Arbetslösa ungdomar i Norrköping

Arbetslösa ungdomar i Norrköping Delrapport 1 från Uppdrag Ungdom 2010 Karin Mårtensson U PPDRAG UNGDOM

Andra upplagan, november 2010 Fotograf; Hans Eklundh, 2008

Innehåll SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1 METOD 2 DISPOSITION 4 VERKSAMHETER I DEN ARBETSLÖSE UNGDOMENS TJÄNST 5 ÖVERSIKT 12 STATISTIK 14 VEM ÄR UNGDOMEN? 16 EN BRÅKDEL AV ALLA UNGDOMAR 16 DEN SJUKA UNGDOMEN? 17 SAMMANFATTNING 19 MYNDIGHETERNAS VERKSAMHET 19 HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN 19 PÅ ARBETSMARKNADSKONTORET 20 BEDÖMNINGAR, KARTLÄGGNINGAR OCH MOTIVATIONSSAMTAL 20 ANVISNINGSSYSTEMET 21 GEMENSAM HÅLLNING 22 UNGDOMEN ÄR VILSE I MYNDIGHETSDJUNGELN 24 SAMMANFATTNING 25 UTBUDET AV ÅTGÄRDER 25 RÖRIGT OCH OTILLRÄCKLIGT 25 JÄMSTÄLLDHET OCH FUNKTIONSHINDER 28 SAMARBETE 30 SAMMANFATTNING 32

METODER 32 RESULTATMÄTNINGSKULTUREN 33 PRAKTIK 33 SAMMANFATTNING 34 SLUTDISKUSSION 34 VILKET ÄR UPPDRAGET OCH KÄRNVERKSAMHETEN? 34 KUNSKAP OCH ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER 38 METODER 39 DISKUSSION KRING NÅGRA ÅTGÄRDER 41 REKOMMENDATIONER 44 REFERENSER 45 REFERENSER 46

Sammanfattning Projekt Uppdrag Ungdom tillkom på politiskt uppdrag och har som syfte att kartlägga, analysera och identifiera hur arbetet med ungdomars möjligheter till arbete och egen försörjning inom Norrköping fungerar. Arbetet bygger på intervjuer med fyrtioåtta personer ur de olika organisationernas personalstyrkor. För ungdomar som är arbetslösa och söker ekonomiskt bistånd finns många arbetsmarknadsåtgärder hos olika myndigheter. Det statliga arbetsförmedlingen har företräde framför den kommunala, som mest riktar sig till ungdomar som uppbär ekonomiskt bistånd. Informanter påpekar att det bara är en bråkdel av ungdomarna som når ekonomiskt bistånd, och att de allra flesta fort kommer ut i arbetslivet. De ungdomar som är arbetslösa eller söker ekonomiskt bistånd uppges ofta ha stor psykisk ohälsa, dåliga eller inga betyg och litet hopp inför framtiden. Vissa informanterna tvivlar på äktheten i ungdomarnas påstådda ohälsa. Personalen inom den kommunala organisationen lider brist på tid i sitt klientarbete. Därför uppstår brister bland annat i kartläggningarna, motivationssamtalen och anvisningssystemet. Detta drabbar både klienterna och personalen som ska jobba i arbetsmarknadsåtgärderna. Arbetsmarknadskontorets informationskanaler och/eller styrningen av verksamheten visar sig inte fungera tillfredsställande då det gäller att få ett fungerande och snabbt informationsflöde. Informationskanalerna inom ekonomsikt bistånd, och mellan ekonomsikt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, verkar inte fungera optimalt. Det saknas också en gemensam hållning inom den kommunala förvaltningen inom tre områden. Det handlar om ett kontorsgemensamt bemötande av klienterna på ekonomiskt bistånd, om pedagogiska konsekvenser gentemot klienter som inte sköter sitt deltagande, samt att risken för ett överbeskyddande arbetssätt bedöms olika hos personal och chefer. Detta riskerar att leda till att bedömning, resultat och utfall för klienten inte blir likvärdigt. Ungdomarna har svårt att förstå myndigheternas språk, deras organisering och skillnader dem emellan. De har också svårt ta det ansvar som myndigheterna kräver. Det framkommer också att klienterna riskerar att flyttas mellan enheter och verksamheter och många gånger får byta handläggare hos de olika insatserna och myndigheterna. Detta är inte bra för ungdomarna som får det ännu svårare att förstå vad som händer med deras ärende. Det finns enligt informanterna så många tillfälliga åtgärder, projekt och verksamheter i omlopp att det leder till att handläggare inte kan ta till sig information om nya åtgärder. Samtidigt med att personalen anser att det finns för många projekt, saknar de verksamheter med daglig sysselsättning för de ungdomar som står allra längst bort från arbetsmarknaden, samt fler platser på insatsen Nuevo. Även mer resurser för att utreda misstänkta neuropsykiatriska funktionshinder för ungdomar efterlyses. Samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen är informanterna nöjda med. Navigatorcenter efterlyser ett bättre samarbete med andra kontor inom kommunen. Personal från socialkontoret har uttryckt behov av NCs arbete. Kommunen har även samarbeten med externa aktörer, som exempelvis Sensus studieförbund.

Den samlade bilden av informanternas berättelser visar på att de inte i någon större utsträckning verkar använda jämställdhet som ett perspektiv i sitt arbete, även om undantag finns. En del informanter upplever att verksamheterna som erbjuds ungdomar mestadels är sådana som är manligt kodade, dvs är anpassade till den delen av arbetsmarknaden där det traditionellt jobbar flest män. Några informanter pratar om vikten av att mäta hur deltagare har närmat sig arbetsmarknaden genom exempelvis en bättre fungerande vardag, minskade sociala handikapp eller ett förstärkt självförtroende. Praktik är inom arbetsmarknadsåtgärder en väl använd och efterfrågad metod, som kan ha olika syften. I arbetets slutdiskussion lyfts frågeställningar som blivit aktuella i ljuset av arbetets resultat. Det konstateras bland annat med hjälp av forskning att den psykiska ohälsan ökat. Det leder till frågan om vilka uppgifter som egentligen ligger under arbetsmarknadskontorets ansvar i arbetet med att färdigställa arbetslösa för anställning. Är det inom arbetsmarknadskontoret det exempelvis ska erbjudas utredningsresurser för neuropsykiatriska funktionshinder, eller kompletterande utbildningar i grundläggande samhällskunskap? Vidare diskuteras vad forskning har att säga om vilka effekter en kortsiktig och projektbaserad arbetsmarknadspolitik kan få. Det konstateras vidare att många metoder inom arbetsmarknadspolitiken vore värda en kritisk granskning, varpå praktiken som metod analyseras närmare. Därpå tas några av åtgärderna och projekten upp för ytterligare diskussion. Arbetet avslutas med att ge ett antal rekommendationer inför ett fortsatt arbete med arbetslösa ungdomar.

1 Inledning I Norrköpings kommun fick arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden under 2009 i uppdrag av kommunfullmäktige att öka samverkan med Arbetsförmedlingen och att kraftsamla kommunens resurser för att pressa ner ungdomsarbetslösheten i Norrköping 1. Arbetet utformades som ett projekt som kom att kallas Uppdrag Ungdom. Syfte och frågeställningar Projektet har som syfte att kartlägga, analysera och identifiera hur arbetet med ungdomars möjligheter till arbete och egen försörjning inom Norrköping fungerar. Kartläggningarna ska granska hur samverkan fungerar mellan kommunens berörda förvaltningar, andra myndigheter och externa aktörer. En projektledare tillsattes i början av 2010. Projektet kommer att genomföra fyra stycken kartläggningar enligt följande; 1. hur fungerar arbetet med arbetslösa ungdomar? 2. hur fungerar övergången för ungdomen mellan olika utbildningsstadier, samt hur arbetar kommunen med det kommunala uppföljningsansvaret? 3. hur framhålls eget företagande som en framtida försörjningsmöjlighet för ungdomar? 4. vilken bild har ungdomarna själva av kommunens stöd och insatser? En viktig ingrediens i projektet är också att parallellt med kartläggningen utforma och utföra insatser som kan påverka den höga ungdomsarbetslösheten i kommunen. Som den första av de fyra kartläggningarna är ifrågavarande rapports syfte att kartlägga och identifiera eventuella brister i arbetet med att möta arbetslösa ungdomars behov av stöd och insatser, både i samarbetet med externa organisationer och myndigheter, samt i kommunens interna arbete. Tanken är att titta närmare på om kommunen arbetar dubbelt, dvs har mer än en verksamhet med likartat arbetssätt, eller om något behov av stöd och hjälp hos ungdomen inte täcks av aktuella insatser. Kartläggningen är också tänkt att i viss utsträckning fungera som en formativ utvärdering. Det innebär att resultat rapporteras löpande till beställaren för att kunna påverka den pågående processen eller verksamheten. I fokus för kartläggningen är arbetsmarknadskontorets och deras samarbetspartners verksamheter som vänder sig till de arbetslösa ungdomar som söker ekonomiskt bistånd, samt Arbetsförmedlingens insatser. Det finns anledning att tro att socialtjänstens ungdomar ofta går på någon typ av offentligt stöd, men trots detta omfattas de inte av denna kartläggning. Även andra externa aktörer utöver de som omnämns i denna rapport arbetar i frågan, men avgränsningar har fått göras pga de tidsresurser som getts. Frågeställningarna som det här arbetet söker svar på är; 1 Norrköpings kommun, Projektplan, diarienr Avn-2010, 2010-05-12, sid. 3

2 Vilka verksamheter och projekt som arbetar med arbetslösa ungdomar finns inom arbetsmarknadskontorets och dess samverkanspartners ramar? Hur fungerar samarbetet mellan kommunala verksamheter, mellan kommunen, andra myndigheter och samverkanspartners? Vilka brister kan identifieras i samarbetet inom kommunen, samt med andra myndigheter och samverkanspartners? Vilka behov hos ungdomarna täcks inte av det nuvarande utbudet av åtgärder? Metod Materialet detta arbete bygger på är nästan uteslutande intervjuer. Rapportskrivaren har även deltagit i några referensgruppsmöten och konferenser, samt tagit del av några protokoll från verksamhetsmöten. Informanter har medvetet valts för att försöka täcka så stor del av organisationen som möjligt, genom både chefer och medarbetare och extern personal. Informanterna fungerar därmed som representanter för specifika verksamheter, projekt, eller enheter inom den kommunala organisationen. Ingen har avböjt medverkan, istället har de oftast varit entusiastiska över att få berätta och dela med sig av sin åsikter och sina erfarenheter. Informanterna kommer inte att namnges, utan det hänvisas endast till vilken del av organisationen informanten arbetar i, vilket yrke personen har, eller vilken verksamhet informanten företräder. Det viktigaste när man läser arbetet är inte att lägga märke till vem som sagt vad, utan vad informanternas berättelser innebär. Intervjuerna har förts öppet, ofta på informanternas arbetsplats varför fullständig anonymitet inte kan försäkras. Här följer en presentation av informanterna, utan någon form av inbördes ordning; 1. Samordningsförbundet Östra Östergötland, Samordnare 2. Samordningsförbundet Östra Östergötland, Processledare 3. Näringslivskontoret, Näringslivsdirektör 4. Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlare 1 5. Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlare 2 6. Ekonomiskt bistånd, Verksamhetschef 7. Ekonomiskt bistånd, Mottagningen, Enhetschef 8. Ekonomiskt bistånd, Enhet III, Enhetschef 9. Ekonomiskt bistånd, Mottagningen, Introduktionssekreterare 10. Ekonomiskt bistånd, Mottagningen, Socialsekreterare 11. Ekonomiskt bistånd, Enhet II, Bidragshandläggare 1 12. Ekonomiskt bistånd, Enhet II, Bidragshandläggare 2 13. Ekonomiskt bistånd, Enhet III, Bidragshandläggare 1 14. Ekonomiskt bistånd, Enhet III, Bidragshandläggare 2 15. Arbetsmarknadsåtgärder,Verksamhetschef 16. Destination arbete, Enhetschef

3 17. Ingelsta Praktikcenter, Enhetschef 18. Utvecklingsenheten, Enhetschef 19. Norrköpings Ungdomsboende, Enhetschef 20. Praktiksamordningen, Samordnare 21. Navigatorcenter, Arbetskonsulent 22. Navigatorcenter, Projektledare 1 från Sensus 23. Navigatorcenter, Projektledare 2 från Sensus 24. Navigatorcenter, Coach/handledare/utbildare från Sensus 25. Jobbfokus, Socialsekreterare 26. Jobbfokus, Bidragshandläggare 27. Efter plugget, Arbetskonsulent 1 28. Efter plugget, Arbetskonsulent 2 29. Feriesamordningen, Samordnare 30. Flitresursen, Arbetskonsulent 31. Framtidsfokus, Utbildare, 32. Nuevo, Projektledare/Vägledare 33. Språkträning, Arbetskonsulent 34. Unga föräldrar, Arbetskonsulent 35. Unga föräldrar, Projektledare från Sensus 36. Second chance school 20 24, Kurator 37. Second chance school 20 24, Arbetskonsulent 38. Second chance school 20 24, Samordnare 39. Ungdomshälsan, Kurator 40. Vägledningscentrum, Studie- och yrkesvägledare 41. Ungdomstrainee, Arbetskonsulent 1 42. Ungdomstrainee, Arbetskonsulent 2 43. Communicare, Projektledare Jobbcollege 44. Communicare, Coach 1, Jobbcollege 45. Communicare, Coach 2, Jobbcollege 46. Unga jobb Östergötland, Projektledare 47. Unga jobb Östergötland, Praktikant 48. Arbetsmarknadskontoret, Förvaltningschef Enhetschefen för enhet II inom ekonomiskt bistånd har inte intervjuats, då den befattningen stod vakant under materialinsamlandet. Under de första intervjuerna var kunskapen om kommunens organisation, dess verksamheter och arbetsmetoder inom området hos projektledaren begränsad. I det läget blev intervjumetoden att låta informanten fritt berätta om sin verksamhet. Intervjuerna blev ofta långa och berörde många olika frågor, allt från hur den aktuella verksamheten fungerade, till hur verkligheten kunde te sig, eller borde vara. Allt eftersom intervjuerna blev fler utkristalliserade sig ett par ämnen och frågeställningar som nästan varje

4 informant återkom till. För att säkerställa att dessa ämnen inte glömdes bort under resterande intervjuer, framställdes en ämneslista inför varje ny intervju. På så sätt har de senare intervjuerna varit mer styrda än de inledande. Trots detta har det lämnats mycket utrymme för fri reflektion även under de senare intervjuerna. Några av intervjuerna blev så omfattande att de fick fortsätta vid ett senare tillfälle, några tog tre möten innan de kändes klara. Vid några av intervjuerna har mer än en person varit närvarande, och några har kompletterats i efterhand över telefon. Vid varje intervju gjordes noggranna anteckningar som sedan skrevs rent. Materialet har kodats, dvs det har fragmentiserats och åter sammanställts utifrån ofta återkommande teman och frågeställningar. All personal har inte blivit intervjuade och alla åsikter och ämnen har inte fångats. Trots det kan materialet antas ge en trovärdig bild av både organisation och verksamheter. Den forskning som omnämns, eller hänvisas till, är av begränsad omfattning, då det inte har funnits utrymme för en systematisk sökning efter forskningsresultat i anknytning till de ämne rapporten avhandlar. I det följande kommer olika begrepp att användas när de som söker ekonomiskt bistånd och som är aktuella för kommunens stöd och krav åsyftas. Framförallt kommer arbetet att alternera mellan klient, brukare samt deltagare. Disposition Kartläggningen börjar med en förteckning över de verksamheter och projekt som är aktuella för arbetet. Efter detta ges en statistisk översikt med en kort presentation av statistik kring arbetslöshet och beroendet av ekonomiskt bistånd hos ungdomar i Sverige respektive Norrköping. Sedan påbörjas analysen av vad som framkommit under intervjuerna. Det första som diskuteras är vilken ungdom det är personalen möter i sitt arbete, varpå arbetet går vidare att titta på hur myndigheternas verksamhet är uppbyggd och fungerar. Först ut är Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens verksamheter är inte lika omfattande undersökta som de kommunala verksamheterna och åtgärderna är. En anledning till obalansen ligger i att Uppdrag ungdom har begränsade möjligheter att påverka Arbetsförmedlingens arbetssätt, som bygger på statliga direktiv. Dessutom har den tid som uppdraget gett till förfogande visat sig inte medge en djupare granskning av både Arbetsförmedlingens verksamheter och de olika åtgärder och insatser som den kommunala organisationen erbjuder. Det visade sig också vara svårt att få fram uppgifter kring vad den så kallade jobbgarantin för ungdomar innehåller i praktiken, under den tid som fanns att ta i anspråk. Sammanvägt med att den kommunala personalen upplevde att samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerat bra, medan de haft mer att säga om de övriga verksamheterna, har gett att kommunens åtgärder fått ett visst företräde framför Arbetsförmedlingens. Efter Arbetsförmedlingens avsnitt granskas kommunen, genom de olika enheterna inom ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsåtgärder. Efter detta visas på hur utbudet av åtgärder upplevs och hur samarbetet inom dessa och mellan myndigheter, organisationer fungerar. Här får även en snabb titt på hur mångfalden hanteras plats. Därpå tas två metoder som används inom

5 arbetsmarknadsåtgärderna upp för granskning. Nästa kapitel är en slutdiskussion som rör sig kring några av de frågeställningar som blivit aktuella med anledning av resultaten ovan. Slutligen lämnas några rekommendationer inför det fortsatta arbetet. Verksamheter i den arbetslöse ungdomens tjänst Presentationerna nedan bygger på vad personal berättat om organisationer och insatser, och inte på verksamhetsbeskrivningar, beredningsärenden eller andra formella dokument. Föst presenteras större organisationer, myndigheter samt kommunen och dess olika enheter och kontor. Därpå berättas det om vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda ungdomar varefter det följer en förteckning över de olika arbetsmarknadsåtgärderna. Efter några av rubrikerna nedan återfinns en förkortning. Den förkortningen kommer ofta att användas, när det i den följande texten kommer att refereras till verksamheten. Samordningsförbundet Östra Östergötland (SamÖ) Samordningsförbundet Östra Östergötland är en organisation för finansiell samordning mellan Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland ingår i samarbetet. Förbundet arbetar med att finansiera olika projekt inom rehabilitering, i syfte att förbättra individers anställningsbarhet. Målgruppen för insatserna de finansierar är personer mellan 20-64 år som uppbär offentligt stöd. Arbetsmarknadskontoret (AMK) Arbetsmarknadskontoret förvaltar myndighetsutövningen av det ekonomiska biståndet inom kommunen, samt anordnar arbetsmarknadsåtgärder. Förvaltningen är uppdelad i två verksamheter, dels Ekonomiskt bistånd, dels Arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsåtgärder (AMÅ) Arbetsmarknadsåtgärder är en verksamhet inom AMK som bland annat administrerar och utför åtgärder för de personer som söker ekonomiskt bistånd. AMÅ är uppdelat i tre enheter, Utvecklingsenheten, Destination arbete och Ingelsta Praktikcenter. Ekonomiskt bistånd (EB) Idag ligger myndighetsutövningen kring bedömning och utbetalning av ekonomiskt bistånd under arbetsmarknadskontoret, och är uppdelad i tre enheter; mottagningen, enhet II och enhet III. På mottagningen tas alla nya ansökningar emot. Handläggaren gör en grundutredning, bla görs en bedömning kring hur längre klienten tros vara i behov av ekonomsikt bistånd. Är klienten arbetsför har kommunen rätt att ställa krav på kompetenshöjande insatser som motprestation för det ekonomiska biståndet. Om handläggaren tror att den sökande ungdomen kommer att behöva en längre tids ekonomiskt stöd, och har arbetsförmåga, skickar hon/han ärendet vidare till enhet II. På enhet II har man några speciella ungdomshandläggare. Här är tanken att handläggarna ska

6 arbeta med kartläggningar av ungdomens livssituation och behov, samt föra motivationshöjande samtal i syfte att motivera ungdomen att påbörja en insats. Om ungdomen däremot inte är arbetsför ska ärendet skickas till enhet III. Anledningen till att man inte bedöms som arbetsför kan bero på saker som sjukdomar, funktionshinder, att ungdomen är föräldraledig eller enbart söker utfyllnad då lön eller andra ersättningar inte räcker till. På enhet III har man inte speciella ungdomshandläggare, men däremot två handläggare som tar över ärendet för alla de ungdomar står i kö till, eller blir placerade på, insatsen Nuevo (se nedan). Handläggarna på enhet III arbetar också med motiverande samtal, och bedömningar kring vad som kan krävas för att personen ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande i framtiden. Ekonomiskt bistånd ska enligt planeringen arbeta med att motivera ungdomar till en insats och anvisa klienten dit. Ungdomen är även anvisad till att vara inskriven på Arbetsförmedlingen, om inga hinder finns. Man kan söka ekonomiskt bistånd från det man fyller 18 år. Går ungdomen fortfarande i gymnasiet är föräldrarna försörjningsskyldiga till han eller hon fyllt tjugoett år. Utvecklingsenheten (UE) Utvecklingsenheten administrerar olika former av anställningar med stöd, som lönebidragsanställning, trygghetsanställning, offentligt skyddad anställning mm. Arkivdata och KomJobb är exempel på insatser man genomgår i olika stadier av anställningsstöd. Till dessa krävs att man varit mycket långvarigt arbetslös, utförsäkrad, eller i annan mycket utsatt position i förhållande till arbetsmarknaden. Inte många unga har hunnit hamna där. Under UE ligger organisatoriskt projekt och verksamheter som Nuevo, Unga föräldrar, Ungdomstrainee, Arkivdata, KomJobb samt lönebidragsanställningar. Ingelsta Praktikcenter (IPC) Ingelsta Praktikcenter är organisatorisk ram för många verksamheter, som exempelvis Praktiksamordningen och Rehabresurs. IPC fungerar också som en fysisk arena där långtidsarbetslösa personer kan få genomföra olika typer av praktik eller arbetsträning. Här finns Myrornas lager där brukaren kan få jobba med sortering och lagerhantering. Man kan få arbeta i kök, med städ eller med underhåll och service, allt beroende på vilken åtgärd man är i. Brukaren får här träna på att ta instruktioner, passa tider och kunna ta kritik. Det finns i vissa insatser även möjligheter till teoretiska inslag. Arbetsförmedlingen (AF) Arbetsförmedlingen är organiserat i tre kontor, med vardera fem till sex ungdomshandläggare. De arbetar med företagskontakter, jobbmatchning, rekryteringsträffar, lägger upp handlingsplaner och erbjuder coachning och seminarier mm. Ungdomen börjar med skriva in sig, få en ungdomshandläggare och delta i ett planeringssamtal under vilket en handlingsplan för det fortsatta jobbsökandet läggs upp. De tre första månadernas arbetslöshet innehåller krav på att aktivt söka jobb, samt erbjudandet om att få en jobbcoach. Arbetsförmedlingen har inte insyn i hur ofta coach och ungdom träffas eller hur coachningen går

7 till. Ungdomen kan däremot fortfarande bli kallad att gå på rekryteringsträffar och blir matchad mot inkommande jobb. Efter tre månader kan ungdomen bli inskriven i den så kallade jobbgarantin för ungdomar. Inom garantin kan ungdomen bli erbjuden praktik, vissa utbildningar, eventuella utredningar samt få tillgång till övrigt stöd som Arbetsförmedlingen har möjlighet att ge. Destination arbete (DA) Destination arbete är en kommunal arbetsmarknadsåtgärd, främst till för personer med olika typer av ekonomiskt bistånd, i åldrarna 16-65 år. Här får klienten träffa en arbetskonsulent som bedömer i vilken insats klienten hör hemma. Under DA ligger organisatoriskt projekt som Efter Plugget, Jobbcollage, Flitresursen, Språkträningen, Navigatorcenter och Feriesamordningen. DA kan anvisa vidare till dessa eller andra verksamheter inom den kommunala organisationen, som t.ex. praktik på IPC. DA har också ett eget basutbud som innehåller arbetsmarknadscoachning, CV-skrivning mm. DA skapades för att fungera som en ingång till övrig arbetsmarknadsverksamhet. Man ville inom organisationen utveckla och förstärka kommunikationen mellan de olika verksamheterna och enheterna genom Destination arbetes tillkomst. Här skulle en detaljerad kunskap kring alla åtgärder, insatser och metodutvecklingsverksamheter finnas. 2 Genom att ha ett litet antal klienter per arbetskonsulent skulle en professionell bedömning kunna ges. Arbetskonsulentens uppgift är att stötta individen att göra sin egen handlingsplan. Medan EB skulle ansvara för motivationen till insatsen skulle DA motivera inom insatsen. Efter plugget Efter plugget är ett projekt inom Uppdrag Ungdom. Det riktar sig till de ungdomar som sommaren 2010 avslutade eller hoppade av gymnasiet och sökte ekonomiskt bistånd. Det har tidigare visat sig att många ungdomar har svårt att klara av att leva upp till Arbetsförmedlingens krav under de tre första arbetslösa månaderna. Syftet med Efter plugget var därför att stötta ungdomarna genom att ge dem daglig sysselsättning. På så vis skulle de hållas aktiva och därigenom inte bli utskrivna från AF innan jobbgarantin för ungdomar kunde påbörjas. Efter plugget använde sig av gruppverksamhet utan individuellt fokus. Ungdomarna gick igenom DAs basutbud, varpå de gick ut i en tremånaders lång praktik. Praktikplatserna skulle de gärna hitta själva, annars blev de placerade på IPC. Projektet är kortvarigt och hade vid tillfället för intervjun inte pågått mer än någon vecka. Feriesamordningen Feriesamordningen är en kommunal satsning som varje år erbjuder ett visst antal sommarjobb till ungdomar som har sommarlov från sina gymnasiestudier. Några platser är vikta till ungdomar från särskolan, till ensamkommande flyktingbarn och några få till vuxenstuderande. 2 Norrköpings kommun, Förhandling enligt MBL & 11 angående organisation av arbetsmarknadsåtgärder, Avn-2008.2812

8 För att bli aktuell för ett av jobben måste ungdomen genomgå en ansökningsprocess, med skriftlig ansökan och intervju. Sommarjobben är på kommunala arbetsplatser eller på Stadium sportscamp. Det finns också ett antal platser på föreningar, som Arbis Teater eller på företag som Scandiateatern. Flitresursen Här har motiverade ungdomar som går på SFI med introduktionsersättning möjlighet att delta i en annorlunda typ av språkträning. Man läser SFI enbart med andra ungdomar, i liten grupp. Ungdomarna har varje vecka tre dagar med språkundervisning och två dagar i praktik. Praktiken har som syfte att fungera som språkträningsplatser och inte som regelrätta praktikplatser. På schemat står även hälsa, och framöver ska också samhällsinformation ges. Man har vid intervjutillfället ett eventuellt framtida samarbete med Ebersteinska gymnasiet under utformning. Jobbcollege Jobbcollege är ett ESF-projekt (Europeiska Social Fonden) som drivs av organisationen Communicare. Projektet erbjuder kommunen en daglig verksamhet för ungdomar på ekonomiskt bistånd. Ungdomarna som blir anvisade hit är sådana som inte klarar kraven från AF. Man arbetar i grupper, har föreläsningar, jobbar med personlig utveckling, har individuella samtal, pratar politik, gör studiebesök mm. Coacherna som håller i arbetet poängterar att det ska inte kännas som en åtgärd, och inte heller som skolan. Man pratar mycket om det egna entreprenörskapet, om att se sig själv som ett företag och att hitta sitt eget ansvar. Jobbfokus Jobbfokus är ett metodutvecklingsprojekt finansierat genom SamÖ. Metoden som ska utvecklas är handläggningen av ekonomiskt bistånd på enhet II. Två socialsekreterare från enheten jobbar i projektet, som delar lokal med en kommunal studie- och yrkesvägledningscentral. Metoden som prövas är att ge mer tid till varje klient genom att ha färre klienter än på EB. Man har en öppen mottagning med drop-in tider istället för telefontider. Man har en egen handläggare på AF, som bara jobbar med dessa klienter. Metoderna man använder är kartläggning, samtal med ungdomarna och trepartsamtal tillsammans med AF inför den fortsatta planeringen. Eftersom projektet är ett metodutvecklingsarbete förändras det allt eftersom det pågår. Från början var målgruppen ungdomar utan någon känd problematik som varit arbetslösa längre än tre månader. Det visade sig däremot att dessa ungdomar inte dök upp och man antog hypotesen att de antagligen klarade sig själva. Målgruppen omformulerades då till att vara aktivt arbetssökande ungdomar, som misslyckats med att bli kvalificerade för jobbgarantin för ungdomar.

9 Jobbspånargruppen och Jobbjakten Inom Navigatorcenter (se nedan) arbetar en projektledare från studieförbundet Sensus, med en metod som kallas Jobbspånargruppen och Jobbjakten. Ungdomarna i Jobbspånargruppen är ännu inte anställningsbara men har viljan till förändring. Gruppen träffas en gång i veckan tillsammans med en ledare från Sensus. Man arbetar med lösningsfokuserade gruppsamtal, med förhållningssätt till arbete och privatliv, attityder och självkänsla. Det kan handla om små beteendemönster som kan behöva ändras på, som att äta frukost, vad frukosten ska bestå av eller att rensa klädkammaren. Målet är att ungdomarna ska ut i samhället och börja nätverka. När ungdomen känner sig redo för Jobbjaktsgruppen går man vidare dit. Jobbjakten innebär att ungdomarna gör företagsbesök. De knackar dörr, kvarter efter kvarter. Besöken syftar till att kartlägga arbetsplatsen och få företagaren att berätta om sitt företag. Det kan under intervjun framkomma att företaget har ett arbetstillfälle eller framtida rekryteringsbehov. Då tar man informationen med sig tillbaka för att hitta lämplig kandidat i jobbjaktslagen att presentera för företaget. Man skapar under detta arbete en stor kunskap om arbetsmarknaden och skaffar kontakter och nätverk för framtiden. Navigatorcenter (NC) NC har varit ett samverkansprojekt mellan kommunen och Sensus studieförbund. De vill täcka in många uppgifter i sin verksamhet. Verksamheten är förlagd i Sensus lokaler, där en arbetskonsulent från kommunen och en projektledare från Sensus arbetar, samt projektledaren för Jobbjakten. Målet med verksamheten är att ungdomen ska nå arbete, studier eller annan sysselsättning som ger egen försörjning. Till NC kan ungdomar komma från olika håll. De kan vara anvisade från EB, från DA, de kan komma från AF eller från socialtjänsten. De kan också komma på frivillig väg utan övrig kontakt med myndigheter. På NC finns ingen daglig verksamhet, utan istället är verksamheten koncentrerad till individuella samtal för vägledning, kartläggning och planering. Tanken är att alla ungdomar som blir aktuella på NC ska få hjälp vidare till för dem rätt åtgärd, stödverksamhet, utbildning eller kontakt. Arbetskonsulterna på NC har därför en stor uppgift i att känna till och ha överblick på alla åtgärder, insatser och möjligheter som erbjuds ungdomar. En viktig del i NCs arbete är att fungera som ett nav i ett brett nätverk av ungdomsaktörer inom kommunen. Dessutom har de försökt att få mandat för att arbeta praktiskt med det kommunala uppföljningsansvaret, men har inte fått någon respons på förslaget, berättar enhetschefen för DA. Sensus beviljade medel för deltagande i NC har under september tagit slut. Sensus påbörjade en ny ansökningsprocess i syfte att fortsätta sin medverkan i verksamheten, men då enhetschefen för DA inte kunde garantera att kommunen fortsätter driva NC har Sensus dragit tillbaka sin ansökan. Nuevo Nuevo är ett metodutvecklingsprojekt i samverkan mellan Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås och Örebro. Projektet är finansierat genom ESF och Örebro kommun är projektägare.

10 Det är en verksamhet för arbetslösa ungdomar som står väldigt långt bort från arbetsmarknaden och är långtidsberoende av ekonomiskt bistånd eller har aktivitetsstöd från AF. Ungdomarna har ofta inget slutbetyg från gymnasiet, de har mycket psykiska sjukdomar, medicinering, dålig självkänsla, de har varit utsatta för övergrepp eller bär på trauman av olika slag. De är också ofta i behov av utredningsstöd. De har inte klarat tidigare åtgärder eller inte blivit kvalificerade för ungdomsgarantin. Deltagandet ska mynna ut i praktik, utbildning eller jobb. På Nuevo får ungdomarna daglig individuell- såväl som gruppträning, stresshantering, själkänsloövningar, initiativträning och exponeringsträning. Man erbjuder psykologkontakter och i viss mån även utredningar för diagnoser. Man kan också erbjuda vissa utbildningar. Ledarna följer ibland med ungdomar till andra myndigheter och praktikplaster. Nuevo utvärderas av en forskare från Mälardalens högskola. Praktiksamordningen Inom arbetsmarknadskontoret har allt arbete med praktikplatser samlats på ett ställe som kallas Praktiksamordningen. Här arbetar man med alla typer av praktikplatser som kommunen genom arbetsmarknadskontorets administrerar. När arbetskonsulenter eller annan personal inom kontorets verksamhetsområden vill placera en ungdom i praktik, alternativ anta en praktikant i sitt arbete, ska hon/han vända sig hit. Second Chance School 20-24 (SCS 20-24) SCS 20-24 är ett projekt som vid årsskiftet 2010/2011 övergår till att bli en permanent verksamhet under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, med ekonomiskt stöd från SamÖ. SCS 20-24 vill inte bli kallad eller uppfattad som en skola, utan som en hybrid där målet och fokus är arbetsmarknaden. Målgruppen för SCS 20-24 är långtidsarbetslösa ungdomar i åldern mellan 20 och 24 år, som inte har fullgjort gymnasiet, eller som inte har slutbetyg med fullständigt betygsdokument. Ungdomen söker sin plats i verksamheten och blir intervjuad innan antagning. Verksamheten går ut på att ungdomen varje vecka alternerar mellan att läsa kurser i skolan och att vara ute på en arbetsplats, på en så kallad utbildningsplats. Utbildningsplatserna ska matcha ungdomens egna önskemål om yrke, vilket kombineras med att man arbetar med yrken som inte finns inom de ordinarie rekryteringsvägarna, som t.ex. isolerare inom ventilation, glasmästare och däckmontör. På SCS 20-24 arbetar man mycket med att skaffa och upprätthålla företagskontakter. Det finns möjlighet att läsa upp skolbetygen, även om i stort sett ingen väljer att göra det. Istället läser de livskunskap och arbetsmarknadskunskap, ekonomi mm. Varje elev har en utbildningsplan som innehåller mätbara faktorer som följs upp både på arbetsplatsen och i skolan. Utbildningsplanen ligger till grund för när ungdomen kan bedömas som färdig varpå ett utbildningsbevis erhålls. Språkträningen Språkträningen är en visstidsverksamhet fram till november 2010, då nytt beslut ska tas om en eventuell fortsättning. Verksamheten vänder sig till invandrare som av någon anledning inte

11 klarar av SFI-studierna, och som anvisas hit av EB. Anledningen till deltagarnas behov behöver inte vara ett verkligt misslyckande avseende språket, utan det kan ligga i att de har svårt att vara i grupp pga trauman eller släktproblematik, att de vill bära slöja eller annat. De får individuell språkträning i samband med praktik på IPC, där också en del av undervisningen sker. En gång i veckan får de ett individuellt samtal, och en gång i veckan deltar man i en gruppverksamhet. Förutom ett undantag på 19 år är de yngsta deltagarna runt 28/29 år, trots att någon nedre gräns inte satts. Unga föräldrar Verksamheten Unga föräldrar har varit ett samarbetsprojekt mellan Sensus och kommunen. Den riktade sig till målgruppen unga föräldrar mellan 18 och 25 år, vars barn är mellan 0 och 6 år. Under tre års tid har projektledaren kämpat med verksamheten, men stött på olika typer av problem, bla i ledningsdirektiv och uteblivna anvisningar. Under september fick projektledaren i uppgift att arbeta fram ett förslag till förändrad verksamhet och målgrupp. Hon utreder behovet av en liknande verksamhet för nyanlända föräldrar, oavsett ålder. Denna utvärdering beräknas vara klar under november månad 2010. Unga föräldrar bestod av tre delar. Den första riktade sig till föräldrarna och erbjöd gruppverksamheter och individuella samtal. Hit kunde ungdomar anvisas från EB. Man arbetade med folkhögskolepedagogik kring ett stärkande av individen, och individen i sin föräldraroll. Målet var att deltagaren skulle gå vidare till arbete eller annan egen försörjning. Sensus höll i en andra verksamhet som riktade sig till både barn och föräldrar, dit deltagare kunde komma frivilligt. Verksamheten liknade studiecirklar och man ägnade sig åt färg och form, babysång, uteaktivitet, barndans, matlagning mm. Det fanns också en verksamheter för nyanlända unga föräldrar. Unga jobb Unga jobb är en satsning från privata näringslivet med syfte att utmana företag att erbjuda fler arbetslösa ungdomar praktikplatser. Det är ett rikstäckande projekt, i vilket Unga Jobb Östergötland ingår som länsprojekt. De har ett något annorlunda arbetssätt än riksprojektet, bland annat har de en utvidgad målgrupp med ungdomar mellan 18-30 år. Under sommaren 2010 omvandlades projektet i Östergötland till ett ESF-projekt som inleddes med en mobiliseringsfas, där ungdomar kartläggs. Man söker svar på vilka ungdomarna är, vad de gör och vilka behov de har. Efter detta går man över i en genomförandefas där 200 ungdomar i praktik ska följas. De ska få prova olika aktiviteter i samband med praktiken. Projektet ska skriva rapporter samt ta fram en metodbok. Målsättningen är att metodutveckla praktikverktyget, få aktörer att samarbeta i frågan, samt att implementera projektresultatet i ordinarie verksamheter och strukturer. Norrköpings Ungdomsboende Ungdomsboendet ligger inom socialtjänstens ramar, men fick trots detta ett besök tidigt i kartläggningens arbete, innan avgränsningen mot socialtjänstens verksamheter var tydligt uttalad.

12 Till Norrköpings ungdomsboende kommer ungdomar mellan 17 och 20 år. Det är ungdomar som inte längre kan bo hemma, och ännu inte klarar ett eget boende. Anledningen till att man inte längre kan bo hemma kan bero på att föräldrarna har övergivit ungdomen, att föräldrarna inte kan tillgodose barnets behov eller att ungdomen har en problematik som inte föräldrarna längre kan handskas med. Många ungdomar är också på väg tillbaka från tvångsvård. Verksamheten handlar i första hand om att träna det vardagliga livet med dygnsrytm, städning och matlagning mm, dvs att träna inför ett vuxet självständigt boende. Försörjning har ungdomar från socialkontoret. Först i ett andra skede går man vidare mot att rusta för att klara egen försörjning, då det så småningom kan bli aktuellt med ekonomiskt bistånd. Ungdomshälsan Ungdomshälsan är en permanent verksamhet i samarbete mellan kommunen, landstinget och RFSL. Målgruppen är ungdomar med lättare depressioner, eller ungdomar i behov av gynekologisk kontakt. Här får ungdomen kostnadsfria, kurativa samtal, max tolv samtal per ungdom. Tyngre problematik, som utredningsbehov, medicinering diagnoser mm hänvisas till BUP eller vuxenvården. Ungdomen kan få gynekologisk undersökning, som får ta högst 15 min per besök. Man får hjälp med preventivmedel, undersökning och graviditetstest. Man kan få STD-undersökning i förebyggande syfte, dvs vid lätt misstanke. Under hösten ska NC börja med att tillbringa 45 min i veckan i Ungdomshälsans lokaler. Ungdomstrainee Ungdomstrainee är ett sexmånadersprojekt som ingår i Uppdrag Ungdom. Projektet riktar sig till ungdomar som är arbetslösa och uppbär ekonomiskt bistånd. Deltagarna börjar med en månads introduktion under vilken man pratar om arbetsmarknadskunskap, entreprenörskap, får facklig information och lär sig om personlig marknadsföring. Efter denna inledande månad ska ungdomarna ut på arbete i form av en traineeplats i ett halvår. Arbetet de får är så kallat Nystartsjobb som beviljas från Arbetsförmedlingen. Det är kommunen genom Utvecklingsenheten som är arbetsgivare oavsett inom vilken bransch deltagarna jobbar. De får avtalsenlig lön. Inom projektet ska det mätas inte bara hur många som får jobb eller går vidare till studier, utan även om den egenupplevda hälsan och välbefinnandet hos deltagarna är bättre efter åtgärden än innan. Även Ungdomstrainee är ett kortvarigt projekt som under intervjun är alldeles nystartat. Översikt För att få någon form av överblick över de olika åtgärderna följer här en uppställning av några av dem i en tabell. Endast sådana åtgärder dit ungdomarna kan bli anvisade är med i uppställningen. Som exempel kan nämnas att IPC inte är med, trots att ungdomar kan finnas på plats. De är dock på IPC som deltagare i någon form av åtgärd, exempelvis Språkträningen eller praktik genom DA eller Efter plugget. Uppgifterna i tabellen är insamlande under perioden maj

13 till oktober 2010. I tabellen kan utläsas om åtgärden är en tillfällig verksamhet, som exempelvis metodutveckling inom ordinarie verksamhet, eller projekt (kolumn T). I kolumn V syns om det är en varaktig verksamhet. Vidare redovisas vem som är huvudman för verksamheten samt vilken åldersgrupp som får delta. I kolumnen kallad Antal redogörs för hur många ungdomarna är, och i den sista kolumnen uppges i procent hur stor andel av deltagarna som är ungdomar. Tabell 6 Översikt åtgärder 2010 Åtgärd T V Huvudman Ålder Antal % Arkivdata X AMK 18-64 1 1,6 Destination Arbete X AMK 16-65 87 35 Efter Plugget X AMK ca 18-24 21 100 Feriesamordningen X AMK ca 17-19 319 100 Flitresursen X AMK 20-24 15 100 Jobbcollege X AMK 18-25 40 100 Jobbfokus X AMK 18-24 70-80 100 Jobbgaranti för ungdomar X Arbetsförmedlingen 16-24 624 100 Jobbjakten + Jobbspånargruppen X Sensus 16-24 11 100 KomJobb X AMK 18-64 5 2,8 AMK Navigatorcenter X (tidigare delat med Sensus) 16-24 21 100 Nuevo X AMK 18-29 35 100 AMK SCS 20-24 X (tidigare SamÖ) 20-24 40*** 100 ingen Språkträning X AMK gräns 1 * Unga Jobb X Östsam 18-30 8 100

14 Åtgärd T V Huvudman Ålder Antal % Ungdomsboendet X Socialkontoret 16-24 35 100 upp till Ungdomshälsan X Landstinget 25 ** 100 Ungdomstrainee X AMK 20-25 15 100 Unga föräldrar X AMK 18-24 0 100 * ingen uppgift ** svårt att uppskatta *** SCS har 40 årsplatser. Platserna besätts av olika ungdomar, i takt med att de avslutas pga jobb, studier eller annan orsak. Statistik Den första frågan som måste avhandlas för att kunna komma vidare handlar om vilka de ungdomar är som blir aktuella för samhällets åtgärder. Därför följer här en kort statistisk överblick där siffror jämförs mellan Norrköping och landet i stort. Först redovisas statistik över arbetslösa ungdomar, inskrivna på Arbetsförmedlingen, sedan ungdomar som sökt ekonomiskt bistånd. Detta har jämförts med motsvarande statistik för hela landet. I tabell 1 visas hur många ungdomar som bor i Sverige respektiver i Norrköping. Siffrorna är hämtade från SCSs befolkningsstatistik och avser augusti 2010. Tabell 1 Antal folkbokförda ungdomar i åldern 16-24 år aug 2010 Antal % av totalbefolkningen Sverige 997 575 10,6 Norrköping 16 384 12,6 Arbetslöshet Siffrorna för hur hög arbetslösheten är bland ungdomar i landet skiljer sig åt beroende på om ungdomar som är heltidsstuderande räknas in i statistiken för arbetslösa eller inte. Statistiska centralbyrån har anpassat sig till EU och FN-organets ILO:s regler och inkluderar heltidsstuderande ungdomar i sin statistik. 3 Arbetsförmedlingens siffror för arbetslöshet är lägre än i SCB: s arbetskraftsundersökningar, vilket beror på att de bland annat inte räknar in 3 SCB, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2010:1, Principiella grunder för Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och arbetsmarknadsstatistiken, www.scb.se, 2010-10-01

15 heltidsstuderande ungdomar, så till vida de inte är inskrivna som arbetssökanden på Arbetsförmedlingen. 4 I tabell 2 redovisas ungdomarnas arbetslöshet i riket, och i tabell 3 syns motsvarande siffror för Norrköpings kommun. Procentsatsen visar på hur stor andel som är arbetslösa inom ungdomsgruppen 16-24, och inte mot den totala arbetslöshetssiffran för hela befolkningen. De arbetslöshetssiffror som presenteras nedan har hämtats från Arbetsförmedlingens hemsida över månadsstatistik och avser augusti månad 2010. 5 Tabell 2 Arbetslösa ungdomar i Sverige 16-24 år, aug 2010 Totalt % Män Kvinnor Inskrivna 144 570 14,5 79 635 64 935 arbetslösa Öppet arbetslösa 56 264 5,6 31 276 24 988 I program 43 998 4,4 25 932 18 066 Tabell 3 Arbetslösa ungdomar i Norrköping 16-24 år, aug 2010 Norrköping Totalt % Män Kvinnor Inskrivna 2362 14,4 1288 1074 arbetslösa Öppet arbetslösa 1000 6,1 538 462 I program 706 4,3 403 303 Ekonomiskt bistånd Nedan i tabell 4 redovisas statistik för hur många i åldern 16-24 år som under augusti 2010 har ansökt om ekonomiskt bistånd i Norrköpings kommun. Siffrorna avser antalet beslutshushåll, vilket innebär de hushåll som fått beslut angående en inlämnad ansökan om ekonomiskt bistånd, oavsett utfall. Statistiken visas uppdelat på de tre enheterna inom ekonomiskt bistånd. Introduktionsersättning för flyktingar ingår inte. 6 Tabell 4 Beslutshushåll på ekonomsikt bistånd, ålder 16-24 år, aug 2010 Antal sökande ungdomshushåll Män Kvinnor Mottagningen 70 - - Enhet II 433 - - Enhet III 189 - - Totalt 692 304 388 4 AMS, Faktaunderlag till månadsstatistiken för augusti 2010 arbetsförmedlingen, www.ams.se 2010-10-01 5 AMS, Månadsstatistiken för augusti månad 2010, www.ams.se 2010-10-01 6 Norrköpingskommuns Individ-, Familje- och Omsorgsverksamhets system, 2010-10-01

16 En person som kommer tillbaka efter ett uppehåll på sex månader registreras som nytt ärende. Det betyder att man kan återkomma gång på gång, år efter år, utan att det ses som ett och långvarig bidragsberoende. I snitt söker 726 ungdomar i Norrköping ekonomiskt bistånd varje månad, och de söker i genomsnitt bistånd under en period av 10 månader. Antalet långtidsberoende ungdomar i Norrköping är i augusti 564 stycken, vilket innebär att de sökt ekonomiskt bistånd 10 av 12 månader. I tabell 5 redovisas antal ungdomar i hela landet som fått ekonomiskt bistånd. Dessa siffror gäller till skillnad från ovan år 2009. De har jämförts med motsvarande siffror för Norrköping under år 2009, och visas även som procent mot hela ungdomsgruppen. Tabell 5 Ekonomiskt bistånd, ungdomar 16-24 år, 2009 Sverige 7 % Norrköping 8 % Biståndmottagare 94 764 8,4 2339 13,9 Ålder De i denna rapport undersökta arbetsmarknadsåtgärderna, projekten och verksamheterna har många olika definitioner på i vilken ålder en person räknas som ungdom. Här följer några exempel på åldersspann, 18-30, 16-24, 17-20, 16-25, 16-20, 20-24, 18-29, 18-24, 19-29 samt ingen nedre gräns men upp till 25 eller 35 år. Vem är ungdomen? Innan frågan om de erbjudna arbetsmarknadsåtgärderna täcker behovet kan undersökas, bör man veta vilken ungdomen är som söker sig till ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Därför ska informanternas bild av vilken ungdomen de möter i sin yrkesutövning presenteras här. En bråkdel av alla ungdomar Informanterna är överens om att bilden som florerar i samhället av att ungdomar är lata och asociala inte stämmer. Många av informanterna vill istället framhålla och poängtera att de allra flesta ungdomar är optimistiska och sugna på att starta något, och på att komma igång med livet. De tar sig in på arbetsmarknaden, är jobbklara och drivna. På Arbetsförmedlingen menar man att ungdomar gärna vill ha ett jobb, problemet kan istället vara att de inte vet inom vilket yrke, och att de ibland inte har realistiska mål. På ekonomiskt bistånds olika enheter påpekar informanterna att de ungdomar som kommer dit är en bråkdel av alla ungdomar. Man menar också att även bland dessa återfinns många som är motiverade och vill arbeta för en förändring av den egna situationen. Att det idag finns många ungdomar som saknar slutbetyg med samlat betygsdokument konstaterar bland annat informanterna på Arbetsförmedlingen. Även inom EB är det tydligt att 7 Socialstyrelsens statistikdatabas, http://192.137.163.40/epcfs/index.asp?modul=seb, 2010-10-01 8 Norrköpingskommuns Individ-, Familje- och Omsorgsverksamhets system, 2010-10-01

17 många ungdomar har ganska dåliga betyg, eller inget slutbetyg alls. Arbetsförmedlare 1 menar att många ungdomar är pluggtrötta, och en del inte ens söker till gymnasiet eftersom de känner att det är för mycket plugg och teori. På Jobbfokus säger socialsekreteraren att det är oerhört vanligt med läs- och skrivsvårigheter. Det finns en grupp ungdomar som i stort sett alla informanter återkommer till och som man är överens om har ökat i antal. Gruppen kallas gråzonsungdomar eller mellangränsungdomar. Den är svår att definiera, den uppges bestå av ungdomar som av olika anledningar hamnar utanför, eller mellan, de flesta stödinsatserna i samhället. Tidigare kunde dessa ungdomar få okvalificerade yrken som inte längre finns. Dessa ungdomar beskrivs som inte färdiga för arbetslivet. Informanterna berättar också att det inte från början är tydligt vilka ungdomar det gäller. Det blir tydligt allteftersom ungdomen misslyckas i den ena stödinsatsen efter den andra. Informanterna berättar om ungdomar som är lågbegåvade utan att vara särskoleelever, de berättar om ungdomar som har dåligt självförtroende, är omogna och omotiverade. De uppger också att det har blivit vanligt med ungdomar med mycket dåligt minne, och att de har anledning att misstänka att många ungdomar har aspergers syndrom eller andra neuropsykiatriska sjukdomar. Det uppges finnas ungdomar som inte inser att de har några problem, samt de som inte vill ha någon hjälp. De finns också ungdomar som själva säger att de inte känner sig tillhöriga någonstans. Mycket ofta uppges de också må psykiskt dåligt, med ångest, depressioner och fobier. Överlag handlar det om ungdomar som är resurssvaga i fråga om nätverk, vänskap, utbildning, ekonomi mm. Att dessa gråzonsungdomar finns är tydligt men att fånga och forma en tydlig definition av gruppen med ledning av informanternas berättelser är svårt. Det är personer som helt enkelt har inte passar i det nuvarande samhällets krympande normalitet, som biståndshandläggare 2 på enhet II uttrycker det. När informanterna talar om ungdomarnas hopp inför framtiden tecknas en dyster bild. Ungdomshälsan menar att det är en skillnad mot för tio år sedan i att ungdomarna idag inte har så mycket hopp om att vara, eller om att kunna bli, vuxna. Det är svårt att bryta sig loss och bli vuxen om man måste bo hemma, vilket blir följden av att inte kunna försörja sig själv. Trots att det finns så många valmöjligheter öppna för ungdomarna idag så vågar de inte pröva sig fram, eftersom pressen att lyckas är så stor. På NC berättas att 80-90 % av ungdomarna känner hopplöshet inför framtiden. På Jobbfokus håller man med och berättar att de ungdomar man träffar nästan helt saknar både tankar och drömmar inför framtiden. Inom kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd stöter man också på ungdomar med problem som kriminalitet, missbruk och sociala problem vilket kräver kontakt med frivård, landsting och socialtjänst. Den sjuka ungdomen? En övervägande del av informanterna har vidrört ungdomars psykiska ohälsa, dess uttryck, bakgrund och konsekvenser. Det finns en utbredd ohälsa hos de personer som söker ekonomiskt bistånd, så även bland ungdomar, påpekar bland andra verksamhetschefen för EB. De är i dåligt

18 skick trots att de ofta inte är sjukskrivna. Arbetskonsulenten på Flitresursen menar att ungdomarna ofta har mycket med sig i bagaget, och de som inte jobbar med de här ungdomarna har svårt att förstå att man kan hinna bli rejält sargad redan som ung. Många informanter uppger att ungdomarna mår sämre idag än tidigare, samtidigt som den psykiska ohälsan har krupit ner i åldrarna. Det kan skönjas två olika typer av psykisk ohälsa i informanternas tal. Den första handlar om att många ungdomar upplevs bära på misstänkta, och ibland diagnostiserade, neuropsykiatriska funktionshinder. Alla informanter framhåller just neuropsykiatriska funktionshinder och aspergers syndrom som en ökande faktor. Den andra ohälsan handlar om mer blandade symptom. Informanterna nämner sociala fobier, ångestproblematik, psykosomatiska besvär och depressioner, både djupare och lättare sådana. Medicinering förekommer ofta. Flera av informanterna uppger att ungdomarna lider av dåligt självförtroende och dålig självkänsla. På insatser som kommer ungdomen nära, som Nuevo och Ungdomshälsan, berättar informanterna att det är väldigt vanligt med sexuella övergrepp i problematiken, och att ungdomen sällan har kompisar eller vuxenkontakter som stöd. Det förekommer också att ungdomar haft krigsupplevelser. Ungdomshälsan berättar att många av ungdomarna har suicidtankar. En del är så dåliga att de tidvis behöver en god man till hjälp med att sköta ekonomi och liknande, enligt uppgift från enhet III. Det framkommer i många av verksamheterna att många av ungdomarna pga detta har svårt att klara ett vanligt, vuxet liv, med sociala kontakter och en dygnsrytm som passar samhället. De tar bland annat inte hand om sin mathållning och hygienen i det egna hemmet. Projektledaren för Jobbcollege hävdar att det finns trender i hur ungdomar framställer sin hälsa. Hon menar att de hittar på sina åkommor som en förklaring till varför de inte fungerar i samhället och inte klarar av de krav på motprestationer som ställs. Just nu har de förklaringar som social fobi och tvångstankar. I fråga om att hitta information om sitt påstådda handikapp är ungdomen plötsligt fylld av engagemang och motivation, till skillnad från annars, menar hon. På enhet III menar man att det kan vara så att ungdomar hittar på att de har DAMP eller social fobi. Men det kan också vara så att idag talar ungdomarna om att de har problem, då det inte är lika skamfyllt längre. Det finns också det motsatta, att de som har problem inte berättar om det. På enhet II menar däremot båda informanterna att den psykiska ohälsa de stöter på med depressioner, sociala fobier och tvångstankar i stor utsträckning baseras på intyg från läkare. Även då ungdomarna inte har diagnostiserats menar informanterna att tillstånden inte är påhittade. Informanterna på enhet II och projektledaren på Jobbcollage träffar samma grupp av ungdomar, då enhet II anvisar ungdomarna till Jobbcollege. En informant menar att många ungdomar har gjort en självdiagnos i ADHD eller DAMP, eftersom de sedan de var tre till fyra år gamla har fått höra att de är besvärliga och har funktionshindret. Några av informanterna menar också att en del av ungdomars stigande ohälsa och grundproblematik bottnar i ekonomisk osäkerhet och i bristen på sysselsättning, medan några menar att det är framförallt de lättare depressionerna som beror på arbetslösheten.