22. Efter banduppt~aing den 19.11.1970.



Relevanta dokument
ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Prov svensk grammatik

10 september. 4 september

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Den stora katastrofen

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

1 december B Kära dagbok!

Min resa till Tanzania

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

Texter om mitt liv 1/8

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten.

Musen Martina vinner en baktävling

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

AYYN. Några dagar tidigare

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Författare: Can. Kapitel1

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna där författaren läser och berättar.


Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Jag kan vad jag har fått lära!

Du är klok som en bok, Lina!

Förslag på arbetsgång

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Praktik i Frankrike

Vad har du gjort på semestern?

Facit Spra kva gen B tester

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

livsstil 48 hästfocus # Där tiden står still

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

En omväg till ditt hjärta

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Den magiska dörren. Elsa hallén


Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med!

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Jakten på färgpiraterna

Sagan om Nallen Nelly

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

Mysteriet med det försvunna julklapparna och pepparkakorna

Om författaren. Om boken

Intervjusvar Bilaga 2

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Spöket i Sala Silvergruva

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

Ramp -- svenska som andraspråk

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Kap,1. De nyinflyttade

Namnuppgifter. Barndomen

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Hur mycket jord behöver vi?

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket

Transkript:

22. Född på Gåsö 1888. Syster till Emot Wilhelmeson. Efter banduppt~aing den 19.11.1970. Jag minns när vi flyttade ut till Gåsö och min fasa för varenda häst vi åkte efter på. isarna och ett väldigt 'träd, 80m hästen körde in under. Och mamma.g försvinnande fr.1n oas, vi var ju rätt många syskon, vi var ju förtvivlade. DA tror jag att jag inte var mer än tre. år. Jag kommer inte ihåg så. mycket av det mer än den där färden. D! \re.i vi på Garvkroken och arr-enderade det lilla stället, den gamla s~agan nere vid viken, som är kvar ännu. 'Det fanns ett hua till, men det är vä.l rivet nu. Det r~8 inga villor. Dir. badhotellet ml är, var det bara slånbärsbuskar övera.llt. Rösunda fanns ju och Neglinge och Tattb,y. När vi flyttade ut till Gäsö för att slå 088 ner där tog vi DlamJ!UlV3 del i beaittning. Hon fick det där när hennes föräldrar hade gått bort. Min monnor hade varit änka 1 många' år, ooh det är hon, som har byggt det där stora huset och någon stuga nere vid sjön. Vi var fem syskon och vi var födda på mindre än tio år. Vi hade trevligt sa många syskon. Min äldsta syster är rödd -82 och en bror -86 och jag -88 och en bror var väl född -69 ooh Ernst -98. Vi liv1~de oss pa fisket sommargäster, jordbruk. Vi odlade potatis, råg, vete och havre, ärter. Så 'Vi hade självhushåll. Vi hade kor, tre 8~Jcl<en. Dom gick på bete på ön och på. Långholmen också för det hörde till ell& del MI'. SA hade vi gris och höns. Djuren fick fä.rjas över till ön där det var sommarbete. lär gick dom en tid tills man fick skörda en del gräs och så tog moo hem dom igen. DA fick man ro dom över. Det var Långholmen det. Ligger' nära. Ägnö. Dit fick vi ro, morgon och kväll, för att mjölka. korna därute. Det var jobbigt det. Då var man inte så gwnmal, när man fiek börja med det. Vi hm.e en brunn~ men min far ha~ rjor~ tre bru.nnar till sedan. När...1. kom hade dom brt.tnn ända lt~.ngt bort, där min mor fick hämta vatten. J ag förstår inte, att dom inte hade gjort en brunn ordentligt. Det kommer jag ihag att hon var så 1'idd att vi skulle gå dit och titta, så hon sa., att ni får inte gå dit för där bor Näcken. Men min r~yfikenhet gick aldrig ätt stilla, så jag var och tittade där. Man trodde på det, men den sjöng aldrig, och det va.r det jag tänkte få. höra. Och sen har det väl aldr.ig vaxit ~Jlat än a.rbete hela. livet igenom. Vi bodde kvar på ön hela tiden. Min:mor deg där"ute. Då var, hon närmare 90 Arl dorn blir gamla och ändå har de fatt arbeta eå kolossalt. Det var att gå upp kanske tre på morgonen och åka ut efter fiskeredskapen. Och son fanns det inte någon motorbåt, utan dom fick ju ro hela långa vägama. )formor fick ro till Seltsjöbaden ensam. Hade fisk med sig och stod på torget i stockholm. Man fick lov att hjälpas åt, dllt glr inte ad1\ars. Så dom har fått gjort rätt rör sig. MOl"1fio~ro'dde till Dalaröbryggan och åkte tag in. Det var en Iiten kaj där hon tog iland. Dit kom ju alla ifrån skärgirden, ända tfran Runmaro och lång't bortigenom, och dåaeglade dom välocksl, da det gick att segla. Jag var med om att segla till stan. Det var väl inte så ofta, men nån gans blev det väl. Inna-..'"l taget fanns fick dom ro eller segla hela vägen till stan. Nä.r vi flyttade till Glsä da hade dom visst börjat med järnvägell omkring 189~. Vi

h.a.r hört att det fanns många kr-ogar på vägen in. T o m på Ekholmen har dom sagt att det fanns en. FjäderholJasrna har jag 8lltid hört att dom hade så roligt, när dom var uppe och dansade" där. Det är synd att men inte har antecknat trln början. Det var en förfe.tta.rirma, Ma.j-Britt Eriksaon, 80m jag kände, som h8-..r $krivit sa mycket böcker om skärgården. Jag var god vän med hennes mor. lion talar alltid om skärgården, så tjusig och trevlig. Hon ska bo på. Neglinge nu, Maj-Britt Eriksson. Pappan var förtjust i att ~Ala h&vsidotiv ooh porträtt. Han var civilingeniör, fadern. Dom köpte en liten e~ och trivdes väldigt bra.. p. Ekholmen. Det som ligger i n.ärheten av liämndö. Och sa J:1ngde mamman till mig och frlgade. om jag hade nagon plats för dottern, för att, som hon sa, att man tänker aldrig på att dom ska börja skolan en glng. Men do1i. bor fortfuande kvar pa: 8omrarna',där ute. Det är en Sundell som har bott på Slumnö, 8011 också är av den släkten bärifrln. Ja, det var flera. En, SOUl kom hem tran Amerika. ochlijp"te sig en torva där och byggde. 'Nu bor det en Sundell pl Gåsö, på Ropudden. Mittemot Ingarö ligger det. Så f8tu1s det en fiskare SundelI på Älgö. HM bor här pa Sjötäppan, på ålderdomshemmet nu. Vi är församlade allihopa.. Det är en son till honom fiskare Sundell och så är det bana dotter, som kör posten. J ag tror, att lian har hall!t på med släktfo1'8lcn!ng, det har hon -gjort. Sen finns det en SUrlodeIl, som har en villa vid bron till Svärdeö. Hans pappa ooh min mamma var väl ' kusiner. Det är -en stor slikt. När mina föräldrar bodde i Garv'kroken i Svartviken da f18kade dom och hade kor och Iite jordbruk, men det var inte mycket. Ken da var vi i alla fall födda alla rem. Den är inte eå 11ten, den gamla stugan som finnar'l'&r. Sen fanns det en I\iJ\dre, lite länere -upp, och där tror jag dom bodde pa 8om.ms.ren ooh hyrde ut den andra till sommargäster. StockhOlmare var det nog. Men hur dom kom in till stad. sen, det vet jee inte, rar dom hade inga bilar och det fs1u18 inget tag elle ~ någonting åw~ hade en syster, som e...rrenderade Rösunda här i Saltsjöbaden. Hette Fågelberg. lien dom är ju borta allihopa. När vi tirade jul hade vi väl det vanliga, lutfisk och gröt. Jag tror. att vi t o Dl hade en väldigt ator gädda pi. julafton, för det ville min tar ha. Och lutfisk.' den lut&dea alltid och gjordes i ordnil1&. Allt gjorde vi i ordn.i.118 själva. Dl köpte vi torrfisk. Sen slaktade vi och fick en väldig massa mat korv och sylta. Grisen slaktades till jul. Den skulle räcka hela vintern. Det var myoket att göra.. Vi hade säd ooh det. maldes. Vi fick mjöl, rågmjöl och vetemjöl. Vi gjorde allting hemma. Sen så hade vi en väldigt etor bakagn. Där bakade vi allt bröd f"ör vintern och torkade 1 kökataket. Ja det var att baka i flera dar. Vi var ju åtte. - nio personers hu.hlll och sa var det hem.skt gott det här ragbrödet, det här torra. Det var en stor ugn 80m vi eldade Uule i. 18 k&ko~rick rum pa. en gång och den eldades med langa. flamvedetr-än och den eldades tills den blev varm och så skullo den sopa-e och al vida:re. Vi hade enris i en ruska., 80m $8ott på en grej, som m811 stack in i ugnen ooh sedan ett längt skaft på det och sopade ut askan. Sedan va.r det färdigt att baka och det var a! fint el. Man la brödet direkt på själva teglet~ Det tog inte sa lang tid, tunn~ kakor bakade man av rågmjöl. Ett stort paket jäst

fick vj.. ha. Vi ha.de ett baktrag t som var så stort, så a.tt jag vet a.tt det blev ett par såna där lång-a. spett fulla med brödkakor. Det VaT väldigt jobbigt. Efter så. bruk~.dp. jag baka vete, när det är så varmt, vetebulla.r. Vad fina dom blev.. Och skorpor, det kunde man baka. på en gång. Vi bakade så. vi hade rör en hel vinter. Det plockades ner i säckar. nä..r det ~ar torrt. Det var gott. Det var mycket bättre och nyttigare än det bröd man får rlu. J88 kommer ihåg, vi hade som-margäster, som hade fått en kaka, så kom han igen, det var en students "SMIle. fr-\l Wilhelms80n kan vi 'inte få köpa lite bröd?" -Dom tyckte det var jättegott... Vi fick hjälpa till och det tidigt på mornarna. Kl. 7 kom båten och hämtade.sen fick vi en stor båt, som h&tte Gustavsberg, 80m gick på 80mmaren och då kom den alltid och hämtade strömmingen på morgonen när klockan var 7. Den for runt till alla bryggor. Om man hade något var det bara att hissa en flagg eller vad. dom hade, sa la dom till. J ag gick i skola i lilla vita huset, ooh vi var väl en elva eller tolv barn. Och skoltiden räckte iilte lä.ngre än 4 t ånad på hela året. Det var ambulerande skola mellan T)-rgeö och GAsö. SA det var en lärarinm. da sam fiok sköta. skolarbetet på båda ställena. 4! månad pl Gisö och 4i manad pa. Vissv&S8 sa hette det stället, som dom var på pa. Tyresö. Resten av Aret var vi hemma, sl skolan bar man inte fltt för mycket utav. lien rör all del, man ha.r ju klarat sig ändå. Vi hade ju en mycket bra lärarw...na och ordni.n8 pä det hela. Inga. skolbänkar hade vi, utan ett väldigt långbord, f"ållbord med stora skivor på. Där placerades griffeltavlorna i högar och böckerna och sen hade vi linea säten pi båda sidorna, som vi fick sitta pa. SA. det var inte så bekvämt, men sen kom då bänkarna till skolan så smaningom. J ag fiok visst vara med den första tiden på det också. Sex klasser hade dom då. Det blev kanske inte som det skulle vara, men att gå i skolan till man blir 19-20 år är k8.d.8ke inte så bra heller. På Tyresö, K'WJl18" där hade dom en lärar:1nn.8 t hon hade väl en tolv barn. da och nu är dom över 20 000 inve\na:re där. st mycket har det utveckla.ts. Sen kom det stora skolhuset och där fick min bror Ernst börja. Då va.r dom väl en ltta-nio stycken. Men sen blev det mindre och det gick inte a.tt ha skolan kvar. Närmsta affär hade vi i stoclcholm. I Saltsjöbaden fanns det ingenting förrän seden, när Forsman började, eller Wah1und var det egentligen, som började där. Det var medan mina. föräldrar levdea Vilket årtal minns jag inte. Sedan när vi köpte hos Forsman så körde han ut det till Älgö. En gång i veckan al man fick tänlc;a på att man hede rör veckan. Det hade mm, för man hade ju sa mycket annat, fisk och det ena. med det.. andra. 80m fyller ut ett hushåll. Det vari den där länean där hade dom sybehörsa.ffär och någon som salde tidrdngar ooh tobak och röka och sant där. Och så fanns det konditori. Det låg mellan hotellet och Saltsjöbadens station. Min far gjorde alltid i ordnij'lg sin stora fiskebåt. och den rodde dom ju och plockade ner alla ungarna på durken, och vi fick följa med.

25. Min första julotta var i Tyresö ky1~ka, ooh något så vackert har jag aldrig sett, med dessa brinner.~de ljus och all denna musik. Det var ett minne för livet, det får jag lov att säga. Vi rodde till 'P".y-r-esö brygga. Så fick vi g! den langa vägen upp. Och jag vet ännu platsen, dä:::' jag satt i kyr'åan. Ja tänkt i alla fall, vad ett barn. gläder sig åt mycket. Och sen på morgonen tändes alla. ljusen hemula. överallt i alla rummen. Det var lju8 i alla fönster i alla. stugorna al. Bu är det slockna.t Overallt. Och sen när Wahlund. började med passbåta.rllp.., dl gick dom hela somrarna och om det då var bra väder sa gick dom ända till jul ooh till julottan på morgonen. Om det inte var så att isen hade iagt sig, för 'qa giok det jl1 inte a.tt Bå. Dl var det ju riktigt många 80m följde med. Wahlund hade en san häl" 1iten ångslup. Dom gick tuxer när dom började. Dom gick en tur till 8-tåget och en tur till 9-t!get p:l morgonen. Sen gick dom nå.l\ gång mitt p\ da.gen, 12-tåeet tror jag.det var, ooh sedan.trin 4 och 5-tAget på. efte:rfi'lidd~d"tn. Det var ju nära och bra. Det var nästan bättre da än nu, om man ville ekicka.ett paket eller vad. som helst, så kunde m!'n ju anlita det. Nu Mete man ju upp till Saltsjöbaden eller Solsidan. Post fiok vi en gans i vecken. När isarna varken bar eller brast, sa fick vi hålla 088 pl ön. Det får man ju göra nu ockd.. Det går inte att kodw~ Mnstana. Jag vet när vi varit över och handlat i affären pa"ä1gö på senare tider. Ernet och j88, så säger han, nu får du gå väldigt lätt. Men nu har dom stängt den affären, fånigt nog. Vintertid V8.:t" dat inte så. myoket tolk där. Det var en familj som hade en dotter 80m hette Karin, frun hette Karin ooh den tredje hette också K8.'t"il\. Och då stod det pl plakatet Stor-Kajse., Lill-Kajsa och Kajsa mettemellal\. Det hade den här Fahlstedt klätt och gjort så vältligt fint och sen var det förstås stort kala.s efteråt. Det val på :K.arin-daBen ooh somm.a.rgästerna var inbjudna. Det var alla ofilkrinb, sa det var rätt mangs. familjer. Då gjorde man girla.nder, det var en Fahlstedt, som höll pä med det. Han var väldigt ti-n pl det görat, han va.r maakör. Han ha.r bott där ute sen, ja, jag var nog inte mer än 3-4 år DolJ.r han bodo~ där ute f'"drsta. året. Han bodde där ute till hen var över 80, Bom somm.~rgä.8t. ' ~ här generationen som vä.'~qr upp nu, att inte veta. varken det ena eller oot andra., det kan,ju Lnte bli nagon ordning på dom. Det var så noga. ~ed gränsert var man gick, och var man fick fiska, ooh i den stilen. Det val" utpekat mellan. grannarna. Man tick aldrig gå. in på andra..s område. Och det tycker jeg ä.r väldigt fint. J ag minne. att min far va'!" alltid m~d och visade, när vi bara. vt'u' ungar, där fick man vars och där tick man inta vara. Det han sa 'Itar lag. Inte var man pa nagra vidare utflykter inte.. Förr fiskade dom mitt ute i dom där stora fjärd8me. ockea, ooh dom behövde inte g! iland nånstans. Dom hme ju en-k:are och ea.nt där, som läggs ut tör att hålle, ekötal"ilb. på plats. Det var kallt pa. höstarna. Vi såg ofta säl. Dom lås alltid pl ett gj:"l1l1d där ute i Erstaviken. Men n\( filma det ingq. Nu är det rlddjur. Dom förstör så mycket som rinn~. Dom äter upp alla mina blommor. Det spela.r ingen roll v'e.ö~ (\l~t är. Dom tar pelargonlez'd.a t o m. Alla rosor plockar dom ju av rr.ed en gang. Nu var dom

26. så tama 80m gick på ön. Det va.r en som hade tre kid. Hon var så roli'g. Hon var alldeles nedanf'or mig på dan och gick och åt. Kiden lekte, och så skulle dom få mat, och dom var med en väldig tart pl henne och poftade pl henne så hon hoppade högt. Räv finns det väl än 'idag. Fasaner det har det kommit på eenare Ar. Jag tror jag såg den första 1918 eller -17. Då undl'ade je.g vad det var för en väldigt vacker ragel, f'ör.den var väldigt grann. Det var r:n tupp. Annars hade vi mycket smafåglu. En väldig flgelsång hade vi. Jag tycker det är manga fåglar som inte finna längre,. olika sorter. Vi har. f'örstört i naturen, det är synd, tycker jag. Älgar ha.r väl varit pi. besök nån gång på GAsö, men det är i alla fall ingen 80m har stannat. Dom sim1jl8r. Det gör ju 'rådjuren ocks!, dom 8~r mellan holm.e.:rna