Produktion: Knivsta kommun, kommunkontoret. Grafisk form: PQ layout. Omslagsbild: Kommunhuset, interiör. Foto: Ing-Marie Söderberg Tryck: Åtta.

ÅRsredovisning 2012

Produktion: Knivsta kommun, kommunkontoret. Grafisk form: PQ layout. Omslagsbild: Kommunhuset, interiör. Foto: Ing-Marie Söderberg Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB

Årsedovisning 2012 1

INNEHÅLL Innehåll Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunchefen har ordet 5 Fem år i sammandrag 6 Omvärldsanalys 7 Kommunövergripande uppdrag och mål 10 Ekonomisk analys 19 Resultaträkning 26 Finansieringsanalys 27 Balansräkning 28 Noter 29 Investeringar 34 Redovisningsprinciper 36 Personalbokslut 38 Driftsredovisning 49 Kommunstyrelsen 51 Socialnämnden 59 Utbildningsnämnden 62 Fritid- och kulturnämnden 65 Bygg- och miljönämnden 69 Överförmyndarnämnden 70 Knivstabostäder AB 72 Kommunfastigheter i Knivsta AB 74 Alsike Fastighets AB 77 Ordlista 79 Revisionsberättelse 80 2

Politisk organisation KF-beredningar för tillfälliga avgränsade ändamål Revisorer Valberedning Knivstabostäder AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Alsike Fastighets AB Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Personalutskott Arbetsutskott Tekniskt utskott Bygg- och miljönämnd Fritid- och kulturnämnd Krisledningsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd gemensam i Uppsala län 3

kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Göran Nilsson (M) kommunstyrelsens ordförande Man kan säga att 2012 års resultat är bättre än vad det ser ut. Resultatet i resultaträkningen är 4,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Men vi beslutade att utdelningen från dotterbolagen skulle bli 12,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det fanns tillräckligt med beskattade vinstmedel i dotterbolagen, men vi bedömde att dessa pengar skulle göra större nytta under 2013. Dotterbolagens vinstprognos för år 2013 är betydligt lägre än både för år 2012 och för år 2014. Även sett med andra perspektiv är årets resultat bättre än vad det ser ut. Knivsta är en av landets snabbast växande kommuner med en genomsnittlig befolkningsökning på 1,8 procent under de senaste fem åren. Jämför man nyckeltalen med andra snabbt växande kommuner, finner man att vi har låga kostnader och hög kvalitet på verksamheterna. Gruppen snabbt växande kommuner har högre kostnader än andra kommuner, främst beroende på att man har en större andel nybyggda lokaler. Det är glädjande att konstatera att sjukfrånvaron nu åter börjar sjunka. Det visar att vi är på rätt väg i arbetet med arbetsmiljöfrågorna. En annan inneboende styrka hos kommunen är den låga skuldsättningen och det goda egna kapitalet per invånare. Detta är extra glädjande eftersom den motsatta situationen är vanlig bland snabbt växande kommuner. Jag ser gärna denna årsredovisning som utgångspunkt för kommunens framtida utmaningar. Dessa kan sammanfattas i att kommunen under de närmaste åren ska växa ännu snabbare för att uppnå 20 000 25 000 invånare år 2025. Detta finns angivet i kommunens vision för 2025 och är bara det en stor utmaning. Samtidigt ska kommunen bli en föregångskommun när det gäller arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Med hållbart samhälle menar vi inte bara ur ekonomisk synpunkt, utan även i socialt och ekologiskt hänseende. Det är naturligt eftersom dessa begrepp hänger ihop och är beroende av varandra. Det är min övertygelse att Knivsta kommun kommer att nå dessa högt ställda mål. Jag har redan berört de ekonomiska förutsättningarna som är mycket goda. Men kommunen har även andra styrkor som kan bli avgörande i vår strävan att nå målen. En sådan styrka är den sociala situationen. Våra invånare känner samhörighet och de sociala kontaktytorna är rikliga. Ett bevis på detta är den låga kriminaliteten i kom - mu nen. Vi är en av kommunerna i landet med lägst antal anmälda brott per tusen invånare. Vårt rikliga föreningsliv är ett annat tecken på den goda sociala situationen. Vi har alltså goda förutsättningar att även klara målet om ett hållbart samhälle ur ekologisk synpunkt. En god grund är lagd genom Miljöprogrammet och Energistrategin. Nu återstår att genomföra dessa i praktisk handling. Därmed finns alla förutsättningar för ett framgångsrikt arbete att uppnå kommunens vision 2025. 4

kommunchefen har ordet Kommunchefen har ordet 2012 var året när Knivsta kommun flyttade in i ett nybyggt kommunhus. Huset är en mötesplats för alla i Knivsta. En viktig del i huset utgörs av biblioteket som flyttat in på entréplanet. Den officiella invigningen av Kommunhuset ägde rum 7 september och följdes av aktiviteter under hela veckan. Kulmen nåddes på lördagen då huset fylldes av allmänheten under en öppet hus-dag. Invigningsveckan blev mycket uppskattad av Knivstas invånare, och att Kommunhuset är till för alla blev tydligt. Efter invigningsveckan fortsätter husets användningsområden att utvecklats. Utvecklingen av Sågenområdet fortsatte under året och flera projekt är klara att sätta igång. Problemet är att det för invånarna i Knivsta blir påtagligt först när byggkranarna är på plats. Det viktiga förberedande arbetet märks inte utåt. Förhoppningsvis kommer projekten i gång under 2013. Brännkärrskolan är ett annat bygge som vuxit fram under året. Den nya skolan får en modern energilösning och invigs till skolstarten i augusti 2013. Under året har uppdraget att ta fram underlag till nya kultur- och idrottslokaler fortsatt. Ett framtida centrum för idrott och kultur håller på att formas så att nästa steg i beslutsprocessen kan tas. Vidare har kommunen under året fastställt en fördjupad översiktsplan gällande centrala Knivsta. Kommunen fick pröva sin krisorganisation i skarpt läge 6 augusti, när det utbröt en brand på AGA. En utvärdering av krisarbetet är genomförd liksom justeringar av rutiner och uppgradering av teknisk utrustning. Arbetet med att digitalisera verksamheterna har fortsatt. Bygg- och miljönämnden har som första nämnd fått ipads till alla ledamöter. Beslut om vi ska gå över från bärbara datorer till ipads kommer att tas efter utvärdering av verksamheten samt analys av säkerheten. Under hösten 2012 har kommunfullmäktige arbetat med att ta fram en ny vision för kommunen. Engagemanget och delaktigheten har varit stort och vid årets slut fanns ett förslag som grund till det fortsatta arbetet. Knivsta kommun har under året uppmärksammats för fina placeringar i olika rankinglistor: näst bästa kommun i Sverige att leva och bo i enligt tidningen Fokus, plats 40 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs ranking samt bästa skolkommun i Uppland enligt lärarförbundet. Vidare fick Knivsta kommun 2012 utmärkelsen Årets energirådgivare. Utveckling och införande av ett kontaktcenter har under året tagit steg fram mot målet. Året avslutades med att Upptåget ersattes med pendeltåg från Stockholms lokaltrafik. Tåget utgår från Uppsala och tar pendlare till Stockholm med två avgångar i timmen. Pendeltåget stannar också på Arlanda, så de goda kommunikationerna med Arlanda station finns kvar. Lena Fransson Kommunchef 5

fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31 december 14 259 14 477 14 724 14 965 15 279 Ökning antal personer 305 218 247 241 314 Utdebitering per skattekrona 21:45 21:40 21:40 21:40 20:91 Antal anställda årsarbetare 737 767 770 749 740 Sjukfrånvaro % 6,5 5,5 5,6 5,7 5,5 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag samt inkomstoch kostnadsutjämning tkr 596 292 623 167 643 574 676 171 690846 Nettokostnader tkr 582 704 650 395 644 046 675 118 700 974 I procent av skatteintäkter % 97,7 104,4 100,1 99,8 101,5 Nettoinvesteringar kommunen tkr 24 486 65 952 15 631 34 785 62 925 Nettoinvesteringar sammanställt tkr 47 726 111 210 152 315 77 429 134 421 Låneskuld kommunen tkr 130 000 163 763 311 938 381 938 285 113 Låneskuld sammanställt tkr 189 075 221 578 368 493 437 233 339 148 Låneskuld per invånare Kommunen kr 9 117 11 312 21 186 25 522 19 052 Sammanställt kr 13 260 15 306 25 027 29 217 22 663 Tillgångar per invånare Kommunen kr 52 615 56 057 64 685 71 162 65 819 Sammanställt kr 55 850 59 277 68 746 74 077 65 993 Skulder per invånare Kommunen kr 21 164 23 261 31 261 37 349 31 805 Sammanställt kr 30 205 34 055 38 203 42 032 34 376 Eget kapital per invånare Kommunen kr 31 452 32 795 33 170 33 607 33 772 Sammanställt kr 25 645 25 222 26 276 27 887 27 736 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Kommunen % 59,8 58,5 51,3 47,2 51,3 Sammanställt % 45,9 42,5 38,2 37,6 42,0 Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 Kommunen % 40,9 41,5 37,0 32,8 35,5 Sammanställt % 28,2 26,4 24,8 23,8 26,2 Årets resultat Kommunen tkr 29 493 26 307 13 624 14 531 2 472 Sammanställt tkr 30 446-1 581 21 760 30 430-2 252 6

omvärldsanalys Omvärldsanalys Infrastruktur/kollektivtrafik Knivsta kommun har tillsammans med övriga kommuner i länet skrivit ett avtal med Uppsala läns landsting rörande kollektivtrafiken. Avtalet innebär att landstinget blir regional kollektivtrafikmyndighet samt att det sker en skatteväxling när landstinget tar över ansvaret för trafiken. Avtalet gäller från 1 januari 2012. I december ersattes Upptåget med pendeltåg från Stockholms lokaltrafik. De nya tågen trafikerar Uppsala-Stockholm via Knivsta och Arlanda. Det innebär att den som pendlar till något av arbetsområdena norr om Stockholm, till exempel Kista och Solna, inte längre behöver byta tåg i Upplands Väsby utan kan åka direkt. Efter vissa svårigheter i starten har trafiken fungerat bra. Under 2012 har en översyn av vad som behöver anpassas och åtgärdas på perrongen genomförts. Anpassningarna och ombyggnationerna kommer att utföras under 2013. Bostäder och planer Trycket på att ta fram nya detaljplaner har varit stort under året. Många vill vara med och utveckla Knivsta. Bygg- och miljökontoret avslutade året med att se över sin organisation och inventera behovet av tjänster. Flera exploatörer har fått markanvisningar på Sågenområdet och det pågår ett intensivt planeringsarbete. Snart är marken på området slut och då gäller det att nästa område är förberett. Det gör att planeringen av sydvästra Knivsta måste tidigareläggas. Förberedande diskussioner inleddes i slutet av 2012. En fördjupad översiktsplan FÖP har arbetats fram och fastställdes i september 2012. Regionalt samarbete Kommunen deltar i många projekt för att stärka kommunikationerna och näringslivsutvecklingen samt därigenom tillväxten i stråket Stockholm Uppsala. Arlandakommunernas samarbete fortsätter och nya utvecklingsområden diskuteras. Under 2012 har Sigtuna kommun varit värd för mötena. Regionförbundet har tagit fram en ny utvecklingsstrategi, RUS som har varit på remiss hos regionens kommuner under 2012. Mälardalsrådet och samarbete med ABC-kommunerna är också arenor och nätverk där Knivsta kommun deltar. Näringsliv Även om antalet företag hela tiden ökar i Knivsta kommun så är behovet av fler arbetstillfällen på hemmaplan stort. De nya företagen har få eller inga anställda. Knivsta kommun deltar i Knivsta NyföretagarCentrum. 7

omvärldsanalys Befolkning Knivstas folkmängd uppgick vid utgången av 2012 till 15 279 personer enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror. Storleksmässigt är Knivsta därmed 147:e kommun, det vill säga en medelstor kommun. Knivsta räknas som en förortskommun till större städer. Mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbete i annan kommun. 15 500 15 000 14 500 14 000 13 500 13 000 12 500 12 000 15 279 2,6 % 14 965 2,1 % 14 724 1,9 % 1,8 % 14 253 14 477 2,1 % 2,1 % 2,0 % 13 954 1,6 % 1,7 % 1,6 % 13 597 13 324 13 054 12 821 12 586 2002-12-31 2003-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Befolkningsutveckling sedan kommunstarten, angett i antal och procent. Efter tre år med svagare folkökningstakt ökade Knivsta kommun under 2012 återigen med mer än 2 procent. Ökningen var 314 personer eller 2,1 procent jämfört med 2011. Procentuellt var kommunen den fjärde snabbast växande kommunen under 2012. Sedan kommunbildningen 2003 har invånarantalet ökat hela 21,4 procent. Till befolkningsökningen bidrog ett positivt födelseöverskott med 122 personer, men också ett fortsatt starkt inflyttningsnetto med 191 personer. Av nettoinflyttningen var 104 personer under tio år, det vill säga mer än varannan person. Under året flyttade 1087 personer in och 896 personer flyttade ut. Antalet födda var 211 personer och antalet avlidna 89. Medelåldern i kommunen på 36,5 år är oförändrad jämfört med föregående år. Av Knivsta kommuns befolkning är 30,7 procent under 20 år. Antalet unga är därmed bland det högsta i landet. Andelen 65 år och äldre är endast 12,5 procent av befolkningen och antalet över 80 år är 2,7 procent. Fördelning mellan kvinnor och män i kommunen är 49,6 procent kvinnor och 50,4 procent män. Andelen utrikes födda och utländska medborgare är 10,2 procent, med Finland, Iran och Tyskland som de tre vanligaste ursprungsländerna. 8

omvärldsanalys Befolkningsutveckling Knivsta Ålder 2002 2007 2012 Förändring 02 12 Förändring, % 02 12 0 181 207 222 41 22,7 1 5 822 1 309 1 255 433 52,7 6 151 237 288 137 90,7 7 9 639 573 878 239 37,4 10 12 710 553 716 6 0,8 13 15 650 668 545-105 -16,2 16 18 562 644 586 24 4,3 19 64 7 628 8 325 8 876 1 248 16,4 65 79 940 1 077 1 508 568 60,4 80 w 303 361 405 102 33,7 Summa 12 586 13 954 15 279 2 693 21,4 9

kommunövergripande uppdrag och mål Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta att utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Medborgaren i centrum Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling där vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, det vill säga en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och om att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framför allt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A.God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Målet är delvis uppnått Samtliga nämnder arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheterna. Totalt är nämndernas resultat för 2012 i stort enligt budget. Då en nämnd har ett relativt stort underskott kan budgetföljsamheten förbättras. Kommunens resultat uppgår till 0,4 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning år 2012. 10

kommunövergripande uppdrag och mål Skattesatsen för 2012 var fastställd till 20:91. Fördelningen av vad kommun respektive landsting ansvarar för varierar i landet. En jämförelse är därmed komplicerad att göra. Det är dock drygt 200 kommuner vars totala skattesats, det vill säga landsting och kommun tillsammans, är högre än Knivsta kommuns. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Målet är delvis uppnått Arbete fortgår genom olika aktiviteter som ska stärka den goda arbetsmiljön och öppenheten, till exempel chefsmöten, arbetsledardagar, arbetsplatsträffar, chefskörkort, diskussioner om vad en attraktiv arbetsgivare innebär, bred delaktighet, klara och tydliga rutiner och uppdrag med mera. Knivsta kommuns personalpolitik har reviderats under 2012. Sjukfrånvaron för året uppgick till 5,49 procent. Hälso- och arbetsmiljöundersökningen som genomfördes under hösten 2012 visar att 76 procent av kommunens anställda upplever att de har en god hälsa. Det är samma resultat som år 2010. B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Målet är uppnått Arbetet med att stödja nämnder och verksamheter i att ta emot och rapportera synpunkter och klagomål fortsätter. I arbetet med att införa ett kommungemensamt styr- och kvalitetssystem inom samtliga verksamheter är synpunkts- och klagomålshanteringen en viktig del. I juli lanserades en ny design inklusive förbättrad sökfunktion på www.knivsta.se. Detta har ökat tillgängligheten till innehållet på webben. En mobilwebb är under utarbetande, men har ännu inte kunnat lanseras. En kommunikationspolicy har antagits av kommunfullmäktige. Den lägger grunden både för det strategiska och för det dagliga kommunikationsarbetet i kommunen. Riktlinjer för användning av sociala medier har fastställts med målet att erbjuda ökade möjligheter till kommunikation och dialog. Vidare är en officiell facebooksida för Knivsta kommun förberedd och kommer att lanseras efter årsskiftet. 11

kommunövergripande uppdrag och mål Arbete pågår med att ta fram rutin för hur detaljplaneförslag ska remitteras till gruppledare i partier och relevanta nämnder. Offentliga möten hålls alltid i samband med samråd. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Målet är uppnått Kvalitetsdeklarationer finns för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. En plan för revidering av deklarationerna är framtagen och ska genomföras under 2013. Kvalitetsredovisningar för 2011 för förskola/skola, vård och omsorg, kultur och fritid samt för kommunens IT-verksamhet finns upprättade under 2012. Det har under året inte gjorts någon detaljerad kvalitetsredovisning inom bygg och miljö eller för de kommunaltekniska verk samheterna. Enligt beslut i bygg- och miljönämnden september 2012 anses uppföljningen av tillsynsplanen för miljöområdet och bygglov alliansens rapport för 2011 fungera som kvalitetsredovisning för 2011. Kommunstyrelsen beslutade i december 2012 att inte upp rätta någon kvalitetsredovisning för de kommunaltekniska verksamheterna för 2011, utan göra en redovisning för 2012 under 2013. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Målet är delvis uppnått Förvaltningen arbetar med att rangordna och göra konsekvensanalyser på ett antal identifierade e-tjänster utifrån medborgare/kundnytta, teknisk komplexitet samt verksamhetsnytta. Arbetet utförs i samverkan med kommunens olika verksamheter. En kundportal som ska fungera som ingången till e-tjänster är framtagen, men ännu inte i bruk. Riktlinjer för användningen av sociala medier har fastställts med målet att erbjuda ökade möjligheter till kommunikation och dialog. Vidare är en officiell facebooksida för Knivsta kommun förberedd och kommer att lanseras efter årsskiftet. Genom flytt till nytt kommunhus har en ny lösning för webbsändning från kommunfullmäktige tagits i bruk. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet har kommunen plats 40 av 290, vilket är något sämre än 2011 då man hade plats 36. Kärnverksamheterna har fortsatt arbetet med kvalitetssäkring, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar vilka ligger till grund för styrning och verksamhetsutveckling 12

kommunövergripande uppdrag och mål C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, det vill säga även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Målet är delvis uppnått Arbetet med framtagandet av en strategi för vatten och avlopp (VA) är klart, och strategin är beslutad i kommunfullmäktige. Nu fortsätter arbetet med framtagande av VA-planer och implementeringen av dessa. Likaså ska VA-strategin arbetas in i den framtida översiktsplanen. Dock, för att kunna nå detta mål liksom för att nå Sveriges och Europas miljömål behöver mer arbete satsas på en hållbar samhällsutveckling med den fysiska planeringen som utgångspunkt. Inom arbetet med energieffektivisering har fokus hittills legat på strategiska frågor. Det har nu flyttats till intern energieffektivisering och resurshushållning. Inom bolagen pågår kontinuerligt energieffektiviseringar, men mycket återstår fortfarande att genomföra. Positiva exempel är beslutet att bygga den nya Högåsskolan som passivhus, samt det pågående arbetet med att effektivisera kommunens transporter. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Målet är uppnått Avfallsenheten har genomfört ett ambitiöst projekt för att samla in en ökad andel matavfall med avsikt att detta ska användas till biogas. En satsning pågår med syfte att kunna erbjuda kommuninvånarna ett fördelaktigt pris på solceller. Likaså pågår ett projekt för ökad cykling bland kommunens invånare. Det kommer att fortsätta under 2013. Tidningen Fokus har utsett Knivsta till den näst bästa kommunen att leva och bo i. Återvinningsgraden för allt avfall har visat en ökande trend på cirka en procentenhet per år de senaste åren. Trenden prognostiseras att hålla i sig även 2013. Mätningar av myndigheten Trafikanalys visar att biltrafiken i Uppsala län har minskat sedan 2008. 2011 var den 7 procent lägre, trots en stadigt ökande befolkningsmängd. Som en del i att miljötillsynen bidrar till kommunens måluppfyllelse har särskild fokus lagts på miljötillsyn med koppling till fysisk planering och vattenkvalitet. Torghandel i Knivsta har förenklats genom att lokala primärproducenter i mindre skala enligt livsmedelsverkets riktlinjer för 2012 inte behöver registrera sin verksamhet. 13

kommunövergripande uppdrag och mål D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Målet är delvis uppnått Ohälsotalet i Knivsta kommun 2012 var 17,8, vilket är lågt jämfört med övriga kommuner i riket. Ohälsotalet är sammansatt av ett flertal olika faktorer kopplade till socialförsäkringen, relaterat till antal registrerade försäkrade bland befolkningen i åldern 16-64 år. För att på ett bättre sätt följa och mäta utvecklingen av folkhälsa i Knivsta föreslås kommunen istället använda sig av ett självskattat allmänt hälsotillstånd. Det är ett globalt hälsomått som visat sig ge en god bild av förtida sjuklighet och dödlighet. Måttet utgör ett samlat mått på individens hälsa och avspeglar både fysisk och psykisk hälsa. Medborgarenkät genomförs vartannat år, senast 2011. Nästa mätning sker år 2013. Kommunfullmäktiges mål per nämnd Till kommunstyrelsen som koncernledning Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. Målet är uppnått Knivsta är en attraktiv inflyttningsort med ett positivt flyttningsnetto. Befolkningstillväxten är cirka 2,1 procent för år 2012. Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet är uppnått Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad har bedömts inte konkurrera på ett osunt sätt. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet är uppnått God boendemiljö, god tillgång till lek- och friluftsmöjligheter, säkra gång- och cykelstråk och förskönande planteringar är några av de saker som efterfrågas av kommuninvånarna. En genomgång av inkomna synpunkter 2012 visar att fler lämnar beröm för kommunens arbete, bland annat avseende gallring av tätortsnära skog och hundlatriner. Samtidigt finns efterfrågan på förbättringar, till exempel en park, fler hundlatriner i Alsike och roligare lekplatser. Förvaltningen lyssnar på inkomna synpunkter och klagomål och strävar efter att styra verksamheten till gagn för alla människors behov av vistelse i utemiljön. 14

kommunövergripande uppdrag och mål Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått Under året har policy antagits rörande energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun. Policyn är en följd av de mål samt handlingsplaner som finns i den beslutade Energistrategin. Detta är ett positivt steg i rätt riktning, men det krävs ett mer övergripande och långsiktigt tänk i exploateringsprocessen utifrån begreppet hållbar utveckling för att målet ska anses vara helt uppnått. Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått Planeringen tar oftast utgångspunkt i hållbar utveckling, men det är inte ofta planeringen utgår från att det på sikt ska ske utan fossila bränslen. För att detta ska bli verklighet måste mer fokus läggas på planering av cykelvägar och kollektivtrafik, så att dessa verkligen prioriteras framför biltrafik. Vid planering av nya parkeringar ingår laddplatser för elbilar. Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet är uppnått Kommunen ligger mycket bra till på de rankningar som görs över före tagsklimatet i Sveriges kommuner. Enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner ligger nu Knivstas på plats 40 av 290. Till Bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt Översiktsplan, Miljöprogram och Energistrategi. Målet är delvis uppnått Kulturmiljöprogrammet är ute på samråd. Definitionen av en attraktiv stadsmiljö har utretts och diskuterats på två träffar med kommunstyrelsens planutskott och bygg- och miljönämndens arbetsutskott. Frågan om nyttjande av åkermark för exploatering och behov av gemensamma ytor samt lantbrukarnas intressen finns med i mallarna för planhandläggning. Även frågan om miljö- och klimatpåverkan, energismarta lösningar och lokala kretslopp finns med i mallarna. Som en del i att underlätta nybyggnad i stråk på landsbygden finns avsikten att ange avstånd till kollektivtrafik i beslutsunderlag till bygglov och förhandsbesked. Detta har dock ännu inte införts. Med start hösten 2013 kommer rådgivning kring energifrågor att erbjudas i samband med tomtköp. 15

kommunövergripande uppdrag och mål Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är uppnått I kommunvelometern placerade sig Knivsta kommun på plats 19 av 33 och det konstaterades i rapporten att kommunen är mitt i en kraftfull satsning på cykelinfrastruktur och underhåll. Antalet parkerade bilar och cyklar är relativt konstant jämfört med tidigare år. Till socialnämnden Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet. Målet är delvis uppnått Kundportalen för Kunden i Centrum finns framtagen men är ännu inte i bruk. Serviceutbudet inom särskilt boende äldre och LSS-boende är över medelvärde, hemtjänst ligger något under medel. KkiK 2012 Riket Knivsta av max LSS-boende 85 92 100 Särskilt boende 72 83 100 Hemtjänst 24 20 33 Siffrorna kommer från rapporten Kommunens kvalitet i korthet. Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. Målet är delvis uppnått Verksamheten har inte hunnit med att uppdatera alla individuella utvecklingsplaner under året. En del av arbetet återstår och kommer att genomföras under 2013. Nöjdkundindex inom äldreomsorgen blev inte genomförd för Knivsta i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Socialstyrelsen erhöll inte begärda uppgifter för att slutföra undersökningen. Berörd personal har fått fortbildning, utifrån regionala gemensamma satsningar och inom olika evidensbaserade metoder och arbetssätt. Möten mellan personal inom socialnämnd, utbildningsnämnd samt fritid- och kulturnämnd har genomförts. Närvårdssamarbetet med Uppsala läns landsting har inletts och en närvårdskoordinator är anställd. Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. Målet är uppnått Kontakter har tagits för att öppna upp för ytterligare samarbete med olika frivilligorganisationer, inklusive företrädare för näringslivet. 16

kommunövergripande uppdrag och mål Samverkansavtal med polismyndigheten är tecknat och följs upp varje kvartal tillsammans med utbildningsnämnden, fritid- och kulturnämnden och polismyndigheten. Ansvarig för detta arbete är ord förande i utbildningsnämnden. Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen. Målet är uppnått Samarbetet med öppenvården och Resursteamet har förbättrats och intensifieras i placeringsärendena. Utredningssekreterarna har svårt att hålla utredningstiderna korta. Under året har tjänster varit vakanta på grund av sjukdom och föräldraledigheter. Till utbildningsnämnden Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s ranking 2012 och bland de 10 bästa i SKL:s ranking 2014. Målet är delvis uppnått Resultatet av rankingen för 2012 redovisas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) först i mars 2013. 2011 hade Knivsta rank 75 och näst Håbo länets bästa skolor. Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. Målet är delvis uppnått 2012 minskade antalet barn i förskolornas barngrupper jämfört med tidigare år, från i snitt 20,03 barn år 2010 till 19,58 år 2011 och 19,51 år 2012. Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. Målet är delvis uppnått Signalerna till Utbildningskontoret och utbildningsnämnden är att mobbing och diskriminering minskat. Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Målet är delvis uppnått Sommaren 2012 redovisade kommunens controllerverksamhet sin utvärdering av fritidshemmen. Utvärderingen ger en nulägesbeskrivning som kan tjäna som utgångspunkt för framtida jämförelser. Till fritid- och kulturnämnden tillika demokratinämnd Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. Målet är uppnått Beviljade investeringsmedel tas i anspråk. Arenaberedningen har under våren lagt fram förslag på vad som ska byggas, i vilken ordning samt presenterat en tidplan till kommunfullmäktige. Upphandling av arkitekt har genomförts. Ansökan om detaljplaneändring har lämnats in och den processen har påbörjats. 17

kommunövergripande uppdrag och mål Vidare har ett uppdrag påbörjats om att utreda var man ska kunna ersätta befintliga fotbollsplaner i Knivsta. Kulturskolan ska utvecklas i samklang med brukarnas synpunkter. Målet är uppnått I Kulturskolan deltog under hösten 2012 440 barn fördelade på 484 kursplatser. Några barn deltog i flera ämnen varav det ena var ett gruppämne. På musiksidan har kösituationen förbättrats något vid terminsstarten och kön till gitarr och slagverk har minskat. I dans, bild och form och teater har grupper startats upp enligt de önskemål som kommit in genom anmälningar. En brukarenkät har genomförts och den visar att de barn och ung - domar som deltar i verksamheten är mycket nöjda. Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. Målet är uppnått En strategi för nämndens demokratiuppdrag kommer att tas fram. Politiker och tjänstemän har deltagit i tre konferenser angående demokratiarbete. Förslag på ett fortsatt strategiarbete kring demokratiarbete har lämnats till nämnden. Föreningslivet inom kulturområdet ska stimuleras. Målet är uppnått Antalet sökande av arrangörsstöd för olika kulturaktiviteter har ökat jämfört med 2011. Elva föreningar beviljades arrangörsstöd under våren 2012. En inventering av kulturföreningarnas behov och resurser genomfördes under året. Biblioteksverksamheten ska utvecklas. Målet är delvis uppnått Under 2012 lånades 107 058 medier och dessutom gjordes 1 504 nedladdningar av e-böcker. Motsvarande summor för samma period 2011 är 110 379 respektive 517. Detta innebär att utlåningen minskade med 3 321 lån, vilket är anmärkningsvärt lite eftersom biblioteket var stängt i nästan tre månader. Antalet nedladdningar mer än fördubblades. Antalet nya låntagare var 1 232 personer. Motsvarande 2011 var 826 personer. Antalet aktiva låntagare 2012 uppgår till 4 595. Den stängda perioden gör att antalet besökare inte kommer att komma upp i samma nivå som 2011. Då biblioteket öppnade i nya kommunhuset var inte någon besöksräknare installerad, men antalet besökare räknades manuellt första dagen och uppgick då till 600 personer. 18