Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering
2
Förord I samband med upprättandet av detaljplaner och bygglov ställs bl.a. krav på byggherren att anordna bilplatser för den verksamhet som fastigheten alstrar eller skapar. Grunden för detta finns i Plan- och bygglagen som anger att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Underlaget för att beräkna antalet bilplatser finns i den parkeringsnorm som antogs av byggnadsnämnden 1996. Där anges hur behovet av platser av olika slag skall räknas fram i olika geografiska lägen för boende, besökare, verksamma m.m. När platserna väl är byggda förutsätts att de används på det sätt som angivits i bygglovet. Denna rapporten har tagits fram av ViProj AB. Göteborg i maj 2006 Hans Magnusson 3
Syfte Syftet med rapporten är att undersöka om garageplatser i centrala staden används i enlighet med bygglov och detaljplan. Metod Nio garageanläggningar har undersöks med avseende på: vad som föreskrivs i bygglov resp. detaljplan vilka som hyr eller använder bilplatserna prissättning för boende resp. sysselsatta eller om bilplatsen ingår i hyran Garage som har undersökts Garagen är belägna inom områdena övriga centrala staden och mellanområdet enligt definition i P-normer för Göteborg 1996 och omfattar de närmare 2 600 bilplatser det minsta med ca 100 och det största med ca 600 platser. Alla garagen har tillkommit i samband med nybyggnad av bostäder och verksamheter och var en förutsättning för att bygglov skulle beviljas. Fyra garage uppfördes på 1970-talet, fyra på 1980-talet och ett garage är byggt år 1990. De ligger både inom och utanför kommunens boendekortsområden och har såväl kommunala som privata ägare. Sammantaget kan de anses representera ett tvärsnitt av garagen i centrala staden och tillsammans ge en ganska god av bild av "hur det står till".. 4
Garagen och hur de används Totalt finns 2 586 bilplatser och anläggningarnas storlekar varierar från 92 till 596 bilplatser. I vissa av de äldre garagen har cirka 40 platser försvunnit, t.ex. byggts om till förråd. Antalet besöksplatser är 402 (cirka 15 %). Av de i bygglov redovisade 484 besöksplatserna har 82 hyrts ut och i en anläggning säljs parkeringstillstånd (cirka 30), som ger möjlighet till biluppställning på besöksplatserna i mån av plats. I ett garage finns 174 platser som är upplåtna med parkeringsdekal, dvs. kan användas av både boende och sysselsatta. I alla garagen hyrs platser av utomstående, dvs. privatpersoner som inte bor i det område eller den fastighet som garaget var avsett för enligt bygglovet. Av de totalt 2 010 hyrda platserna hyrs 391 (19 %) av utomstående. Även företag hyr platser i alla garagen, totalt 298, och disponerar ytterligare 146 parkeringsdekaler, vilket motsvarar cirka 20 % av totalt 2 184 disponibla platser. Det är svårt att ur originalhandlingarna för byggloven ange en exakt siffra för hur många företagsplatser som garagen byggdes för. I vissa av de äldre garagen har andelen företagskunder ökat genom åren. Fel! Ogiltig länk. Figur 1 Användandet av bilplatser idag 5
Påverkar boendekorten användandet och prissättning? Sex av garagen med 1 249 platser ligger inom boendekortsområdet där de boende kan köpa ett boendekort, som ger möjlighet att parkera på gatumark i mån av plats. Korten kostar 305-450 kr/mån i aktuella områden. Priset för att hyra en bilplats i de undersökta anläggningarna varierar mellan 250 700 kr/mån, bl.a. beroende på om bilplatsen är öppen (ligger på takplanet), är täckt eller är inhägnad. Genomsnittligt innebär detta ett pris på 500 kr/mån, vilket jämfört med priset för boendekortet kanske kan förklara att det finns ett antal outhyrda platser. De övriga tre garagen med sammanlagt 1 337 bilplatser ligger utanför boendekortsområdet. I de områden, som ligger utanför boendekortsområdet, kan de boende inte köpa boendekort och är därför enbart hänvisade till den egna parkeringsanläggningen. Priset i dessa anläggningar varierar mellan 550 750 kr/mån och den genomsnittliga hyran uppgår till 705 kr/mån. I dessa anläggningar har ingen ombyggnad skett och inga platser är outhyrda. Andelen företagskunder är även större än i områden med boendekort, kanske för att kostnaderna för bilplatserna är högre. Fel! Ogiltig länk. Figur 2 Användandet av bilplatser inom/utanför boendekortsområdet 6
Samnyttjande I enbart två anläggningar förutsätter detaljplanen samnyttjande av bilplatser mellan boende och sysselsatta. Detta har medfört, att det beräknade och krävda bilplatsbehovet har kunnat reduceras. I endast en anläggning har detta genomförts. Kostnaden för en fast resp. en plats med parkeringsdekal är densamma i denna anläggning. Priset styrs av efterfrågan. I den aktuella anläggningen hyrs 174 platser ut med 205 parkeringstillstånd, vilka fördelas på företag med 146 (74 %) tillstånd och privatpersoner med 53 (26 %) tillstånd. Går det att sälja fler parkeringstillstånd till privatpersoner? För att kunna svara på denna fråga har antalet lediga resp. upptagna platser vid olika tidpunkter registrerats. Fel! Ogiltig länk. Figur 3 Uppställda bilar under ett dygn i en anläggning med samnyttjande Under dagtid finns det drygt 30 lediga platser. Vi kan anta, att det behövs en säkerhetsmarginal på cirka 10 % för att inte behöva råka ut för överbeläggning. Det finns då möjlighet att utnyttja 15 platser till, vilket skulle betyda 30 tillstånd om bara hälften av bilarna står hemma dagtid. 7
Effektiviseringspotential Förutsättningarna för att öka utnyttjandet i de undersökta garagen varierar. Alla möjligheter att fysiskt öka antalet har utnyttjats. Vad som återstår är att införa parkeringstillstånd, vilket skulle ge fler bilister möjlighet att utnyttja de befintliga platserna. Att införa parkeringstillstånd för enbart boende skulle teoretiskt öka utnyttjandet med cirka 15 %. Vid intervjuer med operatörer anförs, att brukarna önskar en fast plats (många gånger även inhägnad) och att en 15-20 %-ig sänkning är för liten att motivera hyresgästerna. Operatörernas kostnader för administration ökar också när parkeringstillstånd införs, vilket försvårar införandet. Parkeringstillstånd och samnyttjande mellan boende och sysselsatta kan däremot öka utnyttjandet rejält och därmed även sänka kostnaderna. Den optimala fördelningen är cirka en tredjedel sysselsatta, med maximalt utnyttjande på dagen och två tredjedelar boende, som har maximalt utnyttjande nattetid. Vid en sådan fördelning skulle cirka 1 500 bilister kunna dela på 1 000 bilplatser. För att få ekonomi på samnyttjandet i de aktuella anläggningarna måste således andelen företagskunder öka från dagens cirka 20 % till cirka 33 %. Sådana förutsättningar finns inte i alla de undersökta anläggningarna. 8
Slutsatser Användningen I ganska stor omfattning är det en annan användning av bilplatserna än den som förutsattes i byggloven. Besöksplatser hyrs ut, utomstående får hyra platser, företag verkar ha fler platser än avsett - uthyrning sker till den som vill ha och kan betala. Hur och vad styr prissättningen? Genomsnittspriset i garagen ligger lägre i områden där det finns boendeparkering på gatumark. Detta har lett till att alla bilplatser inte är uthyrda, sannolikt p.g.a. gatumarkens priskonkurrens. Andel företagskunder är klart större i garagen utanför boendeparkeringsområdena. Samnyttjande Möjligheten till samnyttjande utnyttjas inte. Dagens prissättning gynnar inte samnyttjade platser, utan de flesta är fasta platser. Effektiviseringspotential Samnyttjade platser bör rimligen vara billigare är fasta platser, men någon prisdifferentiering finns inte. Brukarna vill gärna ha en fast plats och är beredda att betala mer för en sådan detta leder bl.a. till fler företagsplatser, då företagen är mindre priskänsliga. Det finns en ganska betydande effektiviseringspotential som inte utnyttjas Sammanfattning Medan detaljplan och bygglov förutsätter en viss användning av de bilplatser som byggs på eller till en fastighet, blir verkligheten delvis en annan. Platserna kan sägas bli en del av en fri marknad, där spelreglerna för tillgång och efterfrågan på bilplatser råder. Kommunen har ingen tillsyn av att bilplatserna används på "utlovat" sätt. Det är dessutom tveksamt vad kommunen har för lagligt stöd och "maktmedel" för att eventuellt ålägga fastighetsägare att följa bygglovet. Antalet platser som skulle byggas är i huvudsak genomfört, men deras användning är delvis helt annan. De används mer än avsett av företag och även av utomstående. Detta beror dels på prissättningen av bilplatserna och dels på den låga prissättningen av boendeparkeringen på gatumark. Det finns en inte obetydlig effektiviseringspotential. Att den inte utnyttjas beror på att det saknas en helhetssyn. Varje parkeringsoperatör ser (naturligt) till sina intressen och gör en egen optimering, vilket vanligtvis är en suboptimering från samhällets sida. 9
Trafikkontoret, Box 2403, SE-403 16 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunnsparken. Internetadress: http://www.trafikkontoret.goteborg.se Tel 031-61 37 00, Fax 031-711 98 33. E-post: trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se 10