HANDLEDNING FÖR SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE ( ALT. UPPATS ELLER EXAMENARBETE) I MILITÄRTEKNIK

HANDLEDNING FÖR SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE ( ALT. UPPATS ELLER EXAMENARBETE) I MILITÄRTEKNIK

1 Denna handledning är avsedd att vara ett stöd för de studerande i arbetet med en uppsats, ett själständigt arbete eller ett examensarbete. Den är organiserad under följande tre huvudrubriker: Att skriva en uppsats Uppsatsseminariet Handledning Innan du på allvar sätter igång med ditt uppsatsarbete ska två inledande steg avverkas. Båda dessa steg avlutas med ett seminarium. I det första steget ska du välja ämne och handledare för din uppsats. I det andra steget ska du formulera din forskningsfråga och bestämma hur du ska gå tillväga för att söka svar på den, din forskningsdesign. Detta presenteras vid ett uppsatsplaneringsseminarium. Uppsatsplaneringsseminariet Ett uppsatsplaneringsseminarium omfattar en lektionstimma (ca 45 min) då planen för en uppsats diskuteras. Det kommer alltså att hållas ett uppsatsplaneringsseminarium för varje uppsats. Varje kursdeltagare ska delta vid minst två uppsatsplaneringsseminarium utöver det egna, då uppsatsplaneringsseminariet är ett viktigt pedagogiskt tillfälle. Vid uppsatsplaneringsseminariet närvarar, förutom författaren och hans eller hennes kurskamrater (enligt ovan), handledaren till den uppsats vars plan ska diskuteras och examinator, eller av examinator utsedd examinationsförrättare. Vid uppsatsseminariet presenterar uppsatsförfattaren sitt forskningsproblem och hur han eller hon planerar att angripa det. Författaren ska också presentera vad som krävs för att problemet ska anses vara löst, d.v.s. uppsatsarbetet klart. Författaren ska alltså presentera sin forskningsplan. Denna plan ska vara så konkret och detaljerad att det ska vara möjligt att bedöma projektets genomförbarhet. En vagt formulerad idé är alltså inte tillräckligt. Forskningsplanen ska godkännas av examinator eller examinationsförrättare innan genomförandet av uppsatsarbetet tillåts påbörjas. Om forskningsplanen underkänns fortsätter arbetet med problemformulering och forskningsdesign till dess att forskningsplanen godkänns av examinator eller examinationsförrättare. Både uppsatsförfattare och handledare bör planera för en relativt intensiv kontakt under arbetet med forskningsplanen. Se till att din handledare kommer också. Tidsplanering Nedan följer ett exempel från när handledningen användes för ett B- uppsatsarbete. Tidsplanen kan anpassas för den aktuella kursen och antingen placeras här i handledningen eller i en kursbeskrivning. Arbetet med en B-uppsats ska omfatta fem arbetsveckor. En lämplig fördelning av arbetet över dessa veckor är följande: Vid start Då ska ämnesval vara klart och en handledare ska ha accepterat handledaruppdraget. Examinator godkänner (förhoppningsvis) ämnesval och handledare.

2 Efter uppsatsvecka 1: Då ska forskningsplanen vara klar (forskningsfråga, V 7: 14/2-18/2 design och slutmål). V9: 1/3 1035-1455 Forskningsplanen bedöms av medstuderande och Uppsatsplaneringsseminarier examinator. Efter uppsatsvecka 2: Då ska relevant forskningslitteratur vara läst. V 9: 28/2-4/3 Litteratursökning och beställning av litteratur bör alltså ha skett någon vecka tidigare. Version 1 av introduktionen ska vara skriven. Efter uppsatsvecka 3: Då ska data vara insamlat. Metodavsnittet ska vara V 13: 28/3-1/4 skrivet. Efter uppsatsvecka 4: Då ska data vara analyserade och resultatavsnittet V 14: 4/4-8/4 sammanställt. Efter uppsatsvecka 5: Då ska diskussionsavsnittet vara klart. Introduktionen V 16: 18/4-21/4 ska ha setts över och den röda tråden vara på plats. Sammanfattningen är klar (på skandinaviska och engelska). Eventuellt ska du även ha förberett din opposition på en kurskamrats uppsats under denna vecka. Torsdag 21/4 Handledaren lämnar rapport till kursledaren (Eva Jensen) om huruvida uppsatsen är klar eller inte. Det enda som får återstå nu är finputsning av uppsatsen. Måndag 9/5 kl 0900 Uppsatsen lämnas in (skickas till kursledaren, d.v.s. Eva) Måndag 23/5 Uppsatser skickas ut till opponenter Måndag 6/6 Skriftlig opposition lämnas till kursledare och handledaren av uppsatsen V23: Uppsatsseminarier On 8/6 1315-1455; To 9/6 1035-1215 Måndag 13/6 Besked om betyg lämnas. Tisdag 14/6 Kl. 1130-1215 Återlämningsseminarium och kursutvärdering ATT SKRIVA EN UPPSATS 1 En vetenskaplig rapport ska redovisa ett utfört forskningsarbete så klart och tydligt som möjligt. Ämnet för uppsatsen ska falla inom ramen för ämnet militärteknik och uppsatsen ska skrivas på skandinaviska eller engelska. I detta arbete gäller det också att uppfylla de formella krav som ställs. Det finns omfattande manualer för manuskriptproduktion. Dessutom har tidskrifter ofta egna anvisningar som på tidskriftens hemsida anges under instruktioner till författare. Vi har valt att, så långt vi funnit lämpligt, tillämpa de riktlinjer som ges för publicering i The International C2 Journal (CCRP, 2009). Den löpande texten ska vara i typsnitt Times New Roman med 12 punkter och med enkelt radavstånd och 3 cm (eller 1 tum) marginaler runt om. Sidorna ska numreras. 1 Detta avsnitt är inspirerat av Hassmén och Hassmén (2006).

3 Uppsatsen ska skrivas på god svenska (eller vilket språk som nu valts). För det svenska språket ges utförliga direktiv i Svenska skrivregler (2008). Uppsatsen ska vara klart och koncist skriven. Undvik långa meningar och högtravande språk. Uppsatsen ska inte överskrida 20 sidor, exklusive referenser och eventuella bilagor. En uppsats är alltså en kortare text, med en allmänt överenskommen struktur. Den behöver därför inte någon innehållsförteckning. Fotnoter ska användas ytterst sparsamt. Om du använder bilder, figurer, diagram, frågeformulär eller något annat som finns publicerat, är detta i allmänhet upphovsrättsskyddat. Det innebär att du måste söka tillstånd för att använda det. Om du presenterar figurer för att illustrera ditt resonemang eller tabeller för att sammanställa dina resultat, låt dem inte tala för sig själva. Du måste också i text förklara vad det är de visar. Du bör också fundera över om det kan finns några potentiella etiska problem med din studie. Om du på något vis hanterar sekretessbelagt material i din undersökning behöver det redas ut på ett tidigt stadium hur detta skall hanteras. Detta är frågor du kan behöva diskutera med din handledare och eventuellt även kursledningen. I det följande beskrivs mer ingående uppsatsens struktur. Försättsblad Uppsatsen ska ha ett försättsblad (eller titelsida) som anger uppsatsens titel. Titeln ska vara så kort som möjligt, men samtidigt tala om vad uppsatsen handlar om. Den får gärna vara fyndig och provocerande. Undvik uttryck som en studie om och liknande. Författarens namn ska såklart anges, samt handledarens namn. Dessutom ska institution, kurs och datum, samt vad det är för slags arbete (B-uppsats, C-uppsats, projektarbete, examensarbete, ) tydligt framgå av försättsbladet. Sammanfattning/Abstract I sammanfattningen ska alla rapportens delar ingå. Den ska vara en rapport i miniatyr, vilket innebär att en inledning med ett klart uttalat syfte, metod, resultat och diskussion ska finnas med. Genom att läsa sammanfattningen ska det vara möjligt att avgöra huruvida hela rapporten är av intresse. Det är inte lätt att skriva en bra sammanfattning, för den får inte vara längre än maximalt 200 ord, så avsätt lite tid till att fila på den.

4 Det ska också ingå en engelsk översättning av sammanfattningen, som då heter abstract. Disposition Huvudtexten Dispositionen bör vara sådan att läsaren lätt kan följa resonemanget. Uppsatsen bör organiseras under huvudrubrikerna introduktion, metod, resultat och diskussion. Vad som ska föras in under dessa rubriker diskuteras utförligare nedan. Eventuella avvikelser från denna disposition ska ske i samråd med handledaren och kunna motiveras väl. Rubriken Introduktion måste inte skrivas ut, då det är själklart att en rapport inleds med en introduktion. Använd helst endast två, och absolut inte fler än tre rubriknivåer. Rubrikerna ska inte numreras. Markera att det är en rubrik, och vilken rubriknivå det är frågan om, genom val av typsnitt (storlek, fetstil, versaler) och placering (egen rad, centrering). Referenser (källhänvisningar) i texten The International C2 Journal (CCRP 2009) anger att The Chicago Manual of Style (University of Chicago Press 2003) och dess author-date style (författarnamn-årtal system) ska användas för referenser. Detta liknar i hög grad Harvardsystemet som beskrivs i Svenska skrivregler (Språkrådet 2008, 67-70). Du uppmanas därför att använda Harvardsystemet, men Chicagos author-date style accepteras också. Det går däremot inte för sig att blanda dem. För allmänna instruktioner om hur man skriver källhänvisningar och svenska begrepp i sammanhanget hänvisas till Svenska skrivregler (Språkrådet 2008, kap. 5). Vi går nu vidare med uppsatsen del för del. Introduktion Introduktionen bör inledas med att kort introducera problemet. Vad är det du har studerat och varför har du gjort det? Varför behövdes den här studien? Vad var det för fråga du ville försöka besvara? Syftet med uppsatsen ska vara klart formulerat. Säg något kort om hur du gått tillväga och i vad mån och på vilket sätt din undersökning bidragit till ny kunskap. Detta ska förmedlas i några få meningar och skrivs, liksom sammanfattningen, med fördel sist, även om det förvisso kommer först i uppsatsen. Ge därefter bakgrunden, d.v.s. beskriv andra forskares bidrag, teoretiskt såväl som empiriskt, med relevans för din frågeställning. För detta behöver du göra en ordentlig litteratursökning. Din handledare och bibliotekspersonalen bör kunna bistå med råd och vägledning. Var noga med att avgränsa dig och inte sväva ut alltför brett. Du riskerar att både drunkna i material och att tappa fokus i uppsatsarbetet. Om detta sker kan du få svårigheter att komma vidare. Det kan då vara läge att konsultera sin handledare. Ge en rättvisande bild av den tidigare gjorda forskningen på området. Redovisa inte bara ett

5 urval av det du själv gillar och håller med om. Litteraturgenomgången från den allmänna bakgrunden, om teorier inom området och relevant forskning, ska leda till en tydlig precisering av problemet. Det ska alltså finnas en röd tråd genom resonemanget. Du ska formulera din egen teoretiska ståndpunkt och dina hypoteser i relation till denna bakgrund. I den teoretiska genomgången är det viktigt att du definierar för uppsatsen centrala begrepp, så att läsaren är helt klar över vad du menar med dem. Avsluta introduktionen med att (kort) redogöra för hur du angripit problemet och varför. Du skall alltså introducera och motivera din metod; förklara logiken bakom ditt upplägg (din design). Vad gjorde du? Varför gjorde du det? Vad förväntade du dig för resultat? Vad skulle dessa resultat betyda? Metod I metodavsnittet ska du redogöra för hur du gått tillväga för att söka svar på din forskningsfråga. Metodvalet ska följa ur frågeställningen, inte tvärtom. Det centrala i metodbeskrivningen är att kunna förklara vad man gjorde, och varför, inte nödvändigtvis att kunna namnge det. Du ska beskriva vad du gjort i sådan detalj att någon annan skulle kunna upprepa (replikera) din studie. Metodbeskrivningen sorteras i allmänhet in under underrubriker. Dessa berör: Vad har du studerat? (studieobjekt) Med vad har du studerat detta? (redskap eller instrument) Hur har du gått tillväga? (procedur för genomförande) Studieobjekt För teknologer är dessa ofta alternativa tekniska lösningar, men så måste inte vara fallet. För psykologer, för att ta ett annat exempel, är de vanligtvis är människor. Oavsett vad man har som studieobjekt så ska man: Beskriva enligt vilken princip man valt ut dem Om man delat in dem i grupper, redogöra för hur Beskriva dem utförligt avseende alla egenskaper som på något vis skulle kunna inverka på resultatet Beskriv också om något studieobjekt föll bort ur studien längs vägen och, i så fall, varför Instrument Redogör för vad du studerat dina studieobjekt med. Det kan vara: Enkäter Testuppgifter Mätutrustning

6 Här visar du alltså du hur du har operationaliserat dina teoretiska begrepp, så här kan det vara läge att stanna upp och fundera över om du mäter det du avser att mäta (validiteten) och om du gör det på ett tillförlitligt sätt (reliabiliteten). Procedur Under proceduravsnittet redogör du för hur du gick tillväga, själva proceduren för genomförandet av undersökningen. Du ska ge en kronologisk beskrivning av genomförandet. Denna beskrivning ska vara så detaljerad att läsaren själv ska kunna göra om studien. Det ska framgå av uppsatsen att författaren är medveten om den valda metodens föroch nackdelar. Metoden ska vara ändamålsenlig utifrån uppsatsen syfte och frågeställning, och naturligtvis tillämpas på ett kompetent sätt. Resultat Resultaten ska redovisas klart och tydligt i text. I och med resultaten ska studiens syfte vara uppnått och frågeställningen besvarad. Resultaten ska redovisas i tillräcklig detalj för att läsaren själv ska kunna avgöra om författarens slutsatser är rimliga. Alla resultat med relevans för studiens frågeställning ska redovisas, även de som inte blev som man tänkt sig. Här gäller ärlighet, öppenhet och fullständighet. Resultaten ska bara redovisas. Det kan vara på sin plats att tala om ifall de blev som förväntat, d.v.s. stöder ställda hypoteser eller inte, men slutsatser dras först i diskussionsavsnittet. Diskussion Diskussionen ska du inleda med att tala om hur det gick i förhållande till vad du väntade dig. Därefter bör du reflektera över varför resultaten blev som det blev. Finns det något som talar för att du fått stöd för dina hypoteser fast du kanske inte borde ha fått det (typ 1-fel)? Finns det något som talar för att du kanske borde ha fått stöd för dina hypoteser fast du inte fått det (typ 2-fel)? Du ska alltså diskutera reliabilitets- och validitetsproblematiken. Försöker inte bortförklara svårigheter och oklarheter med efterkonstruktioner. Om man inser att problem som uppstått borde ha kunnat förutses innan data samlades in är det lika bra att bita i det sura äpplet och medge det. Du redogör sedan för vad du drar för slutsatser av dina resultat, i ljuset av din tidigare redovisade självreflektion. Diskussionen ska leda tillbaka till introduktionen och de teorier som presenterades där Du bör också redovisa hur dina resultat förhåller sig till andra forskares resultat. Undvik ogrundade spekulationer (d.v.s. tolkningar och gissningar som inte har stöd vare sig i tidigare forskning eller i din egen). Om din diskussion är lång kan du avsluta med att sammanfatta dina viktigaste slutsatser och peka på värdet av din studie.

7 Referenser Uppsatsen ska avslutas med en källförteckning eller referenslista, som ska ges en motsvarande rubrik på högsta rubriknivån. Alla referensen som finns upptagna i texten ska finnas med i referenslistan och omvänt. Referenslistan ska följa anvisningarna i Svenska skrivregler (Språkrådet 2008, kap. 5.2, s. 71-78), eller Chicagos author-date style (University of Chicago Press 2003), men blanda dem inte. Referenserna skrivs med hängande indrag och med en tom rad mellan en referens och nästföljande. Dessa riktlinjer kan du som författare använda både till stöd för ditt eget uppsatsskrivande och sedan när du ska opponera på en kurskamrats uppsats. Din handledare kan också studera dem för att se vilka krav som ställs på utformningen. Inför seminariet UPPSATSSEMINARIET 2 Författaren (under seminariet respondenten) ska lämna den färdiga uppsatsen till kursledaren. Kursledaren kontrollerar att författaren uppfyllt eventuella krav baserade på handledarens rapport och skickar sedan uppsatsen till opponent, handledare, examinator, examinationsförrättare om denne är annan än examinator, och kurschef. Författaren är skyldig att vara opponenten behjälplig i hans/hennes arbete genom att, på begäran, ställa allt grundmaterial för arbetet till förfogande. Kursledaren fördelar opponenter på uppsatserna. Opponenten skall läsa uppsatsen noga och bedöma uppsatsen utifrån de kriterier som angivits ovan. En skriftlig version av oppositionen ska lämnas till handledare, examinator och kursledare. Handledaren ska godkänna opponentinlägget innan examinationen. Det är inte bara respondentens försvar av rapporten som bedöms, även opponentens arbete bedöms av examinatorn. En dåligt genomförd opposition underkänns och måste göras om vid senare tidpunkt. Seminariet Vid seminariet deltar respondenten (författaren), opponenten, en seminarieledare, handledaren, examinator eller av examinator utsedd examinationsförrättare, och intresserade åhörare. 2 Detta avsnitt är inspirerat av Hassmén (1999).

8 Seminarieledaren (handledaren, kursledaren, kurschefen, examinatorn, examinationsförrättaren, eller vem som nu har detta uppdrag) öppnar vanligtvis seminariet genom att hälsa alla välkomna. Därefter presenteras respondenten och opponenten för seminariedeltagarna, titeln på den vetenskapliga rapporten nämns samt vem som varit handledare. Respondenten (författaren av uppsatsen) får sedan helt kort ordet för att rätta eventuella felaktigheter som har betydelse för sammanhanget (alltså inte smärre stavfel och liknande). Ordet går därefter till opponenten (den som granskat uppsatsen) som inleder med att göra en sammanfattning av hela arbetet. Denna sammanfattning bör vara förhållandevis kort. Målet med opponentens sammanfattning är dels att visa att denne uppfattat arbetet korrekt, dels att ge de deltagare som inte läst rapporten möjlighet att sätta sig in i arbetet. Respondenten får efter opponentens sammanfattning möjlighet att komma med tillrättalägganden om det visar sig nödvändigt. Opponenten redovisar därefter resultatet av sin granskning av uppsatsen, där både brister och förtjänster ska lyftas fram. Ett seminarium är inte bara ett examinationstillfälle för såväl respondenten som opponenten, utan också ett inlärningstillfälle för samtliga deltagare. Ett lyckat seminarium bör därmed ske i form av en intressant och givande diskussion mellan opponent och respondent. Ett lämpligt upplägg är att inleda med övergripande frågor som rör uppsatsen som helhet (hänger uppsatsen ihop, finns det en röd tråd, är det något konstigt med själva upplägget?), för att sedan gå igenom uppsatsen från början till slut. Avsluta gärna med ett sammanfattande omdöme. Kosmetiska detaljer, såsom stavfel och andra slarvfel, diskuteras inte under seminariet, utan tas upp med författaren (respondenten) efter seminariet. Vid seminariet ska alla deltagare sträva efter en så god samtalsatmosfär som möjligt. Dialogen ska utmärkas av ömsesidig respekt. Det är lika viktigt att lyfta fram och peka på en uppsats förtjänster som att peka på dess brister. Den totala tiden för varje seminarium är ca 45 min. Det är önskvärt att det också lämnas utrymme för en allmän diskussion om uppsatsen band seminariedeltagarna. När opponenten inte har fler frågor eller synpunkter lämnas ordet fritt så att åhörarna kan ställa frågor om rapporten till respondenten. Avslutningsvis kommenterar handledaren uppsatsarbetet, innan seminarieledaren tackar deltagarna och förklarar seminariet avslutat. HANDLEDNING Handledare väljs av författaren själv, i samråd med kursledaren, och valet godkänns av examinator. Uppdraget måste naturligtvis accepteras av den tilltänkte handledaren. Det är möjligt att ha två handledare, där den ena då fokuserar på metoden och den andra svarar för fackkunskapen.

9 Handledarens uppgifter Handledaren ska bistå författaren i hans eller hennes arbete med att formulera sitt forskningsproblem, medan examinator slutgiltigt godkänner ämnesvalet. Handledaren ska närvara vid uppsatsämnesseminariet samt vid uppsatsplaneringsseminariet. Det är handledarens ansvar att bevaka att författaren väljer en forskningsuppgift som är möjlig att genomföra inom ramen för den aktuella uppsatsen (det aktuella självständiga arbetet/examensarbetet). Det är också handledarens uppgift att finnas tillgänglig (i rimlig omfattning) för uppsatsförfattaren under uppsatsarbetet. Handledaren ska finnas tillhands för att diskutera val av teoretisk utgångspunkt, precisering av forskningsfrågan, hur denna ska besvaras, vilka slutsatser som är möjliga att dra på grundval av genomfört forskningsarbete, o.s.v. Handledaren ska också bistå författaren i sökandet efter relevant litteratur. Observera dock att handledaren ska vara ett stöd, inte lösa uppgiften åt studenten. Handledaren ska löpande lämna synpunkter på uppsatsen i dess olika stadier från det skissartade till färdig produkt, och inte först när författaren anser sig ha skrivit klart. Handledaren ska bevaka att uppsatsarbetet följer denna handlednings anvisningar. Handledaren ska bistå författaren i de kontakter som kan behöva tas för att möjliggöra genomförandet av den planerade studien. Handledaren ska vid ett angivet slutdatum lämna rapport till kursledaren (Eva Jensen) om huruvida uppsatsen är klar eller inte. Det enda som får återstå nu är finputsning av uppsatsen. Om så inte är fallet ska handledaren diskutera åtgärdsplan med kursledaren, om vilken examinator sedan fattar beslut. Handledaren ska också lämna förslag till betyg till examinator, eller av examinator utsedd examinationsförrättare, och formulera ett skriftligt slutomdöme om genomfört uppsatsarbete. Författarens uppgifter Till författarens uppgifter hör framför allt att hålla en kontinuerlig kontakt med sin handledare. Handledaren måste släppas in i processen på ett tidigt stadium och hållas uppdaterad om hur arbetet fortlöper. Det är en god regel att vid varje träff med sin handledare komma överens om en tid för nytt möte. Författaren bör inför varje möte med sin handledare sända handledaren ett underlag som visar hur författaren tänker och hur långt han eller hon kommit i sitt arbete. Det är ett vanligt misstag att släppa in handledaren alltför sent i processen. Då kan en handledare inte göra så mycket annat än att konstatera, om det vill sig illa, att det inte gått så bra

10 och hjälpa författaren att paketera det som blivit så gott det går. Detta är inte särskilt roligt eller utvecklande för vare sig författare eller handledare. Använd alltså din handledare! Detta kräver att du har förtroende för din handledare och mod nog att anförtro honom eller henne ofullständiga produkter av ditt arbete. Det hjälper inte hur mycket en student pratar, det är nästan omöjligt för en handledare att ana vad det är på väg att bli innan han eller hon har sett något skrivet. Det gäller åtminstone författaren av denna handledning. Handledare kan däremot ofta läsa ut en hel del av aldrig så skissartade anteckningar. För att kunna utnyttja din handledning är det viktigt att du påbörjar ditt uppsatsarbete i tid. Om du skriver hela uppsatsen under veckan innan inlämning, blir det naturligtvis mycket begränsat med tid för att släppa in handledaren i processen. Resultatet blir då ofta därefter. Det som beskrivits ovan är det goda författare-handledare-samarbetet. Det händer dessvärre ibland att det inte fungerar så bra. Då är det viktigt att författaren och/eller handledaren informerar kursledningen så snart som möjligt, medan det ännu finns tid att vidta åtgärder. REFERENSER Bjereld, Ulf, Marie Demker, och Jonas Hinnfors. 2009. Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen, 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur CCRP. 2009. The Command and Control Research Program Author Information Center. http://www.dodccrp.org/html4/journal_author_info_center.html (hämtat 25 november 2009). Hassmén, Peter, och Natalie Hassmén. 2006. Vetenskapligt skrivande - anvisningar, tips och råd för uppsatsskrivande studenter. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. http://www.psychology.su.se/content/1/c6/02/29/14/forfatta.pdf (hämtat 25 november 2009). Hassmén, Peter. 1999. Att granska en vetenskaplig rapport, 3:e uppl. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. http://www.psychology.su.se/content/1/c6/02/29/14/granska.pdf (hämtat 25 november 2009). Språkrådet. 2008. Svenska skrivregler, 3:e uppl. Stockholm: Liber. University of Chicago Press. 2003. The Chicago Manual of Style, 15 th ed. Chicago: University of Chicago Press. För att hantera referenser bör du klara dig med The Chicago Manual of Style Online och dess Chicago-Style Citation Quick Guide http://www.chicagomanualofstyle.org/tools_citationguide.html. (hämtat 25 november 2009).