2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1)



Relevanta dokument
Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd

Tjänsteskrivelse. Social investeringsplan multikompetenta team i förskolan(dnr KS2014/217-1) 1(5) Handläggarens namn Patrik Skog

Sociala investeringar Multikompetent team i förskolan

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete

Kallelse Sammanträdesdatum

Projektplan En skola för alla Mariestad

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Statsbidrag - Likvärdig skola 2019

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:

Projekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel

Tidiga insatser för barn i förskolan

Koll på Koll med skolan som arena

Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd. Version:

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden

Uppföljning av projektet familjecoacher

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Rapport Team Samagera

Våga se framåt, där har du framtiden!

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Elever i behov av särskilt stöd

Datum Datum Dnr Sida

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Anvisningar för Sociala investeringar

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Elevhälsoplan Fröviskolan

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Granskning av barn- och utbildningsnämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd

Social Impact Bond ett socialt utfallskontrakt. Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Stenhammarskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplan

Elevhä lsoplän

Projektbeskrivning. Monica Andersson - Gunilla Kaev Samordningsförbundet Jämtlands län

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN

Uppföljning av placerade barns utbildning

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Verksamhetsplan 2015

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Hjälpmedelsinstitutet

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden

Gemensamma taget, GT

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, årskurs 7-9

Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Utanförskap eller prevention?

Handlingsplan - Elevhälsa

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2015

Attentions Skolplattform

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Transkript:

Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Christer Mattson 2014-10-30 Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Sammanfattning Mimers hus har bedrivit ett utvecklingsarbete mellan 2010-14 med teknikstöd för elever i behov av strukturstöd. Projektet har utvärderats och bedömts mycket framgångsrikt såväl pedagogiskt som socioekonomiskt. Därvid har Kungälvs resurscentrum ansökt om medel för socialinvesteringar till att driva verksamheten vidare på Mimers hus och parallellt utreda dess överförbarhet till grundskolan. Denna sociala investering skall bedrivas under fyra år och kräver en volym om 3 000 000 SEK. Verksamhetens bedömning I Kungälvs kommun har ett projekt med teknikstöd ( Vägar till arbete ) pågått under fyra år och avslutades i juni 2014. Det finansierades av Allmänna Arvsfonden med Hjälpmedelsinstitutet (HI) som projektägare. Målgruppen har varit ungdomar i gymnasieskolan med någon form av funktionshinder, de flesta har haft en neuropsykiatrisk diagnos och tanken som prövats har varit om dessa ungdomar med hjälp av olika former av teknikstöd kan genomföra sina gymnasiestudier framgångsrikt och med stöd få en väg till arbete efter avslutad utbildning. I arbetet har ingått att utpröva ett kartläggningsverktyg BAS och att ungdomarna fått använda olika hjälpmedel i och utanför skolan. I arbetet har även ingått att samverka brett med andra samhällsinstanser för att öka stödet till dessa ungdomar, t ex via Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Habiliteringen inom Landstinget och Funktionshinder inom kommunen. Det hittillsvarande arbetet har utvärderats genom löpande arbetsrapporter inom projektet och genom särskild genomlysning som gjorts av FOU i Väst ( Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten, Blomqvist/Dahlbäck, FouVäst/GR genom HI). En socioekonomisk analys av teknikstöd till unga i gymnasieskolan i Halmstad och Växjö kommuner samt Kalmarsunds gymnasieförbund har också tagits fram av HI genom anlitandet av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog ( Teknikstöd i skolan socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden, Lundmark, Nilsson, Wadeskog, 2013). I detta projekt ( Vägar till arbete ) som haft gymnasieungdomar i Mimers Hus Gymnasium som målgrupp kan följande sammanfattning lämnas: ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(7) 1) Arbetssätt och arbetsmetoder Genom skolledning, specialpedagoger, mentorer, föräldrar och eleverna själva har projektet identifierat elever i behov av anpassningsstöd. Arbetsterapeuten och specialpedagogen har kartlagt eleverna via det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassningar i Skolmiljö). Utifrån elevens egen skattning av aktivitet och delaktighet i skolan har eleven och projektet hittat anpassningar. Uppföljning har skett kontinuerligt och ibland har anpassningen ändrats till en annan åtgärd. Dessa anpassningar har sedan använts och utvärderats tillsammans i en ny uppföljande kartläggning efter drygt ett halvår. Teknikstöd och utbildning har skett genom IT-pedagog till elever enskilt, i grupp och klass. Utbildning av teknik ges även till specialpedagoger, mentorer, lärare och skolledning. Det viktiga har varit att förslagen till anpassningar inte stannat vid förslag utan implementeras av eleven själv och personer i elevens omgivning. Exempel på teknikstöd är olika kognitionsappar för struktur, komihåg och planering, skannerhjälpmedel och talsynteser för att få text uppläst i dator, läsplatta och smartphone, olika ordböcker och rättstavningsprogram, Time Timer för att ha koll på tiden, sittdynor, sensefåtölj och olika bollverktyg för att hitta lugn och ro. Genom nätverk och samarbete har förståelsen för de olika verksamheterna i projektet ökat och kommit eleven till gagn. Genom att genomföra Framtidsdagen (samarbete mellan de olika aktörerna) i oktober varje läsår har eleven fått god tid på sig att kunna förbereda sig och ansöka om olika insatser så att man vet vad som sker efter skolavslutningen. 2) Resultat Resultaten för de 16 frågeområden som finns i kartläggningsverktyget BAS visar för varje område på en förbättring utifrån behovet av anpassning. 61 elever från uppföljningen i februari 2014 (BAS 2) uppvisar en förbättring efter insatta åtgärder. 13 elever som har dokumenterad funktionsnedsättning har fått praktik och/eller anställning efter studenten med hjälp av vårt nätverk med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, ALC och funktionshinderverksamheten. Slutrapport och det totala resultatet för projektet Vägar till arbete kommer i augusti 2014. Effektgivande insatserna För fördjupad beskrivning se Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS), version 3, Henningsson, mfl, FSA 2014 Effektgivande insatser: a) Att kartlägga eleven genom användandet av det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassningar i Skolmiljö och genom detta identifiera elever i behov av anpassningsstöd. b) Att eleven genom egen skattning av aktivitet och delaktighet i skolan kan klarlägga vilka anpassningar som behövs och är verkningsfulla.

3(7) c) Att uppföljning sker kontinuerligt och vid behov anpassas/ändras till en annan åtgärd. d) Att dessa anpassningar sedan används och utvärderas tillsammans i en ny uppföljande kartläggning efter drygt ett halvår. e) Att teknikstöd och utbildning ska ske genom IT-pedagog till elever enskilt, i grupp och klass. f) Att utbildning i teknikstöd ges även till specialpedagoger, mentorer, lärare och skolledning. g) Att genom samverkan och samarbete bilda nätverk för att öka förståelsen för de olika verksamheterna i projektet och hur och med vad varje verksamhet kan bidra med för eleven. Tidplan 4 år med start hösten 2014 och årlig verksamhetsavstämning inkluderat uppföljning av insatserna enlig ovan. År 1 Fortsätta investeringarna i Teknikstöd på Mimershus och tillsätta en förstudiegrupp för att undersöka metodens överförbarhet till grundskolan. År 2 Bibehålla investeringarna vid Mimershus och lägga fram en eventuell projektplan för grundskolan År 3-4 Fortsätta investeringarna vid Mimershus, utvärdera och överväga implementering i ordinarie linjeverksamhet samt verkställa en eventuell projektplan för grundskolan. Budget Budgeten baserar sig på den tidigare genomförda insatsen. Personalkostnad ca 1,800, 000 Teknik ca 450 000 Föreläsare 150 000 Material 75 000 Förstudie 250 000 Övrigt 275 000 Summa: 3,000,000 SEK Projektplan Projektet är tänkt att ta tillvara de kunskaper, erfarenheter och myndighetssamverkan som visat sig leda till framgångsrika resultat i ovan nämnda projekt Vägar till arbete.

4(7) 1) Möjliggöra ett fortsatt framgångsrikt arbete för gymnasieungdomar i samverkan inom och utanför kommunen och att på sikt få en ökad spridning av arbetssätt och arbetsmetoder inom gymnasieskolan och andra kommunala, landstingskommunala och statliga aktörer som har aktuella ungdomar som målgrupp. 2) Genom förstudie pröva om i projektet använda arbetssätt och arbetsmetoder är möjliga och framgångsrika för att tidigt upptäcka och stödja barn i behov av särskilda insatser genom ett anpassat kartläggningsverktyg för yngre och olika former av teknikstöd. Personalbemanningen ska vara ett team som arbetar inom gymnasieskolan och inom grundskolans tidigare år, med personal som består av motsvarande en lärartjänst i omfattning med specialkompetens inom läsa, skriva, räkna; NP-problematik, IT-teknik och tekniska hjälpmedel. Teamet ska arbeta övergripande och förebyggande i kommunen genom tidiga och verkningsfulla insatser både på individ- grupp och organisationsnivå och bör i samverkan kompletteras med personal från VG-regionen, såsom arbetsterapeut och logoped. Följande ramar bör anges för arbetet: 1) Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med sektor skolas centrala elevhälsa, skolornas elevhälsoteam och med socialtjänstens funktionshinderverksamhet. 2) Arbetet ska utgå från de enheter inom skola och socialtjänst som är intresserade att delta. 3) Personalen inom verksamheterna ska genom handledning och utbildning få ökad kunskap kring nyttan med hjälpmedel och teknikstöd för enskilda barn och lärarlag. I detta arbete förutsätts delaktighet och inkludering och inte särskiljande och exkludering av barnen i och utanför skolan. 4) Kunskapen kring vikten av förhållningssätt och bemötande av barn och unga i behov av särskilt stöd behöver öka både hos berörd personal, elev och föräldrar. 5) Genom tidiga och rätt insatser ökar möjligheterna att ta tillvara den tidiga motivationen och lusten att lära. Förutsättningarna för att stärka och bibehålla självkänslan under hela skoltiden hos barn och unga ökar på motsvarande sätt. Detta gäller både kunskapsutveckling och att kunna hantera sociala situationer. 6) Inom projektet Vägar till arbete har en verkningsfull samverkan med andra instanser inom och utanför kommunen kommit till stånd. Det är viktig att behålla kontakten med de nätverk som på detta sätt etablerats. Målgrupp Elever i behov av särskilt stöd utifrån BAS kartläggning (behov av anpassningar i skolmiljö). De beräkningar som gjorts av målgruppens storlek utgår från 75 elever i en årskull, som ger drygt 200 ungdomar på gymnasiet.

5(7) För 50 av ungdomarna som har varit med i Vägar till arbete gäller fortsatta insatser under år 2 och 3 i gymnasiet. Om satsningen för gymnasieungdomarna skall kvarstå på nuvarande nivå handlar det årligen om 200 elever som ska genomgå baskartläggning, varav 130 kommer att ha fortsatt behov av stöd och hjälp under gymnasietiden efter en uppföljande kartläggning. Årligen kommer det till projektet att tillföras barn och unga utifrån att de tillkommer till målgruppen och att 2/3 av dessa har behov av fortsatt stöd under tiden som projektet pågår / de lämnar målgruppen. Detta skulle ge följande ungefärliga siffror: År 1: Elever i behov av fortsatt stöd: 130 År 2: Elever i behov av fortsatt stöd: 130 År 3: Elever i behov av fortsatt stöd: 130 Dessa antaganden bygger på ett redan gjort urval ur totalpopulationen genom att skolledning, specialpedagoger, lärare, eller andra i skolan, föräldrar och elever själva har angett att eleven är i behov av anpassningsstöd. Syfte 1) Öka kunskapen i nyttan med och handhavandet av hjälpmedel och teknikstöd för att stödja elever lärande och vardag i skolan. 2) Öka kunskapen kring vikten av rätt förhållningssätt och bemötande av alla barn och unga i och utanför skolan, det som är verkningsfullt för barn/unga i behov av särskilt stöd är bra för alla elever. 3) Elever ska med olika former av teknikstöd kunna genomföra sin skoltid på ett framgångsrikt sätt. 4) Undersöka förutsättningarna för metodimplementering vid grundskolan. Arbetssätt och arbetsmetoder 1) Information, utbildningar, föreläsningar, m.m. för personal inom skolan och socialtjänsten. 2) Information, utbildningar, föreläsningar, m.m.för föräldrar och elever. 3) Använda skrifter och webbutbildning som tagits fram i projektet Vägar till Arbete 4) Erbjuda Teknikstöd i skolan som studiecirklar i arbetslag på enheterna. 5) Vidareutveckla och använda kartläggningsmaterialet BAS. 6) Utifrån de erfarenheter som barn/unga ger intervjuaren via BAS är elever delaktiga genom att deras synpunkter tas till vara, 7) Olika former av anpassningarna som föreslås och genomförs, används och följs upp av personal runt elever. Det är viktigt att personalen är delaktig och ser till att anpassningarna genomförs. 8) Inköp av tekniska hjälpmedel utifrån individuella behov.

Kr - ackumulerat/diskonterat 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 6(7) 9) Samverkan och samarbete med enheter inom och utanför kommunen, te x Socialtjänsten och VG-regionen. 10) Nätverksmöte kring enskilda och grupper av barn/unga efter samtycke från eleven och föräldrarna Personal 2 lärare med specialkompetens inom läsa, skriva, räkna, NP-problematik, IT-teknik och tekniska hjälpmedel Uppföljning, utvärdering och implementering En utvärderingsplan för dokumentation, uppföljning och utvärdering av insatserna behöver tas fram utifrån de övergripande mål och delmål som sätts upp. Flera frågeområden behöver bli beskrivna såsom varför gör vi insatser, vad vi förväntar oss uppnå, vilka resultat uppnår vi och beror resultaten på de insatserna som genomförts. (se SKL-material, Checklista för politiker och beslutsfattare, 2012, som tagits fram inom ramen för Psynk-projektet ). Väldefinierade och väl genomtänkta tidiga insatser är per definition goda insatser, dvs ger ett gott resultat i meningen främjar det gröna fältet och hindrar inträde i det orange och röda fältet som anger indikerad risk alternativt manifesterad risk för utanförskap. (SKL materialet Vänta inte, 2012, som tagits fram inom ramen för Psynk-projektet ). Kalkylen Den socioekonomiska kalkylen utgår från investeringsobjektet teknikstöd iskolan.. Kalkylverktyget som använts är det som utarbetats av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Effekten av projektet beräknas komma i mätbara termer efter ett år, börja ge avkastning efter fyra år, nå breakeven efter tretton år och slutligen generera ett socioekonomiskt överskott om ca 11MKr. Kalkylen bygger på 130 årsplatser och en spontanrehabilitering om 30 %. Då det inte föreligger externa finansiärer förväntas kommunen bära hela investeringskostnaden om ca 3 MKr under fyra år. 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0-2 000 000 1 23 4 56 7 89 Produktions värde Övriga Landstinget Landstinget Kommunen -4 000 000 År

7(7) Att återföra 3 miljoner i investeringskapital för ett projekt som beräknar ta upp mot 13 år innan det når break-even för kommunen är komplicerat. Kalkylen visar att efter drygt 18 år har gruppens produktionsvärde förbättrats så pass att investeringen når en rekapitalisering som kommer kommunen till godo via skatteintäkter. Men vändpunkten inträffar tidigare, efter ca 7 år. Därför föreslås att rekapitaliseringen/återbetalningen inleds efter 7 år då 3 miljoner plus ränta enligt diskonto skall återföras till framtida investeringskapital. Avbetalningstiden föreslås vara 10 år och hanteras genom minskning av ramtilldelning till sektorer Skola. Detta då projektet är en investering som sker i sektor skolas linjeorganisation. Ekonomisk bedömning Investeringen beräknas ta i anspråk 0,75 miljoner kronor årligen under fyra år. Indexuppräkningen sker årligen med 1,5%. Finansieringen sker genom ianspråktagande av investeringsutrymmet i avsatt medel för sociala investeringar. Återbetalningstiden föreslås vara 10 år och hanteras genom minskning av ramtilldelning till sektorer Skola. Förslag till kommunstyrelsen Projektet Teknikstöd i skolan godkänns. Projektet finansieras med 0,75 miljoner kronor årligen i 4 år och indexuppräknas med 1,5% årligen Finansieringen sker genom ianspråktagande av investeringsutrymmet i avsatt medel för sociala investeringar. Kommunchefen får i uppdrag att starta projektet. Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: Magnus Gyllestad, Christer Mattson För kännedom till: Patrik Skog