Byråkrati slår ut hunddagis Reglerna måste ändras Vd-byte i fyra dagar Skidanläggning testar nya grepp Elever fick lägre skolpeng Friskola fick rätt mot Båstad kommun tidningen för företagsamt folk #2 2014 7 mars 11 april 2014 / 59 kr inkl moms Hållbart miljardbygge för Polarbröd Karin Bodin och Anna Borgeryd framtidssäkrar familjeföretaget Ingen ände på framgångsrik korv Familjen Lindqvist sätter Sorunda på kartan Hårt jobb bakom glassig affärsidé Angela Hafström bloggar om livet som glassfabrikör
En mer avancerad ekonomi kräver en mer engagerad rådgivare. Välkommen till det du har saknat. Hos oss möter du experter och specialister som hjälper dig med allt från ax till limpa. Vi tar hand om komplexa frågor och vägleder våra kunder utifrån deras specifika behov gällande: Planering av utlandsflytt Korrekt genomförd självrättelse Genomtänkta och väl förberedda generationsskiften Ägarplanering och bolagsstrukturer Försäljning av bolag Förmögenhetsförvaltning Välkommen till oss på Ålandsbanken Private Banking. www.alandsbanken.se/privatebanking Stockholm: Stureplan 19, tel. 08-791 47 20, pbstockholm@alandsbanken.se Göteborg: Kungsportsavenyen 1, tel. 031-333 45 00, pbgoteborg@alandsbanken.se Malmö: Stortorget 11, tel. 040-600 21 00, pbmalmo@alandsbanken.se Vi går vår egen väg
M{zd{ CX-5 Så snål och ändå så generös. M{ZD{ BUSINESS Mazda CX-5 är crossovern som verkligen saknar gränser. Den har råstyrka när du behöver det. Smidighet som en sportbil. Och bränsleekonomi i toppklass. Förklaringen finns i Mazdas banbrytande och kompromisslösa Skyactiv- teknologi. Den välutrustade fyrhjulsdrivna automatdieseln levererar till exempel 150 hk utan att dra mer än 5,5 l/100 km. Allt för mindre än 7,5 basbelopp. Är inte du också värd en tjänstebil som gör skäl för namnet? M{ZD{ CX-5 från 239.900:- AWD Diesel Aut. från 299 900:-/ Förmånsvärde från 1 904:-* facebook.com/mazdasverige Mazda.se *Förmånsvärde beräknat på 50 % marginalskatt. Bränsleförbrukning vid blandad körning: 4,6-6,6 l/100 km, CO2-värde 119-155 g/km. Erbjudandet gäller t.o.m. 2014-05-31. Alla Mazda personbilar säljs med 3 år/100 000 km nybilsgaranti, 12 års rostskyddsgaranti och 3 års vagnskadegaranti. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.
Göteborg, 9 december 2013 klockan 13.19 4 Nummer 2-2014 www.entreprenor.se
öppen förskola för karriärsugna Det är lunchdags i Urban Bambinos lokaler i centrala Göteborg. De besökande papporna, mammorna och barnen pausar i sina lekar för att ta sig lite mat. Det här är en slags öppen förskola men med en egen twist. För att komma hit och leka kostar det 100 kronor. Text: Teres Hallman Foto: Lena Öritsland paret petra segerdahl och Martin Jansson bestämde sig för att bli företagare efter att de fått barn. På bröllopsresan till Italien upplevde de hur varmt de som småbarnsfamilj blev bemötta. Samma känsla ville de skapa i sin verksamhet. Våra anställda är med och interagerar med barnen och avlastar föräldrarna, om de behöver det. När barnen känner sig trygga här kan man sedan lämna dem hos oss, kortare eller längre stunder, säger Petra Segerdal. Hon berättar att visionen med Urban Bambino är att göra det enklare att förena föräldraskap med karriär. Vid sian av företagandet jobbar hon själv som advokat och maken som bankman. Alla småbarnsföräldrar som jobbar har samma problem. Många vill behålla kontakten med arbetsplatsen under föräldraledigheten, men det kan vara svårt att lösa. Har föräldrarna ett ställe där de känner sig trygga att lämna barnen ger det möjlighet att kanske vara med på veckomöten. Vi tycker att det är viktigt att företagen erbjuder sina anställda hushållsnära tjänster. På det viset kan man underlätta för både kvinnor och män att fortsätta satsa på jobbet. vårt bästa ögonblick: När ett managementföretag spontant tog kontakt med oss för att köpa våra tjänster. Då kände vi att vi verkligen når fram med vår vision. Det kändes otroligt tillfredställande. www.entreprenor.se Nummer 2-2014 5
28 En dag började det välla in fakturor på varor som Leif aldrig beställt. Hans företag hade blivit kapat. Och tyvärr, Leif är inte ensam om att drabbas. De senaste åren har id-kapningar riktade mot företagare ökat explosionsartat. Polisen har länge stått handfallen men nu startas ett nytt nationellt bedrägericenter för att stoppa brottsvågen. Företagsbedrägerier anses osexigt. Det är inget våld, ingen action och det leder inte till några rubriker. Det är ett pappersbrott. Men jag gissar att företagsbedrägerier omsätter mer än narkotika i Sverige. Lars Minnedal, kriminalinspektör på Stockholmspolisens bedrägerirotel Ledare 9 Ingen reda på (S)-marknaden Insänt / debatt 10 S i dialog med näringslivet Nykläckt 12 Cyckelmissionär öppnar butik för den kräsne 14 Doremir noterar din musik Nyheter 16 Regelkaos slår ut hunddagis De regler som styr hunddagis tolkas godtyckligt av länsstyrelsens inspektörer. För Skogsdungens Hunddagis innebar kraven att hon måste säga upp två i personalen. Fortsätter det så här blir jag tvungen att lägga ner verksamheten, säger ägaren Anne Fahlcrantz. 16 Hundexpert: Regler godtyckligt tolkade 18 Blåst på en miljon kronor om året 19 Vd i fyra dagar 19 Är du min nya medarbetare? 20 Budgetförslag hotar slå ut hel bransch 21 Bra affärsidéer har ingen social hemvist 6 Nummer 2-2014 www.entreprenor.se
tidningen för företagsamt folk www.entreprenor.se 22 Hållbar utveckling och respekt för framtiden. Det har hållit familjeföretaget Polarbröd igång i fem generationer och 135 år. Under ledning av systrarna Karin Bodin och Anna Borgeryd har koncernen i år uppnått miljardomsättning. 38 Världens mest kryddstarka korv, trekantig korv och korv som Mick Jagger och andra ur den internationella jetsetvärlden vill äta. Alla kommer de från familjen Lindqvist korvfabrik i Sorunda i Södermanland. Adress Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm Chefredaktör & ansvarig utgivare Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 nicklas.mattsson@entreprenor.se redaktionschef Anna Dalqvist, 08-762 61 90 anna.dalqvist@entreprenor.se nyhetsredaktör Daniel Mellwing, 08-553 432 41 daniel.mellwing@entreprenor.se 34 För många låter det som en dröm; att äga en egen glassfabrik. Men livet som glassfabrikör är inte alltid rosenskimrande. Det vet Angela Hafström, entreprenören bakom Mormor Magdas Därproducerade Glass. Nyheter från Svenskt Näringsliv 47 Vd har ordet Valet till Europarlamentet får stor betydelse för hur det europeiska samarbetet utvecklas framöver. Ett lågt valdeltagande gör att EU-negativa och isolationistiska partier kan få större inflytande, skriver Urban Bäckström. 48 Svenskt Näringsliv Arbetet med företagsklimatet kärvar i flera av landets kommuner. Det visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Förutsättningarna är knappt godtagbara, anser företagarna. Politikerna ger företagsklimatet omdömet bra. 53 Opinion Svenskt Näringsliv vill bland annat se sänkta skatter på höga inkomster, en mer dynamisk arbetsmarknad och en utvidgad inre marknad inom EU. Ordföranden Jens Spendrup har listat fem områden där han vill ha tydliga besked. 14 Nystartade Doremir gör notskrivande så enkelt att räcker med att nynna en melodi in i mobilen för att få den nedskriven på ett digitalt notpapper. Sven Emtell, Bengt Lidgard och Sven Ahlbäck hoppas att Doremir ska nå en bred målgrupp med alltifrån hobbymusiker till proffs. I praktiken 52 Masttillverkare kapade kostnaderna efter flytt hem till Sverige 54 Byggmästarn van vid granskande blickar Experterna 56 Skriva avtal med Japan om design Vad hände sen? 60 Bedrägeriförsök skapade nya affärsmöjligheter Tips & Trix 62 Design som inte urartar Ur arkivet 66 De svenska stadshotellen Reportrar Anders Carlsson, 08-553 431 38 anders.carlsson@entreprenor.se Peter Ceder, 08-762 61 39 peter.ceder@entreprenor.se Maja Cronstedt, 08-553 432 07 maja.cronstedt@entreprenor.se Stina Dahlén, 08-553 430 36 stina.dahlen@entreprenor.se Pernilla Nordström, 08-762 61 37 pernilla.nordstrom@entreprenor.se Henrik Nygren, 073-933 14 24 henrik.nygren@entreprenor.se Jakob Stenberg, 0768-936 690 jakob.stenberg@entreprenor.se Henrik Svidén, 08-762 61 91 henrik.sviden@entreprenor.se Administration AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 annakarin.franzen@entreprenor.se Annonser Robert Wallner, MediaKraft Tfn: 08-23 45 32 robert.wallner@mediakraft.se Prenumeration www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891 design & produktion Easy Media Sweden AB Tryckeri: Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se Papper Omslag Arctic Matt 170g Inlaga AmberGraphic 90g Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. www.entreprenor.se Nummer 2-2014 7
Münchenbryggeriet Stockholm April 26, 2014 Start-up Day is a flagship event for start-ups in Scandinavia, attracting an increasing number of founders, student entrepreneurs, international investors and media representatives. Whatever category you belong to, Stockholm School of Entrepreneurship welcomes you to an inspirational day where we tell the true stories of entrepreneurship. www.startupday.se
Kontakt: nicklas.mattsson@entreprenor.se redaktionen tycker till Ingen reda på (S)-marknaden LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson utlovade nyligen 100 000 fackligt aktiva som ska jobba för en socialdemokratisk valseger. Förra valet var det dock bara 20 procent av de fackligt aktiva som deltog i valrörelsen. Och bara hälften av LO:s medlemmar röstade (S). Ändå fortsätter facket att med medlemmarnas pengar sponsra ett politiskt parti. Det står dem dock fritt, det är upp till medlemmarna att bestämma om det är bra eller dåligt. Men kritiska röster saknas inte i de egna leden och senaste veckorna har rörelsen offentligen uppvisat synnerligen oroande besked om splittring och oreda. Nyligen släppte Byggnads och Sveriges Byggindustriers gemensamma arbetsgrupp en rapport om huvudentreprenörsansvar. Facket vill utöka ansvaret via kollektivavtal, arbetsgivarna ville gå via lagstiftning så att det gäller alla företag. Arbetsgruppen kom fram till ett gemensamt förslag, men Byggnads valde att vända sina egna förhandlare ryggen och förkasta lösningen. Vilket till slut ledde till att Byggnads sade upp byggavtalet som förhandlades förra året. Allt för att tvinga fram ytterligare en förhandling. Eftersom man inte fick som man ville Ridå. Och som lök på laxen kom förra veckan transportfackets hugg i ryggen på den LO-styrelse Transport själv sitter i. Frågan som diskuterades handlade om LO:s linje när det gäller kollektivavtalskrav i offentliga upphandlingar eller ej. Jag är oerhört besviken över LO:s hållning, sa Transports ordförande i Transportarbetaren. Att den enade arbetarrörelsen inte kan hålla sams ett valår där deras favoritparti ser ut att kunna ta makten igen om man bara sitter still i båten, visar inte bara på kollektivismens fundamentala feltänk, utan även på fackens oförmåga att se längre än näsan räcker. Nicklas Mattsson Som alltid när politiker skakar ens hand ska man räkna sina fingrar efteråt. Johan Norberg i Metro om Moderaternas handslag om dataspel med föräldrar. Palme lika rätt som Reinfeldt Vilka ska socialdemokraterna samarbeta med efter en eventuell valseger i höst? Mantrat har upprepats in absurdum från Alliansens företrädare, men det är effektivt. Frågan är relevant, väljarna har rätt att veta vem, eller vilka, de lägger sin röst på. Egentligen borde Löfven varken vara överraskad eller främmande för diskussionen. Vid den klassiska debatten mellan Olof Palme och Thorbjörn Fälldin i Scandinavium 1976 lät det likadant som idag. Skillnaden var att det var den socialdemokratiske statsministern som pressade den borgerliga sidans ledare på svar om hur en regeringsbildning skulle se ut. Palme menade att statsministerkandidaten måste ge besked om den politik Moderaterna, Folkpartiet och Centern vill ha tillsammans. Ni vill erövra makten, men ni talar inte om vad ni vill använda den till. Besked var ordet. Jakob Stenberg Klåfingret i politiken Vi vill ha ett handslag med alla föräldrar. Jag tror att vi kommer att behöva mer av läxläsning och mindre av tv-spel, särskilt för pojkarna. Så sa Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Thomas Tobé i TV4 förra veckan. Förutom att uttalandet visar på en viss okunskap om dataspel och en extrem nonchalans inför föräldrars fria val, visar det politikens största problem. Att kollektivet Sverige behandlas just som ett kollektiv, av både politiker till vänster och till höger. De konservativa är högfärdiga moralister och vänsterkanten kollektivistiska demagoger. Båda vill ha konformism, av helt olika skäl. Ett friare samhälle skapar friare människor som tar ansvar för sina val eftersom effekterna av dem blir tydligare... Nicklas Mattsson tio-i-topp Mest läst på www.entreprenor.se 2013-12-05-2014-01-22 1. Sexbarnsmamma startade första somaliska... www.entreprenor.se/212080 2. Apoteksutmanare spränger miljardvallen www.entreprenor.se/212218 3. Putsat rykte nyckel till nystart på landet www.entreprenor.se/212243 4. Tictail vänder upp och ner på e-handeln www.entreprenor.se/170565 5. Kreativa kluster lyfter regioner www.entreprenor.se/212274 6. Hur aldrig fucka upp-mentaliteten skadar... www.entreprenor.se/211959 7. Rättvik fakturerar bara om tillsyn sker www.entreprenor.se/203865 8. Böckerna blev räddningen www.entreprenor.se/212211 9. Tink håller koll på din privatekonomi www.entreprenor.se/212072 10. Bröderna Eklöf gjorde Stadium till... www.entreprenor.se/183497 Läs mer på webben! www.entreprenor.se www.entreprenor.se Nummer 2-2013 9
insänt / debatt HÖR AV DIG! Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu! Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se GLÖM INTE!..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora uppslagsverket på Internet, www. wikipedia.se med näringslivsinformation. S i dialog med näringslivet Det är inte vi politiker som skapar jobb. Det gör entreprenörerna och företagen, skriver Socialdemokraternas Mikael Damberg. Sverige är ett bra land att leva i. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har parkerat på 8,2 procent. Sverige har inte klarat jobben och har idag en högre arbetslöshet än praktiskt taget alla andra jämförbara länder i EU. Sverige stack ut i senaste PISA-undersökningen som det land där skolresultaten sjunker snabbast och mest. Det här är inte en bild av Sverige som vi är vana vid. Men utvecklingen går att vända. Jobben och skolan är Socialdemokraternas prioriteringar inför valet 2014. Vi säger nej till ytterligare skattesänkningar för att istället investera i fler jobb och en bättre skola. Socialdemokraterna har satt som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Ska vi nå det målet måste jobben bli fler, men fler måste också jobba. Det är inte vi politiker som skapar jobb. Det gör entreprenörerna och företagen. Därför är det viktigt att ge näringslivet bra förutsättningar så företagen kan expandera och nyanställa. Ökad export, stärkt konkurrenskraft och enklare finansiering är tre avgörande frågor för det svenska näringslivet. Samtidigt måste vi också rusta människor så de kan ta de jobben som växer fram. Matchningen på arbetsmarknaden är usel i Sverige. Hälften av alla företag säger att de har problem med att rekrytera folk med rätt kompetens. Ibland är det bara en kortare kurs eller vidareutbildning som saknas. I det här läget tycker vi regeringen gör fel prioritering som snålar in på Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar och drar ner på högskoleplatserna. Vi behöver vässa vår kompetens för att kunna konkurrera på världsmarknaden inte tvärtom. Vi ser också behovet av samverkan och samarbete mellan oss politiker och näringslivet. Antingen ser man det svenska näringslivet som ett särintresse, som Reinfeldt och regeringen gör. Eller så söker man samarbete och dialog något som Stefan Löfven tydligt deklarerat att han ska göra som statsminister. Jag har själv varit ute och träffat många företag på mina resor runt om i landet. Jag har lyssnat och lärt och testat av nya förslag. Dessa möten och samtal har varit mycket viktiga. Socialdemokraterna har bland annat föreslagit att staten ska ta över ansvaret för andra sjuklöneveckan. För att underlätta för företag att våga ta steget och anställa måste hela samhället vara med och dela på riskerna. Det gäller inte minst risken för att den anställda blir sjuk. Vi har i vår budgetmotion också föreslagit satsningar på ökad handel och mer export, särskilt för de mindre företagen. Vi har tagit ett särskilt grepp om innovationspolitiken och föreslagit satsningar på företagens innovationsförmåga och stärkt konkurrenskraft. Vi vill etablera en innovationsfond för tidiga skeden, vi vill införa innovativa offentlig upphandling och vi vill införa statliga strategiska samverkansprogram. Detta är bara en handfull förslag för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv. Vi fortsätter att utveckla vår politik i dialog med näringslivet. Vi socialdemokrater har bestämt oss. Jobben kommer främst. Mikael Damberg Riksdagsledamot och gruppledare i riksdagen (S) Nyanser av statligt riskkapital Jag vill nyansera din bild av vad det statliga riskkapitalet kan åstadkomma, är du lite för svartvit(redaktionen tycker: Statligt riskkapital retar mig, Entreprenör 10/2013). Jag har jobbat med entreprenörskap, affärsplansbedömningar och rådgivning kring finansiering. Min erfarenhet visar att det kommersiella riskkapitalet egentligen inte är riskkapital utan snarare riskfritt kapital eller riskvilligt kapital. Bankerna tillhandahåller riskfritt kapital med långtgående krav på underliggande säkerheter, de är generellt sett kassa på att bedöma affärsrisk/marknadspotential (de har låg marknadskompetens), de gör det enkelt för sig och säkrar ofta upp sig med säkerheter i fasta tillgångar eller borgensåtaganden från ägare. Riskkapitalisterna ( kommersiellt riskkapital ) tillhandahåller riskvilligt kapital, få kommersiella aktörer agerar i såddfaser, på grund av att affärsrisker är större. Om de går in på såddnivå får ägare ofta ge bort en betydande del av företaget, eller på annat sätt signa över olika immateriella rättigheter som säkrar såddfinansiering. I gapet mellan riskvilligt kapital och riskkapital, där det finns få aktörer agerar till exempel Almi och diverse andra aktörer som du ger epitetet statligt riskkapital och sågar vid knävecken. Exemplet Almi fyller en betydelsefull funktion vid såddfinansiering som gör att ägare slipper att ge bort stora delar av sitt företag till en kommersiell riskkapitalist. De kan även hjälpa till förbereda företaget på en senare kommersiell finansieringsrunda. Sen finns det även socialt företaganden där vinsterna inte kan mätas i kronor och ören (men gagnar samhälle), där kommersiellt riskkapital inte finns och aldrig kommer att finnas. Så statligt riskkapital fyller en väsentlig funktion som du inte speglar i din ledare. Peter Tilling Företagare i Göteborg Svar direkt: Tack för att du läst och reagerar! Ja, statligt riskkapital kan spela roll i extremt tidiga skeden. Det är det enda området som rapporterna och studierna jag nämner i krönikan hänvisar till som acceptabelt och möjligtvis oundvikligt att staten är med och finansierar. Men jag skjuter in mig främst på de stora fonderna som ska satsa på specifika områden. Almi undantar jag eventuellt delvis och även vissa regionala och smartare initiativ. Men spåren förskräcker när man tittar på den totala bilden, minst sagt. Och inte minst skattesystemets uppbyggnad skapar just riskavert kapital, 10 Nummer 2-2013 www.entreprenor.se
Läs entreprenör på webben: www.entreprenor.se snarare än riskvilligt på den privata marknaden. Att staten påtar i företagandet är en dålig idé, om man inte som i Israel har för avsikt att kickstarta och sedan dra sig ur när marknaden tar över. Det skulle krävas många och långtgående förändringar för att lösa problemet i Sverige, som inte bara handlar om avvecklingen av statliga initiativ. Fast det är en annan krönika Nicklas Mattsson Chefredaktör Nedskalat RUT vinner ingen på En utredning om Vissa bostadsbeskattningsfrågor föreslår att ett avskaffande av den kommunala fastighetsavgiften ska finansieras via en sänkning av taket för ROT- och RUT-avdrag från 50 000 till 34 000 kronor. Enligt utredningens beräkningar kommer en sådan sänkning att ge staten ökade skatteintäkter på 1,83 miljarder kronor. Detta resonemang förutsätter emellertid att bostadsägarna fortsätter att renovera och förbättra sina hem för samma summor, oavsett om de får skattereduktion eller inte. Införandet av ROT- och RUT-avdragen hade flera positiva effekter, bland annat att förekomsten av svartarbete minskade. Inom städbranschen skapade avdraget nya arbetstillfällen och inte minst kvinnor och invandrare fick anställningar med trygga villkor. 63 procent av de RUT-företag som startats under senaste tre åren drivs av människor med invandrarbakgrund. Statens intäkter i form av arbetsgivaravgifter ökade samtidigt. En sänkning av taket för ROT- och RUT-avdraget riskerar att vrida klockan tillbaka med ökad förekomst av svartarbete och svårigheter för seriösa företag att konkurrera med mindre nogräknade sådana. Totalt finns det i dag över 13 000 RUT-företag som under de senaste sju åren bidragit till att göra en bransch som ofta varit drabbad av svartarbete vitare och därmed tryggare för både de som tillhandahåller tjänsterna och de som nyttjar desamma. Bara i Skåne finns i dag över 2 000 RUT-företag och närmare 60 000 människor i regionen nyttjade tjänsten under förra året. Det finns ingen anledning att skala ned på ROToch RUT-avdragen och därmed minska handlingsutrymmet för en växande bransch i ett läge där vårt land är på väg att återhämta sig från en ekonomisk nedgång. Fler människor i arbete med en egen lön att leva på och en starkare statskassa i form av mer skatteintäkter torde välkomnas och eftersträvas. I detta avseende är därmed utredningen ett feltänk som regeringen borde ignorera. Boriana Åberg Riksdagsledamot (M), näringsutskottet Europa - nu ska vi gasa 500 000 ingenjörer räknar man med kommer att saknas i Europa 2020! Hur skall svenska företag klara global konkurrens och skapa nya affärsmodeller som krävs utifrån det teknikskifte vi nu är inne i om vi inte hanterar detta? I en tid då många ägnar tid åt att tala om invandring som ett problem måste vi höja blicken och inse att problemet inte är att vi har för mycket arbetskraft utan att den arbetskraft vi har inte är utbildade utifrån de behov företag har. Det kommer inte enbart att saknas ingenjörer framöver och i Sverige har vi redan sedan flera år tillbaka rekryterat läkare och tandläkare från andra länder. Klarar vi av att utbilda tillräckligt med tekniker och ingenjörer på 6 år? Få tror det och detta kommer att drabba svenska företag och Europas konkurrenskraft i världen. Strategin är framtagen - en inre marknad med fri rörlighet som möjliggör en bättre anpassningsförmåga när världen påverkar oss allt mer. Men, det är hög tid att utveckla handlingsutrymmet! Den inre marknaden utnyttjas inte fullt ut. Det är fortfarande komplicerat att starta företag i andra länder, digital lagstiftning har inte hunnit med e-handelsutvecklingen, länder tolkar EU -lagstiftning på olika sätt och man måste känna till andra länders lagstiftning för att kunna delta i upphandlingar på andra markander. Allt detta påverkar företags möjligheter att växa och att anställa fler! Svenska företag vill verka på en global marknad. Ett handelsavtal med USA måste hamna högt upp på EUs agenda och EU bör även fortsätta att skapa fler bilaterala handelsavtal med andra länder. Därtill måste EU satsa på arbetskraftsinvandring. Vi har inte råd att stå utan en halv miljon ingenjörer år 2020! Vill Europa vara med på en global arena krävs ett tydligt Europa som ägnar sig åt att stärka den inre markanden, ser till att fri rörlighet gäller för alla och där länder tillsammans hittar modeller för välfärden. Att skapa handelshinder, att stänga människor ute eller att blunda för de enorma utmaningar vi står inför kommer inte att skapa jobb eller tillväxt i Europa. Europaparlamentsvalet i maj är ett avgörande val vi måste välja riktning och vi måste satsa på företagandets möjligheter i Europa! Ökad arbetsraftsinvandring, en förstärkt inre marknad, fler handelsavtal samt en utbyggd infrastruktur som binder samman Europa är det som för Sverige framåt! Ulrika Geeraedts Europaparlamentskandidat (FP) & vd med 11 års internationell erfarenhet Med havet som livskamrat I hjärtat av Bohuslän och på kustaxeln mellan Oslo och Köpenhamn ligger Tjörn möjligheternas ö. Möjligheter i form av tryggt boende, nära till skolor och samhällsservice och det storslagna landskapet. Möjlighet att kunna växa i ett inspirerande och nytänkade företagsklimat eller välja pendlingstid till arbete på annan ort. Möjligheten att själv skapa livskvalitet helt enkelt. I tidskriften FOKUS mätning av vilken kommun det är bäst att bo i tillhör vi toppskiktet och är rankade på plats 32 av 290 kommuner. Och Tjörns skolor rankas som bäst i hela Västra Götaland och 12:e bäst i landet! Besök oss på www.tjorn.se, på facebook/twitter eller varför inte på riktigt? Entreprenören_193x60.indd 1 2014-01-07 08:14:44
Nykläckt I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se Foto: Janerik Henriksson / TT Cykelmissionär öppnar butik för den kräsne Cykelbudfirman fick Tobias Adolfsson att erhålla utmärkelsen årets nyföretagare i mitten av 1990-talet. För prispengarna åkte han till USA. Där växte lusten att satsa ytterligare. Knappt 20 år senare öppnar han cykelbutik för den kräsne kunden. Korta turer i kvarteret, stadstrafik eller 20-växlade cyklar för pendlare. Tobias Adolfsson bangar inte för att bygga tvåhjulingar efter kundens önskemål. Blygrå morgon. Minusgrader och snöfall i luften. Cykelmissionär Tobias Adolfsson, ja, han kallar sig så, är tillbaka i arbete efter tre veckors semester. Butiken på Söder i Stockholm har nyss öppnat för dagen. 60 kvadratmeter är fyllda med cykelramar i modesta färger, styren, handtag, sadlar, ringklockor, hjul i olika storlekar, handskar och hjälmar. Välkommen till min värld. Jag älskar cyklar och har gjort så i hela mitt vuxna liv. Det gör att jag tänker med hjärtat och inte alltid är enbart affärsmässig, rationell och kalkylerande. Han är i full färd med att fastställa leveransdatum till sommarens modeller, fem ramar av aluminium och en hoper cykelattiraljer. En cykel ska vara lätt och okomplicerad. Funktionen är viktig, likaså det visuella intrycket. Det ska se bra ut. Därför tar Tobias Adolfsson intryck av trender inom mode, konst och kultur när han designar sina produkter. Tillverkningen äger sedan rum i Kina, Taiwan, Japan och USA, därefter forslas de i container till Stockholm. I mars åker jag till Hong Kong för att övervaka en sändning. Butikskonceptet bygger på att få kunden nyfiken och förmedla känslan av exklusivitet. Cykeln ska uppfattas som en del av identiteten, precis som en bil eller ett klädesplagg. De första kunderna, i maj förra året, var en 13-åring och en man i 65-års åldern. Gemensamt för dem var att de ville ha en cykel som inte är som alla andra. Arbetet med att plocka ihop drömcykeln med kunden är som att ha en mekanosats, alternativen är oräkneliga. Med närmast religiös emfas och övertygelse berättar han att intresset för cykling har växt kraftigt och är starkare än någonsin. Tobias Adolfsson beskriver det som att en revolution pågår, från bil till cykel. Banan som entreprenör började med en cykelbutik och en budfirma i Umeå 1993. Efter något år fick Tobias Adolfsson utmärkelsen årets nyföretagare. För en del av prispengarna åkte han till Los Angeles och besökte en cykelmässa. Väl hemma blev han också distributör av cyklar och tillbehör i det nya företaget ilikebike. Impulserna från USA gav mig en skjuts framåt. Med stärkt självförtroende växte lusten att satsa ytterligare. En skopa inspiration kommer också från pappa som drev bensinmack. Entreprenörattityden, viljan att satsa och arbeta på flera fronter, har eskorterat honom från barndomen. Men vid sidan av energi krävs också disciplin och ordning och reda för att lyckas. Det skapar arbetsro. Jag kämpar med det varje dag. Jag känner mig ständigt som en nybörjare, men på ett högre plan. Trots sug efter cyklar brottas han med hård konkurrens, små marginaler och att få pengarna att stanna i företaget så att det går att investera och utveckla verksamheten. Utmaningen är att få företaget att växa organiskt. En retroaktiv strafftull för en produktion i Kambodja höll på att få honom på fall. Lärdomen är att inte utsätta sig för ekonomiska risker utan en buffert. Ambitionen är nu att rikta strålkastarljuset mot försäljningen, grunden till allt företagande, enligt Tobias Adolfsson. Målet är att sälja minst 200 cyklar under året. Mina kunder står ofta i valet mellan att köpa en TV, en iphone eller en cykel. Då gäller det att vara öppen, kommunikativ och tala om vad företaget erbjuder, säger han. And The Revolution Startade: maj 2013 Ort: Stockholm Grundare: Tobias Adolfsson Anställda: 0 Mål: Att sälja 200 cyklar under året Därför kommer jag att lyckas: Peter Ceder Jag älskar cyklar. Cyklar är framtidens transportmedel. A-T-Rs koncept sätter alltid kundens behov i centrum. 12 Nummer 2-2014 www.entreprenor.se
Användbarhet BÄST I TEST 2011 Användbarhet BÄST I TEST 2011 Affärssystemet som växer med din verksamhet! Läs mer på www.unikum.se Läs mer på unikum.se Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Butik Service Tjänster Pyramid Business Handel Studio Tillverkning Entreprenad Tel 046-280 20 00 info@unikum.se www.unikum.se NORDENS STÖRSTA IT-MÄSSA BLIR ÄNNU STÖRRE. I år flyttar Dustin Expo in i Globen och blir större än någonsin. Mellan 27-29 mars är du välkommen att uppleva de senaste produktnyheterna, träffa de ledande tillverkarna och inspireras av föreläsningar med Alexander Bard, Spotify, Klarna med flera. Dessutom har du möjlighet att ställa dina frågor till våra IT-experter på plats om hur du blir konkurrenskraftig med rätt IT-stöd. Boka in Dustin Expo i kalendern redan idag. DUSTIN EXPO 2014 Nordens största IT-mässa Inspirerande seminarier Produktnyheter Mässerbjudanden Prata med experterna 27-28 mars för företag 29 mars för alla ERICSSON GLOBE ARENA, 27-29 MARS, FRI ENTRÉ. LÄS MER OCH ANMÄL DIG PÅ EXPO.DUSTIN.SE
Nykläckt I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se Doremir noterar din musik Doremir Music Research gör notskrivande så enkelt att räcker med att nynna en melodi in i mobilen för att få den nedskriven på ett digitalt notpapper. Företaget hoppas nu på att nå en marknad med miljontals användare. Foto: Janerik Henriksson / TT Sven Emtell, Bengt Lidgard och Sven Ahlbäck hoppas att Doremir ska nå en bred målgrupp med alltifrån hobbymusiker till proffs. Bengt Lidgard, vd för Doremir Music Research, visar runt i företagets nya lokaler som egentligen är lite för stora för företagets tio anställda. Det är bra eftersom att det ger oss möjlighet att växa, säger han. Om allt går vägen är det mobilappen och datorprogrammet ScoreCloud som ska ge företaget växtvärk. ScoreCloud omvandlar sjunget, spelat eller nynnat ljud till utskrivna noter och är riktat till både hobbymusiker och musikproffs. Programmet finns som en betalapp till Iphone och som ett mer avancerat datorprogram som det går att prenumerera på. Syftet är att digitalisera hela noteringsprocessen, det vill säga processen när en kompositör skriver ner sitt musikaliska verk på notpapper. Med ScoreCloud krävs det ingen förkunskap om notskrivning, utan programmet gör det åt en. Det har funnits många notationsprogram historiskt sett, men de har alla haft en typografisk ansatts. Du tar en not från en pallett och sätter den i notbilden, vilket innebär att du måste kunna notläsning från början. Vi har försökt komma från det musikaliska hållet, att användaren spelar och vi noterar det, säger Bengt Lidgard. Han uppskattar att det finns en stor potentiell marknad som bara väntar på att erövras. I västvärlden finns det 100 miljoner potentiella användare och utöver det runt 140 miljoner barn och unga som har musikundervisning i skolan som skulle kunna använda programmet. Bengt Lidgard kom in i bilden för drygt ett år sedan, men företaget har funnits längre än så. Grundarna av företaget heter Sven Ahlbäck och Sven Emtell. Den förre är forskare i musikkognition och vars forskning det är som ligger till grund för ScoreCloud. Sven Ahlbäck har forskat i 20 år kring musikkognition och musikanalys som till slut resulterade i en avhandling, berättar Bengt Lidgard. Till avhandlingen programmerade Sven Ahlbäck med hjälp av Sven Emtell ett datorprogram för att lättare kunna redovisa resultatet av forskningen. Under själva disputationen tyckte folk att avhandlingen i sig var intressant, men det som verkligen gick hem var datorprogrammet som kunde analysera musik. Därmed föddes hela idén kring att göra en produkt som hade till syfte att rensa och skapa noter på ett mycket enklare sätt än vad det hade gjorts tidigare. ScoreClouds nytänkande har gett resultat vilket inte minst märks genom intresset för programmet. Svenska och internationella medier som Forbes, Wired och the Guardian har skrivit om dem, i somras vann företaget Guldlejonet i Cannes i kategorin media och underhållning, och under en vecka förra sommaren var appen den mest nedladdade i Japan, enligt Bengt Lidgard. Vi tror att vi kan nå inte bara proffsen utan även en mycket bredare målgrupp; alla som kan läsa noter men som aldrig skulle drömma om att skriva noter själva för att det är svårt och nervöst. Doremir Music Research Henrik Nygren Grundare: Sven Ahlbäck och Sven Emtell Vd: Bengt Lidgard Affärsidé: Erbjuda en enkel digital lösning för notskrivning Startår: Företaget startades formellt 2008, men appen utkom 2013. Anställda: 8-10 Omsättning: 0,5 miljoner (2013) Målgrupp: Hobby- och proffsmusiker Därför kommer vi att lyckas: Vi levererar sann kundnytta. Vi är unika i det vi gör. Vi har ett bra team. 14 Nummer 2-2014 www.entreprenor.se
NYHETER Regelkaos slår ut hunddagis Byråkrati De regler som styr hunddagis tolkas godtyckligt av länsstyrelsens inspektörer. För Skogsdungens Hunddagis innebär kraven att två i personalen måste sägas upp. Fortsätter det så här blir jag tvungen att lägga ner verksamheten, säger ägaren Anne Fahlcrantz. Elementen ska byggas in i träkonstruktioner. Lysrören måste ha skyddskåpor av plexiglas. Galler i dörrar måste tas bort, trots att det inte finns hundar i närheten. Det är bara några av de ålägganden som Anne Fahlcrantz, som driver Skogsdungens Hunddagis i Stockholm, måste åtgärda. Annars kan hela verksamheten stängas av Länsstyrelsen som har tillsynsansvaret. Men Brandskyddsmyndigheten säger att elelement inte får byggas in, så vilken myndighet ska jag lyssna på, säger hon uppgivet. Problemet bottnar i det regelverk som Jordbruksverket Skogsdungens Hunddagis Verksamhet: Två hunddagis i Kungens Kurva och Gubbängen i Stockholm Ägare: Anne Fahlcrantz och Anne Wallander Grundat: 2007 Omsättning: 2,2 miljoner kronor Antalet anställda: 8 anställda före neddragningen utfärdat och som gäller för alla som driver ett hunddagis. Men Jordbruksverket har sedan lagt ut själva tillsynen av hunddagisen på landets länsstyrelser och samtidigt gett dem mandat att tolka reglerna och hur de omsätts i verkligheten. Det skapar en rättsosäkerhet, inte bara för att reglerna tolkas olika från län till län utan också från inspektör till inspektör. Ofta är det olika inspektörer som kommer hit och den ena kräver att jag ska åtgärda något som en tidigare inte ens kommenterat. Än mer besvärligt blir det när Anne Fahlcrantz själv läst på i reglerna från Jordbruksverket och kan konstatera att vad inspektören säger inte har stöd i regeltexten. Om jag protesterar och säger att så står det inte får jag till svar att jo, det gör det. Nej, säger jag då, jag har läst men det avfärdas med att jo, så är det. Det blir en helt absurd situation där ord står mot ord och eftersom inspektörerna har hela makten kan de stänga verksamheten om de vill. Vid sidan av ålägganden som innebär kostnader för reparationer, tillbyggnader och andra investeringar, påverkas också möjligheten att driva företag av de tolkningar som inspektörerna gör. När Anne Fahlcrantz ville utöka verksamheten från 24 till 32 hundar fick hon besked om att i så fall måste det anställas en person till, eftersom det fick vara maximalt 12 hundar per personal. Det är en direkt inskränkning av mina möjligheter att driva verksamheten ekonomiskt. Jag kan ju aldrig öka intäkterna och hur har de kommit fram till just 12 hundar? Och framför allt, är det samma regler för andra hunddagis, det vet jag ju inte. Jag tycker att Jordbruksverkets regler är bra, de kan till och med skärpas i vissa fall. Däremot är tolkningarna uppåt väggarna och inspektörerna driver katastrofscenarier in absurdum. Anne Fahlcrantz har nu tröttnat på vad hon ser som en godtycklig behandling från Länsstyrelsens sida och ifrågasatte protokollet från den senaste inspektionen, men utan att få gehör. Därför går nu ärendet vidare till Förvaltningsrätten. I väntan på beslutet tvingas hon banta sin personal. Länsstyrelsens krav att hon måste ta bort Hundexpert: Regler godtyckligt tolkade Byråkrati Reglerna för att driva hunddagis ska vara hårda, det är de flesta i branschen överens om. Men när reglerna tolkas olika, skapas en gråzon av personligt tyckande och en rättsosäkerhet som på sikt hotar en hel näring. Reglerna är så godtyckligt tolkade att det i många fall inte är lönsamt att driva hunddagis idag, säger en hundutbildare. I paragraf 16 i djurskyddslagen står det att länsstyrelsen ska bedöma den personliga lämpligheten och lämpligheten ur djurskyddssynpunkt i de lokaler där ett hunddagis ska vara beläget. Men hur gör man det, vad ingår i begreppet personlig lämplighet. Det är bara ett av många exempel på hur luddiga och svårtolkade reglerna är. Det säger David Selin som idag bedriver hundutbildning, bland annat för dem som ska starta hunddagis och med en egen lång erfarenhet av frågor som rör regelverket kring att starta och driva hunddagis. Han är en välkänd profil inom hundvärlden och expert på samspelet mellan hund och människa. Vi måste ha förutsägbara regler för dem som vill starta och driva ett hunddagis, annars riskerar människor att starta verksamheter som inte har möjlighet att bära sig, fortsätter han och pekar på att själva tillståndsgivningen 16 Nummer 2-2013 www.entreprenor.se
NYHETER TT Bild Anne Fahlcrantz tvingas säga upp två i personalen. Det är jättejobbigt. Vi är ett litet företag och umgås som en familj, säger hon. ett helt rum där hundarna befinner sig leder till ett tapp på 15 000-20 000 kronor i månaden, mycket pengar för ett företag med åtta anställda. Efter förhandlingar med fackförbundet Kommunal måste två i personalen lämna företaget. Det är jättejobbigt. Vi är ett litet företag. Vi är som en liten familj. Vi umgås privat. Det är duktiga tjejer som nu tvingas sluta. I den påfrestande situationen har Anne Fahlcrantz fått stöd från Kommunal. Den fackliga representanten som hon förhandlat med är kritisk mot att länsstyrelsens agerande leder till att seriösa hunddagis slås ut medan mindre seriösa aktörer, som ofta har outbildad personal, kan fortsätta bedriva sin verksamhet. Tidningen Entreprenör har sökt representanter på Länsstyrelsen i Stockholm. De vill dock inte uttala sig i det enskilda fallet. AC/HS är omvända världen: En person med ambition att starta ett hunddagis måste först sätta sig in i de regelverk som gäller, genomgå en utbildning, skaffa och inreda en lokal och först därefter är det möjligt att söka ett tillstånd hos länsstyrelsen. Och inte sällan blir det ett nej, trots alla ansträngningar och investeringar. Men varför kan inte länsstyrelsen ge tydliga signaler redan innan de stora investeringarna för lokaler och annat görs? Varför ska det vara så svårt? Ytterligare ett problem är att olika länsstyrelser ger olika svar på frågor kring driften av ett hunddagis. Inte bara från länsstyrelse till länsstyrelse. Olika personer på samma länsstyrelse kan ge olika svar, till exempel på frågan hur många hundar det är tillåtet att ha på varje personal. Det är oerhört viktigt att veta eftersom det avgör hur lönsamheten i företaget blir. David Selin har inget konkret svar på vad som måste göras för att åstadkomma en mer enhetlig tolkning av de regler som länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer har mandat att själva tolka. Detaljer och personligt tyckande får spela för stor roll. Att byta detaljregler mot funktionsregler, som gör att alla måste bedömas lika, kan vara en väg att gå. Men i vilket fall måste nuvarande regler skrivas om, de fungerar helt enkelt inte. Gör vi inte det, så kommer tolkningsnivån av dagens regler att göra det omöjligt att driva ett lönsamt hunddagis. AC www.entreprenor.se Nummer 2-2013 17
NYHETER Blåst på en miljon kronor om året skola Under flera år har Båstad kommun betalat ut en för låg skolpeng till friskolan Båstad Montessori. Nu har förvaltningsrätten gett skolan rätt på de flesta punkter. Det ger skolan möjlighet att satsa på undervisning och personal. För att få rätt skolpeng har Båstad Montessori tvingats möta Båstad kommun i rätten vid ett flertal tillfällen. Det känns som man är David mot Goliat, säger Stephanie Westerlund, ekonomiansvarig. Allt började när Stephanie Westerlund, ekonomiansvarig på Båstad Montessori, tyckte att det var märkligt att ekonomin inte gick ihop trots att skolan höll hårt i pengarna. Hon noterade att grannkommunerna hade ungefär 10 000 kronor högre skolpeng än Båstad kommun. Det kunde inte stämma. Men det var omöjligt att tränga in i den kommunala budgeten som ligger till grund för uträkningen av skolpengen. Barn- och utbildningsförvaltningens budget är omfångsrik och tjänstemännen vägrade att svara på frågor. Jag är själv ekonom och har jobbat i det privata näringslivet i jättemånga år. Men att få se en kommunal budget och försöka se bakom siffrorna var en jätteutmaning. Jag redde faktiskt inte ut det, säger Stephanie Westerlund. Hon bestämde sig för att ta hjälp av revisionsfirman PWC. Men det var dyrt. Därför fick inte PWC mer än en dag på sig det var så mycket pengarna räckte till för att gå igenom beräkningsunderlaget. Det räckte för att friskolan kunde överklaga 2010 års skolpeng. PWC:s revisorer hade synpunkter på att kommunen gjorde avskrivningar för de kommunala köken, att kostnader för utkörning av skolmat och administrationskostnader för skolmatsverksamheten inte togs med. Kommunen hade också flyttat över en del av rektorslönen till en administrationsschablon. 1,5 år senare kom domen i Förvaltningsrätten. På de flesta punkter fick Båstad Montessori rätt. Domstolen tyckte också att transparensen i kommunens bidragsbeslut var så dålig att man hänvisade tillbaka till Båstad kommun för ny handläggning, säger Stephanie Westerlund. Följden av domen blev också att kommunen självmant korrigerade skolpengen för 2011. Tack vare domen har Båstad Montessori kunnat köpa datorer och Ipads till barnen och satsat extraresurser på barn med särskilda behov. Planer finns också på en utbyggnad för de äldre barnen, den största investeringen i skolans historia. Totalt har Båstad Montessori gått miste om cirka en miljon kronor om året i flera år, mycket pengar för en skola med en omsättning på cirka 20 miljoner kronor. Kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson menar att den lägre skolpengen var följden av ett kommunalt besparingskrav. Vid det tillfället då vi räknade fram pengen så fanns det ett besparingskrav. Då måste vi räkna fram pengen efter det. Sedan visade det sig att besparingskravet inte genomfördes, då fick vi rätta till det i efterhand. Och det är gjort, säger Kerstin Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Båstad. En strid om lokalersättningen kvarstår. På den punkten har domstolarna gått på kommunens linje. Stephanie Westerlund har överklagat flera års beslut. Hon har länge mötts av en oförstående förvaltning och efterfrågar ökad transparens när kommunen räknar ut skolpengen. Det känns som man är David mot Goliat. Oavsett om det är en liten kommun eller inte så har de helt andra förutsättningar. Det är de som sitter på pengarna, det är de som har makten. Jag måste hela tiden försöka vara steget före och överbevisa kommunen om att de har gjort fel. HS 18 Nummer 2-2013 www.entreprenor.se
Vd i fyra dagar Hallå där Marie Thorslund, delägare i det kvinnliga nätverket 4good, som under fyra dagar i januari tog över vd-stolen i skidorten Ramundberget från ordinarie vd Anders Östring. Hur kom det sig att du hoppade in som vd i fyra dagar? Jag har alltid drömt om att driva hotell och nu fick jag chansen att prova i några dagar. Sedan var det ett led i 4goods samarbete med Ramundberget. De vill nå just vår målgrupp som är storstadstjejer mellan 34-49 år. Hur förberedde du dig för uppdraget? Jag har semestrat på Ramundberget sedan jag var liten, så jag hade redan en relation till platsen. Men jag åkte också dit med min partner och våra barn för att praktisera i höstas. Då fick jag se hela driften i stora drag. Vad gjorde du under dina fyra dagar som vd? 90 av 4goods medlemmar var gäster under de här dagarna och jag ville förhöja det personliga bemötandet, som är väldigt viktig för vår målgrupp. Ramundberget är redan måna om det, men det går att göra mer. Till exempel såg vi till att lägga mer omtanke på frukosten, och lämnade en personlig hälsning i varje rum från vd och personalen på Fjällgården. Det tror jag att Anders kommer att fortsätta med. Vad hade ordinarie vd:n för sig de här dagarna? Anders fanns såklart vid min sida under de här dagarna. Han var ju nyfiken. Jag hoppas att några av de råd och förändringar Vi kanske kan skapa en trend? Anders Östring, vd för Ramundberget, lånade ut sin titel till Marie Thorslund som axlade vd-rollen i fyra dagar. som jag gjorde kommer att bestå. Hur togs chefsbytet emot av personalen? De tyckte att det var kul med nya idéer och menade att jag och Anders kompletterar varandra bra. Borde fler företag prova att byta vd i några dagar? Jag tror att det är lärorikt för en ledning att någon de inte tänkt sig kommer in och ger sitt perspektiv. Fler företag skulle kunna dra nytta av varandra på det sättet, och testa att gästspela hos varandra. Jag och Anders kanske kan skapa en trend? Fick du mersmak för vd-rollen? Absolut! Jag ville inte åka därifrån. Det är kul att få känna att man tillför något. Jag kan verkligen rekommendera andra att göra samma sak. Den största synden en kväll i soffan Bloggat Entreprenörs blogg Företagsamt är skriven av och för entreprenörer och följer en handfull företagare i deras vardag. Läs blogginlägget av glassfabrikören Angela Hafström, där hon berättar om en ovanlig vardagskväll. Den här tisdagseftermiddagen var inte som andra, helt plötsligt kände jag mig lite rebellisk. Jag åkte hem och och la mig i soffan och stannade där. Kika in på bloggen www.entreprenor.se/blogg! MC NYHETER Företagsamt Av Sofia Hagelin Kläddesigner och entreprenör som driver modeföretaget Heart of Lovikka, som skapar modernt mode inspirerat av den urgamla sticktraditionen i byn Lovikka. Kontakta krönikören: sofia@heartoflovikka.se Är du min nya medarbetare? Jag sitter och filar på en anställningsannons för Heart of Lovikka. Det har tagit tid, men äntligen är det dags att hitta en medarbetare som kan hjälpa mig att ta bolaget till nya höjder. En smart och driven tjej eller kille som är initiativrik och säljfokuserad. Frågan är vad som är viktigast att få med i annonsen? Jag radar upp alla egenskaper personen bör ha, färdigheter och erfarenheter. Men ju längre listan blir och ju mer jag funderar så inser jag att det framförallt är en enda sak som verkligen är central: Att personen i fråga har en stark drivkraft och förstår att arbetet i vårt företag främst handlar om försäljning och att få nöjda kunder. Det måste vara en fullständig kulturkrock att lämna ett stort företag och komma till oss. Vi kan ha hur fina kläder som helst och snygga imagebilder, men om vi inte har tillräckligt bra distribution i butiksledet så spelar det ingen roll. En supersnygg webbshop är såklart jättebra, men om vi är långsamma på att svara på mejl och hanterar missnöjda kunder på ett dåligt sätt spelar det ingen roll. Om man jobbar i ett litet företag måste man ha fokus på kundnöjdhet i allt man gör. Det spelar ingen roll hur länge personen har jobbat inom modebranschen om hon eller han kommer från ett stort företag med avdelningsmöten, tydligt avgränsat arbetsområde, fruktkorg och fin reception. Det måste vara en fullständig kulturkrock att lämna det och komma till ett litet företag. Hos oss ska allt göras av ett fåtal personer. Allt från att packa, vika och hänga upp kläder till att förhandla stora avtal med garnleverantörer. Spännvidden är enorm. Man får ett stort eget ansvar som egentligen kan bli hur stort som helst, bara man levererar. Om man inte levererar funkar det inte. Ett litet företag är oerhört sårbart om inte alla anställda bidrar. Jag behöver en medarbetare som ser hur vi kan öka försäljningen och tar de nödvändiga stegen för att nå den. En medarbetare som lever för att göra kunderna nöjda. En person som känner en passion för att jobba med Heart of Lovikka och som vill vara delaktig i att bygga ett framgångsrikt modeföretag. Är du en sådan? Skicka ditt CV till mig pronto på sofia@heartoflovikka.se! www.entreprenor.se Nummer 2-2013 19
NYHETER Budgetförslag hotar slå ut hel bransch Skatter Rundvirke Poles är ensamt i Sverige om att tillverka ledningsstolpar och järnvägsbalkar i trä. Nu vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet beskatta träbehandlingsmedlet kreosot som företaget använder sig av, vilket innebär slutet för företaget. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill beskatta träbehandlingsmedlet kreosot. Konsekvenserna av förslaget kan innebära slutet för företaget Rundvirke Poles och hota en hel bransch, enligt vd:n Tommy Karlsson. I en budgetmotion i höstas slog Miljöpartiet och Socialdemokraterna fast att träbehandlingsmedlet kreosot ska beskattas. I nuläget behöver man inte betala skatt på ämnet i något EU-land. Partierna hoppas att få in 120 miljoner kronor i skatt och hoppas att utvecklingen av miljövänligare alternativ ska gå snabbare. Tommy Karlsson, vd på AB Borgen som äger Rundvirke Poles, tror inte att förslaget kommer att ge önskad effekt, utan snarare öka arbetslösheten i sysselsättningssvaga orter som Bergslagen, Edsbyn och Kälarne. Han beräknar att 200 arbetstillfällen kommer att försvinna direkt från hans anläggningar. Utöver det uppskattar Tommy Karlsson att tre till fyrahundra indirekta jobb inom råvara, logistik, service och underhåll kommer försvinna. Jag får lägga ner företaget och staten får inte in några pengar alls. I stället förlorar 500 personer jobbet. En koncern som omsätter 550 miljoner kronor kan inte hantera en kostnadsökning på 120 miljoner kronor, säger Tommy Karlsson. Kreosot används i trästolpar och sliprar (balkar som fördelar järnvägsspårets last över banvallen) för att motverka angrepp av röta och termiter. Medlet är klassat som hälsofarligt och cancerframkallande och får idag bara hanteras av utbildade yrkespersoner inom industrin, exempelvis av Telia, kraftbolag och Trafikverket. Ämnet får användas fram till och med 2018, sedan ska det prövas igen. Henrik Appelgren jobbar som hälsoriskbedömare på Kemikalieinspektionen. Han berättar att det i dagsläget inte går att säga om det finns något mer miljövänligt alternativ till kreosotbehandlade produkter. Ett byte från träsliprar till sliprar gjorda av exempelvis betong skulle också få konsekvenser, betonar han. En konsekvens blir högre spår och att tunnlar skulle behöva byggas om för att tågen ska kunna passera igenom dem. Det kan även bidra till att det blir mer luftföroreningar och högre bullernivåer, säger Henrik Appelgren. Rundvirke Poles jobbar kontinuerligt med att ta fram alternativ till kreosot som företaget kan sälja i Sverige, men Tommy Karlsson berättar att det är svårt att påverka vad kunderna utomlands efterfrågar. Vi måste exportera det kunderna vill ha. Kunderna utomlands bryr sig inte om vad svenska myndigheter bestämmer, de vill ha vad de vill ha. Han berättar att skatten skulle tvinga Rundvirke att höja priset på sina produkter med över 100 procent, vilket i sin tur leder till att svenska företag som tidigare har köpt deras produkter kommer att importera kreosotbehandlade produkter från utländska företag. Sverige kommer att gå miste om exportintäkter på 350 miljoner, då 70 procent av företagets produktion går på export. Det märks att de som ligger bakom förslaget inte har gjort någon research, säger Tommy Karlsson. Per Bolund är ekonomisk politisk talesperson för Miljöpartiet och instämmer i att det finns en risk att förslaget snedvrider konkurrensen om skatten införs alltför snabbt. Partiet har enligt Bolund öppnat för en dialog med Rundvirke Poles om att införa skatten stegvis. Det är rimligt att man för kreosot och andra miljöfarliga ämnen får betala för den miljöskada man orsakar. Vi är beredda att diskutera hur man inför en sådan skatt. Man kan införa den gradvis och över tid, men det är inte rimligt att ha en skattebefrielse i 30 år till. Tommy Karlsson är inte särskilt imponerad över Per Bolunds öppning. Jag kan inte se positivt på pålagor som mina konkurrenter utomlands inte får, säger han. Henrik Nygren 20 Nummer 2-2013 www.entreprenor.se