Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping



Relevanta dokument
Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

2011 års IT-konferens

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Nationell konferens om Teknik och demens

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

IT och specialpedagogik/skoldatatek

2010 års IT-konferens

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Olika unga Lika förutsättningar? Pilotstudie pågår i Östergötland och Västra Götaland

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Hjälpmedelsinstitutet. Ett nationellt kunskapscentrum

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen:

Skoldatatek. Verksamheter till stöd för lärande så kan de fungera

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Kognitivt stöd i skolan

Webbaserad distansutbildning för hjälpmedelstekniker

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Elever i behov av särskilt stöd

Göteborgsregionen GR

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Kommittédirektiv. Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Dir. 2013:29

Inledning. Måns tycker om saft. Han blir törstig av att spela teve-spel. Det här är Måns. Han tycker om att spela teve-spel.

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Beslut för grundsärskola

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Svensk författningssamling

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se:

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark

Lika Unikas skolplattform

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Alternativa verktyg och studieteknik

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Information skolpliktsbevakning

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Seminarieprogrammet arrangeras av DIU i samverkan med partners

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

Hjälpmedelsinstitutet

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors

Beslut för gymnasieskola

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Hitta till talböckerna

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Sammanfattning på lättläst svenska

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2018/03106/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Hitta till talböckerna

En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Gränsdragningsfrågor. Teknikstöd i skolan

En likvärdig utbildning för alla Tillsamman gör vi det möjligt

Föräldrastödsprojektet 16-25

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning. för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24) hänvisas

Beslut för grundsärskola

Upprättad av elever och lärare

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Elever som zappar skolan

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Hjälpmedelsinstitutet

Transkript:

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men få lärare och pedagoger har fått möjlighet att testa. De har också liten kunskap om vem de kan ta hjälp av i de här frågorna. Det vill Åsa Strömberg och hennes medarbetare i pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? ändra på. Solen skiner på Länsbiblioteket i Linköping. Det är takdropp och vårkänsla i luften denna februaridag. Inne i biblioteket pågår erfarenhetsutbyte. Det är pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? som anordnar eftermiddagen. Syftet är att inspirera, och att informera lärare och andra om pilotstudien. Åsa Strömberg är arbetslagsledare på gymnasiesärskolan på Anders Ljungstedts Gymnasium. Hon är även lokal projektledare i Linköping för pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. Ett hundratal personer har kommit för att diskutera pedagogiskt stöd och för att se hur den teknik, som prövas inom pilotstudien, kan användas i klassrummen. Det finns många bra lösningar för elever i behov av särskilt stöd. Problemet är att vi i skolan inte känner till alla. Det är också svårt att veta vem som har ansvar för att ge olika stöd och vart man ska vända sig, säger Åsa Strömberg som är lokal projektledare i Linköping. Därför har pilotstudien startat en samverkansgrupp i Linköping. Den består av representanter från två av de skolor som ingår i pilotstudien Tornhagsskolan och Anders Ljungstedts Gymnasium och från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skoldatateket och Habiliteringen. Målet är att lära känna varandra bättre och ta fram en klar arbetsfördelning sinsemellan. Om en lärare till exempel upptäcker att en elev har dålig tidsuppfattning ska det vara tydligt hur skolan ska gå vidare. I samverkansgruppen ska vi försöka ta fram ett slags manual där det står vilka stöd som finns, vem som har ansvar för att ge stödet, vem som ska söka stödet och vilken person man ska ringa till, säger Åsa. 2

Fler ska få del Stefan och Faid visar planeringsstöd Entusiasmen i samverkansgruppen är påtaglig. Alla inblandade har känt frustration över att de inte har vetat vad de andra gör och ser fram emot ett ökat samarbete. När vi insåg hur värdefullt det är att lära känna varandra ville vi förmedla detta till fler. Därför har vi bjudit in lärare och andra intresserade till den här eftermiddagen på Länsbiblioteket. Här finns möjlighet att träffas rent fysiskt, få veta vad de olika organisationerna erbjuder och se demonstrationer av olika stöd, säger Åsa. I ljuset från de stora glasfönstren, omgiven av flera intresserade personer, står Stefan Ljung och förevisar ett minnes- och planeringsstöd. Stefan arbetar som elevassistent på gymnasiesärskolan på Anders Ljungstedts Gymnasium. Totalt testar ett femtontal elever på skolan det här planeringsstödet inom ramen för pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. Stefan har sällskap av eleven Faid Afram och tillsammans visar de hur planeringsverktyget fungerar. 8 Stefan Ljung förevisar ett minnes- och planeringsstöd. Stefan arbetar som elevassistent på gymnasiesärskolan på Anders Ljungstedts Gymnasium. 3

Eleverna har ett slags kalender i sina mobiltelefoner. De kan själva lägga in aktiviteter men hittills har vi hjälpts åt att göra det. Jag kommer åt deras kalendrar via webben, säger Stefan och visar på sin laptop. Eleven kan välja att få en påminnelse med ljud och bild. Faid föreslår att Stefan ska lägga in en påminnelse om ett par minuter i hans kalender. Stefan scrollar, hittar rätt klockslag i kalendern och gör en markering. Det uppstår en intresserad väntan och efter en liten stund surrar det i Faids telefon. Han stänger av signalen. Stefan som har bett att få en bekräftelse på att meddelandet har gått fram får genast ett SMS i sin mobil. Jag har inte haft det här så länge. Jag har bara lagt in några skoltider. Och när jag ska gymma. Jag får påminnelse en timme innan det är dags att gå. Då hinner jag förbereda mig och äta, säger Faid. Många intresserade har kommit till Länsbiblioteket för att få mer kunskap om pedagogiskt stöd och ny teknik i skolan. 4

Belyser viktiga frågor Åsa Strömberg tycker att pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar? har satt ljus på viktiga frågor. Skolorna har liten kunskap om ny teknik. Idag är det främst intresserade lärare som av egen kraft använder tekniska lösningar i klassrummen. Därför behövs ett större projekt och mer tid för att fler pedagoger och specialpedagoger ska få möjlighet att lära sig och testa, säger Åsa. Pilotstudien har också visat att tekniken kan kräva nya rutiner och andra resurser än vad som finns idag. Vem har tid att skanna till elever som vill ha ett material inläst? Vem ska fylla i elevernas mobilkalendrar? Det har också blivit uppenbart att det ofta saknas datasupport på skolorna. Det krävs en positiv och kunnig skolledning för att man ska hitta lösningar på de här frågorna. Samtidigt måste vi bli bättre på att ta hjälp utifrån. Habiliteringen, Skoldatateket och Specialpedagogiska skolmyndigheten kan också bidra med sina kunskaper, säger Åsa. Lotta Kempe, specialpedagog på Anders Ljungstedts Gymnasium. Stöd som inte sticker ut Anders Ljungstedts Gymnasium är en stor skola med över 2 000 elever. Vi har många korridorer, salar och komplicerade scheman. Flera av våra elever behöver stöd för att få struktur på skolvardagen. Men många vill inte utmärka sig genom särskilda hjälpmedel och därför ville vi testa ett minnes- och planeringsstöd som finns i en vanlig mobiltelefon. Stödet till våra elever får inte sticka ut eller framstå som barnsligt. Försöket har just börjat och det ska bli intressant att se hur det går. 5

Samverkansgruppen i Linköping Skoldatateket Skoldatatekets idé är att utveckla och sprida IT-lösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel. Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på läromedel för dessa och driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa korta studier. Habiliteringen Landstingets Habilitering arbetar såväl med barn som med vuxna personer med funktionsnedsättning. Habiliteringens mål är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra. Habiliteringen kan utreda en persons svårigheter och ge behandling och träning. Habiliteringen ska också ge kunskap och stöd för att underlätta familjens vardag. Anders Ljungstedts Gymnasium Anders Ljungstedts gymnasium har drygt 2 200 elever och erbjuder i huvudsak praktiska utbildningar. Andelen elever med invandrarbakgrund är hög och många har svårt att klara godkänt i kärnämnena. På gymnasiet finns även särskola och en grupp elever med rörelsehinder. Skolan är alltså mångfacetterad och det har ställt krav på att utveckla ett arbetssätt för elever i behov av särskilt stöd. Tornhagsskolan Tornhagsskolan är en skola med förskoleklass till år 9. På skolan finns särskoleklasser och skolan har hög andel elever med hörselproblematik. Skolan satsar på god ljudmiljö och att kunna möta elever med olika behov och lärstilar. 6

Elever som får bra stöd i skolan får bättre kunskaper och bättre betyg. Det ökar i sin tur förutsättningarna för att få jobb. Det menar man i pilotstudien Olika unga Lika förutsättningar?. Pilotstudien drivs av Hjälpmedelsinstitutet och är en del av satsningen Skola till Arbete. Målet med satsningen är att elever med funktionsnedsättning ska få det stöd som de har rätt till. Men idag saknas kunskap och erfarenhet i skolan. Ett syfte med pilotstudien är att ta reda på hur ny teknik kan utgöra stöd för unga i skolarbetet. Tekniken kan till exempel vara ett ljudsystem i klassrummet, ett nytt stavningsprogram på datorn eller ett planeringsverktyg i mobiltelefonen. Synpunkter inhämtas från såväl lärare som elever inom pilotstudien. Det är inte bara skolan utan även politiker och myndigheter som behöver mer kunskap. Pilotstudien vill undersöka hur de som möter unga med funktionsnedsättning i skolan och i övergången till arbetslivet kan hitta nya och bättre samarbetsformer. Pilotstudien genomförs på fyra skolor. Det är Tornhagsskolan och Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, och Thorildsskolan och Mimers Hus Gymnasium Syd i Kungälv. Pilotstudien finansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Arvsfonden. www.hi.se/skolatillarbete 7

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Hjälpmedelsinstitutet genomför pilotsstudien Olika unga Lika förutsättningar? i samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Synskadades Riksförbund (SRF), Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet Attention och Dyslexiförbundet. Pilotstudien finansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Arvsfonden. Kontakt Anita Boman, projektledare och kontaktperson för Kungälv, tfn 08-620 1839, mobil 0709-699 543, anita.boman@hi.se Ann Lund, kontaktperson för Linköping, tfn 08-620 1836, mobil 0702-147 429, ann.lund@hi.se www.hi.se/skolatillarbete Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, 162 15 Vällingby Tfn 08-620 17 00. Fax 08-739 21 52 Texttfn 08-759 66 30 E-post registrator@hi.se Webbplats www.hi.se Artikelnummer 11314 Text: Annika Wallin, Foto: Per Dahl, Form: Ulla-Jane Saxberger, Tryck: Edita Västra Aros, 2 000 ex