Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur

2008-06-16 Dnr 2007/1755 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur

2

IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Ewa Gouranius, Thomas Hedström, Rolf Hermond uppdragsansvarig, Rikard Jeneskog, Jörgen Leyendecker och Eva Nordström. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm 2008-06-16 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Bo Lundgren Chef för tillsynsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Syfte... 8 1.3 Mål... 8 1.4 Tillvägagångssätt... 9 2 Metodbeskrivning... 10 2.1 Stickprovsgranskning... 10 2.1.1 Metod för urval... 10 2.1.2 Beskrivning av urvalsgruppen... 10 2.1.3 Metod för stickprovsgranskning... 11 2.2 Intervjuer... 11 2.2.1 Metod... 11 2.3 Underrättelser... 12 2.3.1 Metod... 12 3 Fakta och statistik... 13 3.1 Om regionerna... 13 3.2 Ersättning och ersättningstagare... 15 4 Resultat av granskningen... 17 4.1 Iakttagelser... 17 4.1.1 Allmänt... 17 4.1.2 Handlingsplaner... 18 4.1.3 Anvisningar och matchning... 20 4.1.4 Arbetsmarknadspolitiska program... 23 4.1.5 Övriga iakttagelser... 24 5 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt... 25 5.1 Inledning/Statistik... 25 5.1.1 Granskning... 26 5.1.2 Uppföljning... 26 5.1.3 Orsaker till underrättelser... 27 5.2 Intervjuer... 27 6 Slutsatser... 28 6.1 IAF avser att följa upp:... 31 Bilaga 1 Granskningsmall... 32 Bilaga 2... 34 Intervjufrågor vid AF Kultur Arbetsförmedlare... 34 Intervjufrågor vid AF Kultur Chefer.... 38 5

6

Sammanfattning Föreliggande rapport är en uppföljande granskning av Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet föranledd av en förstudie som IAF presenterade under våren 2007. Syftet är att granska hur kontrollen av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen utförs gentemot ersättningstagarna. Målet är att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för arbetssökande ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur. Granskningen har utförts dels genom intervjuer av chefer och medarbetare på Arbetsförmedlingen Kulturs regionkontor, dels genom en stickprovsgranskning av daganteckningar och handlingsplaner från ett urval av ersättningstagare. Granskningen omfattade även samtliga underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som skrevs vid kontoren under första halvåret 2007. Vid granskningen av materialet framkom att det var vanligt förekommande att dokumentationen i ärendena var bristfällig och att uppföljningar av aktiviteterna i handlingsplanen var ofullständig eller bristfälligt dokumenterade. Vi har inte kunnat belägga att matchning mot, och en diskussion med de sökande om, kompletterande yrken förs. IAF har även noterat ett flertal ärenden där underrättelser till arbetslöshetskassorna enligt IAF:s bedömning skulle ha varit motiverad. Dessa ärenden gäller främst när de sökande utför uppdrag vilka inte är förenliga med försäkringens villkor. Av intervjuerna framgick att såväl arbetsförmedlare som chefer var väl medvetna om försäkringens villkor och att dessa diskuterades mycket. De informerade de sökande i ett tidigt skede om reglerna i arbetslöshetsförsäkringen, och upplevde att de yngre sökande var orienterade i frågan redan innan kontakten med förmedlingen. De intervjuade uppgav att de kände sina sökande väl och hade en kunskap om i vilket skede av arbetslösheten de befann sig. Detta kan vara en anledning till att dokumentationen i ärendena brister. I intervjuerna uppgavs att de sökande var aktiva i sitt sökande efter arbete, både vad gäller kulturyrken, kompletterande yrken och geografiskt sett. På grund av den bristande dokumentationen i de studerade ärendena kan IAF inte belägga detta. Arbetsförmedlingen ombeds att senast den 1 oktober 2008 redovisa åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas till följd av de iakttagelser som denna granskning visat. 7

1 Inledning 1.1 Bakgrund IAF beslöt i sin verksamhetsplan för 2007 att granska Arbetsförmedlingen Kulturs tillämpning av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. Uppdraget har utförts av arbetsförmedlingsgruppen inom IAF:s tillsynsenhet. Projektet inleddes med en förstudie av Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhetsområde och kulturarbetarnas situation på arbetsmarknaden. Syftet med förstudien var att belysa om arbetslöshetsförsäkringen fungerade som en omställningsförsäkring inom kulturarbetsmarknaden. Förstudien skulle även leda fram till relevanta frågeställningar inför en under 2007 planerad granskning av Arbetsförmedlingen Kultur. IAF fann anledning att efter förstudien initiera en fördjupad granskning. I föreliggande rapport behandlas bland annat hanteringen av underrättelser, av- respektive ersättningsanmälan, anvisningar till lediga platser och arbetsmarknadspolitiska program, de arbetssökandes individuella handlingsplaner samt tillämpningen av reglerna för lämpligt arbete. Nämnas bör att den nya myndigheten Arbetsförmedlingen bildats efter IAF:s granskningsperiod. Den Mellersta regionen upphör organisationsmässigt. Den nya myndighetens formering har även inneburit att förordningar omarbetats. IAF vill därför påpeka att den utförda granskningen baserar sig på de förordningar som tillämpades under granskningsperioden. 1.2 Syfte Syftet är att granska Arbetsförmedlingen Kulturs handläggning och kontroll av ersättningstagarnas efterlevnad av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. 1.3 Mål Målet är att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för arbetssökande ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur. 8

1.4 Tillvägagångssätt Granskningen har omfattat följande delar; stickprovgranskning av daganteckningar och handlingsplaner för ett urval av ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur under första halvåret 2007 särskild granskning av handlingsplaner i urvalet av personer inskrivna sedan fem år tillbaka fördjupad granskning av 10 procent av ovan nämnda urval granskning av underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som Arbetsförmedlingen Kultur har skrivit under första halvåret 2007 besök och intervjuer med ett antal arbetsförmedlare på var och ett av de fem regionala förmedlingskontoren inom Arbetsförmedlingen Kultur intervjuer med cheferna vid de fem regionala förmedlingskontoren inom Arbetsförmedlingen Kultur datasammanställning över ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur 9

2 Metodbeskrivning 2.1 Stickprovsgranskning 2.1.1 Metod för urval Urvalet av daganteckningar och handlingsplaner gjordes utifrån personer som under det första halvåret 2007 var inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur och som dessutom hade arbetslöshetsersättning någon gång under den perioden. Antal personer som uppfyllde dessa kriterier var 6 789. Utifrån en vanlig statistisk urvalsmodell gjordes ett urval på 378 personer. Urvalet var ett obundet slumpmässigt urval (OSU) med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 2.1.2 Beskrivning av urvalsgruppen Inom urvalet visade det sig i nio fall vara i princip omöjligt att genomföra någon granskning på grund av obefintliga eller mycket bristfälliga daganteckningar. Urvalsstorleken slutade därför på 369 personer. Tabell 2.1: Urvalsgruppen fördelat på region och åldersgrupp. Region -24 år 25-34 år 35-54 år 55 - år Totalt Östra 1 55 94 18 168 Södra 2 18 26 8 54 Västra 2 32 47 8 89 Mellersta 0 10 14 6 30 Norra 2 12 11 3 28 Totalt 7 127 192 43 369 Fördelningen mellan regionerna inom Arbetsförmedlingen Kultur motsvarade ungefär fördelningen av samtliga sökande. Den största regionen var den Östra varifrån 46 procent (168 personer) av urvalspersonerna kom och den minsta var den Norra regionen varifrån 8 procent (28 personer) kom. När det gällde åldersfördelning var de flesta (52 procent) i åldrarna 35-54 år men även gruppen 25-34 år var stor (34 procent). Den arbetslöshetskassa som flest urvalspersoner tillhörde var Sveriges teaterverksamma (27 procent), men även Alfakassan 1, Journalisternas och Musikernas 1 Alfakassan lämnar grundbelopp för dem som inte är medlem i någon annan arbetslöshetskassa och inkomstrelaterad ersättning till dem som varit anslutna till Alfakassan i mer än 12 månader. Alfakassans verksamhetsområde täcker alla branscher. Ansluten kan den bli som uppfyller kravet för medlemskap i en arbetslöshetskassa. 10

arbetslöshetskassor utgjorde en stor del (tillsammans 37 procent) i urvalet. Hela 36 procent var således medlemmar i andra arbetslöshetskassor. Majoriteten (52 procent) av urvalspersonerna tillhörde yrkesområdet scen och ton, 30 procent tillhörde ord och media och18 procent bild och form. När det gäller inskrivningstid hade den Norra regionen störst andel personer som har varit inskrivna i fem år eller mer (29 procent), medan den Östra regionen hade störst andel personer som varit inskrivna i mindre än ett år. 2.1.3 Metod för stickprovsgranskning I syfte att erhålla en så enhetlig bedömning som möjligt upprättades en granskningsmall (bilaga1). Under arbetets gång lades tveksamma fall åt sidan för att senare diskuteras i gruppen. Trots detta har gruppen i efterhand konstaterat att bedömningen skiljt sig åt i ett fåtal fall, vilket inneburit att vissa ärenden strukits vid den statistiska sammanställningen. Orsaken har främst rört svårigheter att fastställa om handlingsplaner följs upp och om antalet anvisningar inom yrket och kompletterande arbeten. 2.2 Intervjuer 2.2.1 Metod Intervjuerna, som har hållits med regionkontorscheferna respektive arbetsförmedlare, var genomförda som gruppsamtal. Denna intervjuform valdes i första hand för att underlätta för intervjuobjekten att föra ett fritt resonemang. Ett öppet samtal i grupp ger bättre förutsättningar för intervjuarna att fånga upp handläggarnas synpunkter och attityder om arbetsförförmedlingens uppgift inom arbetslöshetsförsäkringen. Syftet var främst att fokusera på arbetet med kontrollfunktionen, men även att få en bild av det dagliga arbetet med de olika yrkesgrupperna inom kulturområdet. På varje regionkontor har en grupp med arbetsförmedlare intervjuats. Från IAF:s sida var det ett uttalat önskemål att handläggarna ifråga skulle ha varierande arbetsuppgifter och minst en arbetsförmedlare från varje av de tre yrkesområdena, scen och ton, ord och media och bild och form. Kontoren utsåg själva vilka som skulle delta. Regionkontorscheferna intervjuades för sig och deltog inte i samtalen med arbetsförmedlarna. 11

Under samtalen använde vi ett antal frågor (bilaga 2) som stöd. Frågorna var formulerade i förväg och med avsikten att inte begränsa intervjuobjekten under samtalets gång. Samtalen är inspelade och sammanställda i efterhand. 2.3 Underrättelser 2.3.1 Metod IAF granskade samtliga 27 stycken Underrättelser till arbetslöshetskassan där Arbetsförmedlingen Kultur ifrågasatte ersättningsrätten för sökande med ersättning från arbetslöshetskassa under det första halvåret 2007. Vi inhämtade även arbetsförmedlingens daganteckningar i dessa ärenden för samma period. Ärendena granskades avseende anledningen till underrättelsen, tiden mellan orsak till underrättelsen och meddelandedatum, samt arbetslöshetskassornas beslut. 12

3 Fakta och statistik 3.1 Om regionerna För ökad förståelse av resultaten som framkommit i granskningen följer här en beskrivning av hur regionerna såg ut med avseende bland annat på geografisk lokalisering, arbetslöshet, olika förutsättningar och antal ersättningstagare. Figur 3.1: Karta över regioner, regionkontor, arbetsförmedlare utanför regionkontoret samt antal inskrivna första halvåret 2007. Kartan bygger på information från Arbetsförmedlingen Kultur. 13

Beskrivningarna av regionkontoren är hämtade från våra intervjuer med respektive kontorschefer. Östra regionen som omfattade Stockholms, Uppsala och Gotlands län var den till ytan minsta regionen, men hade ca 40 procent av Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet. Regionkontoret låg centralt i Stockholm. Dessutom fanns arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen Kultur på arbetsförmedlingarna i Uppsala och Visby. Kontoret var uppdelat i tre branschlag och en grupp för rehabiliteringsärenden. Södra regionen omfattade Skåne, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län med regionkontoret i Malmö. Regionen hade dessutom förmedlare ute i länen, 19 personer totalt. Förmedlarna var uppdelade i tre branschlag samt ett lag som arbetade med direktservice. Direktserviceslaget skötte även BAS-informationen för nyinskrivna arbetssökanden. Två förmedlare hade till uppgift att arbeta med rehabiliteringsfrågor och andra svårare ärenden. Västra regionen omfattade Västra Götaland, Jönköping och Hallands län med regionkontoret i Göteborg. Sammanlagt hade kontoret ett upptagningsområde på 56 kommuner. Fem arbetsförmedlare fanns ute i länen stationerade på de lokala arbetsförmedlingarna. Totalt omfattade personalen 26 personer. Kontoret hade delat upp förmedlarna dels i branschgrupper och dels i verksamhetsområden såsom arbetsgivarkontakter och matchning, utbildningar, långtidsinskrivna och rehabiliteringsärenden. Mellersta regionen med kontor i Örebro omfattade Värmland, Örebro, Dalarna, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län. Det fanns tolv anställda på kontoret. Sju fanns i Örebro och fem ute i länen. De som var placerade ute i länen fick arbeta med alla frågor rörande de sökande. Norra regionen omfattade 63 procent av Sveriges yta med ca tio procent av de etablerade kulturarbetarna. Från söder till norr täckte området Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Kontoret hade tolv anställda varav tio arbetsförmedlare. Av dessa tio fanns, förutom på kontoret i Umeå, förmedlare på de lokala arbetsförmedlingarna i Luleå, Östersund, Hudiksvall, Sundsvall och i Gävle. 90 procent av den Norra regionens kulturarbetsmarknad fanns på dessa orter. 14

Arbetsförutsättningarna för Mellersta och Norra regionen skilde sig från de övriga regionerna då en stor del av kulturarbetsmarknaden var koncentrerad till storstäderna. Närheten till, arbetsgivare/uppdragsgivare och närheten till de stora kulturinstitutionerna, medieföretagen och intresseorganisationerna i storstadsregionerna gav andra förutsättningar för arbetsförmedlingen och de inskrivna arbetssökande. Den Östra regionen hade under det första halvåret 2007 flest antal inskrivna, 5 743, och den Mellersta regionen hade minst antal inskrivna, 1 071 personer. Sammansättningen mellan de inskrivna yrkesgrupperna såg även olika ut. I den Norra regionen var fördelningen av inskrivna 34 procent på bild och form, 34 procent på ord och media och resten på scen och ton. I den Östra regionen hade däremot scen och ton flest inskrivna. Sökandestrukturen inom de olika områdena avspeglades i varje regionkontors inre organisation. 3.2 Ersättning och ersättningstagare Tabell 3.1: Ersättningstagare fördelat på region, första halvåret 2007. Region Antal ersättningstagare Östra 3 104 Södra 1 073 Västra 1 641 Mellersta 471 Norra 464 Totalt 6 753 Källa: IAF:s databas A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS) Under första halvåret 2007 var 13 248 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur. Av dessa erhöll 6 753 personer arbetslöshetsersättning någon gång under perioden. Östra regionen hade flest ersättningstagare motsvarande 46 procent av alla ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. Den Norra regionen var minst med motsvarande 7 procent ersättningstagare. 15

Tabell 3.2: Ersättningstagare fördelat på region och sökandekategori första halvåret 2007. Region Helt arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Östra 2 150 302 1 689 Södra 754 183 454 Västra 1 134 278 751 Mellersta 297 107 252 Norra 325 108 221 Totalt 4 660 978 3 367 Källa: A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS) Eftersom en och samma person kan byta sökandekategori flera gånger förekommer här en viss överlappning. Majoriteten av ersättningstagarna som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur var helt arbetslösa under det första halvåret 2007. Av de 6 753 ersättningstagarna var 69 procent helt arbetslösa, 15 procent deltidsarbetslösa och 50 procent timanställda någon gång under perioden. Tabell 3.3: Utbetald arbetslöshetsersättning (Tkr) fördelat på region och sökandekategori, första halvåret 2007. Region Helt arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Totalt Östra 52 483 5 737 49 684 107 905 Södra 20 389 3 893 11 767 36 050 Västra 31 506 5 184 18 859 55 549 Mellersta 7 711 2 251 7 158 17 120 Norra 7 996 2 074 6 257 16 327 Totalt 120 085 19 139 93 725 232 951 Källa: A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS) Ersättningstagarna vid Arbetsförmedlingen Kultur erhöll nära 233 miljoner kr i arbetslöshetsersättning första halvåret 2007, vilket motsvarade ungefär 2 procent av den totalt utbetalda arbetslöshetsersättningen under perioden. Drygt hälften utbetalades till personer som var helt arbetslösa, 40 procent utbetalades till timanställda och 8 procent till de deltidsarbetslösa. Eftersom den Östra regionen var störst med avseende på antal inskrivna och antal ersättningstagare har den regionen också störst utbetalt belopp bestående av 46 procent av den totala summan. 16

4 Resultat av granskningen En del av granskningen var att se om det fanns upprättade handlingsplaner, om handlingsplanerna var upprättade inom den föreskrivna tiden 2 och om de var uppföljda enligt AMS anvisningar 3. Vidare inriktade vi oss på anvisningar inom sökandens yrkesområde och/eller till kompletterande arbeten. Vi granskade även dokumentationen kring matchning av lämpliga arbeten. Vi tittade också på hur ofta sökanden hade haft kontakt med arbetsförmedlingen under det första halvåret 2007, och på vilket sätt kontakten skedde. Det underlag som vi hade till förfogande för granskningen var utdrag av daganteckningar och handlingsplaner hämtade från arbetsförmedlingens datasystem AIS. I detta avsnitt kommenteras granskningsresultaten med hjälp av vad som framkom i intervjuerna. 4.1 Iakttagelser 4.1.1 Allmänt Det kan konstateras att dokumentationen i en stor del av ärendena var bristfällig, vilket innebar att det fanns svårigheter att följa gången i enskilda ärenden. Det har medfört att det vid granskningen har varit svårt att se om något har utelämnats i det enskilda ärendet som kan ha betydelse för Arbetsförmedlingens myndighetsutövning i arbetslöshetsförsäkringen, den s.k. kontrollfunktionen. Arbetsförmedlingen ska i detta hänseende följa Förvaltningslagens 4 intention i sin myndighetsutövning. Vid intervjuerna med förmedlarna framkom att man i många fall inte utformade handlingsplaner på det sätt som är angivet i förmedlingens anvisningar. IAF har kunnat konstatera detta vid genomgång av de handlingsplaner som granskades i det statistiskt utvalda materialet. Intervjuerna från samtliga områden angav tidsbrist som främsta skäl till att handlingsplanerna blir bristfälliga. 2 Fr.o.m. 1 januari 2007 ska en handlingsplan vara upprättad inom 30 dagar 6 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Tidigare gällde inom tre månader.. 3 AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner och Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (2005:1) för tillämpning av AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner. 4 Förvaltningslagen 15 17

Ytterligare exempel på brister som observerades var att det sällan fanns någon dokumenterad uppföljning av beviljade sökanderesor. Detta innebar att det saknades information som kunde vara nödvändig för bedömningen om den sökande hade fortsatt rätt till arbetslöshetsersättning. 4.1.2 Handlingsplaner Tabell 4.1: Handlingsplaner fördelat på regioner, andel(%). 5 Regionkontor Inte upprättad Upprättad inom föreskriven tid Upprättad efter föreskriven tid Elektronisk Ingen uppgift Totalt Östra 6 73 19 1 1 100 Södra 2 80 19 0 0 100 Västra 2 71 26 0 1 100 Mellersta 17 70 10 0 3 100 Norra 11 68 21 0 0 100 Totalt 6 73 20 0,3 1 100 Tabell 4.1 visar statusen för den senast upprättade handlingsplanen för varje person i urvalet, fördelat på regionerna. Högst andel med ej upprättad handlingsplan fanns i Mellersta regionen. I Södra regionen var det störst andel med handlingsplan upprättad inom föreskriven tid medan det i Västra regionen förekom högst andel med handlingsplan upprättad efter föreskriven tid. Vid granskningen framkom att handlingsplanerna, i de flesta ärendena, var schablonmässigt upprättade inom föreskriven tid. Av intervjuerna framgick att man prioriterade att upprätta handlingsplaner i tid, men att handlingsplanernas kvalitet ofta blir eftersatt. Ny handlingsplan ska upprättas minst var sjätte månad 6. IAF kan konstatera att de nyupprättade handlingsplanerna inte skilde sig i några väsentliga delar mot tidigare handlingsplaner. Om det förekom en skillnad så var det i beskrivningen av aktuell arbetssituation. Nya överenskommelser saknades eller dokumenterades knapphändigt. Uppföljning av aktiviteterna som anges i handlingsplanerna ska enligt Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter 7 6 Ny handlingsplan ska upprättas minst en gång varje sexmånaders period, 10 AMSFS 2004:11. 7 AMSFS 2004:11 18

och de allmänna råden 8 ske vid varje kontakt med arbetsförmedlingen. Vi har endast i några få av de granskade ärendena sett att det fanns dokumenterade uppföljningar. Enligt Arbetsmarknadsverkets metodstöd 9 för individuella handlingsplaner ska arbetsförmedlaren och den sökande tillsammans gå igenom överenskommelsen och arbetsförmedlaren ska i daganteckningarna notera vad som har gjorts. IAF har vid granskningen uppmärksammat att detta sällan har skett. Oftast följde inga daganteckningar som noterade nya överenskommelser eller kommenterade vad den sökande gjort sedan senaste kontakten. IAF har dock vid granskningen funnit några exempel på föredömlig uppföljning och dokumentation. Arbetsförmedlarna uttalade även att det fanns svårigheter med uppföljningar då de inskrivna var hos dem under korta perioder och däremellan gick in och ut i olika upp- drag. IAF har vid granskningen uppmärksammat att det fanns sökanden som sällan hade kontakt med arbetsförmed- lingen. Den kontakt som förekom var på sökandens initiativ eller när ny handlingsplan skulle upprättas. Vi noterade även att upprättande av ny handlingsplan vanligtvis inte föranledde ökade eller fördjupade kon- takter mellan de sökande och arbetsförmedlarna. Vid intervjuerna uppgavs från flera olika kontor att de kände sina sökande och att de var väl medvetna om vad de olika sökande hade på sin agenda och i vilket skede i arbetssökandet de befann sig. Det gav en bild av att informationen i handlingsplanerna och daganteckningarna blev knapphändiga eftersom handläggarna ändå kände till den sökandes situation. 8 Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (2005:1) för tillämpning av AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner. 9 Handläggarstöd för handlingsplan daterad 2007-02-02 19

4.1.3 Anvisningar och matchning Tabell 4.2: Anvisningar under första halvåret 2006 respektive 2007 samt anvisningar per 100 kvarstående arbetslösa 10 förd e- lat på region inom Arbet sförmedlingen Kultur, övriga arbetsförmedlingar och totalt. Antal anvisningar Antal anvisningar per 100 inskrivna arbetslösa Halvår 1 2006 Halvår 1 2007 Halvår 1 2006 Halvår 1 2007 Östra 1 085 641 27 18 Södra 350 323 20 20 Västra 253 513 13 27 Mellersta 175 464 20 63 Norra 192 469 24 65 Summa Arbetsför- 2 055 2 410 22 28 medlingen Kultur Övriga 238 209 230 862 51 61 arbetsförmedlingar Totalt 240 264 233 272 51 60 Källa: Arbetsförmedlingen Som tabell 4.2 visar finns tydliga skillnader i andel anvisning mellan Arbetsförmedlingen Kultur och de övriga arbetsförmedlingarna. Under det första halvåret 2007 registrerades 28 anvisningar per 100 inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur jämfört med 61 anvisningar per 100 inskrivna hos övriga arbetsförmedlingar. Det har dock för båda kategorierna ökat något från för- sta halvåret 2006, då det var 22 anvisningar per 100 inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur jämfört med 51 anvisningar per 100 inskrivna vid de övriga arbetsför- medlingarna. Vid en jämförelse mellan de fem olika regionerna inom Arbetsförmedlingen Kultur framgick att lägst antal anvisningar per 100 inskrivna registrerades i Östra regionen (18 per 100) och högst i Norra regionen (65 per 100) under första halvåret 2007. Av de intervjuade arbetsförmedlarna framgick att arbetet med anvisningar var en svår uppgift då få av de arbeten som fanns inom kultursektorn förmedlades av Arbetsförmedlingen. De sökande sökte sina arbeten genom informella nätverk vilket istället dokumenterades i daganteck- ningarna. 10 Inskrivna arbetslösa är beräknat utifrån Arbetsförmedlingens uppgifter om antal kvarstående vid varje månad. Ett genomsnitt har beräknats för att få en uppgift för hela året. 20

En del intervjuade tog även upp den tid av arbetet som anvisningar tog. De beskrev att vissa sökande upplevde anvisningar som något positivt medan andra kunde bli upprörda. Vid intervjuerna framkom även att handläggare ansåg sig ha en god bild av hur aktiva de sökande var och att det fördes mycket diskussion kring s.k. brödjobb (kompletterande arbeten). Det uttalades att de föredrog att ge tips om arbeten istället för att konkret anvisa och att det var viktigt att det skulle vara kulturarbeten som anvisades. Eftersom förmedlarna inte hade de arbetsgivarkontakter inom andra yrken än kulturbranschen som vanliga förmedlingar hade, var det vanligt att sökande som ville ha ett kompletterande arbete hittade det själva. Vid en chefsintervju framkom att det arbetades med att öka intensiteten kring anvisningar till kompletterande arbeten. Det uppfattades som viktigt att om en sökande vid matchningen vid upprepade tillfällen inte fick några träffar på lämpliga arbeten så skulle vägledningsinsatser sättas in. Flera handläggare uttryckte att det var en självklarhet för försörjningen att de sökande hade ett brödjobb. Vid granskningen av daganteckningarna framgick emellertid inte om det var en vanlig företeelse. Av handlingsplanerna gick det oftast inte att utläsa om det skedde överenskommelser att söka kompletterande yrken, utan det vanliga var att dokumentationen och överenskommelserna rörde de kulturyrken som registrerades för respek- tive person. Det framgick heller inte av daganteckningarna att diskussioner kring kompletterande arbeten för- av, eller med, de des sökande. IAF har konstaterat i ett flertal ärenden att dokumentationen i handlingsplanerna uppvisade brister, vilket innebar att även underlaget för att bedöma om den sökande var aktivt arbetssökande var bristfälligt. Handläggarna uppgav vid flera tillfällen att de kände sina sökande och att de vet att de sökande var aktiva. IAF bedömer att den bristande dokumentationen skapar svårigheter, inte minst i situationer där en handläggare som tar över ett ärende från en annan handläggare inte kan utläsa vad som har gjorts, vad som har sagts eller vad som har överenskommits. IAF ser detta som ett ge- 21

nerellt problem och har vid tidigare granskningar 11 påtalat den bristande dokumentationen i handlingsplanerna. Uppföljning av anvisningar skedde mestadels endast genom att den sökande redovisade att den sökt arbetet, inte utfallet av ansökan eller genom kontakt med arbetsgivaren. AMS utfärdade den 1 mars 2006 nya riktlinjer som säger att anvisningar alltid ska följas upp. Dokumentation av matchning skedde sporadiskt, oftast endast genom att det i handlingsplanen stod matchning 0 resultat. Som framkom vid intervjuerna så fanns inte mycket av kulturarbetena i Platsbanken. Vid granskningen kunde IAF se att de sökande som mestadels matchades med positivt resultat återfanns inom mediebranschen, vilket torde vara en bransch som förekommer mer i Platsbanken än andra kulturyrken. IAF har även sett att de inskrivnas angivna yrkesområde ofta var kraftigt begränsande. Även vid den fördjupade granskningen av långtidsinskrivna framgick att angivet sökt yrke ofta fick stå kvar orörda under flera års tid, trots att arbetsmarknaden för de yrkena varit svag. I intervjuerna framkom att kulturarbetare hade en positiv inställning till geografisk rörlighet och att diskussionerna mellan förmedlare och sökande ofta gällde detta. I de granskade handlingarna gick detta inte att belägga. IAF kunde inte genom dokumentationen utläsa att rörligheten var stor men vi kunde konstatera att en del av de sökande löst sin situation, mestadels genom kompletterande arbeten. 11 IAF rapport 2006:7 (Den individuella handlingsplanens roll för kontrollfunktionen). 22

4.1.4 Arbetsmarknadspolitiska program Tabell 4.3: Påbörjade program under första halvåret 2006 respektive 2007 samt antal påbörjade program per 100 kvarstående arbetslösa fördelat på region inom Arbetsförmedlingen Kultur, övriga arbetsförmedlingar och totalt. Antal påbörjade Påbörjat program program av 100 inskrivna Halvår 1 2006 Halvår 1 2007 Halvår 1 2006 Halvår 1 2007 Östra 660 300 16 8 Södra 321 112 18 7 Västra 389 129 19 7 Mellersta 207 80 24 11 Norra 193 77 24 11 Summa Arbetsförmedlingen Kultur 1 770 698 19 8 Övriga arbetsförmedlingar 106 552 38 618 23 10 Totalt 108 322 39 316 23 10 Källa: Arbetsförmedlingen Det finns en viss skillnad i antal påbörjade program per 100 arbetslösa mellan Arbetsförmedlingen Kultur och övriga arbetsförmedlingar. Vid Arbetsförmedlingen Kultur var det 8 påbörjade program per 100 inskrivna jämfört med 10 per 100 för övriga Arbetsförmedlingar. Skillnaderna i antal påbörjade program per 100 inskrivna mellan de fem olika regionerna inom Arbetsförmedlingen Kultur var tämligen små, från 7 program per 100 i Södra och Västra regionen till 11 program per 100 inskrivna i Mellersta och Norra regionen. De intervjuade arbetsförmedlarna uppgav att skillnaden i medelstilldelningen och regleringen/utbudet av arbetsmarknadspolitiska program varit påtagligt. På så gott som alla kontor uppgavs att det var stöd till start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag) som var vanligast. Det fanns även vissa kurser som var mer specifika för respektive region och där metoderna i de olika kurserna varierade. En region samarbetade med potentiella arbetsgivare för att kunna erbjuda kulturarbetarna nya utvecklingsområden. Generellt kan även sägas att utbildningar inom medieområdet var vanligt förekommande. Vid chefsintervjuerna framkom att det vid flera regioner förekom diskussioner och arbete med att erbjuda långtidsinskrivna utbildningar som gav en möjlighet till att lämna kultursektorn. Flera chefer uppgav även att det fanns förhoppningar att nystartsjobben även skulle om- 23

fatta den offentliga sektorn, och att detta skulle leda till en utökad arbetsmarknad för kulturarbetarna 12. Vid granskningen av daganteckningar för personer som har varit inskrivna i fem år eller mer noterade vi att andelen som deltagit i programverksamhet var hög. Vi noterade även att dokumentationen i dessa ärenden var bristfällig och att det har varit svårt att följa ärendenas gång för att se vad som förutom programverksamheten gjorts och överenskommits. 4.1.5 Övriga iakttagelser Vid granskningen av daganteckningarna noterade IAF att det flera gånger förekom att de sökande i e-post rapporterade i efterhand att de sedan en tid tillbaka hade ett arbete. I allmänhet skickades det då en avanmälan till arbetslöshetskassan från det datum som e-posten kommit in till arbetsförmedlaren. Vid granskningen framkom även exempel på att avanmälan inte skett vid situationer där det enligt försäkringens villkor så borde ha skett, ex. vid uteblivna besök. Vid dessa tillfällen gjordes upprepade försök till kontakt med de sökande, genom telefon, e-post eller brev. I granskade ärenden framkom att den sökande själv uppgav att den repeterade eller övade in roller. Vi har registrerat exempel då den sökande arbetat med utställningar, uppsättningar utomlands eller arbetat med egna projekt såsom manusförfattande, skrivit böcker osv. Arbetsförmedlingen har i dessa fall valt att inte underrätta arbetslöshetskassan. Flera av de intervjuade uppgav att det var problem med olika tolkningar av reglerna hos arbetslöshetskassorna. Vissa chefer uppgav att det fanns goda kontakter med arbetslöshetskassorna, medan en kommenterade att de (arbetslöshetskassorna) tolkar reglerna på sitt sätt, olika, vilket gör det lite krångligt. En arbetsförmedlare uppgav att det inte var ett rättssäkert system för de sökande i och med att arbetslöshetskassorna gjorde helt olika bedömningar i liknande ärenden och att det största problemet var behandlingen av dem som klassades som egna företagare. 12 Från och med den 1 januari 2008 utvidgades nystartsjobben till att gälla även offentliga arbetsgivare. 24

Vid intervjuerna framkom även att begreppet särskild hänsyn 13 hade en tendens att till viss del leva kvar. Inom flera regioner arbetades det aktivt med att förändra inställningen kring reglerna i arbetslöshetsförsäkringen och i intervjuerna uppgavs att det var lättare att förklara villkoren i försäkringen för de yngre som nu blir inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur än för de äldre inskrivna. Det fanns en större acceptans för regelverket bland yngre kulturarbetare även om vissa yrkesgrupper uppgavs få större problem än andra. 5 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 5.1 Inledning/Statistik Under det första halvåret 2007 fick i genomsnitt 281 843 personer i Sverige ersättning från en arbetslöshetskassa. Samtliga arbetsförmedlingar skickade i 7 303 ärenden meddelande om underrättelse gällande ifrågasatt ersättningsrätt för arbetssökande, eller ca 2,6 procent. 14 Arbetsförmedlingen Kulturs fem regionkontor hade under samma period i genomsnitt 1 734 personer inskrivna som arbetssökande vilka var berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Kontoren gjorde bedömningen att det fanns skäl att ifrågasätta rätten till ersättning i 27 ärenden, eller ca 1,6 procent. 15 Underrättelserna berörde medlemmar i 10 olika arbetslöshetskassor fördelat på Teaterverksammas och AEA fem underrättelser var, Journalisternas och Alfakassans arbetslöshetskassor fyra underrättelser var, Lärarnas, SIF:s och SKTF:s arbetslöshetskassor två var och slutligen ST:s, Småföretagarnas samt Handelsanställdas arbetslöshetskassor en underrättelse vardera. 13 I propositionen 1999/2000:139 En rättvisare och tydlig arbetslöshetsförsäkring diskutera vilka hänsyn som ska tas till de speciella förhållanden som råder inom vissa arbetsmarknader och branscher bl.a. kulturarbetsmarknaden. 14 Procentangivelsen kan vara något lägre då flera underrättelser kan beröra samma person. 15 Östra 2, Södra 2, Västra 11, Mellersta 7 och Norra 5 underrättelser. 25

I 14 ärenden beslutade arbetslöshetskassorna om nedsättning med 25 procent. 16 Ett beslut medförde avstängning. 17 I fyra ärenden beslutade arbetslöshetskassorna att tillerkänna ersättning, i fyra ärenden var de sökande inte ersättningssökande och i tre ärenden var de inte ersättningsberättigade. Ett ärende återkallades av arbetsförmedlingen. 5.1.1 Granskning I Arbetsförmedlingens datasystem (AIS) lagras påminnelser för att handläggarna enkelt ska kunna följa upp gjorda anvisningar. För att få fram dessa påminnelser krävs att handläggarna manuellt begär att få se vilka påminnelser som kommit upp. Rutinerna anger att detta ska ske varje dag. Av de uppgifter som vi sett i underrättelserna framgick att uppföljning av anvisningarna till lediga arbeten ofta görs en relativt lång tid efter det datum då anvisningen gavs. I de ärenden då underrättelser skrevs fick arbetslöshetskassorna kännedom om detta efter en lika lång tid. Följden kan bli att den sökande kan komma att uppbära felaktig ersättning under tiden innan arbetslöshetskassorna hunnit fatta beslut om t.ex. nedsättning av dagersättning. Arbetslöshetskassorna får då fatta beslut om återkrav i de fall den arbetssökande fått full ersättning. 5.1.2 Uppföljning Underrättelserna ska skickas till arbetslöshetskassorna inom den stipulerade tiden: en vecka efter händelsen som ligger till grund för underrättelsen. 18 Det datum då arbetsförmedlaren öppnar ärendet för att kontrollera att den sökande sökt det anvisade arbetet definieras som händelsedatum. I de granskade underrättelserna varierade tiden mellan händelsedatum och det datum då underrättelsen skrevs. I fem ärenden skrevs underrättelsen senare än en vecka efter händelsedatum. Orsak till underrättelser var i 23 ärenden att den sökande inte sökt anvisade arbeten och 10 av dessa ärenden följdes upp först efter 2 månader eller längre tid efter händelsedatum. (Ansökningar om arbete med sista ansökningsdag undantagna) 16 Enligt 45 ALF p. 1 eller 2 17 Enligt 43 ALF p 1 18 AMS administrativa anvisningar om underrättelser, 2005-09-19 26

5.1.3 Orsaker till underrättelser IAF har granskat underrättelserna från arbetsförmedlingen Kultur till respektive arbetslöshetskassa. Den dominerande orsaken till underrättelserna var att den sökande inte sökt anvisade arbeten (23 underrättelser) och i fyra fall angavs annan orsak. I de fall de anvisade inte sökt anvisat arbete, baserades underrättelserna enbart på de sökandes uppgifter och inte efter kontroll med en presumtiv arbetsgivare. Arbetsförmedlingen utgick således från att den enskilde lämnade korrekt information. 5.2 Intervjuer Vid intervjuerna med chefer och arbetsförmedlare framkom att man gav basinformation till nyinskrivna om reglerna, och att de arbetssökande efter informationen borde, eller skulle kunna, förstå innebörden av de krav som ställs för att få ersättning. Det framgick också av intervjuerna att den ökade fokuseringen på kontrollfunktionen inte fått helt genomslag bland alla medarbetare på Arbetsförmedlingen Kultur. Vissa fäste stor betydelse vid servicefunktionen och uppgav sig ibland ha mycket svårt att kombinera denna med kontrollfunktionen, trots att man var medveten om regelverket, medan andra såg båda funktionerna som naturliga. Någon arbetsförmedlare nämnde i detta sammanhang att de föredrog att avanmäla sökande istället för att skriva en underrättelse. Förklaringen var, att en avanmälan ger bra effekt på sökbeteendet och att hanteringen med att producera en underrättelse är omständligt och tidskrävande. Genomgående hade både chefer och förmedlare stort förtroende till de sökande. Det upplevdes som att de var självgående och att det krävdes en högre aktivitet av de sökande på kulturarbetsmarknaden för att få arbete jämfört med andra arbetslösa i andra branscher, vilket i sin tur kan medföra att kontrollen från arbetsförmedlingen tenderar att utebli. Från alla regionkontor uppgavs att man hade någon eller några utsedda personer som var resurser i kontrollfunktionsarbetet, och därmed hade ett särskilt ansvar att lyfta frågor som var av vikt för försäkringens villkor. 27

6 Slutsatser Syftet med den presenterade granskningen har varit att granska Arbetsförmedlingen Kulturs handläggning och kontroll av ersättningstagarnas efterlevnad av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Genom stickprovsgranskning av daganteckningar och handlingsplaner har vi följt ett urval av de ersättningsberättigades ärenden. Vi har även intervjuat arbetsförmedlare och deras chefer för att få en inblick i arbetet med kontrollfunktionen och hur det dagliga arbetet på förmedlingarna fungerar. Vi kan genom intervjuerna konstatera att Arbetsförmedlingen Kulturs personal har en relativt hög medvetenhet om vikten av arbetet med kontrollfunktionen. Det diskuteras mycket och komplicerade ärenden tas upp i grupperna för att öka enhetligheten i ärendehanteringen. Från så gott som samtliga regioner angavs att det är lättare att diskutera regelefterlevnad med de yngre sökanden än med de äldre. Vi kan konstatera att dokumentationen i de granskade ärendena ofta var bristfälliga och att det fanns uppenbara problem att följa gången i ärendena. Med anledning av den uttalade personkännedom som förmedlarna uppgav sig ha om de sökande kan vi dra slutsatsen att behovet av dokumentation i ärendena tenderar att ges låg prioritet. Istället koncentreras arbetet på att så fort som möjligt coacha den sökande till ett nytt uppdrag samtidigt som detta självfallet är arbetsförmedlarnas huvuduppgift. Dock vill IAF understryka de dubbla roller som arbetsförmedlarna har att utföra, dels i form av service och dels i form av kontroll. För att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring krävs en hantering av båda uppgifterna, vilket ställer stora krav på de metoder och riktlinjer som varje arbetsförmedlare ska arbeta efter. Möjligheten att följa ärendegången i dokumentation och beslut är av största vikt för att rätt ersättning ska utgå till rätt person. Arbetsförmedlarnas kontrollfunktion är en vital del i arbetslöshetsförsäkringens funktionssätt och ska utgöra en garant för att arbetslöshetskassorna får korrekta underlag för sina beslut. Det underlag vi har haft till vårt förfogande, daganteckningar och handlingsplaner, uppvisade sådana brister i dokumentationen att det i flera fall var omöjligt att uttala sig om huruvida den sökande kunde anses stå till arbetsmarknadens förfogande. I flera ärenden framkom att den sökande utförde uppdrag som borde föranlett en underrättelse till arbetslöshetskassan. Detta gällde de ärenden 28

där det redovisades att personerna arbetade med utställningar, manusförfattande etc. I övrigt har vi även noterat ärenden där handlingsplanerna inte innehöll några förändringar mellan uppdateringarna. Det fanns inte heller dokumenterat några andra överenskommelser än de automatgenererade som var standardtext i mallarna för handlingsplaner, eller så saknades ofta tidpunkt för när redovisning skulle ske eller ny handlingsplan upprättas. För att handlingsplanen ska kunna utgöra ett konkret stöd i arbetet med att den sökande så fort som möjligt återgår i arbete bör, enligt IAF, kvaliteten på dokumentationen avsevärt förbättras. Med anledning av vad AMS riktlinjer, utfärdade den 1 mars 2006, säger om uppföljning av anvisningar, och att aktivitetsbegreppet ska baseras på vad som överenskommits i handlingsplanen, anser IAF att relationen mellan bedömningen av aktivitet och frekvensen av underrättelser har ett samband. När underlaget är bristfälligt uppstår problem med att bedöma den sökandes aktivitet, och således blir arbetet med underrättelser eftersatt. Både handläggare och chefer vid Arbetsförmedlingen Kultur angav i intervjuerna att anvisning och matchning till kompletterande arbeten var frekvent. I första hand inriktades matchningen mot de kulturarbeten som fanns på Platsbanken, men eftersom dessa utgjorde en mindre del inriktades arbetet istället till kompletterande yrken. Vi har i granskningen av daganteckningarna inte kunnat belägga omfattningen av detta arbete. Istället har vi noterat att matchningen utfördes med avseende på den sökandes angivna sökta yrke, vilket kan vara snävt definierade. Det dokumenterades inte i regel heller om diskussioner har förts med de sökande om matchningen ska ske på andra yrken. Till följd av den bristande dokumentationen i ärendena gick det inte att utläsa om de sökande var tillräckligt aktiva i sitt sökande efter arbete. Av intervjuerna framgick att de sökande har hög geografisk rörlighet vilket torde innebära att de söker de yrken de är utbildade för i hela landet. Detta framgick inte tydligt av daganteckningarna även om det i så gott som samtliga granskade ärenden med tillhörande handlingsplaner stod att den sökande sökte arbete i hela landet. I granskningen av dem som varit inskrivna i fem år eller mer framgick inte att diskussionerna om yrkesbreddning ökade ju längre tid som personen var inskriven vid arbetsförmedlingen. Av intervjuerna framkom att begreppet särskild hänsyn och onödig yrkesväxling diskuterades på förmedlingarna. Vi kan i efterhand, även om 29

den bristfälliga dokumentationen möjligtvis leder oss till fel slutsats, konstatera att frågan om en nödvändig yrkesväxling skulle kunna initieras i ett tidigare skede i flera ärenden. Som tidigare redovisats har Arbetsförmedlingen Kultur en låg grad av underrättelser jämfört med övriga förmedlingar. Den dominerande orsaken till underrättelserna var att de sökande inte sökt anvisade arbeten. Av de granskade daganteckningarna har IAF noterat ett flertal ärenden där underrättelse borde på andra grunder ha skickats, men där man valt att avstå från detta. Detta gällde ärenden där personerna arbetade med utställningar eller skrev böcker osv. En förklaring kan vara, vilket framkom intervjuerna, att man på vissa håll föredrog att avanmäla sökanden i stället för att skriva en underrättelse. Flera av de intervjuade förmedlarna uppgav att arbetet med anvisningar tog mycket tid i anspråk. Av detta följde då även att det uppföljande arbetet tog lika stor del av arbetstiden. Till detta kan tilläggas att flera arbetsförmedlare uppfattade att det tekniska stödet för underrättelser var komplicerat och tidskrävande. IAF kan avslutningsvis konstatera att det finns en medvetenhet och öppenhet hos personalen på Arbetsförmedlingen Kultur om den problematik som de sökande inom kulturyrken kan uppleva som yrkesspecifik i förhållande till arbetslöshetsförsäkringens regler. Personalen diskuterar reglernas innehåll och effekter i ett tidigt skede av arbetslösheten med de sökande, vilket IAF anser kan bidra till att korta tiden i arbetslöshet. Ett tidigt förtydligande av försäkringens villkor, i kombination med en effektiv handläggning av kontrollfunktionen, leder troligtvis till en öppenhet kring frågan om alternativ sysselsättning. Målet för granskningen var att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för arbetssökande inskrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. Den bristande dokumentationen har försvårat möjligheten att besvara frågan, men IAF kan av intervjuerna bedöma att frågeställningen är levande och aktuell hos medarbetarna på Arbetsförmedlingen Kultur. Även om den inte i dagsläget skulle uppfylla kriterierna för att vara en omställningsförsäkring i alla hänseenden, borde uppmärksamheten kring försäkringens villkor kunna leda till en utveckling i rätt riktning. 30

6.1 IAF avser att följa upp: Arbetsförmedlingen ombedes att senast den 1 oktober 2008 till IAF redovisa de åtgärder som man vidtagit eller ämnar vidta med anledning av följande iakttagelser som IAF har gjort i denna rapport: Bristfällig dokumentation i ärenden som har betydelse för arbetslöshetsersättningen. Brister i hanteringen av situationer som bör leda till underrättelser. Brister vad avser handlingsplan och uppföljning som försvagar möjligheten att hävda arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. 31

Bilaga 1 Granskningsmall Granskningsmall sökanden på Af Kultur Födelseår Kassanr Regionkontor Yrkesområde Inskrivningstid HP Uppföljning HP Antalet anvisade arb inom yrket 2007 Antalet anvisade kompletterande arbeten 2007 Uppföljning av anvisningar 2007 Antal platsförslag 2007 Antalet anvisningar till program/ åtg. Endast personer inskr > 5 år. Fördjupad granskning Kontaktfrekvens, antal Övrigt av betydelse i försäkringen tillfällen 2007 1. Mindre än 1 år 1. Ja, handlingsplanen har följts upp. 2. Nej, handlingsplanen har inte följts upp. 2. 1-4 år 3. mer än 5 år 1. Östra 0281 Stockholm 2.Södra 0282 Malmö 3.Västra 0283 Göteborg 4. Mellersta 0284 Örebro 5.Norra 0285 Umeå 1..Bild och form 2. Scen och ton 3. Ord och media 1. Handlingsplan har inte upprättats. 2. Handlingsplan har upprättats inom föreskriven tid. Inom 30 dagar fr o m 1/1 2007, tidigare 3 månader. 3. Handlingsplan har upprättats efter den föreskrivna tiden. 4. E-handlingsplan ifylld av sökanden, dock ej uppföljd av AF. (Om uppföljd av AF ange 2 eller 3.) 1. Ja, endast med sökanden 2. Ja, med sökanden och arbetsgivare 3. Nej 4. Går ej att utläsa 32

33

Bilaga 2 Intervjufrågor vid AF Kultur Arbetsförmedlare kontor datum Inskrivning på K-förmedlingen Beskriv rollerna mellan lokala arbetsförmedlingarna i regionen och Af Kultur när det gäller inskrivning som kulturarbetare. Vem gör vad? Hur bedöms och av vem avgör om sökande ska tillhöra Af Kultur? På vilket sätt lämnas besked och lång tid tar det? (Skriftligt? Motivering?) Hur fördelas de arbetssökande inom ert kontor? Får de någon speciell kontaktperson ( arbetsgrupp)? Hur många arbetssökande har ni per förmedlare? Information Hur informeras sökande om villkoren för ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringen? Har sökanden redan fått del av basinformationen vid lokala Af? Lämnas speciell information som gäller kulturarbetare? ( ex. beräkning av arbetad tid gage, företagarregler) Är det vanligt att sökande har invändningar och frågor om kraven för att få arbetslöshetsersättning? Görs ersättningsanmälan i samband med inskrivningen på lokala AF eller gör ni det? Är det vanligt att ni ändra anmälningsdag i efterhand? 34

På vilket sätt och hur ofta ska den fortlöpande kontakten hållas? (ex. telefon, via e-post, kundtjänst eller besök, en gång i månaden, var 3:e månad) Handlingsplaner Upprättas första handlingsplanen ( enligt metodanvisning /förordning) redan på lokala Af? När och hur kompletterar ni planen? (Ta ni tillvara på innehållet eller gör ni en helt ny?) Vad bör handlingsplanen innehålla som gäller speciellt kulturarbetare? Hur ofta görs uppföljning av handlingsplanen? Aktivt sökande Hur bestäms sökaktiviteter och hur ofta görs uppföljning av dessa och hur sker uppföljningen? Vilken kontroll har ni att sökande följer överenskommelse i handlingsplanen? Vad anser ni är aktivt arbetssökande? ( X-antal sökta jobb) Lämpligt arbete & anvisning Hur kommer ni och den sökande överens om vad som är ett lämpligt arbete och sökområde? Vilken policy tillämpar ni vad som gäller lämpligt arbete för kulturarbetarna? ( särskild hänsyn) När breddar ni sökområdet, geografiskt och yrkesmässigt och hur? 35

Hur bedriver ni matchningsarbetet? Hur används bildbanken och kultur och nöjesbanken? När anvisar ni sökande till ledigt arbete? Anvisas det till andra arbeten än kulturjobb? (närliggande, brödjobb) Om inte varför? På vilket sätt anvisar ni sökande, besök, telefon, brev?( Lämnas information vad som gäller om sökanden inte söker eller tacka nej till anvisas jobb.) (Hur mottages en anvisning av sökanden?) Hur följer ni upp anvisning? (Har sökande sökt, vilket resultat?) Vilka kontakter har ni med olika arbetsgivare? I vilken utsträckning använder ni deltidsintyget? Anvisning till arbetsmarknadspolitiska program Vem och till vilka program anvisas sökande? Vem avgör på kontoret om sökande ska anvisas till ett program? ( Finns det någon prioritering) När återkallar ni ett program? Underrättelser/ avanmälan Finns det en strategi för arbetet med underrättelser? Rutiner osv.? 36