammanställning över Staby vattentäkt Staby vattentäkt Huvudman Högsby kommun Antal brunnar i bruk 2 Typ av brunn Borrade filterbrunnar Antal abonnenter ca 3500 Medelförbrukning ca 1000 m 3 /d Vattendom Ja DVA 43/1977 Vattenskydd Ja, beslut 1977-10-06 (Vattendomstolen i Växjö ) Reservvattentäkt Ja i centrala Högsby, men mer eller mindre obehandlat vatten Vägar som berörs Riksväg 34 Riksväg 612 Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 5 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 2 Arbetsmetod Arbetet har i stort omfattat fem olika moment: 1. samrådsmöte med Vägverket och Högsby kommun 2. förstudie av befintlig information om täkten och eventuella föroreningsrisker 3. rekognosering i fält 4. sammanställning av material 5. slutlig riskbedömning 2.1 Samrådsmöte Samrådsmöte mellan Högsby kommun, Vägverket och Tyréns AB skedde den 14 oktober 2008. 2.2 Förstudie Innan vattentäkten anlades utfördes provpumpningar 1955 och 1956 av AIB, Kalmarkontoret. I samband med detta drevs ett antal observationsrör i området. VBB har utfört två utredningar för vattentäkten, den första från 1981, i syfte att ta fram förslag till åtgärder för skydd av vattentäkten. Utredningen rekommenderade permanenta skyddsåtgärder i form av tätade diken och slänter längs riksväg 34. Enligt uppgift från Högsby kommun lades senare en tätduk i diket närmast vattenverket som skyddsåtgärd. VBB utförde ännu en utredning av vattentäkten år 1991 där man rekommenderade följande förslag till åtgärder för att förbättra skyddet av vattentäkten: Skyddsföreskrifterna omarbetas och revideras till gällande lagstiftning Vattentäktens närområde fältbesiktigas i syfte att anpassa nya skyddsföreskrifter till befintligt skyddsområde, alternativt föreslå förändringar av skyddsområdets utsträckning samt för att bedöma infiltrationskapaciteten vid väg 34 och Barnegöl. En beredskapsplan upprättas Mätning av grundvattennivåer samt Barnegöls nivå utförs varje vecka Det finns idag ingen information om rekommendationerna har genomförts eller ej. 2.2.1 Områdets geologi och hydrogeologi Vattentäkten är belägen i en åsformation, se figur 2.1. Vid vattentäkten omges åsen av åkermark på båda sidor. Enligt uppgift från tidigare undersökningar består åkermarken överst i huvudsak av lera med ca 2-4 m mäktighet. Mot djupet övergår materialet till sand och grus. Magasinets vattenförande mäktighet har uppskattats till ca 10 m med hjälp av de rörborrningar som har utförts i området (VBB 1991). Grundvattenströmningen bedöms vara från norr mot söder, i ungefärlig samma sträckning som åsformationen. I flera utredningar nämns risken för inducerad infiltration från Barnegöl. VBB angav i sin utredning från 1991 att gölen bräddar vid ett vattenstånd högre än 61,2 m. Vid ostörda grundvattenförhållande är grundvattnets nivå högre vid vattentäkten än i Barnegöl och grundvatten- Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 6 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 strömningen är alltså riktad från täkten mot gölen. Vid stora uttag kan dock täkten understiga Barnegöls nivå, vilket då innebär att inducerad infiltration kan ske. TECKENFÖRKLARING Isälvsavlagring I S Svallgrus Fluvial sand F L Lera M Morän T Tunt bergtäcke B Berg Figur 2.1. Jordartskarta vid området kring Staby vattentäkt. Källa: Jordartskarta 5G Oskarshamn NV, specialkarta/arbetskarta, SGU, 2008 På den hydrogeologiska kartan för Kalmar län (SGU, 1981) finns markering för mycket stor grundvattentillgång längs med åsformationen. Jämte åsens båda sidor finns markering för sammanhängande område med mäktig lera där vattenförande sand- och gruslager kan förekomma i och under lera. I övrigt har jordartskarta 5G Oskarshamn NV (SGU, 2008) studerats. Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 7 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 Fältinventering 2.2.2 Avgränsning inventeringsområde Inventering i fält utfördes i gällande vattenskyddsområde och främst den inre zonen. Inventering genom kartstudier har skett inom ett utökat område, bland annat öster om Emån och både norr och söder om vattenskyddsområdet. 2.2.3 Rekognosering i fält Fältinventeringen utfördes den 20 oktober 2008. Inventeringen omfattade drygt en halv dags arbete och inleddes med ett besök på kommunhuset i Högsby. Översiktlig information gavs där av Peter Siilak. Inventeringen utfördes i huvudsak utan representant från kommunen, vid vattenverket anslöt dock en person från driften. Vid besöket noterades bland annat ett stort hål i staketet som omgärdar vattenverket. Vattentäkten omges till största del av jordbruksmarker och i stort sett hela skyddsområdet utgörs av jordbruksmark. Bakom vattenverket syns åsformationen tydligt som är beväxt med äldre tallskog. 2.3 Sammanställning och bearbetning av material Resultatet av inventeringen samt genomgång av befintligt material har tillsammans utgjort grunden för en samlad riskbedömning. Riskbedömningen har skett med Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, en handbok från Livsmedelsverket, som mall. Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 8 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 3 Riskobjekt Resultatet från inventeringen av riskobjekt redovisas i figur 3.1 nedan. Figur 3.1. Inventerade riskobjekt den 20 oktober 2008 i och i närheten av Stabys vattentäkt. Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 9 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 I tabell 3.1 nedan följer en kort beskrivning av riskobjekten. Fotografier av riskobjekten redovisas i bilaga 1. Tabell 3.1. Inventerade riskobjekt den 20 oktober 2008 i och i närheten av Stabys vattentäkt. Objekt Nr Riskobjekt Kommentar 1 Väg 34 Risk för akut förorening vid trafikolycka, diffus föroreningsspridning från vägdagvatten 2 Jordbruk Ev användning av bekämpningsmedel 3 Enskilda avlopp Risk för infiltration av avloppsvatten 4 Avloppsledningar (dykarledning) vid Emån Risk vid trasiga ledningar och läckage av avloppsvatten 5 Avloppsbrunn vid vattenverket Risk för läckage av avloppsvatten 6 Vattenverket Risk för sabotage 7 Industriområde intill Emån Risk för spridning av föroreningar från verksamheten 8 Järnväg andra sidan Emån Risk för spridning av föroreningar 9 Barnegöl Risk för inducerad infiltration 10 Gammal brunn Risk för inläckage av ytvatten 11 Emån Risk för inducerad infiltration 4 Riskbedömning Det väsentliga i en riskbedömning är att göra en sammanvägning av både sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse. Livsmedelsverkets handbok Risk och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning (SLV oktober 2007) anger följande bedömningsgrunder för sannolikhet (S) respektive konsekvens (K): S4 mycket stor K4 S3 stor K3 S2 medelstor K2 S1 liten K1 När sannolikhet och konsekvens för en händelse har bedömts placeras den in en riskmatris. Risknivåerna ges av färgerna i matrisen och har följande innebörd: Grön Förenklad riskhantering förebyggande åtgärder (till exempel egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas Gul Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas Röd Risken måste reduceras förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Svart Akut risk förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 10 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 Tabell 4.1. Riskmatris från Livsmedelsverkets Risk- och sårbarhetsanalys, 2007. Sannolikhet Konsekvens K1 - liten K2 - medelstor K3 - stor K4 mycket stor S4 mycket stor grön gul röd svart S3 stor grön gul röd röd S2 medelstor grön grön gul röd S1 - liten grön grön gul gul Riskobjekten i Stabys vattentäkt har analyserats med Livsmedelsverkets modell som mall för riskbedömningen, som redovisas i tabell 4.2 nedan. I Livsmedelsverkets analys skall risken analyseras med avseende på både kvalitet och leverans, men här görs endast en analys, med avseende på vattenkvaliteten. Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc

Inventering potentiella föroreningsrisker Staby, Högsby kommun 11 (15) Rolf Bergström 044-689 15 12 2010-04-22 Tabell 4.2. Riskbedömning av de identifierade riskobjekten, i och i närheten av Staby vattentäkt. Objekt Sannolikhekvens Konse- Referens Riskobjekt Händelse Riskbedömning Nr Trafikolycka med farligt gods S1 K4 Aktiv riskhantering 1A 1 Väg 34 Trafikolycka med läckage av olja och/eller drivmedel S2 K4 Risken måste reduceras 1B Diffust utsläpp från vägdagvatten S3 K2 Aktiv riskhantering 1C 2 Jordbruk Läckage och spridning av bekämpningsmedel S2 K3 Aktiv riskhantering 2 3 Enskilda avlopp Infiltration av avloppsvatten S2 K3 Aktiv riskhantering 3 4 Avloppsledningar Läckage av av- S2 K3 Aktiv riskhantering 4 5 vid Emån Avloppsbrunn vid vattenverket 6 Vattenverket 7 8 Industriområde intill Emån Järnväg andra sidan Emån 9 Barnegöl 10 Gammal brunn 11 Emån loppsvatten Läckage av avloppsvatten Sabotage, akut förorening Spridning av föroreningar från verksamheten till grundvattnet Spridning av föroreningar via Emån till grundvattnet Inducerad infiltration av förorenat ytvatten Inläckage av ytvatten Inducerad infiltration av ytvatten S2 K3 Aktiv riskhantering 5 S1 K4 Aktiv riskhantering 6 S2 K3 Aktiv riskhantering 7 S1 K2 Förenklad riskhantering S3 K3 Risken måste reduceras 9 S2 K2 Förenklad riskhantering S2 K3 Aktiv riskhantering 10 Beställare: Vägverket Region Sydöst Teknisk utredning inklusive geohydrologisk undersökning för väg 34, Stabys vattentäkt, Högsby kommun, Uppdragsnummer: 218881 k:\iuppdrag\218881\teknik\h\_text\pm\slutrapport\bilagor\pm inventering staby_100422.doc