Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011. Verksamhetsredovisning

Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011 Verksamhetsredovisning Juni 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 2 Organisation, länssamråd 3 Kravspecifikation mödrahälsovård-barnhälsovård 4 Föräldrastöd, 5 källor för statistik Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland, 2011 6 Statistikredovisning 7 Sysselsättning, utbildning 8 Mors födelseland 9 Fosterdiagnostik, andel som genomfört KUB 9 Riskbruk alkohol, rökning/snus 10 Självskattad hälsa, BMI 12 Antal barnmorskor/grav 13 Föräldrastöd i grupp på MVC 14 Psykisk ohälsa, Eftervårdsbesök 15 Referenser 16 Barnstatistik, bakgrundsdata 17 Hälsans bestämningsfaktorer, Barnfattigdom 17 Barn som far illa 19 Resultatredovisning BVC 21 Inskrivna barn 2011 Familjesituation 22 Psykisk ohälsa, EPDS 23 Hembesök under nyföddhetsperioden 23 Basprogrammet 24 Hörselscreening under småbarnsåren 25 Föräldrastöd i grupp på BVC 25 Jämställdhet 26 Föräldrars rökvanor 28 Amning 29 Barn och övervikt 30 BMI-data från skolan 32 Alkoholpreventivt arbete 33 Vaccinationer 33 Vaccination mot Tuberkulos 34 Vaccination mot hepatit B 35 Biverkningsrapporter 35 Avvikelserapporter 35 Organisation 36 Sjuksköterskor 36 Läkare 37 FBHV-psykologer 37 Vårdtyngdsindex 38 Referenser 39 Extramaterial 40 1

Sammanfattning Barnhälsovård Sammanlagt 17995 barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler i december 2011. Antalet BVC-enheter var 31. Antalet sjuksköterskor som arbetade med BVC under år 2011 var 54 stycken. Per vecka ägnades 1504 timmar åt länets BVC, en liten minskning från föregående år. Det bedrivs BVC på 10 privata VC enligt LOV. En privat VC köper BVCsjukskötersketid av landstinget. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda 2010-11. Vi noterar i statistiken några oroande tendenser. Andelen ammande mödrar fortsätter att gå ned. Detta är en generell tendens i landet. Benägenheten att amma är lägre nu än tidigare, och intrycken är att tillägg används snabbare numera. Möjligen har också de tidiga hemgångarna efter förlossningarna betydelse, då det gäller amningssvikt. Då det gäller föräldrautbildningen är årets siffror bättre än fjolårets som kännetecknades då av de omfattande pandemivaccinationerna. Ändå når BVC- verksamheten inte upp till sina mål då det gäller täckningsgrad, endast 47 procent av förstagångsmödrarna genomgår föräldragruppsutbildning Samtidigt har barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra-och barnhälsovården. Fortbildningen blev även den försenad på grund av pandemivaccinationerna men startade åter under våren 2010. Fortbildningen har sträckt sig över en tvåårsperiod och var indelad i fem steg. Tanken är nu att en reviderad föräldrautbildning skall lanseras, med nytt program och ett utökat antal träffar, som även skall anpassa i högre grad till pappornas behov. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och bland vuxna. Det är därför glädjande att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma nu verkar minska. En viss nedgång sågs redan förra året och andelen barn med högt BMI har sjunkit ytterligare under det senaste året. Men BHV har haft problem med sin webbaserade registrering som låg nere i 6 månader, varför fjolårets kohort är liten och resultatet därmed mindre signifikant. Följsamheten till rekommenderade vaccinationsprogram är mycket hög och BVC:s roll som arena för en bred kontakt med föräldrarna är synnerligen viktig. Med krympande resurser är det extra viktigt att BVC ges fortsatta möjligheter till preventivt/promotivt hälsoarbete till stöd för föräldrar och barn. Mödrahälsovård. Sedan vårdval infördes i Västernorrland har flera barnmorskemottagningar öppnat vilket resulterat i flera nya små mottagningar med mycket mera ensamarbete som barnmorska som har praktiska nackdelar (svårigheter vid sjukdom eller semester) men också att det krävs en viss storlek på mottagning för att upprätthålla sin kompetens. En fördel kan dock vara möjligheter till ett ökat samarbete med andra professioner på den egna vårdcentralen. 2

Kvinnor som skrevs in i mödrahälsovården i Västernorrland 2011 var överviktiga i 42 %. Femton procent hade 2011 BMI 30. Tillsammans med Norrbotten och Gävleborg låg vi 2011 högst i landet. Vi vet att fetma ofta grundläggs i samband med barnafödande och att det ur ett folkhälsoperspektiv är viktigt att hitta bra arbetsverktyg för att motverka onödig viktuppgång under graviditeten och bestående viktökning efter att man fött barn. Andelen kvinnor med psykisk ohälsa ökar nationellt. I Västernorrland finns anledning att oroa sig över att få kvinnor har behandlats eller fått stöd för psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning. En depression i samband med graviditet kan döljas av fysiska symptom som kopplas till graviditeten. Detta är ett annat område i mödrahälsovården som vi behöver utveckla. Mödrahälsovården och barnhälsovården i Västernorrland, organisation Inom ramen för Landstingsstab Beställning finns en föräldrabarnhälsovårdsenhet (FBHV) som består av vårdutvecklare för barnhälsovård samt mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklare för föräldrabarnhälsovårdspsykologerna på 0,25 % av heltid. För mödrahälsovården är två barnmorskor anställda på deltid (50 %), en för södra delen och en för norra delen. Mödrahälsovårdsöverläkarfunktionen är i dagsläget inte delad. Barnhälsovården har 0,7 Överläkare, delad på 2 personer. Dessutom 1,7 tjänster som vårdutvecklare, 1,0 för Medelpad-Härnösand, samt 0,7 för Ö-vik/Kramfors/Sollefteå. Föräldrabarnhälsovårdsenheten har dubbla roller. Övergripande ansvar för utbildning, vårdutveckling, uppdatering av riktlinjer Ansvar för uppföljning genom granskning av verksamheterna så att de uppfyller kravspecifikationer och erbjuder en likvärdig barnhälsovård och mödrahälsovård. Landstingets samrådsgrupp i föräldrabarnhälsovårdsfrågor (FBHV) Landstingets föräldra-och barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårds- och mödrahälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens och mödrahälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt föräldra-och barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Länssamrådet har under 2011 sammanträtt vid 6 tillfällen. 3

Representanter i samrådsgruppen under år 2011 har varit: För barnhälsovården Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare för Ö-vik, Kramfors, Sollefteå Anette Sjöstedt, barnhälsovårdsöverläkare för Sundsvall, Timrå, Ånge, Härnösand Anita Niemann, vårdutvecklare för Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå Eva-Lena Östholm, vårdutvecklare för Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand Lena Bergstén, FBHV-samordnande psykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska, familjecentralen, Härnösand Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska, Husum Hans-Åke Söderberg, familjeläkare Ullånger För Mödrahälsovården: Carin Nilses, Mödrahälsovårdsöverläkare Eva Hägglund, Vårdutvecklare för Ö-vik, Kramfors, Sollefteå Carita Johnström, vårdutvecklare för Ånge, Sundsvall, Timrå och Härnösand Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Varje vårdcentral har enligt basuppdraget som formulerats för primärvården ansvar för den egna barnavårdscentralen. Flera av de privata VC som etablerats under 2009-2010 håller på att bygga upp sin BVC-verksamhet. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för kvalitetsutveckling av barnavårdscentralernas verksamhet. Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. Inför vårdvalet utarbetade barnhälsovårdsöverläkarna i norra regionen en gemensam kravspecifikation under försommaren 2009 (se årsrapport 2009). Under 2010 har initiativ tagits nationellt att göra en översyn av nationella riktlinjer för barnhälsovården. Detta arbete går vidare och kommer förhoppningsvis att resultera i en nationell kvalitetsdatabas, och rapportering från varje BVC-sköterska genom en on-line-databas. Tidigare Growing-people har övertagits av 1177.se. Den så kallade Rikshandboken administreras av 1177.se, men har en egen hemsida. Där finns Barnhälsovårdens metoder beskrivna. Förutom de riktlinjer som där finns publicerade, produceras också lokala riktlinjer där så anses vara nödvändigt. Dessa riktlinjer, likväl som Kravspecifikationen ovan, finns publicerade på Barnhälsovårdens hemsida, bland annat som styrande dokument. Kvalitetskrav på verksamhet finns också definierade i den regelbokstext för primärvårdsverksamhet som finns framtagen och som årligen revideras av Beställarenheten. Kravspecifikation för mödrahälsovården i Västernorrland. Graviditetsövervakning och hälsoupplysning skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr 59, 2008 samt gällande basprogram som är gemensamt för mödrahälsovården i Västernorrland. 4

Mödrahälsovården ingår i vårdcentralernas basuppdrag. Detta innebär att nya vårdcentraler som startar inom Vårdval Västernorrland antingen själva anställer barnmorska för Mödravårdscentralens (MVC:s) uppdrag eller att man köper in detta från annan vårdcentral eller enhet som kan erbjuda tjänsterna. Föräldrastöd, ett gemensamt ansvar för BHV och MHV Regeringen presenterade 2008 en folkhälsoproposition Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap 2008:131 (2007/08:110). I den betonades vikten av att satsa på kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad av samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans arbetat fram en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen har sträckt över en tvåårsperiod och var indelad i fem steg. Fortbildningen finansierades av statliga medel. Uppföljning av den totala fortbildningssatsningen kommer att göras ett år efter avslutad utbildning. Utbildningen har resulterat i att vårdutvecklarna inom barn- och mödrahälsovård har tagit fram en riktlinje för föräldrastöd i grupp som har presenterats för politikerna. Detta har resulterat i ett nytt program för föräldrastödsverksamheten både inom mödrahälsovården och barnhälsovården. Tematiska träffar beskrivs och antalet träffar har också utökas. Föräldrastöd i grupp har hittills erbjudits i första hand till förstagångsföräldrar, övriga har erbjudits att deltaga vid behov.. I det nya föräldrastödet skall samtliga föräldrar erbjudas att deltaga. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Källor för statistik Barnhälsovårdens statistik De barn som redovisas avspeglar aktiviteter under 2010-2011, och i huvudsak rör det sig om barn födda under 2010, men särskilda uppgifter samlas även in för andra årskohorter. Länets BVC-sjuksköterskor svarar för insamlandet av denna statistik, som avrapporterades i januari 2012. Mödrahälsovårdens statistik För mödrahälsovården bygger uppgifterna på data från vårt datajournalsystem samt från Mödrahälsovårdsregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister. Ett sådant register för mödrahälsovård har funnits sedan slutet av 1990-talet. Senaste åren har ett revisionsarbete pågått i syfte att öka täckningsgrad och datakvalitet. Jan 2010 startade det nya mödrahälsovårdsregistret, som finansieras av SKL samt till en mindre del av verksamheterna själva. Barnmorskan lägger in basuppgifter när kvinnan skriver in sig på mödrahälsovården och gör en avslutande registrering när hon kommer på eftervårdsbesöket. Om kvinnan inte kommer på detta besök läggs data in från journaluppgifter. Det som redovisas i denna rapport är kvinnor som fött barn under 2011. 5

Mödrahälsovården i Vårdval Västernorrland 2011 Mödrahälsovården ingår i basuppdraget. Detta innebär att nya vårdcentraler som startar inom Vårdval Västernorrland antingen själva anställer barnmorska för Mödrahälsovårdens (MHV) uppdrag eller att man samarbetar med en annan vårdcentral eller enhet som kan erbjuda tjänsterna. I dagsläget (maj 2012) har samtliga vårdcentraler egna barnmorskemottagningar förlagda antingen på vårdcentralen alternativt att vårdcentralens barnmorska arbetar på en större barnmorskemottagning dit vårdcentralens kvinnor vänder sig. Sådana sammanslagna barnmorskemottagningar finns i Sundsvall, Sollefteå respektive Örnsköldsvik. Under 2011 fanns följande mottagningar: Örnsköldsviks barnmorskemottagning (BMM) ansvarade för barnmorskeverksamheten för följande vårdcentraler: Ankaret, Bredbyn, Bjästa, Själevad, Domsjö, Husum/Långviksmon, Humanresurs samt Örnsköldsviks vårdcentral. I Mödrahälsovårdsregistret redovisas de gemensamt. Sollefteå BMM ansvarade för barnmorskeverksamheten för följande vårdcentraler: Sollefteå, Junsele samt Ramsele. I Mödrahälsovårdsregistret redovisas de gemensamt och tillsammans med Kramfors BMM. Höga kustens BMM på VC Höga kusten. Har egen barnmorska som alternerar mellan denna mottagning samt Nylands BMM på Nylands vårdcentral. I presentationen är data gemensam för de två. Kramfors BMM på Kramfors vårdcentral, men i registret redovisad tillsammans med Sollefteå. Härnösands BMM på familjecentralen i Härnösand ansvarade för barnmorskeverksamheten för följande vårdcentraler under 2011: Södra Sundet samt Johannesberg. Öbacka vårdcentral i Härnösand anställde egen barnmorska jan 2011 Timrå BMM Söråkers BMM Alnö BMM Sundsvalls BMM ansvarade för barnmorskeverksamheten för följande vårdcentraler: Ljustadalen, Centrum, Gilleberget, Granlo, Nacksta, Matfors, Stöde samt Liden. Sundsvalls Vårdcentrals BMM Njurunda BMM Ånge BMM Fränsta BMM. Mottagningen var 2011förlagd till Christels barnmorskemottagning i Viskan 6

Mottagning Antal inskrivna i MHV 2011 Fött barn 2011 Uppgift från Mödrahälsovårdsregistret Örnsköldsviks 572 507 BMM Sollefteå BMM 215 267 - innefattar även Kramfors BMM Kramfors BMM 95 Se ovan Höga kusten (29) + 43 38 Nylands BMM(14) Härnösands BMM 211 197 Söråkers BMM 60 31 Öbacka 32 15 Timrå BMM 131 142 Alnö BMM 88 95 Sundsvalls BMM 813 736 Sundsvalls 92 70 Vårdcentrals BMM Njurunda BMM 122 64 Ånge BMM 50 48 Fränsta BMM 44 27 Barnmorskan bör ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida kvinnor/år för att upprätthålla sin kompetens. Antalet inskrivna gravida bör ej uppgå till mer än 85 per heltid barnmorska enligt de nationella riktlinjer som anges i dokumentet Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa (1). Statistikredovisning Data kommer från mödrahälsovårdsregistret där barnmorskan registrerar varje graviditet vid två tillfällen, i samband med inskrivningen i mödrahälsovården samt efter avslutade graviditet (2). I de grafiska presentationerna har vi valt att lägga samman statistiken för Öbacka och Söråker eftersom det är samma barnmorska som svarar för dessa två mottagningar. Observera att flera mottagningar är små vilket gör att angivande i procent kan göra att skillnader mellan de olika mottagningarna måste tolkas med stor försiktighet. 7

Sysselsättning Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Njurunda Bmm Annat Arbetssökande/Sjukskriven/Sjukers ättning Förvärvsarb/Stud/Föräldraledig Värde saknas Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det förelåg inga stora skillnader i andelen som är sjukskrivna eller yrkesarbetar mellan de olika mottagningarna. På de större mottagningarna var mellan 10-14% av kvinnorna arbetssökande eller sjukskrivna/ hade sjukersättning. Utbildning Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Njurunda Bmm Universitet eller högskola (eller motsv.) Upp till och med grundskola (eller motsv.) Upp till och med gymnasium (eller motsv.) Vet ej Värde saknas Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm 0% 20% 40% 60% 80% 100% Högst andel utbildade i universitet eller högskola hade Örnsköldsvik (54 %). Andelen med utbildning upp till grundskolenivå avspeglar sannolikt till största delen de kvinnor som kommer från andra länder. I Ånge hade 29 % av kvinnorna utbildning upp till och med grundskolenivå. 8

Födelseland Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Utom norden Norden Värde saknas Njurunda Bmm Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sundsvalls VC BMM samt Timrå BMM hade störst andel födda utom Norden, 16 respektive 15 %. Minst andel hade Alnö Bmm (2 %). Andel kvinnor 35 år och äldre som gjort fosterdiagnostik KUB (Kombinerat ultraljud och biokemi). Örnsköldsvik (88) Kramfors- Sollefteå (56) Ja Nej Värde saknas Härnösand- Medelpad (286) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andelen kvinnor i MHV som fyllt 35 år var störst i Härnösand-Medelpad, 20 %. I Kramfors- Sollefteå och Örnsköldsvik var andelen 16 respektive 17 %. I Härnösand-Medelpad hade störst andel av kvinnor 35 år gjort KUB (24 %) vilket förklaras av att övriga länet inte 9

erbjöd KUB-undersökning till denna åldersgrupp under hela 2011. I dagsläget är det osannolikt att det föreligger några stora skillnader mellan de olika förvaltningarna. Riskbruk av alkohol innan graviditeten Audit, riskbruk Örnsköldsviks Bmm (475) Ånge Bmm (45) Timrå Bmm (132) Söråkers-Öbacka Bmm (45) Sundsvalls VC Bmm (63) Sundsvalls Bmm (639) Sollefteå Bmm (254) Nyland-HK Bmm (37) Njurunda Bmm (62) Härnösand Bmm (184) Fränsta Bmm (0) Alnö Bmm (93) Över 5 Under 6 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Vid det tidiga samtalet i mödrahälsovården är fokus på yttre faktorer som påverkar barnet (1). Alkoholvanor innan graviditeten kartläggs med Audit och för kvinnor som har 6 poäng eller mera klassas det som ett riskbruk vilket gällde för i medeltal 5.0 % i Västernorrland. År 2010 hade 6.6% av gravida en anamnes på riskbruk innan de blev gravida (1). Sundsvalls VC hade ingen kvinna med riskbruk och på Fränsta BMM har inget Audit gjorts. Rökning och snusning Rökning vid inskrivning Örnsköldsviks Bmm (486) Ånge Bmm (47) Timrå Bmm (134) Söråkers-Öbacka Bmm (43) Sundsvalls VC Bmm (67) Sundsvalls Bmm (689) Sollefteå Bmm (256) Ja Nej Nyland-HK Bmm (35) Njurunda Bmm (60) Härnösand Bmm (190) Fränsta Bmm (27) Alnö Bmm (94) 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 10

Rökning v32 Örnsköldsviks Bmm (427) Ånge Bmm (38) Timrå Bmm (110) Söråkers-Öbacka Bmm (25) Sundsvalls VC Bmm (59) Sundsvalls Bmm (589) Sollefteå Bmm (193) Nyland-HK Bmm (23) Njurunda Bmm (46) Härnösand Bmm (154) Fränsta Bmm (22) Alnö Bmm (89) Ja Nej 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Rökning vid inskrivningen i förhållande till rökning vecka 32 Örnsköldsviks Bmm (414) Ånge Bmm (38) Timrå Bmm (104) Söråkers-Öbacka Bmm (25) Sundsvalls VC Bmm (59) Sundsvalls Bmm (572) Sollefteå Bmm (191) Nyland-HK Bmm (23) Rökte vid inskrivning och v32 Rökte vid inskrivning men ej v32 Rökte ej vid inskrivning med v32 Nej Njurunda Bmm (46) Härnösand Bmm (151) Fränsta Bmm (22) Alnö Bmm (89) 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% De flesta kvinnor som röker slutar när de får veta att de är gravida. Av 14 % som rökte 3 månader innan de blev gravida hade andelen minskat till 6.1% vid inskrivningen till MHV (3). I Västernorrland 2011 rökte 4.6% av de gravida vid inskrivningen till MHV. Vecka 32 rökte totalt 3.0%. Detta är lägre än nationella siffror där 4.8% rökte vid vecka 32 (3). Av de större mottagningarna hade Timrå och Sollefteå störst andel rökare. I Sollefteå, Örnsköldsvik och Härnösand fanns också enstaka kvinnor om inte rökte vid inskrivningen men som rökte vecka 32. Sundsvalls BMM och Fränsta hade störst andel som slutade röka under graviditeten. Totalt 2.4% snusade vid inskrivningen till mödrahälsovården, vecka 32 snusade 1.5%. Störst andel snusare vid inskrivningen hade Söråker-Öbacka (7 %) och Sollefteå (5 %). 11

Självskattad hälsa före inskrivningen Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Mycket Bra/Bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Värde saknas Njurunda Bmm Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vid inskrivningen uppgav kvinnorna hur de mått innan de blev gravida, 81 % av kvinnorna angav att de hade mått mycket bra eller bra innan graviditeten. Högst andel hade Sundvalls VC samt Alnö där 87 % hade mått mycket bra eller bra innan graviditeten. BMI vid inskrivningen Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Njurunda Bmm Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm Fetma grad 2 Fetma Övervikt Normalvikt Undervikt Värde saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt sett hade 42% av kvinnorna som kom till mödrahälsovården en övervikt eller fetma, en andel som är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år. Femton % hade BMI 30. Av de större mottagningarna hade Timrå högst andel (25%) med BMI 30 vid inskrivningen. 12

Självskattad hälsa i förhållande till BMI vid inskrivningen Undervikt (43) Normalvikt (1163) Övervikt (599) Mycket Bra/Bra Varken bra eller dåligt Mycket Dåligt/Dåligt Värde saknas Fetma (231) Fetma grad 2 (106) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor med undervikt hade lägst andel (70 %)som uppgav att deras hälsotillstånd hade varit bra eller mycket bra vid inskrivningen till mödrahälsovården. Dock var det totalt få kvinnor med undervikt. Normalviktiga upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra i 85%, att jämföras med kvinnor med fetma eller allvarlig fetma (BMI 35) som angav hälsotillståndet som bra eller mycket bra i 80 respektive 77%. Antal barnmorskor som kvinnan hade träffat i mödrahälsovården Andel som träffat max två barnmorskor Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Njurunda Bmm Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 13

En målsättning är att kvinnan skall träffa högst 2 barnmorskor vid besöken på mödrahälsovården. Mottagningarna i Örnsköldsvik och Kramfors -Sollefteå och hade uppnått detta bara i 63 respektive 76 %. Deltagande i föräldrastöd i grupp för förstföderskor - kvinna och partner Föräldrastöd i grupp (Kvinna) - Förstföderskor Örnsköldsviks Bmm (222) Ånge Bmm (18) Timrå Bmm (47) Söråkers-Öbacka Bmm (20) Sundsvalls VC Bmm (39) Sundsvalls Bmm (301) Sollefteå Bmm (101) Ja Nej Nyland-HK Bmm (17) Njurunda Bmm (18) Härnösand Bmm (83) Fränsta Bmm (6) Alnö Bmm (34) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Föräldrastöd i grupp (Partner) - Förstföderskor Örnsköldsviks Bmm (221) Ånge Bmm (18) Timrå Bmm (46) Söråkers-Öbacka Bmm (20) Sundsvalls VC Bmm (39) Sundsvalls Bmm (299) Sollefteå Bmm (99) Nyland-HK Bmm (17) Njurunda Bmm (18) Ja Nej Härnösand Bmm (82) Fränsta Bmm (6) Alnö Bmm (34) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 14

Föräldrastöd i grupp skall erbjudas alla förstföderskor och deras partner (4). I Västernorrland var det endast 72 % av kvinnorna och 66 % av partnern till förstföderskor som deltog. Detta är lägre än nationella data för 2010 där 74 % av kvinnorna och 68 % av deras partner deltog. Det förelåg då också stora regionala skillnader. Jämtland nådde cirka 80 % av både kvinnan och partnern(3). Vår förhoppning är att vi framöver, med de utbildningsinsatser som gjorts inom området, att föräldrastödet kommer att bli en prioriterad del av vår verksamhet. Vare sig Ånge eller Fränsta erbjuder föräldrastöd i grupp vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Behandlad för psykisk ohälsa under graviditeten I registret avser behandling för psykisk ohälsa t.ex. medicinering, terapi eller stödsamtal med annan yrkesprofession, ej extrabesök hos barnmorskan. Den vanligaste psykiska sjukdomen hos gravida är depression (5).En nyligen publicerad epidemiologisk studie visade att när man satte fokus på den psykiska hälsan hade 10-15% av gravida och nyblivna föräldrar en depression (6). I Västernorrland 2011 hade endast 4 % av kvinnorna i mödrahälsovården behandlats för psykisk ohälsa. Det är en anmärkningsvärt låg andel, också jämfört med andra regioner i Sverige och det beror inte på att kvinnorna i Västernorrland mår bättre än i andra regioner. I den nationella rapporten för 2010 hade i Gävleborg och Västra Götaland dubbelt så stor andel (8 %) behandlats för psykisk ohälsa. I båda dessa regioner har man haft bra tillgång till psykologiskt stöd utanför mödrahälsovården vilket sannolikt också då gör att mödrahälsovården ökar sin kompetens att hitta dessa kvinnor som behöver stöd. Det är ett viktigt arbetsfält för framtiden, att bli bättre på att fånga upp psykisk ohälsa. Eftervårdsbesök Eftervårdsbesök Örnsköldsviks Bmm Ånge Bmm Timrå Bmm Söråkers-Öbacka Bmm Sundsvalls VC Bmm Sundsvalls Bmm Sollefteå Bmm Nyland-HK Bmm Njurunda Bmm Härnösand Bmm Fränsta Bmm Alnö Bmm Ja Nej Värde saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% Målsättningen är att nå alla kvinnor för ett eftervårdsbesök som vanligen görs 8-12 veckor efter barnets födsel. Målsättningen med detta är att följa upp kvinnans hälsotillstånd efter graviditet och förlossning, fånga upp kvinnor med negativa förlossningsupplevelser samt 15

också erbjuda preventivmedel. Sannolikt är bästa sättet att kontakta kvinnan efter förlossningen och erbjuda en tid då. Det är risk för att eftervårdsbesöket annars inte blir av. Totalt kom 74 % av kvinnorna till ett eftervårdsbesök vilket är en försämring jämfört med tidigare år. Enstaka mottagningar hade dock bättre resultat jämfört med föregående år. Örnsköldsvik som år 2010 hade endast 60 % som kom för eftervårdsbesök hade 2011 ökat andelen till 76 %. Av de större mottagningarna hade Alnö och Härnösand högst andel som kom, 94 % respektive 91 %. Lägst andel hade Sollefteå - 56 %. Referenser : 1. SFOG, SBF. Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, 2008. 2. Mödrahälsovårdsregistret. www.ucr.uu.se/mhv/ 3. Årsrapport 2010. Mödrahälsovårdsregistret. 4. Socialdepartementet, Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd - en vinst för alla, 2009 5. SFOG. Barnafödande och psykisk sjukdom, 2009. 6. Rubertsson, C., et al., The Swedish validation of Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) during pregnancy. Nord J Psychiatry, 2011. 65(6): p. 414-8. Barnstatistiken, några bakgrundsdata Hälsans bestämningsfaktorer: De förhållanden som barn växer upp under har också stor betydelse för hur deras hälsa utvecklas. Statistiksammanställningar från Folkhälsoinstitutet visar att det finns smärre skillnader för våra kommuner, där inlands och glesbygdskommunerna oftare har en befolkning med lägre grad av högskoleutbildning, högre frekvens av rökande föräldrar, en mer ur samhället sett ogynnsam befolkningsprofil, med många äldre och färre unga. Skillnaderna är i viss mån synliga på en kommunal nivå. Men inom kommunerna kan man se tydligare segregeringstendenser där befolkningsgrupper med mindre goda förutsättningar samlas i vissa områden, medan bättre bemedlade bor på annat håll. Inte minst i storstadsregionerna i landet ger detta stora skillnader i förutsättningar för god hälsa. Medellivslängd, sjuklighet, handikapp och arbetslöshet samvarierar. Medellivslängd mellan befolkningsgrupper kan skilja på flera år. 16

Samhällets och även Barnhälsovårdens roll är att verka för goda uppväxtförhållanden till alla, att sträva efter att minska på skillnaderna mellan befolkningsgrupper i samhället och att erbjuda likvärdig hälsouppföljning för alla, och särskilt stöd till de som behöver det. Barnfattigdom Då det gäller barnfattigdom är trenden att vi haft sjunkande eller oförändrade siffror vilket framgår ur tabell 1 nedan, men under de senaste åren rapporterar Rädda Barnen att trenden i landet har vänt och att fler barn nu kan räknas som fattiga. Tabell 1. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämförelse mellan 2002 och 2009. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, procent 1 2002 2004 2006 2007 2008 2009 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 12,7 12,3 10,9 12,3 11,7 11,3 8,7 14,5 12,4 11,9 12,5 12,4 12,9 9,4 12,8 10,2 9,9 10,4 10,9 12,1 8,3 12,6 10,4 10,3 10,2 9,9 11,1 7,7 11,9 11,1 12,4 10,6 9,6 13,5 7,5 13 13 13 12 12 15 9 Västernorrlands län Riket 11,3 13,0 12,0 13,0 10,3 11,8 9,9 10,9 10,2 11,5 12 13 1 Uppgifterna i tabellen hämtade från kommunala basfakta, www.fhi.se Rädda barnen beskriver regelbundet barnfattigdomens utveckling i Sverige. Sammanställningarna baseras på andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, definierat som låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Andelen fattiga barn i länet är lägst i Örnsköldsvik och högst i Ånge. 14 % av barnen har utländsk bakgrund och 40 % av dessa barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Ett annat sätt att beskriva jämlikhet-ojämlikhet är att studera den sk Ginikoeffeicienten (se figur 1). Ju lägre siffra desto jämlikare samhälle, ju högre siffra desto mer ojämnt. 17

Figur 1. Stigande Gini-koefficient och ökande barnfattigdom tyder på att klyftan mellan de fattigare och de rikare har blivit större. Detta ökar risken för att barnens hälsa kommer att utvecklas olika. Sverige var som mest jämlikt 1983, tendensen är nu att skillnaderna ökar något, men fortfarande kan Sverige betraktas som ett globalt sett ganska jämlikt land. I diagrammet nedan (fig 2) från Rapporten om barns ekonomiska utsatthet 2012, åskådliggörs den vidgande klyftan mellan den rikaste 10-delen och den fattigaste 10-delen av barnhushållen. En inkomst som ligger under 60 % av medianinkomsten (=100), brukar betecknas som relativ fattigdom. Fig 2 Figur 2 18

Barn som far illa En tydlig ökning har skett under de senaste 15 åren av anmälda brott på grund av misshandel mot barn. Figuren här nedanför bygger på statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet, och visar anmälda misshandelsbrott (inklusive grov misshandel) mot barn under 6 år (som antal/100 000 inv.). En motsvarande ökning ses också i resten av landet. Samtidigt visar nationella enkätstudier att barn också i övriga delar av Sverige rapporterar allt färre våldsbrott riktade mot dem själva. Medvetenheten om brott mot barn och den anmälningsskyldighet som följer av detta, ligger sannolikt till stor del bakom ökningen tidigare under 2000-talet. Brå har tidigare gjort en kartläggning som tydligt visade att ökningen av polisanmälda fall av barnmisshandel 1990 1997 hängde samman med att också fler lindriga fall synliggjorts samtidigt som de brott där barnen fått allvarligare skador inte ökade. Om så även är fallet med de senaste årens kraftiga ökning av polisanmälningar är inte möjligt att säga. Figur 3. Anmälda misshandelsbrott mot barn under 6 år (som andel/100 000 inv.). Förändringar under perioden 2000 2011 (Brottsförebyggande rådet). 40 Misshandel, inkl grov mot barn < 6 år anmälda brott 35 30 antal/100.000 25 20 15 10 Mot barn 0-6 år Bekant med offret Obekant med offret 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 år 19

Resultatredovisning för BVC-verksamheten i länet Inskrivna barn 2011 Tabell 2. Inskrivna barn på länets barnavårdscentrale, 31 dec 2011. Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet Födelseår, inskrivna barn, antal 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 0 6 år Härnösand 224 246 240 246 244 226 179 1605 Sundsvall 1090 1133 1158 1127 1108 1103 1097 7816 Timrå 183 204 184 216 204 241 184 1416 Ånge 83 79 64 79 109 93 109 616 Kramfors 145 133 138 154 164 154 146 1034 Sollefteå 188 192 169 200 170 191 174 1284 Örnsköldsvik 566 643 585 624 613 601 592 4224 Landstinget Västernorrland 2479 2630 2538 2646 2612 2609 2481 17995 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 födelseår Figur 4. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden 1991 2011. Antalet födda barn är tämligen konstant per år under den senaste 10-årsperioden, men långt från de antal barn som föddes under baby-boomen i början på 90-talet. 20

Familjesituation Tabell 3. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2010, respektive barn födda 2009) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 4 2 2 1 1 5 2 4 3 4 1 1 4 2 9 7 4 8 6 10 4 6 6 8 10 4 7 5 13 13 14 11 9 13 6 10 11 8 6 7 8 6 Västernorrland 3 3 7 6 11 9 Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund [4]. Tabell 4. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2009): Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Ljustadalen Sundsvall Timrå VC Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % 2009 46 19 21 12 2011 56 31 25 21 Då det gäller hög andel föräldrar med utländsk bakgrund dominerar Sundsvallsregionen. Frågan är om siffrorna ovan pekar på tendens till ökande segregering mellan bostadsområdena? 21

Psykisk ohälsa - EPDS Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det är endast tre barnavårdscentraler som inte använder EPDS (eller endast använder metoden i mycket begränsad omfattning). Det gäller Nacksta, Junsele, Sundsvalls VC, Öbacka VC och Ljustadalen. Flera andra VC erbjuder också EPDS i för liten omfattning. Bland mödrar till barn födda 2010 har sammanlagt 1825 mödrar (79 %) erbjudits EPDSscreening, mot 69 % 2009. 58 % har också genomfört screeningen 2010. Andelen som genomfört screening var högre än året innan då Pandemivaccinationskampanjen då bidrog till lägre EPDS-täckning. Det finns dock anledning att uppmana BVC generellt att i högre omfattning genomföra EPDS-screening. Små BVC-enheter är sämre på att erbjuda EPDSscreening till sina mödrar, men även vissa större enheter som exempelvis VC Centrum i Sundsvall. Personkännedomen uppfattas på mindre enheter som högre, vilket gör att det ibland (felaktigt) avstås från screeningverksamhet. Metoder för att erbjuda också invandrande mödrar screening måste tas fram, och även formulär anpassade språkmässigt till dem. Nacksta och Ljustadalen, med hög andel invandrande mödrar, har därför låga tal för EPDSscreeningverksamhet. Vårdkedjemeddelande inom Mödrahälsovård och Barnhälsovård Erfarenheter från andra landsting som infört vårdkedjemeddelande visar på en förbättrad och säkrare informationsöverföring mellan verksamheterna. Barnhälsovården får ett underlag för att tillsammans med familjen planera behovet av föräldrastöd. Vårdkedjeblanketten används nu på alla MVC och BVC i länet. För att öka snabbheten i informationsöverföringen pågår nu också försök att BVC-sköterskor tidigt avviseras om hembesök via e-post, för att själva kunna ta ut aktuell information ur Obstetrix. BB-vården ansvarar dock för barnen den första levnadsveckan. Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: 95 % av alla förstagångsföräldrar och 90 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Under 2010 och 2011 har vi specifikt efterfrågat hur stor andel av förstagångsfäder respektive förstagångsmödrar som fått hembesök. Sundsvall och Kramfors redovisar lägre värden än länsgenomsnittet. Ö-vik och Ånge når målet 95 % för både fäder och mödrar. Se Fig 5 samt tabell 5. 22

% 100 90 80 70 60 förstagångsföräldr alla förstagå ngsmödrar förstagå ngsfäder 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 Figur 5. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 1997 2011. Tabell 5. Andel förstagångsfäder, respektive förstagångsmödrar (%) som erhåller hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 2011. Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Förstagångspappor 92 80 90 95 96 92 96 88 Förstagångsmammor 96 83 90 95 95 90 96 89 Basprogrammet Målsättning: 100 % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram. Se tabell nästa sida. 23

Tabell 6. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Avvikande resultat % Språk 2007 3 år 95 7 Syn 2006 4 år 98 Hörsel 2006 4 år 96 Utveckling 2006 4 år 99 Skolförberedande us 2005 5 6 år 99 Vid språktesten 3 år har också efterfrågats andel med avvikelser. 7 % av 3-åringar har avvikelser i sin talutveckling, vilket i flera fall fodrar vidare bedömning av logoped och psykolog. Psykologsituationen har under 2010-11 varit bekymmersam med många vakanser, men förefaller i dagsläget löst, med de flesta tjänster besatta. Hörselscreening i småbarnsåldern Samtliga barn erbjuds hörseltestning vid 2-5 dagars ålder (OAE-test). Avvikelser registreras i Obstetrix och medicinska födelsemedelanden. Vid avvikelser remitteras barnen till Landstingets hörcentraler för vidare utredning. Tidigare genomfördes också en sk pingeltest (Boel-test) vid 8 månaders ålder. Denna undersökning har ersatts med strukturerade frågor kring hörsel i olika nyckelåldrar, samt ovan beskrivna OAE-test. Föräldrastöd i grupp Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % av förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen. Årets statistik rör barn födda 2010. Under 1:a levnadsåret är föräldragruppsaktiviteterna mycket viktiga. Under 2009 fick BVC ta hand om en omfattande vaccinationskampanj, och föräldragruppsverksamheten blev till stora delar ödelagd för den då aktuella åldersgruppen. Detta märks i den statistik som här redovisas, vilket påtalades redan i fjolårets rapport. Vi har också börjat efterfråga andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamheten. Resultaten visar på mycket lågt deltagande av fäder, vilket delvis beror på vaccinationsinsatserna under svininfluensan, men också på att fäder sannolikt mer sällan deltar. 24

Tabell 7: andel förstagångsfäder/mödrar som deltar i föräldragrupp under 2009, resp 2010, %. Deltagande i föräldragrupper 1:a-gångsfäder, % 1:a-gångsmödrar % år 2009 2010 2009 2010 Sundsvall 5 13 24 49 Timrå 9 3 17 43 Ånge 0 9 45 32 Härnösand 4 20 8 40 SollefteåKramfors 6 3 32 29 Ö-vik 3 7 28 55 Länet 4 10 24 47 Andelen deltagare i föräldragrupper har ökat efter pandemikampanjen 2009-2010. Men målet att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta är långt borta. Särskilt fäderna har vi svårt att nå, men förhoppningsvis skall det nya föräldrastödsprogrammet som planeras nå fler. Utbildning har organiserats för samtliga BVC-sköterskor och Barnmorskor under 2 års tid. Det planeras nu att öka antalet träffar inom föräldrastödsprogrammet till sju stycken. Med en sådan utvidgning kan också även fäderna omfattas i högre grad, då flera utbildningsträffar kan läggas kring 1 års åldern, då fäderna oftare är hemma med sina små barn. Jämställdhet Föräldragrupper 2010 Det finns fortfarande stora brister i jämställdheten. Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit och är fortsättningsvis mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Figur 6 och 7: föräldrars deltagande i föräldraundervisning, se nästa sida 25

Fäders deltagande i föräldragrupper, procent, 2010 30 25 20 15 10 5 0 Bjästa Familjecentralen Alnö 100 90 80 Centrum Njurunda Sundsvalls vårdcentral Ånge Gilleberget Ljustadalen Nyland Human Resurs Liden-Indal Ankaret 1:a gångsmödrars deltagande i föräldragrupp Västernorrlands landsting Nacksta Kramfors Husum-Trehörn Söråker Öbacka Granlo Matfors Stöde Timrå Fränsta Höga Kusten Junsele Ramsele Sollefteå C Bredbyn Domsjö Själevad Johannesberg Örnsköldsvik 70 60 procent 50 40 30 20 10 0 Örnsköldsvik Ramsele Junsele Fränsta Johannesberg Sollefteå C Öbacka Timrå Sundsvalls vårdcentral Centrum Västernorrlands landsting Familjecentralen Human Resurs Nacksta Gilleberget Domsjö Alnö Kramfors Liden-Indal Ankaret Bredbyn Nyland Söråker Själevad Granlo Ånge Bjästa Ljustadalen Höga Kusten Njurunda Husum-Trehörn Stöde Matfors Fäders deltagande är generellt lågt. Verksamheten attraherar dem inte, eller bedrivs på tider då flertalet inte kan delta. Riktade grupper har förekommit på flera BVC: Unga föräldrar, 3-åringsgrupp, adoptionsgrupp. I bland annat Kramfors har speciella grupper skapats för invandrande mödrar för att informera om barnmat och stimulera till språk och kommunikation. Verksamheten bedöms som mycket lyckad. 26

Pappaindex Tabell 8. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå Länet Riket 33,5 36,8 40,8 36,3 31,5 29,6 32,1 40,0 39,7 39,6 39,4 38,2 36,1 35,9 40,8 33,6 41,9 40,8 39,1 34,1 36,8 38,6 36,7 42,3 38,2 39,6 40,8 34,8 35,5 41,5 39,9 43,0 38,0 39,2 40,5 41,6 39,4 41,6 44,4 43,0 44,5 40,0 42,9 40,9 41,6 46,0 45,4 46,5 44,4 48,3 41,2 44,8 41,9 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 100 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Västernorrland ligger stabilt över riksgenomsnittet, och bäst i länet är Kramfors. Med den takt som uttaget ökar kan vi förvänta oss ett jämlikt uttag inom 30 år. Föräldrarnas rökvanor Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 14 12 10 8 6 4 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 4 veckor 8 mån 27

14 12 10 8 6 4 2 0 1996 1997 Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 8. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor (ljus stapel) och 8 månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda 1996 2009. Andelen rökande föräldrar vid 4 veckor ligger på samma nivå som året innan.. Andelen barn med rökande mammor har dock halverats sedan 1996. 2010 Tabell 9. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor och 8 månader (barn födda 2010). Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 18 mån 1 mån 8 mån 18 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET 9 5 5 5 7 4 4 5 9 6 6 7 8 4 4 6 7 7 5 5 11 6 4 6 11 10 5 5 14 9 8 10 13 10 9 5 8 4 4 6 10 9 11 5 10 10 8 9 Det var också stora skillnader i rökvanor mellan olika vårdcentraler. Andelen familjer där någon röker var hög på vissa vårdcentraler. Hög andel rökande föräldrar fanns i Ljustadalen och Ramsele med drygt 30 %. 28

Amning Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Minskningstakten fortsätter och förstärks möjligen också. De tidiga hemgångarna från BB kan vara en förklaring, till minskande amningsfrekvenser. Ändrade generella attityder till amning en annan förklaring. 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 1996 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 vecka 2 mån 6 mån Enbart amning Helt eller delvis amning Fig. 10. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 1996 och 2010 29

100 80 procent 60 40 20 0 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån delvis ammad 10 16 19 18 helammad 87 71 57 46 Fig 11 Hel+delvis amning barn födda 2010 Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan flera år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen tidigare visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet [6]. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda 2007. Sammanlagt undersöktes 566 barn födda 2007. Anledningen till den låga andelen registrerade har att göra med ett datorhaveri, då web-enkäten under en stor del av året ej var tillgänglig. Andelen överviktiga eller feta fyraåringar har minskat jämfört med tidigare år (tabell 12), från 20,2 % barn födda 2001, till 15,6 % barn födda 2007. Mätningarna av barnens BMI äger rum då barnen är 4 år. Då förs också ett samtal och ställs frågor kring barnens lekvanor och familjens matvanor. Tabell 10. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda 2001 2007 (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2 Antal undersökta barn 1275 1903 1976 1858 1668 1804 566 Övervikt 1 Fetma 1 15,8 4,4 16,6 3,2 15,8 3,9 14,7 4,0 14,3 3,8 13,5 3,2 12,9 2,7 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 16,7 15,6 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. 2 Inga registreringar utförda mellan 17 mars och 19 september 2011. 30

Tabellen ovan presenterad som figur 12 Övervikt och fetma bland 4-åringar, barn födda 2001-2007 25 20 proc 15 10 fetma övervikt 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 födeöseår Tabell 11. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån). Flickor 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal undersökta barn 616 927 982 924 823 900 274 Övervikt 1 Fetma 1 16,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5 4,9 15,6 4,4 14,0 3,6 13,1 3,3 Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20,4 20,0 17,6 16,4 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. Pojkar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal undersökta barn 659 976 994 934 845 904 292 Övervikt 1 Fetma 1 14,7 3,2 13,9 2,8 14,5 2,8 14,0 3,1 13,0 3,2 13,1 2,8 12,7 2,1 Övervikt eller fetma 17,9 16,7 17,3 17,1 16,2 15,9 14,8 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. 31

BMI-data från skolhälsovården I Västernorrlands läns sju kommuner (Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik) erbjuds samtliga elever hälsosamtal i förskoleklass, under årskurs 4 och 7 samt på gymnasiets första år. Skolsköterskor genomför individuella hälsosamtal enligt en speciellt utarbetad metodik (ref). Vissa uppgifter från de individuella hälsosamtalen lagras i en stastistikdatabas som Landstinget Västernorrland samäger med kommunerna i länet. Landstingets folkhälsoverksamhet kan från denna databas extrahera länsövergripande hälsodata gällande skolelever enlig ovanstående. Vid varje hälsosamtal mäts bland annat längd och vikt på eleven och aktuellt BMI räknas ut. Elevens BMI jämförs med iso-bmi och varje årskulls samlade BMI kan klassificeras enligt Cole et al. Dvs. överviktiga (90:e percentilen) och fetma (95 percentilen) av populationen.(bmj 2000;320;1-6.) Figur 13. Visar förhållanden för elever på de olika nivåerna skolåret 2010/2011.( I detta publiceringssammanhang finns ej tillstånd att redovisa exakta siffror från databas). 30 25 Fetma Övervikt 20 15 10 5 0 Förskoleklass Förskoleklass Skolår 4 Skolår 4 Skolår 7 Skolår 7 Gy1 Gy1 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Figur 13. Hans-Åke Söderberg 7 maj 2012 Elever i förskoleklass representerar samma kohort barn som 4 åringar födda 2004 i tabell 10. Som 4-åringar var pojkarna överviktiga/feta i c:a 17 % av fallen, medan i förskoleålder hade andelen stigit till c:a 20 %. Flickorna var motsvarande andelar 20 respektive 23 %. För de äldre barnen utgörs gruppen med övervikt och fetma ungefär en fjärdedel av populationen ( undantaget är pojkar i gymnasiet årskurs1 där gruppen ÖV+F är ungefär en femtedel). Generellt förebyggande åtgärder inom och utom skolan för att påverka kostvanor, fysiskt aktivitet och medvetenhet om övervikt som hälsoproblem kan med stor säkerhet förändra situationen. Eftersom BMI mätningar genomförs kontinuerligt kommer effekter av de åtgärdsprogram som startats på olika nivåer kunna avläsas framöver. 32

Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret, 18 mån och vid 3 år. Färre tar upp det i föräldragrupp. Vaccinationer Tabell 12. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda 2009. Andel vaccinerade (%) av barn födda 2009 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % Pneumokock er % MPR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 99,6 99,3 98,8 98,8 98,9 100,0 99,0 99,6 99,3 98,8 98,8 98,9 100,0 98,8 99,6 99,3 98,8 98,4 98,9 100,0 98,8 97,5 99,3 98,8 98,2 98,4 98,4 98,3 98,8 99,3 98,8 99,4 97,8 96,9 98,3 Västernorrlan d 99 99 98,8 98,3 98,8 33

Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 14. Årets sammanställning avser barn födda 2009. Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund är fortfarande mycket högt (figur 14). % 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 14. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda 1998 2009. Vaccination mot tuberkulos (fig 15, andel BCG-vaccinerade) BCG-vaccination 16 rekommenderas i dag endast till 14 barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand 12 barn till föräldrar från Syd- och 10 Östeuropa, Asien, Afrika och 8 Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft 6 tuberkulos. Sammanlagt 4 bedömdes 11,6 % av barn födda 2 2008 som riskbarn vilket är något 0 högre jämfört med barn födda 2007 11 %, 2006 (9,6 %) och 2005 (7,6 %). Av barn födda 2009 var 13,3 % riskbarn i Medelpad-Härnösand, medan Ångermanland hade 9,4 %. Skillnaderna avspeglar var invandrare bosätter sig i länet. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 34